Själen och kroppen

 


 

 

 

 
 

 

Liv efter livet 

 
Var inte rädd för döden

 

   

 

 

 

Andlighet

 
 

 

Sidan 1

 

 

Sidan 2

 

 

Sidan 3

 

 

 

Själen och kroppen

 
 

Liten ordlista

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Själen och kroppen

 

Själens natur

Själen är inte av materiell natur. Själen är det rena medvetandet, den oförgängliga enheten. Själen är den egendom som ingen kan ta ifrån oss. Alla gestaltningar kan relateras till något skapat men själen hör inte dit, den är bortom all skapelse och förgängelse. Själen har en fundamental egenskap; betraktelsen. Själen är: ”Den som varsebliver”.

Även om själen inte är av materia kan man urskilja dess yttringar i den materiella världen. Själen kan ses såsom ett litet tomrum (ett svart hål) som befinner sig i centrum av människan och i centrum av alla väsen. Alla väsen är för övrigt besjälade, de materiella såväl som de organiska. Det enda som skiljer dessa väsen åt är medvetandes art eller ”uttryck”.

Från själens kärna (det svarta hålet) strålar koncentriska vågor ut. Det är longitudinella vågor som färdas mångfaldigt snabbare än ljuset. Dessa vågor är förknippade med den naturlag vi kallar gravitation. Universum genomflödas av dessa vågor i alla riktningar. På ett visst avstånd från själens kärna försvinner vågorna i det allmänna ”bruset” av vågor från kosmos. Detta avstånd definierar, bestämmer gränsen av, det som kallas ”själens aura”.
 


Kroppens natur

Kroppen kan sägas vara själens redskap i den yttre och den inre tillvaron. Själen i sin tur, existerar bortom allt skapat. Man kan jämföra kroppen med en videokamera. Linsen (ögat) fångar in ljuset. Ljuset omvandlas till elektriska signaler (hjärnans impulser) och de elektriska signalerna lagras slutligen i det kamerans magnetiska band (minnet). Men videokameran i sig själv tar endast emot signalerna, det är kameramannen (själen) som betraktar förloppet.

Nu blir det dessvärre komplicerat. Det visar sig att kroppen i själva verket kan indelas i sju kroppar av olika materiell täthet. Var och en av dessa är förknippad med en sinnesfunktion. Som om detta inte vore nog måste vi lägga till sju kroppar som har med psyket, det vill säga tankens område att göra. Den psykiska världen är konkret, den är fullkomligt verklig men uppbyggs av ”tankeformer”, materia som lyder under helt andra naturlagar.
 

 

Sinnekroppen

Sinnekroppen är en benämning på de sju fysiska kropparna tillsammans. Eftersom dessa kroppar betecknas med många olika namn inom esoteriken har jag försökt att välja helt oberoende namn.

 

 

Vanekroppen:

Den tyngsta av människans fysiska kroppar vilken uppbyggs av elektroner,
protoner och neutroner. Sinnesfunktionen har med smak att göra.

Nervkroppen:

Denna kropp består av neutriner (små partiklar som anses vara neutrala men
som i praktiken har en liten laddning). Till exempel omges elektronen av två
neutriner som befinner sig i olika ”energiskal”. Sinnesfunktionen för denna
kropp har med känsel att göra.

Plasmakroppen:

En kropp bestående av elektriska och magnetiska fält. De magnetiska fälten
är en effekt av laddade partiklar i rörelse. Sinnesfunktionen förknippad med
denna kropp är hörseln.

Atomkroppen:

Den första av människans andliga kroppar. Atomkroppen består av fria
enheter av tomrum (noliter och niliter). Tomrummet (vakuum) är uppbyggt
som ett slags gitter i vilket materia och ljus ständigt skapas och förintas.
Sinnesfunktionen för atomkroppen är lukt.

Tonalkroppen:

En andlig kropp bestående av ”stående gravitationsvågor”. Vågor,
av samma slag som utstrålas från själens kärna, interfererar när de möter
partiklar och lägger sig i skalformationer (vågmönster) runt materien.
Sinnesfunktionen för denna kropp är balans/orientering.

Visualkroppen:

Den tredje andliga kroppen uppbyggs av ljuspartiklar (fotoner) som
lägger sig i rosettformade banor runt laddade partiklar. Fotonen vänder hela
tiden en och samma sida (pol) mot den laddade partikeln. Sinnesfunktionen
som har med denna kropp att göra är synen.

