Ideologierna


 

Arne Naess

Innehåll:

Fakta om Arne Naess

Den norske filosofen, miljöaktivisten och bergsklättraren Arne Dekke Eide Naess föddes i Slemdal, Oslo den 27 januari 1912.

Hans fader var bankiren Ragnar Eide Naess (1867-1913) och hans moder var Christine Dekke (1873-1963).

Arne hade två äldre bröder ekonomen Ragnar (1900-1994) och skeppsredaren Erling Decke (1901-1993) samt en syster terapeuten Kirsten (1907-2001).

"Jag började skriva boken Ekologi, samhälle och livsstil därför att jag var pessimistisk. Och jag ville betona den fortsatta möjligheten för glädje i en värld full av katastrofer."

Arne Naess (1912-2009)

Han tog examen vid Oslo Universitet 1933 och fortsatte sina studier i Paris och Wien. Bland "Wien-kretsen" fick han inblick i den anglosaxiska, vetenskapliga och analytiska filosofin. Naess doktorerade 1936 med en avhandling som hette "Erkenntnis und wissenschaftliches Verhalten". 1938-1939 studerade han vid University of california.

Han blev professor 1939 i filosofi vid Oslo Universitet vid en ålder av endast 27 år. Han avgick som professor 1970. Han var en av ekologismens första filosofer och dessutom miljöaktivist. Naess deltog i många miljödemonstrationer och miljöaktioner.

Han var också en entusiastisk bergsklättrare och var ledare för en expedition som besteg Tirich Mir i norra Pakistan, 7 708 meter över havet, år 1950.

Naess blev influerad av den holländske filosofen Benedictus de Spinozas (1632-1677) tankar om etik och indiern Mahatma Gandhis (1869-1948) tankar om icke-våld.

Han var medlem i Det Norske Videnskaps-Akademi från år 1963. Han har bland annat fått Svenska Akademiens nordiska pris 1996 och Nordiska rådets natur- och miljöpris år 2002. Naess tilldelades St. Olavs orden år 2005 för "han alla sina 92 levnadsår har arbetat för människa och natur" (Den Kongelige Norske St. Olavs Orden är en norsk förtjänstorden som delas ut till bemärkta norrmän).

Arne Naess dog i Oslo den 12 januari 2009.


Naess´ viktigaste böcker

Næss har skrivit ett stort antal böcker (c:a 30 böcker). I början handlade hans böcker om semantik, kunskapsteori och vetenskapsteori.

Hans mest berömda bok är:

I Naess senare böcker behandlar han allt mer om politisk teori och om levnadsvisdom, t.ex. ickevåld och bergsklättring:


Boken, "Ekologi, samhälle och livsstil. Utkast till en ekosofi.", 1973 (Økologi, samfund og livsstil)

Norrmannen Arne Naess har i sin bok utformat ett filosofiskt system som baserar sig på en ekologisk balans. Ekologisk balans anses råda i en orörd natur. Ekologismen bygger sina idéer på närsamhället eller lokalsamhället.

"Mänskligheten är den första arten på jorden med den intellektuella förmågan att begränsa dess antal medvetet och leva i ett bestående, dynamiskt jämviktsläge med andra former av liv."

Naess betonar att i de rika västländerna och i övriga industriländer finns en djupt rotad tanke för produktion- och konsumtionssamhället. Mycket av energin inom näringslivet går åt till att skapa nya behov och nya konsumenter för att öka deras materiella konsumtion. Han betonar vidare, för att ändra detta konsumtionsmönster måste man betona livskvalité istället för levnadsstandard. Det är därför han har skrivit denna bok.

En plattform för ekologisk verksamhet

Naess formulerar en plattform för ekologisk verksamhet i åtta punkter:

    1. Livskraften hos mänskligt och icke mänskligt liv på jorden har ett inneboende värde. Värdet av icke mänskliga livsformer är oberoende av nyttan dessa kan ha för inskränkta mänskliga syften. Med icke mänskligt liv menar han t.ex. flodsystem, landskap och ekosystem.

    2. Rikligheten och mångfalden av livsformer har ett eget värde och bidrar till livskraften hos mänskligt och icke mänskligt liv på jorden. Enkla, lägre och primitiva arter av växter och djur bidrar i hög grad till rikligheten och mångfalden av livsformer. De har ett värde i sig och är inte bara steg mot så kallade högre och rationellare livsformer.

