Första sidan

SOFIA AV NASSAU *1836 +1913

Hertiginna av Nassau

Drottning av Sverige

Drottning av Norge till 1905


Sofia Wilhelmine Marianne Henriette föddes i Biebrich den 9 juli 1836 som tredje och yngsta dotter till hertig Wilhelm av Nassau 1792 14/7-1839 30/8 och hans andra hustru Paulina av Württemberg 1810 25/2-1856 7/7.

Hennes pappa var först gift med prinsessan Louise av Sachsen-Altenburg 1794-1825 och de fick barnen: Augusta 1814 12/4-1814 3/10, Therese 1815 17/4-1871 8/12, Adolf 1817 24/7-1905 17/11, Wilhelm 1819 8/9-1823 22/4, Moritz 1820 21/11-1850 23/3, Maria 1822 5/4-1824 3/4, Wilhelm 1823 12/8-1828 28/12, Maria 1825 29/1-1902 24/3 och med hans andra hustru fick han: en dotter 1830 27/4-1830 28/4, Helene 1831 12/4-1880 27/10 och Nikolaus Wilhelm 1832 20/9-1905 17/9. Så Sofia hade 8 halvsyskon och 3 helsyskon.

Efter hennes mors död 1856 vistades hon hos sin syster furstinnan Maria av Wied på Monrepos och ingick en förlovning med hertig Oskar (II) av Östergötland 1829-1907. Den 6 juni 1857 gifte de sej i Biebrich.

1860 grundade hertiginnan Sofia av Östergötland Hemmet för frigivna kvinnor, sedermera Drottningens skyddshem.

Efter sin svåger Karl XV:s död 1872 blev hon drottnig av Sverige och Norge. 1885 invigdes det av henne bekostade sjukhuset Sophiahemmet i Stockholm. Två år efter 1887 genomgick hon en svår operation, varefter hon måste tillbringa en hel del tid vid kurorter utomlands. Hon och Oskar fick 5 pojkar: Gustav 1858-1950, Oskar 1859-1953, Carl 1861-1951, Eugen 1865-1947.

Vid unionsupplösningen 1905 upphörde hon att vara Norges drottning. Hon blev änka den 8 december 1907 när hennes man Oskar II dog. 1913 invigdes Kung Oskars och Sofias guldbröllopshem. Samma år, den 30 december, avled änkedrottningen på Stockholms slott.

Drottning Sofia hade omutlig rättskänsla samt en utpräglad självständighet och fasthet i sina åsikter, var därtill levande intresserad för allt som tillhörde en drottnings kall. Hon var varmt religös och med åren nästan bigott och utpräglat lågkyrklig till sin läggning (Helgeandsholmskyrkan), gynnande och lede KFUM och KFUK, sällskap för lappmissionen, Stockholms stadsmission m.m. Trots sin verksamhet för lindrade av fabriksarbetares nöd (Fonden för arbetarnas bostadshus 1878) bemöttes "Doffie" eller "Änkesofi" med sarkastisk misstro inom den framväxande arbetarrörelsen.

 


Första Sidan