Abborrtjärn

Abborrtjärn hade sommaren 1940 till våren 1942 varit interneringsläger för politiska flyktingar.

I september 1943 började man ta emot ryssar. Lägret låg några mil från Baggbron i Smedjebackens kommun.


Baggå

Baggå herrgård väster om Skinnskatteberg var ett ryssläger, dvs ett interneringsläger för sovjetiska soldater under det andra världskriget. Lägret startade dock i juli 1940 för andra flyktingar.
Då fanns det tyska, norska, holländska, polska, tjeckiska och statslösa flyktingar, inklusive hela familjer.

Efter att de sovjetiska medborgaran rest hem användes lägret för tyska medborgare, peridovis för judar som räddats av de vita bussarna. Därefeter som baltisk läger. Lägret stängdes i juni 1946.



Byringe

Under sovjetisk flagg på sörmländsk mark

Mer än 3000 ryssar som flytt från Röda armén hamnade i Sverige under andra världskriget. En del av fångarna hamnade i Byringe, nio kilometer söder om Strängnäs.


Flera tusen ryska soldater internerades på svensk mark under andra världskriget. Ett av dem låg i Byringe, söder om Strängnäs. Där fick fångarna hjälpa till att bygga väg 55 till Malmköping.

Alla läger placerades så att det skulle finnas fysiskt arbete att utföra i närheten.

Det lägret var speciellt eftersom de soldater som hamnat där var uniformerade vid ankomsten till Sverige, och därmed betraktades som krigsfångar. Enligt folkrätten var det riktigt att internera sådana flyktingar.

Byringe, och övriga "ryssläger" i Sörmland och Västmanland, drevs under sovjetisk översyn, och i slutet av kriget lämnades 2 500 ryska flyktingar lämnades ut till Sovjet och långa straff i Gulag.


Mer än 3000 ryska soldater som hamnat i tysk fångenskap lyckades fly till Sverige under åren 1941-43. Här internerades de i läger i Sörmland och Västmanland som svenska regeringen helt lät styras av Sovjetmakten. Under andra världskrigets sista halvår utlämnades 2 500 av dessa ryssar till Sovjet, alla med hårda straff att vänta.

Nu har en av barackerna där dessa krigsfångar bodde flyttats till Mälsåkers slott, där den användas som museum



Krampen

Länk till berättelsen om Krampens fångläger intill järnvägsstation  där ca 300 sovjetiska militärflyktingar vistades 1943 - 1944

Flyktingläger för sovjetiska soldater .
Väl skyltat runt Krampens station.
Rysstenen ligger 6 km bort.
Information turistinformationen
0222-45045.  Skinnskatteberg turism

Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? I Krampen, två mil från Skinnskatteberg, har det funnits ett flyktingläger för sovjetiska soldater. Det var ett barackläger som byggdes i slutet av andra världskriget. Nu är det rivet och bara några enstaka spår återstår i landskapet. Inte heller Krampen järnvägsstation finns kvar. Men i skogen har skyltar och fotografier satts upp som berättar om en tidigare nedtystad del av vår historia. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger rysstenen.

Under andra världskriget, 1939-1945, flydde tusentals människor från krigets Europa till det neutrala Sverige. Bland dem fanns sovjetiska militärer som rymt från tyska krigsläger
i de ockuperade Norge och Finland. Där hade de utnyttjats som slavarbetare för att bygga vägar och järnvägar. I Sverige ordnades läger, tre av dem låg i Skinnskattebergs kommun:
Baggå herrgård, pensionat Udden i Baggbron och Krampen.

I oktober 1944 utlämnades dessa flyktingar till Sovjet. Det var ett krav från sovjetmakten som den svenska regeringen gick med på. I Sverige ansåg man det var säkrast att lyda Sovjetunionen som i och med krigets slut hade fått en mäktig ställning. De unga männens hemresa har tystats ned och efteråt ställer sig många frågan om det verkligen var rätt att skicka hem dem. Josef Stalin, som regerade Sovjetunionen, betraktade krigsfångar som landsförrädare. Den sista kulan skulle man som soldat ge sig själv istället för att låta sig tillfångatas. Det var ungefär 2 500 personer som utelämnades. Många hamnade i fruktansvärda arbetsläger och gick en mycket osäker framtid till mötes.

I Skinnskattebergs kommun har läger dessutom funnits i Baggå herrgård och Udden i Baggbron. Mer finns att läsa i boken ”Krampen och andra ryssläger i Sverige under andra världskriget” som getts ut av Västmanlands läns museum.


Malin Björkqvist berättelse



Flyende ryssar samlades i Hagaström


Tusentals sovjetiska soldater flydde till Sverige från tysk
fångenskap  I Sverige placerades de i läger, ett fanns i Hagaström, och i slutet av kriget sändes de från Gävle hamn till Sovjet där de straffades som landsförrädare. Journalisten Hans Lundgren berättar i en ny bok ingående om rysslägren, utskeppningen och vad som hände sen.





Lissma

Lissma genomgångsläger i Huddinge öppnades våren 1942 och stängdes i oktober 1946.
Det var ett ryssläger.




Ryssläger i Storvreta


Under andra världskriget flydde sovjetiska soldater till Sverige. De samlades i flera läger, bland annat i Storvreta, innan de utlämnades till Sovjet. Hans Lundgren har skrivit en bok om en mörk del av vår historia.

Hans Lundgren: "Större delen hamnade i Gulag"


I GULAG, DE sovjetiska arbets- och interneringslägren, rådde total censur. Anatolij försökte även skriva brev när han långt senare blev ”fri”, men det var omöjligt. Att i stort sett ingen i trakten hörde något från någon av sina ryska vänner gjorde att alla förstod, eller trodde att de förstod: Samtliga måste ha dödats när de kom tillbaka. Så har det sagts, i närmre 60 år. Tack vare boken och Anatolijs berättelse får vi nu en annan bild av vad som hände. Hans Lundgren gjorde boken i rätt tid. I dag finns bara Anatolijs testamente kvar. Men hans minnen lever vidare i det och det kommer att tändas ljus vid rysstenen i många år framöver.

LÄGREN
Det fanns sju läger i Sverige som tog emot sovjetiska soldatflyktingar: Krampen, Baggbron, Baggå, Abborrtjärn, Byringe (Strängnäs), Lissma (Stockholm) och Storvreta (Uppsala). Vid andra världskrigets slut öppnades ett läger utanför Gävle.

BOKEN

Krampen – Ryssläger i Sverige under andra världskriget ges ut av Västmanlands läns museums eget förlag. Museichefen Carl-Magnus Gagge och Anette Rattfelt har varit redaktörer. Anette Rattfelt har haft en viktig roll och hittat många av de 70 bilder som finns i boken. Dessutom finns ett flertal historiska dokument i boken. Skinnskattebergsbon Magdalena Danielsson har gjort många av intervjuerna i boken.

HANS LUNDGREN
Författaren arbetar till vardags på Upsala Nya Tidning, som lokalredaktör i Heby kommun. Genom ett initiativ från Västmanlands läns museum fick han möjlighet att under två månaders ledighet skriva klart boken: Ryssläger i Sverige under andra världkriget. Arbetet med boken har dock pågått under 10 år.

Boken kan beställas på telefon 021 - 39 32 22 .


ISBN 978-91-85397-85-3