Nemesis - Solens motpart

 
Jakten på de
n mystiska Nibiru

 

   

 

 

 

Kosmologi

 

 

 

 Faktareservation
och källor

 
 

 

Sidan 1

 

 

Sidan 2

 

 

Sidan 3

 

 

Sidan 4


 

 


 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Desinformation

Att vårt solsystem förmodas ha en extra medlem som rör sig i en utdragen ellips runt solen, det är välkänt idag; objektet kallas oftast för ”Planet X”. Men därmed har desinformationen kring detta ämne etablerats, för termen är grovt missvisande. ”Nemesiskomplexet” borde Planet X  rätteligen kallas, för vi har att göra med, inte en planet, utan ett följe av planeter, månar, asteroider, grus och stoft; allt kretsande kring en oerhört tät men liten stjärna som vi kallar Nemesis, eller som sumererna  benämnde den; AN. Termen AN står i regel för ”himmel” men även för ”stjärna”; den stjärna kring vilken Planet X kretsar.

Forskaren Zecharia Sitchin, född i Azerbaijan, har tillhandahållit merparten av allt som är känt om Planet X (Nibiru). Dessvärre måste man även dra slutsatsen att han också undanhållit läsarna fundamentala fakta. Han har visserligen berättat om att Nibiru är en planet som dessutom är bebodd, men att denna planet hör till en mörk stjärna får vi inte veta. Inte heller vill han precisera tiden för den senaste passagen av Nemesis och dess följe, även om han vid ett tillfälle lär ha utpekat den kommande passagen till år 2085, en tidpunkt som jag själv inte fäster så stor vikt vid. Vi lär få uppleva skådespelet tidigare än så!

Vad är det egentligen vi skall hålla utkik efter? Definitivt inte en ensam planet, mera givande är att spana efter ett följe av kometer. Alla inkommande objekt i solsystemet, med utdragna elliptiska banor, måste med nödvändighet ges kometegenskaper. Detta beror på att det sker elektriska urladdningar gentemot den positivt laddade solvinden. I de tidigare stadierna av sin ankomst förväntas Nemesis vara mörkt röd. I ett senare skede kan stjärnan anta ett blåaktigt sken. I ett läge mycket nära solen förmodas Nemesis till slut se ut som ett gyllene eldklot där svarta fläckar visar sig på ytan (i Afrikanska riken fick leopardskinnet enbart bäras av kungar).

Från den gamla tiden, då Nemesis drabbade samman med, och omvandlade den då lysande Jupiter, har Nemesis med sig ett följe av sju planeter (symboliken ses i den sjuarmade ljusstaken). En av de sju är Nibiru, de övriga sex planeterna är de forna följeslagarna till Jupiter. Barbaru, den lysande; så kallades Jupiter innan Nemesis övervann henne och drog med sig sex av hennes totalt elva satelliter. En planet (Maldek) blev förstörd men dess kärnparti kom att bli kvar i solsystemet som en mindre himlakropp. Nu förstår vi vad vi skall titta efter; en mörklagd gyllene sol, sju virvlande planeter, allt ridande i ett rött moln och på en svart bädd av stoft.
 


Det undermedvetnas budskap

Många är, med all rätt, skeptiska till att det över huvud taget existerar någon Nibiru, Planet X eller Nemesis. I synnerhet i vårt västerländska samhälle är människor vana att kräva påtagliga bevis innan de tror på något. Men i det här fallet kommer bevisen inte att presenteras. Skälet är att myndigheter världen över anser sig ha mycket goda skäl att dölja sanningen. Hur gör man då om man ändå vill ha visshet i ämnet; har vår sol en följeslagare, finns det planeter runt följeslagaren och är någon av dem bebodd? Det finns emellertid ett annat sätt att få visshet och jag tänker nu ställa er ett förslag.

Gör ett experiment i den här veckan som kommer. Säg så här till er själva just när ni gör er redo att sova: ”Vänligen ge mig information om det som brukar kallas Nibiru, Planet X eller Nemesis.” Betrakta sedan de drömmar ni har, helst under perioden av tre nätter i rad. Men lägg även märke till saker som ni möter i vaket tillstånd; konst, reklam, föremål på gatan och i skyltfönster, saker som era närmaste säger till er. Ta därefter alla dessa intryck och väg ihop dem. Viktigt: Ni får inte berätta om det som ni får veta till någon. Varför? Intuitionen är medveten, den låter sig inte missbrukas.