Minneskroppen:

Den sjunde kroppen är helt immateriell och formlös men räknas ändå till de
sinnesbetingade kropparna. Denna kropp lyser men inte av fysiskt ljus utan
ljus av en helt annan, upphöjd natur. Sinnesfunktionen förknippas med män-
niskans objektiva minne av sin världsliga livsväg. Man skall även förstå
denna kropp som förbunden med den tyngsta kroppen, vanekroppen.

 

 

Sinnesjälen och Tankesjälen

När vi nu skall till att beskriva de psykiska kropparna måste vi först gå djupare in på själens område. Man kan säga att själen sänder ut vågor (betraktelse) från sitt centrum, sin kärna. Sedan registreras de vågor som reflekteras från kroppens sinnescentra (förnimmelse). Det visar sig nu vara två olika men samverkande själar som existerar parallellt, de överlappar varandra. Sinnesjälen sänder ut energi, Tankesjälen tar emot. Båda själsenheter är medvetna men en själ är ordlös och logisk, den andra är verbal och intuitiv till sin natur.

Tankesjälen är den själ som registrerar informationen som reflekteras från kroppens olika sinnescentra. Till skillnad från Sinnesjälen är Tankesjälen djupt invecklad i en bedömning av hur olika intryck upplevs, om något är bra eller dåligt, behagligt eller obehagligt. Tankesjälen är bäraren av vår identitet, det vi uppfattar som ”jaget”. Tankesjälen är hela tiden uppfylld av en inre dialog: ”Skall jag göra si eller så”. Sinnesjälen talar inte men dess måtto tycks vara: ”Såhär brukar vi göra”. Sinnesjälen är identisk med det som kallas vårt samvete.


Tankekroppen

Tankekroppen är samlingsnamnet för de sju psykiska kropparna. Psykiska kroppar består av tankemateria. Denna materia blir synlig när Sinnesjälen sänder ut vågor av en högre frekvens än vad som normalt sker i vaket tillstånd. Det som händer är att Sinnesjälens utstrålning drar sig tillbaka (som till exempel när man somnar). Tankesjälen har då inte längre tillgång till signaler från kroppens sinnescentra och medvetandet upphör tillfälligt.

Sinnesjälens utstrålning aktiveras igen men denna gång är det Tankesjälens psykiska kroppar som är i fokus. Dessa upplevs som en kropp (den kropp vi har i drömmens värld) precis som vi upplever vår fysiska kropp som en och odelad. I tankevärlden motsvaras kropparnas fysiska sinnesfunktioner av olika psykiska funktioner. Även här har jag valt att så litet som möjligt använda etablerade esoteriska benämningar.

 

 

Begärskroppen:

 Denna psykiska kropp bär på alla våra föreställningar om mat och dryck.
Begärskroppen innefattar all vår kunskap om vad som är tjänligt eller
otjänligt att förtära. De negativa tankemönster som samlas här handlar om
specifika dåliga eller skadliga vanor inom livnäringens sektor, exempelvis
de båda ytterligheterna frosseri och självsvält.

Lidelsekroppen:

 I lidelsekroppen återfinner vi alla våra tankar och upplevelser inom
sexualitetens område. Här finns våra böjelser, lustar och fantasier, ofta
rörande det motsatta könet. Exempel på negativa tankemönster här kan
vara användandet av sexualiteten som en drog, men det kan lika gärna
handla om undertryckta sexuella behov.

Affektkroppen:

Affektkroppen är den psykiska kropp som innefattar hela vårt känsloliv.
Detta är en tummelplats för motstridiga känslor som hopp och förtvivlan,
hat och kärlek, glädje och sorg. Vanliga negativa tankemönster är rädsla,
girighet och avundsjuka. ”Känslonarkomani”, att vara beroende av att få
känslokickar är också exempel på problematiska tankeformer.

Kulturkroppen:

I denna kropp samlas alla våra kunskaper och erfarenheter som har med
konst och kultur att göra. Här återfinns vår fantasi och vår skapande kraft.
Mycket handlar om att lära sig styra tankematerien för att kunna omsätta
sina inre visioner i konkreta uttrycksformer. Kulturkroppens visdom bär
även på olika metoder utveckla och tillvarata naturens resurser.

Förståndskroppen:

Den sublima förståndskroppen bär på de erfarenheter vi samlat ihop inom
det intellektuella området. Här finns allt vi vet inom teknik och vetenskap
och hur dessa kunskaper kan användas för att förbättra och underlätta vår
tillvaro. Här utvecklas analys, logik och matematiska förhållanden.

