|
Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2010-09-09 Kokolania
Vi
lever i riket Kokolania, allting är bakfram! De med klent förstånd styr
landet och
de med goda gåvor lever i fattigdom och armod. Läkarna ger oss preparat som
leder
till sjukdom, polisen beskyddar storsvindlarna och jagar snattare som stjäl
en kola. I
skolan fylls eleverna med värdelös smörja och desinformation. Stora företag
gynnas
framför små famileföretag. Lokala varor och tjänster motarbetas med
lagstiftningar
från multijätten EU, globala superföretag köper upp land och rättigheter,
ingen kan
stå emot. Pengarnas makt styr över allting, hållbara miljöperspektiv
misskrediteras.
Människor
är från sina sinnen, de låter sig infiltreras av demoniska entiteter och
får
inte längre styra över sina egna liv; slump och godtycke styr skeppet. Det
personliga
egot har vunnit en total seger över gemenskapsandan, var och en får kämpa
för sitt
eget bästa. Andligheten är reducerad till meningslösa känslomässiga
"rus" i kyrkor
och församlingar. De som inte finner sig tillrätta där dras in i New Age-träsket, där
allt är tillåtet, inklusive djävulsdyrkan. Människors hopp om en bättre
framtid fylls
av speldjävulens falska löften om snabba vinster. Ingen väg ut; det är som
helvetet!
Det
är en ond tid vi befinner oss i, som i ett stort mörker. Vi driver en
hopplös kamp
mot tiden för att hinna uppfylla alla krav som ställs på oss. Eftersom vi
vet att det är
en utsiktslös strävan så hamnar vi i svårmod och vanmakt. Det enda att göra
i detta
svåra läge är att hålla sig flytande, inte försöka utföra stordåd. Det är
absolut ingen
skam att endast bevara sig själv i någorlunda gott skick, när tiderna blir
bättre kan
vi utföra desto mer. Och tiderna måste av nödvändighet bli bättre, för
allting rör sig
i cirklar; när de svåra förhållandena rasat ut så kommer förändringen
automatiskt.
Ge
inte upp, är veckans råd! I ett eko från det förgångna hör vi orden från
den vise
mannen: "De som håller ut till slutet skall bli räddade". Vad är
"slutet" som avses i
den här utfästelsen? Kanske handlar det om att tidsåldern som vi befinner
oss i har
nått sin kulmen. Det känns som att vi närmar oss det scenariot med
stormsteg, ändå
är vi inte ända framme. Har vi en "Fimbulvinter" framför oss, en
period bestående
av tre stränga vintrar i rad? Med tanke på att golfströmmen är skadad så
framstår
det händelseförloppet inte som helt otroligt. Men vi kan klara det också -
definitivt!
|