Då kanske någon invänder: ”Du har ju själv skrivit ner dina drömmar om Nibiru och solens mörka tvilling.” Sant, men skillnaden är att jag inte bad om de drömmarna, de kom ändå. Så de villkor jag har satt upp är på gott och ont de som gäller, om ni får ta del av intuitiv information som kommer till er så var tacksamma för den, men bevara den hos er själva, den är till för just er. Sedan kommer vi till frågan hur den mottagna informationen ska värderas, det är ju ”bara drömmar och fantasier”. Men jag skulle vilja säga så här: Den vakna tillvaron är inte sannare än drömmen, bara annorlunda.

Vi är på väg in i en tid där det blir svårare och svårare att skilja det vakna tillståndet från det drömda. De som kämpar emot den processen kommer att få allt besvärligare att reda ut begreppen. Drömvärlden blir påtaglig, verkligheten blir drömlik. Förnuftet duger inte längre som ensamt redskap i tillvaron, lika viktigt är intuitionen; förmågan att låta hjärtat styra besluten. Varför sker allt detta just nu, varför tycks tiden skena iväg och varför är cykliska förlopp märkbart kortare? Min förklaring är att två solar har börjat överlappa varandras verksamhetsfält; Solen är dagen, Nemesis är natten; Jordens syskonplanet.

Vad vet vi egentligen om Nibiru, den bebodda planeten som kretsar runt vår egen sols tvillingstjärna? Sitchins böcker ger inte mycket information i ämnet, istället blir det att vända sig till mer subtila och okända källor: I förhållande till vår sol är tvillingstjärnan Nemesis mindre och mörkare, dess sju omgivande planeter är dock jämförbara med solsystemets planeter. Nibiru är till ytan något mindre än Jordklotet. Planeten har vattenmassor och två stora kontinenter som delvis hänger samman. Till stora delar består de fortfarande av orörda skogsområden.

Nemesis förväntas ha åtminstone en större gasplanet i sitt följe. Huvudplaneten Nibiru anses dock ha störst anseende då den är bebodd. På planeten råder viss stagnation, två klaner har under lång tid legat i fejd vilken förhindrat all utveckling. Styret utgår från en handelsstation som förmedlar merparten av planetens råvaror. Som en motpart till detta finner vi ett större självförsörjande jordbruksområde. De båda styrena har haft svårigheter att fördraga varandras existens vilket skapat den låsta, ohållbara situationen.

De båda planeterna Jorden och Nibiru har samma livsbetingelser men de framträder ändå olika på grund av att deras positioner skiljer sig åt så markant. Nibiru har dock samma slags oceaner, kontinenter, sjöar, berg och floder. Nibiru är kontrasternas värld, det är ömsom varmt och ljust, ömsom kallt och mörkt. Det är en oerhört vacker värld men den kan i nästa ögonblick visa upp en karg och farlig sida. Nibiru har sannolikt två månar, en större och en lite mindre. Man anar här en motsvarighet till guden Oden och hans två "korpar". Månarnas namn är inte kända så vi kan åtminstone tillsvidare ge dem arbetsnamnen "Hugin och Munin".

Från Nibiru avgår större rymdfarkoster till i huvudsak två destinationer; den första är Jorden, den andra Mars. Ingen bas existerar längre på jordens yta men väl på Månen, där förhållandena på jorden övervakas noga. Ett tredje center på Nibiru är herresätet för den åldrade konungen Anu, beläget i en vacker naturskön dal. Varje gång planeten Nibiru rundar solen hålls där en ”midsommarfest” med sång och dans som utförs efter vissa bestämda ritualer. Åtminstone förr i tiden hölls även en ”midvinterfest” just när Nibiru var som längst från solen. Planeten är mörk då men stjärnhimlen obeskrivbar.

Nibiru är i sanning Jordens systerplanet, de båda skapades när föregångaren Tiamat klövs i två delar genom Nemesis framfart. Planeternas öden är därför synkroniserade i såväl händelser som i tidsaspekten. När något sker på Jorden så sker motsvarande händelse även på Nibiru och omvänt. När stunden är inne för ”den slutgiltiga striden” på Jorden så måste med nödvändighet samma sak inträffa på Nibiru. Det tyranniska styret på båda planeterna varar inte för evigt, vi går mot en ny strålande era. Gudar och människor skall leva sida vid sida; somliga på Jorden, en del på Nibirus planeter.

 

 

Till sidan 4