Mariehäll för länge sedan. 60 bilder. 
 Uppdaterad 2016-10-14.
Det område som idag utgör stadsdelen Mariehäll lydde ursprungligen under Bällsta säteri. Namnet Mariehäll förekommer för första gången på en karta från 1782. Några år tidigare hade de två torpen Brostugan/Bällsta Brotorp och Askängen avsöndrats från Bällsta och bildat en ny egendom, som fick namnet Mariehäll. I närheten av Bällsta bro, strax norr om Landsvägen, uppfördes så 1789-90 Mariehälls gård, sannolikt av en bryggare vid namn Karlbrecht i Stockholm. Söder om Landsvägen och ganska nära Bällstaån låg Kratsboda gård, som redan i 1568 års jordebok var upptagen som ett kronotorp.
1916 skiljdes Mariehälls municipalsamhälle i Bromma landskommun från Sundbyberg och inkorporerades i Stockholms stad. 
Källa: SthSmMinv
Förkortningar: SthDSm=Stockholms Digitala Stadsmuseum. SthSmMinv=Stockholms Stadsmuseum Mariehäll Stadsdelsinventering. SthSm=Stockholms Stadsmuseum.
Besök sedan 2 december 2015
AmazingCounters.com
1. 1938. Del av Mariehäll.  » Större bild.  Källa: SthDSm. Flygfoto: Oscar Bladh. 1938.
2. 1938. Del av Mariehäll.  » Större bild.  Källa: SthDSm. Flygfoto: Oscar Bladh. 1938.
3. 1937. Del av Mariehäll.  » Större bild.  Källa: SthDSm. Flygfoto: Oscar Bladh. 1937.
4. Från Sundbyberg mot Mariehäll.
Margretero i backen till höger om Landsvägen. Sundbybergs grundare Anders Petter Löfström ägde Mariehälls gård i flera omgångar. 1881 avstyckade han ett område mellan gården och Bällstaån där enkla hyreshus byggdes. Området fick namnet Margretero. Fredfors Fabriks AB i backen till vänster om Landsvägen.
 Vykort.
5. Från Sundbyberg mot Mariehäll.
Ca 1917. Del av hamnen. Fredfors Fabriks AB. Landsvägen mot backkrönet. Margretero. Bällsta bro åt höger.
 Vykort.
6. Från Mariehäll mot Bällsta bro. Ca 1905. På andra sidan bron: huset till vänster var en takrosettfabrik. Huset till höger var skulptören Carl Fagerbergs hem Sjöstugan. Vykort.
7. Margretero. Bällstavägen 6. Källa: SthDSm. Foto: Gerd Fogde. Mars 1961.
8. Margretero. Bällstavägen 14 och 6. Källa: SthDSm. Foto: Gerd Fogde. Mars 1961.
9. Jugendhuset Ludvigsberg på berget vid Mariehällsvägen. Revs 1975. Mariehälls gård till höger. Byggd 1789-90. Källa: SthDSm. Foto: Lennart af Petersens. 1946.
10. Mariehällsbacken. Landsvägen (Bällstavägen) mot backkrönet. Mariehällsvägen till vänster. Vykort.
11. På backkrönet, mot Bällsta bro. Vykort. I huset, byggt 1907, i hörnet av Landsvägen (Bällstavägen) och Kratsbodavägen fanns Sundbybergs Handelsförening Filial, Speceri, Conserv och Viktualie-Affär. Genom åren fanns även andra butiker i huset. Manufaktur, sybehör, bröd, mjölk, kött och en charkuterifabrik. På baksidan fanns ett stall för de bägge hästarna Pelle och Svarten. Källa: Karl Nilsson "Fyra konsumtionsföreningar i Stor-Stockholm" Stockholm 1950. Genom Peter Eriksson i Mariehäll. Tack, Peter!
12. Johannesborg. Huset byggt ca 1890. Kratsbodavägen 41 vid Bällstavägen. Snett emot Konsumhuset - affärshuset på bild 11. Källa: SthDSm. Foto: Gerd Fogde. Januari 1968.