    3. Mänskligheten har ingen rätt att reducera denna riklighet och mångfald utom för att tillfredsställa vitala behov. I ett rikt land med en hög levnadsstandard kan man inte försvara valjakt för att rädda valjägarnas inkomster. Bibehållandet av valjägarnas inkomster, menar Naess, uppfyller inte kravet på vitala behov.

    4. Nuvarande mänskliga störningar i den icke mänskliga världen är svåra och situationen försämras snabbt. Kampen att bevara och utöka vildmarksområden eller andra orörda områden måste fortsätta och också fokuseras på att bevara fungerande bio- och ekosystem.

    5. Livskraften hos mänskligt liv och kulturer är förenlig med en påtaglig minskning av jordens befolkning. Livskraften hos icke mänskligt liv på jorden kräver en sådan befolkningsminskning. Denna begränsning av befolkningen kommer att ta tid. Tillfälliga lösningar måste därför utvecklas. Tekniska och ekonomiska förändringar ger dock inte tillräckligt resultat.

    6. Betydande förändringar i levnadsvillkoren till det bättre kräver politiska förändringar. Dessa beslut får påverkan inom ekonomiska, tekniska och politiska strukturer. Stöd för globala aktioner genom frivilliga organisationer har också stor betydelse.

    7. Den politiska förändringen är huvudsakligen att värdesätta livskvalité snarare än hålla fast vid en hög levnadstandard.

    8. De som instämmer i de tidigare angivna punkterna har en skyldighet direkt eller indirekt att delta i försöken att utföra de nödvändiga förändringarna.

Ecosophy T

Naess utgår i sin teori som han kallar för "Ecosophy T" från begreppet "conservation biology". Michael E Soulé beskrev 1985 i tidskriften BioScience 35 nr. 11 sid 727-734 "What is conservation biology?".

    1. Diversity of organisms is good.

    2. Ecological complexity is good.

    3. Evolution is good.

    4. Biotic diversity has intrinstic value.
Grundtankar bakom teorin om ecosophy T
Ecosophy och individens mentalitet

Det är viktigt att varje individ kan verka i vardagen utifrån ekologiskt tänkande. För att stödja dessa individer anser Naess att det är nödvändigt att ha informationscentra och organisationer för människor som arbetar för olika ekologiska alternativa livsstilar.

Ecosophy och samhällsstrukturen

Det är nödvändigt att både ändra individens mentalitet och att organisera om samhällsstrukturen. En ökad medvetenhet om nödvändigheten att både minska energiförbrukningen och att ändra energistrukturen är ett sådant exempel, enligt Naess.

Ecosophy och teknologi

All typ av teknologi får förändringar inom kulturella aktiviteter. "En teknologisk förändring innebär kulturella förändringar."

Ecosophy och ekonomi

Miljöaktivister har varit så upptagna av icke ekonomiska frågor så att termen "ekonomisk" i sig själv har varit ett fult ord. Ekonomer har betraktats som en naturnödvändig fiende för den gröna tanken. I ekonomiska böcker finns praktiskt taget aldrig ordet "natur" och finns ordet så används det bara i ytliga sammanhang som resurs eller som hinder.

Naess kritiserar det ekonomiska måttet Bruttonationalprodukt (BNP = värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år i ett land). Måttet ger ingen garanti för att inräknade varor och tjänster är värdefulla för landet (t.ex. skadade vid trafikolyckor och verksamheter i fängelser inräknas). Det finns ingen koppling till livskvalité.

BNP mäter inte välfärd. Varje intag av antidepressiva läkemedel ökar BNP. Vidare gynnas måttet av användandet av tungindustri och långa avstånd mellan produktion och konsumtion. Måttet gynnar att tillfredställa önskningar istället för grundläggande behov. BNP stimulerar inte att minska fattigdom utan gynnar slöseri och lyxkonsumtion, argumenterar Naess vidare. Hemarbete som hushållsarbete och trädgårdsarbete räknas inte med i BNP-måttet. BNP missgynnar därför u-länder och gynnar i-länder.

Ecosophy och välfärden

Välfärdsteorin kräver att vi väljer i förväg om samhället ses som ett hedonistiskt, utilitarinistiskt eller voluntarinistiskt samhälle, menar Naess. En sådan välfärdsteori skulle till stor del vara en indirekt tillämpning av normativa system och kommer långt från praktisk ekonomi. Välfärdsteorin tror att befolkningen vet dess valmöjligheter. Så är troligen inte fallet, fortsätter Naess.

