Energidiagram

 
Rätt person på rätt plats

 

   

 

 

 

Kultur

 


 

 

Sidan 1

 

 

Sidan 2

 
 

Teoretisk
fördjupning


 

Ladda ner


 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energidiagram - Del 2: Teoretisk fördjupning (Ej obligatorisk del)
 


Tomrummet

Vad är energi? Energi kan uppfattas som en rörelse eller som en avvikelse från ett idealt tillstånd. Energin i Universum tar sig olika uttryck och människan har, i skrivande stund, inte full kännedom om alla befintliga energier. För att kunna förstå energiernas natur så behöver man ha kunskap om det tomma rummet; vakuum. Tomrummet i sig har en struktur, en "geometri". Små sfäriska enheter, här kallade "Nil", bygger tillsammans med små formlösa rumsenheter, "Nol", upp det materietomma vakuum. När vakuum är i sitt idealtillstånd befinner sig varje Nil på vissa bestämda avstånd från varandra, i genomsnitt diametern av en Nil x5 (sjunde steget är återkomsten).
Detta fördelar sig i tre dimensioner.

Universum har oändlig utbredning, därför kan det betraktas som slutet i sig själv och således skingras inte Nil, det tunnas inte ut. Universum är i fullkomlig balans och därför måste det finnas samma "kvantitet" rörelse som stillastående. Den energi som av nödvändighet existerar får en helt naturlig referensram i det ideala vakuum (tomrummet utan rörelse). Den befintliga energin interagerar med sig själv och omvandlas kontinuerligt i olika former. Dock är det inte så att en viss energiform var "först på plan", de var alla med från "ruta ett". Och ruta ett, för Universum själv, har aldrig existerat. Enskilda väsen har en början och ett slut men Universum är Guds högsta gestaltning; den var, den är och den förbliver.
 


Universums energier - en översikt

Fotoner:

 

Består ljus av partiklar eller vågor? Ljus är partiklar som i sin rörelse uppträder som vågor. En sådan ljuspartikel (foton) består i själva verket av en virvelrörelse bland tomrummets Nil och Nol. Denna virvelrörelse (spinn) är dubbel, Nil rör sig i en riktning, Nol i den motsatta riktningen. Virvelrörelsen genererar ett område där Nil är i överskott i förhållande till vakuum samt ett område med Nol i överskott jämfört med vakuum; ljusvågens elektriska poler. Den roterande rörelsen går cykliskt mot ett minimum då de elektriska polerna är som kraftigast. Vid detta läge vänder rotationen och går åt andra hållet. När rotationen istället är vid sitt maximum är de elektriska polerna helt utsläckta. Växlingen mellan spinn och poler håller fotonen vid liv.

Fysisk materia:

 
En foton som uppnår en viss tröskelenergi kan nå ett kritiskt tillstånd i sin svängning. De elektriska polerna delar sig då och går åt varsitt håll; de bildar två fristående partiklar (elektronen och positronen) med motsatt laddning och motsatt spinn. Och ur delningsenergin uppstår även två uppsättningar minipartiklar; neutriner. Dessa neutriner har s.k. "svag laddning". Två av de svagt negativa neutrinerna ansluter sig permanent till den positiva fotonpolen. Två av de svagt positiva neutrinerna ansluter sig permanent till den negativa fotonpolen. Men även en laddad partikel kan komma i svängning och dela upp sig i mindre delar. S.k. "kvarkar" uppstår, som i vissa kombinationer bildar materiens mångfald.

Elektriska fält:

 

En laddad partikel i rummet har ett överskott av tidigare nämnda Nil eller Nol. Detta skapar en obalans i det ideala vakuumtillståndet. Det omgivande vakuum, kring den laddade partikeln, försöker dock genast kompensera och utjämna situationen genom att förflytta Nil resp. Nol så att en ny jämvikt uppkommer. Denna nya fördelning av vakuums enheter omkring en laddad partikel är dess elektriska fält. Effekten är rent matematiskt av oändlig utsträckning men i praktiken har det elektriska fältet begränsad räckvidd. Man kan betrakta fristående laddade partiklar (plasma) såsom bärare av verksamma elektriska fält.

G-vågor:

 
I det geometriska vakuum som beskrivs ovan så kan longitudinella vågor fortplanta sig. Dessa vågor genomsyrar Universum i alla riktningar. Inom varje "storleksdimension" bildar de jämviktslägen där en viss frekvens är allmänt förekommande. Denna basfrekvens styr det vi kallar "gravitation", en attraktionskraft mellan himlakroppar. En kropp i rummet som befinner sig på ett visst avstånd från en annan kropp, upplever en minskning av "vågintensiteten" i riktning mot den andra kroppen. Detta kompenserar de genom att falla mot varandra med en accelererande rörelse; gravitation. G-vågornas utbredningshastighet överstiger ljushastigheten och energin i sig är medveten, den förmedlar "själens förnimmelse", själens varseblivning.