13. Församlingshuset och Hagelstavägen. Huset byggdes 1922-24 och invigdes 1925.
Källor: SthSmMinv. och SthDSm. Foto: Oscar Halldin 18 maj 1926.
14. Husen, från vänster:
1: Klintbacken?
2: Kratsboda Backe?
3: Solhyddan. Cronströmsvägen.
4: Cronströmsvägen 16?
5: Bergielund 2. Cronströmsvägen 14.
6: Bergielund 3. Cronströmsvägen 12.
7: Bergielund 4. Fredriksbergsvägen 12.
8: Bergielund 5. Fredriksbergsvägen / Kratsbodavägen.
9: Hemlyckan. Mariehällsvägen / Kratsbodavägen.

Vykort.
15. Klintbacken 4 - 6. Källa: SthDSm. Foto: Margareta Cramér. 1975.
16. Huset Solhyddan. Byggt c:a 1900. I hörnet av Cronströmsvägen och före detta Justinebergsvägen, numera lokalgata tillhörande Adolfsbergsvägen. Foto: G. Nilsson.
17. Gatan och kvarteret som försvann. Justinebergsvägen, numera lokalgata tillhörande Adolfsbergsvägen. Till vänster kvarteret Fullblodet. Till höger kvarteret Solhyddan, numera även det kvarteret Fullblodet. Foto: G. Nilsson.
18. Huset Solhyddan och uthuslänga. Cronströmsvägen till höger. Foto: G. Nilsson.
19. I kvarteret Solhyddan. Mot Cronströmsvägen och husen nr 14 och nr 12. Foto: G. Nilsson.
20. I kvarteret Solhyddan. Mot Adolfsbergsvägen. Huset byggt 1923. Foto: B. Nilsson.
21. Bilverkstaden G.T. Bil i kvarteret Fullblodet. Från Justinebergsvägen. Huset byggt på 1910-talet. Foto: G. Nilsson.
22. Hilding Björks livsmedelsaffär och bostad. I hörnet av Cronströmsvägen och Adolfsbergsvägen, nedanför Fredriksbergsvägen. Huset byggt på 1910-talet. Foto: G. Nilsson.
23. Hilding Björks livsmedelsaffär och bostad. Foto: G. Nilsson.
24. I kvarteret Solhyddan. Mot Adolfsbergsvägen. Foto: B. Nilsson.
25. I hörnet av Justinebergsvägen och Adolfsbergsvägen. Huset byggt 1921. Foto: B. Nilsson.
26. Mariendals Trädgård. Trädgårdsmästare Carl J. Carlsons handelsträdgård. Det stora huset är Hemlyckan. Till vänster skymtar huset Bergielund 5. Skådespelerskan och teaterchefen Karin Kavli var trädgårdsmästare Carlsons dotter, född och uppvuxen i Mariehäll. I en intervju har Karin Kavli berättat att "Arbetarungarna från Hemlyckan brukade komma och få grönsaksavfall vid trädgården under första världskriget". Mariendals Trädgård var i drift fram till 1940-talet. Källa: SthDSm. Foto: 1912.
27. Trädgårdsmästare Carl J. Carlsson och hans hustru Selma Eriksson. 1899. Källa: SthDSm.
28. Karin Carlsson. 1910. Källa: SthDSm.
29. Huset Hemlyckan efter bränderna på 1970-talet. I hörnet av Mariehällsvägen och Kratsbodavägen. Där fanns Petterssons Speceri & Viktualieaffär. Huset byggt ca 1905-08. Det var den största av de många hyreskaserner som byggdes i Mariehäll under 1900-talets första år. Källa: SthSmMinv. Foto: G. Nilsson.
30. Sista biten av Hemlyckan ryker. 3 september 1981. Foto: B. Nilsson.
31. Fredforsstigen 12. Källa: SthDSm. Foto: L. Johansson. Juli 1969.
32. Kratsboda gård. Jennyhill från 1700-talet. Snickarglädje, verandor o.dyl. senare tillkommet. Källa: SthDSm. Foto: Roland Odlander. 1965.