Ett sätt att få de miljömässiga normerna synliga inom ekonomin är att ge dem prislappar. Sätta prislappar för utbyggnaden av flodsystem, fiske och pälshandel t.ex. så att priserna för att använda dessa ökar för konsumenterna. Att prissätta naturen för att rädda den från förstörelse skall ingå i normsystemet. Vissa problem att sätta prislappar finns, medger Naess, t.ex. kärnkraftavfall som är radioaktivt i tusentals år. Men mänskligheten måste ta ansvar också för kommande årtusenden.

Ecosophy och livet

Ingen art på jorden har större rätt att leva på jorden än någon annan art, anser Naess. Denna rätt för tanken till en vägledning för vårt beteende. Men det är skillnad på att döda för att människan skulle vara en högre stående art än att döda för att människan skall överleva. Homo sapiens är på många sätt unik, fortsätter Naess. Unikt biologiskt på grund av dess hjärna och inte minst på dess många orginella kulturmönster.

En individs död och en arts utplånande är en oundgänglig del i evolutionen. Så är också dödandet av en individ eller art av någon annan. Vi kan inte bara tala om rättvisa för människor i en demokrati utan även för djur, växter och natur. För att rättvisa skall råda även för djur, växter och natur måste en individ under sin uppväxt lära sig att indentifiera sig med djur, växter och naturen. Det är bästa sättet att skapa rättvisa för djur, växter och natur, anser Naess. Kraften i denna indentifiering med andra livsformer beror på miljö, kultur och ekonomiska villkor under uppväxten. Naess betonar, "Du skall aldrig utnyttja någon levande varelse bara som ett verktyg."<

Naess anser att många människors dragningskraft till friluftsliv beror på den urbaniserade människans inneboende drivkraft att återgå till ett tidigare livsmönster, jakt- och samlarkulturmönster. Det är bara människans senaste tid på jorden som hon lever urbant. Naess anger några punkter för vägledning ett etiskt och ekologiskt ansvarsfullt friluftsliv:

Ecosophy och icke-våld

Naess anser att alla etablerade beslutsfattande institutioner och direktaktioner måste användas för att skydda naturen. Om inte icke-våldsmetoder används kommer folket att inte vara lojala med fattade beslut. För en mängd kollektiva lösningar måste göras inom de närmsta årtiondena för att rädda naturen, fortsätter Naess.

Ekopolitik inom ecosophy

Naess menar att allt är politiskt relevant men allt är inte politik. "Alla våra aktiviteter och alla våra tankar, även de mest privata, är politiskt relevanta. Om jag använder ett avklippt teblad, lite socker och lite kokande vatten och dricker produkten så stödjer jag priset på te och socker och mer indirekt lägger jag mig i arbets- och kapitalvillkoren för te och socker plantagerna i utvecklingsländerna. För att värma vattnet har jag använt ved eller elektricitet eller någon annan form av energi och då deltar jag i den stora tvisten som handlar om energianvändning. Jag kanske använder vatten från en privat källa eller från en allmän källa och i vilket fall som helst så deltar jag i en myriad av politiska heta frågor om vattentillgång. Jag har sannerligen en politisk inflytande dagligen på oräkneliga sätt.

Om man bara reflekterar över dessa saker ur ekologisk synvinkel och samtidigt deltar i opinionen bidrar man till att stärka den ekologiska rörelsen inom politiken. Om man istället inte dricker teet då kan man försvåra för utvecklingsländerna eftersom deras export minskar. Men å andra sidan om man inte dricker te då kan man kanske påverka utvecklingsländerna att istället för te producera mer mat. Alltså då kan man få u-länderna att ändra sin ekonomiska politik mot mer självförsörjning. Det är mer önskvärt att var och en inom den ekologiska rörelsen engagerar sig i politiska aktiviteter, menar Naess.

Luftförorening

Luftföroreningar är den äldsta och mest diskuterade ekopolitiska angelägenheten i industriländerna. Det är angeläget att snabbt bli av med problemet. Man placerar tung nedsmutsande industri nära gränser till andra länder så att föroreningarna inträffar i grannländerna. Man flyttar sådan verksamhet till områden med liten befolkning eller med fattig befolkning. Man flyttar också sådan industri till u-länder.

Lokalsamhället

Naess räknar upp ett antal fördelar med det gröna samhället, lokalsamhället:

Naess anger sedan en mängd olika politiska hinder som finns för att utveckla det gröna, lokala samhället. Därför menar han är det viktigt för den gröna rörelsen att motarbeta dessa politiska hinder.