Eterisk materia:

 
De Nil och Nol som uppbygger vakuum kan "lösgöra sig" från vakuumväven och bilda fristående enheter. I detta tillstånd kallas de "Niliter" resp. "Noliter". Var och en utgör de endast en bråkdel av en laddningsenhet och således interagerar de endast blygsamt med ljus och materia. Dock ansamlas de i utkanten av elektriska partiklar (elektroner, positroner, kvarkar) och bildar där tunna skal. Niliter bildar skal runt negativa elementarpartiklar, Noliter bildar skal runt positiva elementarpartiklar. Antalet Niliter som ansamlas runt exempelvis den negativa elektronen är inte kvantifierat (exakt ordnat), de varierar i antal och byts ständigt ut i samband med elektronens rörelse. Eterisk materia är som en lättare transparent kopia av fysisk materia.

Neutrino-fält:

 

När en elektron och en positron bildas ur en högenergisk foton skapas även två uppsättningar neutrinopar ur delningsenergin. Neutrinerna är som minivarianter av de större laddade partiklarna. Elektronen drar till sig de (svagt) positiva neutrinerna, positronen drar till sig de (svagt) negativa antineutrinerna. En elektron omger sig alltid av två neutriner, fördelade i två olika "energiskal" runt elektronen. Även neutriner har virvelrörelser (spinn) av Nil och Nol, eftersom likriktat spinn repellerar varann måste elektronen placera sina båda neutriner i olika energiskal. Alla enheter i ett system som detta är inordnade i en strikt linje (de ligger på rad). De liknar således inte riktigt planeter i ett solsystem, de elektromagnetiska lagarna dominerar.
 

 


Elementlära - en poetisk betraktelse

Den gamla föreställningen om de fyra elementen är i praktiken ett mer lättsamt sätt att närma sig de universella energierna. I det här energidiagrammet måste vi dock lägga till ytterligare två kategorier; trä och lera. Elementen övergår i varandra i en rörelse medsols. I en annan fördelning ser man hur ett visst element utvecklas ur de närmast liggande två elementen. Ett hierarkiskt förhållande kan iakttas om man betraktar elementen som befinner sig i opposition till varandra. Elementläran kan vara till viss nytta om man vill få en mer levande bild av hur de universella energierna "känns, smakar och uppför sig".
 


RÖRELSEN MEDSOLS

JORD - Den fysiska materien, formen och smaken. Den mest påtagliga av alla materieformer. Rent symbolmässigt är det jorden, myllan, varur allt levande tar form och växer upp. Jorden frambringar således nästa element i ordningen, som är:

TRÄ - Symboliserar syn och kunskap. Energin är fotoner, ljusets bärare. Ljuset reflekteras mot materien och ger en bild av den annars osynliga formen. I förlängningen är träet bränsle till det nästföljande elementet i kretsloppet, som är:

ELD - Den gasformiga materien. Detta är förståelsens och hörselns bärare. Den verksamma energin utgörs av elektriska fält. Elden är de amorfa (oformliga) väsendenas uppenbarelseform. Eldens existens är helt avhängigt nästa element som står i tur:

LUFT - Elementet luft är den fysiska materiens lätta subtila motsvarighet. Luften förmedlar lukt, som i förlängningen även framkallar bilden. Energin består av tomrummets enklaste fria enheter, vilka skapar eteriska kopior av den fysiska materien. Ur luften kondenseras nästa element:

VATTEN - Det andra av de vågformiga elementen, där ljuset är det första. Bärare av balans/orientering samt intuition och instinkt. Medvetandets element, som förmedlar en direkt erfarenhet av det som observeras. Energin är G-vågor. Vattnet söker sig ständigt till nästa element, som är:

LERA - Det formbara elementet. Känselns och upplevelsens bärare. Som energi är det neutrinerna som häftar vid materien. Elementet kan frambringa allting och vara tjänligt i olika sammanhang. Men elementet är beroende av influenser från elementet jord, där formen kan etableras.
 


ELEMENTENS UPPKOMST

Jord skapas när lera och trä blandas. Trä uppstår efter att elden har svett och närt jorden. Eld uppstår när luften syresätter och förbränner träet. Luft skapas när elden kokar vattnet. Vatten uppstår när luften får leran att torka. Lera uppstår när vatten och jord förenas.
 


ELEMENTENS HIERARKI

Träet flyter på vattnet. Elden omsluter leran. Luften vilar på jorden. Vattnet bär upp träet. Leran kontrollerar elden. Jorden bär upp luften.
 


Den sjunde energiformen

Energidiagrammet beskriver de sex fundamentala energiformerna och därmed de sex elementen. Men i Universum är talet sju en helig, återkommande siffra. Vilken är den sjunde energiformen och vad är dess namn? Den sjunde energin är egentligen ingen energi i sig, den utgörs istället av en betraktande princip; "den som varsebliver". För att kunna använda alla energiformer och förnimma elementen så krävs något utanför sinnevärlden. Detta något är den oförgängliga själen, som delar sig i flera och upplever världen.

 

 

 

Till menyn - Kultur