Empatikroppen:

Denna sublima kropp innesluter vår förmåga att leva i och att praktisera
förutsättningslös kärlek. Här finner vi all vår förmåga att hjälpa och stödja
våra medmänniskor och alla andra väsen. Kroppen insamlar den kunskap
vi har om naturens inneboende dynamik. Lagen om orsak och verkan.

Visionskroppen:

Den sjunde kroppen är helt immateriell men hör ändå till de tankestyrda
kropparna. Denna kropp är formlös men kan anta en form på viljans bud.
Här finns alla minnen som vi lagrat upp gällande tankevärlden (närmare
bestämt den subjektiva och inåtvända livsvägen). Visionskroppen skall
även ses som förbunden med den tyngsta psykiska kroppen. Detta beror
på att en återkoppling sker här som handlar om planering och drömmar
inför kommande livsperioder.

 

 

Var finns tankevärlden?

Tankevärlden är belägen inom och utanför vår fysiska kropp. De tre första psykiska kropparna har vi så att säga ”under huden” medan tre av de högre (sublima) kropparna existerar inom vår aura. Den sista kroppen har ingen reell utbredning i rummet. Medan sinnevärlden (den fysiska världen) är en objektiv tillvaro är tankevärlden i stället helt subjektiv. Den uppstår så att säga ”i betraktarens öga”.

Tankevärlden blir påtaglig i den stund Tankesjälen förnimmer sina egna psykiska kroppar. Men det finns även en annan möjlighet och det är att Tankesjälen förnimmer andra väsens psykiska kroppar. Vi kan kalla dessa två alternativ för vår privata tankevärld (drömvärlden) och den kollektiva tankevärlden. Det senare handlar för oss vanligen om planeten jorden och dess tankevärld.


Tankevärldens naturlagar

Tankevärlden är ofta en kopia av sinnevärlden men i denna psykiska sfär råder helt andra naturlagar än de vi är vana vid. Vi upplever dem i våra drömmar men vid uppvaknandet glömmer vi merparten av händelseförloppet. Vi har även en tendens att avfärda drömmarna som nonsens eftersom vi hela tiden jämför med den rationella fysiska världen.

Genom att titta mer systematiskt på tankevärlden och hur den fungerar kan man urskilja ett antal betingelser som mycket tydligt skiljer sig från våra upplevelser i sinnevärlden. Låt oss i första hand granska den kollektiva tankevärlden (jordklotets psykiska sfär), vi kan då jämföra olika individer och se hur de samverkar.

 

 

Samordning:

I den kollektiva tankevärlden existerar inget objektivt händelseförlopp. I
stället präglas bilden av många subjektiva (parallella) förlopp. Dessa är
samordnade och motverkar inte varandra.

Centrering:

Individen i den kollektiva tankevärlden är ej blott del av ett skeende
utan upplever sig som hela skeendets medelpunkt.

Tidsföränder-
   lighet:

Tidsupplevelsen är helt subjektiv, det finns ingen beständig materia att
lighet: basera en objektiv tidberäkning på. Dock finns det en synkronisering i
förhållandet mellan tankevärld och sinnevärld. En drömmande person
upplever sig ofta kliva på en buss, båt eller kanske ett flygplan just i den
stund det är dags att vakna.

Tankekraft:

Den kollektiva tankevärldens materia formar sig efter individens inre
bilder. Föremål manifesteras ur intet genom tankekraft. En person som
befinner sig i denna sfär kanske för en inre dialog med sig själv: ”Hm,
tänk det blir regn.” I nästa stund, självklart, öser regnet ner.

Lägesförändring:

En person kan på ögonblicket byta vistelseort. Detta sker genom att
personen förändrar sin ”fokusering” (blickpunkt). Personen kan säga
till sig själv: ”Jag önskar jag var hos Moster Märta”. Han hinner inte
tänka tanken klart förrän han ser grinden till hennes hus.

Kommunikation:

Man kan inte säga att någon egentlig ”eterburen kommunikation” (tal)
äger inte rum i tankevärlden. Informationsutbytet sker genom ”verbal
telepati”. Människor uppfattar andras budskap såsom talade meningar.

Kompabilitet:

I vår välkända fysiska värld (i synnerhet när det gäller relationer) är det
bilitet: ett obestridligt faktum att motsatser dras till varandra. I den kollektiva
tankevärlden är det tvärt om; lika dras till lika. Detta kan rent konkret
resultera i hela byar eller städer där samtliga människor befinner sig på
en likartad kulturell och intellektuell nivå.

 

 

 

Tillbaka