|
Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2010-03-04 Kronisk
ångest? (Nästa uppdatering 18/3)
Människor
i allmänhet mår extremt dåligt i vårt samhälle. Ångesten och livsledan har
vuxit sig så starka att man kan ta på dem. Det är inte utan att man tänker
på en rad i
Uppenbarelseboken 9:6. ”I de dagarna kommer människorna att söka döden, men
de
skall inte finna den. De kommer att önska sig döden, men döden skall fly
från dem.”
Trots att den ursprungliga innebörden kanske gäller något helt annat så är
liknelsen
slående. Det går med andra ord att hanka sig fram i vardagen och med nöd
och näppe
klara av sina dagliga sysslor, men det finns ingen riktig livslust kvar,
inget ljus i sikte.
Samhället
har blivit så effektiviserat och människofientligt att det inte finns
utrymme
för lek och socialt umgänge. Till detta läggs tidens märkliga acceleration
och våndan
i att behöva göra allt mer på allt kortare tid. Dessutom kommer
omvälvningar i fråga
om arbete och fritid så ofta nu att en förändring knappt hinner etableras
förrän nästa
nyordning annonseras och allt måste struktureras om igen. Vi behöver
varaktiga och
trygga hållpunkter i våra liv men har alltför sällan lyxen att åtnjuta
dessa. Istället far
vi hit och dit med ständigt nya direktiv; självklart blir vårt mentala liv
lidande av det!
Vad
kan vi då göra för att undvika att sjunka ner i en depression och tappa
vårt fokus
i livet? Det är inte så lätt att svara på den frågan, livets karusell
snurrar så fort att vi
inte ens hinner reflektera över hur
vi skulle vilja styra upp vår tillvaro. Men ändå, vi
måste trots allt prioritera det vi vill lägga energi och lust på. Med andra
ord så måste
vi våga tacka nej till vissa saker, även om de är lockande. Om vi på så
sätt lyckas att
begränsa vårt verksamhetsfält så hinner och orkar vi rensa ut gammalt skräp
som vi
bär på av gammal vana men som vi inte använder längre, då kan livslusten
återvända.
Och
slutligen, mitt stående och personliga tips på att må bättre: Börja att
använda en
gammal hederlig adress- och telefonbok igen. Radera brutalt alla
mobilnummer (från
mobilens samtliga minnen). Spara inte
mail och radera utan nåd samtliga E-postlistor
(när ni har antecknat dem manuellt) Om ni måste ha bilder på era närmaste,
förvara
dem då på en CD-skiva, inte i er
personliga dator, avstå från fotografier hemma. Det
är viktigt att inte göra något undantag, inte ens för personer man älskar
högre än sig
själv! Varför dessa drastiska åtgärder? - Orsaken
är kanske oviktig, det fungerar ju!
|