Han förespråkar att den gröna miljörörelsen skall använda sig av direkta aktioner men dessa skall baseras på icke-våldsprincipen. Men olagliga metoder skall rörelsen undvika så mycket som går, fortsätter Naess.

Rika och fattiga länder

De rika länderna har inte tagit sitt ansvar, menar Naess. Deras konsumtions- och produktionssystem, teknologi, deras brist på global och lokal solidaritet och deras abnorma livsstil gör att det fortfarande är stora miljöproblem. De rika ländernas intressen har enbart varit riktade mot föroreningar och resursfrågor istället mot alla dessa djupa aspekter på miljöfrågan.

De rika länderna kan lättare kontrollera utflödet av skräp och föroreningar på ett sätt som är ekonomiskt omöjligt för de fattiga länderna att följa. De rika kan flytta tung industri till de fattiga länderna och ignorera de rika ländernas egna miljölagar.

Ett grönt parti?

Inom miljörörelsen inser man att dess mål kan inte uppfyllas utan att i grunden ändra nuvarande industrisamhälle. Detta kräver att man måste också ändra politikens kurs. Hur detta skall gå till är en stor debatt inom miljörörelsen. Skall vi arbeta inom existerande partier eller skall vi försöka att skapa ett speciellt grönt parti?

Kärnkraftfrågan, anser Naess, är en lämplig fråga för att skapa ett nytt parti. Det går att skapa uppmärksamhet hos folket kring en sådan fråga. Annars kan det vara svårt att skapa nya partier. En negativ aspekt med ett grönt parti är om det bara får tre- fyra procent av rösterna vid val då kan folket få en felaktig bild av betydelsen av ett grönt parti.

Oavsett om ett grönt parti bildas eller inte kan det vara nödvändigt att en del gröna aktivister (femtekolonnare) arbetar inom de befintliga partierna och inom dessa hela tiden tar upp gröna frågor på dagordningen. Naess ger praktiska tips till dessa femtekolonnare. De bör inte prata illa om industrin i allmänhet så att de inte tappar inflytandet i partiet. Vidare menar Naess skall de inte använda sig av allmänna slogans mot teknologin eller förringa dess betydelse. Nedsättande tal om stora städer och om livsstilen i städerna kan vara kontraproduktivt, fortsätter Naess.

Miljörörelsen och de klassiska politiska ideologierna

Vilken metod är bäst att förändra världen i grön riktning, reform eller revolution, frågar sig Naess. Han svarar, riktningen är revolutionär men stegen är reformistiska. Kapitalism eller socialism? Naess menar att det inte finns någon kapitalistisk politisk ideologi. Socialismen har en sådan men är den intresserad av naturen?

Kommunism eller anarkism? Miljörörelsen verkar mer hemmastad med anarkismen om den förespråkar ickevåld (Pacifistiska anarkismen) än med kommunismen. Men för att lösa de stora miljöproblemen krävs en lämplig, stark, central politisk institution.

Den kraftigaste kritiken mot kapitalismen finns i den socialistiska litteraturen. Därför är det naturligt att använda socialistisk kritik mot kapitalismen t.ex. ingen omåttlig aggresiv individualism. Men vissa socialistiska slogan hör inte hemma i miljörörelsen t.ex. maximera produktionen och centralisering.

Många socialister känner sig hemma i miljörörelsen. En likhet är betoningen på social rättvisa och betoningen på teknologins sociala kostnader. Men en skillnad finns som går rakt mot miljörörelsen. Socialismens syn på socialisering. Statens övertagande av produktionsmedlen. Miljörörelsen går istället mot direktdemokrati med lokal kontroll av produktionsmedlen för att nå sina mål.

I ett grönt utopiskt land måste många frågor beslutas av varje person, familj eller av små samhällen. I ett socialistiskt land är det för många möten och för många beslut fattade för folket inte av folket.

Den ekologiska rörelsen och fredsrörelsen

Den ekologiska rörelsen och fredsrörelsen har gemensamma intressen. Atombomskrig skulle vara en ekologisk katastrof. Nuvarande krigsrustningsnivå med dess exeptionella styrka är en tung börda ekologiskt. En underskattad sida är misshandeln, även tortyren, av miljontals djur i experiment innehållande radioaktivitet. En realistisk politisk åtgärd är att inom NATO propagera för antikärnkraft och ickevåldsmetoder istället för att motarbeta denna försvarsorganisation, menar Naess.

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.