33. Kratsboda gård. Jennyhill från 1700-talet. Källa: SthDSm. Foto: Roland Odlander. 1965.
34. Kratsboda gård. Rupertsborg vid Jennyhill. Utformning från empiretid, men hade i bottenvåningen en stomme från 1700-talet. Källa: SthDSm. Foto: F. Larcke. Oktober 1947.
Kratsboda torp tillhörde Bällsta säteri fram till 1780-talet. Under 1500-talet var Kratsboda ett kronotorp och ingick i Ulvsundas fäbodssystem. Under 1600-talet var Kratsboda gård ett säteri och officersboställe. På karta från 1821 redovisas Kratboda gård med ett 10-tal byggnader.
Jennyhill och Rupertsborg låg strax sydöst om nuvarande Adolfsbergsvägens vändplan, intill lilla Lunchparken vid trapporna. Husen syns på flygfotot bild 2.
Ladda ner PDF-dokumentet HÄR och läs om hur det sista av Kratsboda gård förstördes. Sidorna 15, 21 och 22.
35. Bergielund 4. Fredriksbergsvägen 12. Efter renoveringen uppsattes på fasaden årtalet 1929. Enligt SthSmMinv. Sid.13 är huset sannolikt byggt ca 1905-10. Huset finns med på karta från 1909. Foto: G. Nilsson.
36. Bergielund 5. Byggt 1906. I hörnet av Kratsbodavägen och Fredriksbergsvägen.
Från Mariehällsvägen.
 Foto: G. Nilsson.
37. Bergielund 5. Gaveln mot Kratsbodavägen. Källa: SthSmMinv
38. Bergielund 5. Från lekparken. Källa: SthSmMinv
39. Villa Allunden. Kratsbodavägen 38. Källa: SthDSm. Foto: Gerd Fogde. 1968.
40. Foto: D. Englund 1962. 
En rättelse: Stort tack till Peter Eriksson i Mariehäll, som föredömligt påpekat att det är Villa Allunden på Kratsbodavägen 38 även på detta foto, där Digitala Stadsmuseet felaktigt har angivit adressen Tegelbergsvägen 34. 
41. Kratsbodavägen 39. Huset byggt på 1920-talet. Foto: B. Nilsson.
42. Kratsbodavägen 39. Foto: B. Nilsson.
43. Konsumhuset. I hörnet av Bällstavägen och Kratsbodavägen. Se bild 11: Sundbybergs Handelsförening Filial, Speceri, conserv och viktualie-affär. Foto: B. Nilsson.
44. Affärslängan på Bällstavägen 22, framför Mariehälls gård. Där har funnits bl.a. soppkök, café, "Snus-Gurra" Gustafssons Cigarraffär, Bällsta Fisk Frukt och Blommor, Hefa Television-Elektronik-Radio, frisör och färghandel. Foto: G. Nilsson.
45. Café Hemgården. Karlsbodavägen 33. Uppgifter om husets ålder varierar.
Enligt Bromma Hembygdsförening, Kulturstig 8 Vandring i Mariehäll, citat: "Café Hemgården. Vid Karls-bodavägen, inte långt från Bällsta bro, ligger ett hus, som avviker från den övriga bebyggelsen. Huset är i trä och dess oregelbundenhet ger viss charm. Att huset är ett kulturhus visar den blå skylten på väggen med Stockholms skyddshelgon. Huset är från 1850-talet enligt brandförsäkringspapperna. Här har café-verksamhet bedrivits under hela 1900-talet och än idag är Hemgården en mycket uppskattad servering.
(Läs mer i BHÅ 1976, 1985, 1991, 2001 och 2004)"
Enligt Suzanne Lindhagen "Mariehäll inventerat 1980". Stockholms stadsmuseum, citat: "Mariehäll 1:35 (i kv Archimedes)" Café Hemgården. 2 vån hus med gul liggande fasspontpanel. Bruna och beige snickerier. Bruna dörrar. Svart falsat plåttak. Nyrenoverad exteriör. Enl BR 1920-tal, vilket är felaktigt. Enl kartor torde huset vara uppfört omkring 1902 och utgöra en del av det gamla Rupertsborg."
 Foto: G. Nilsson.
46. Gårdsfogdevägen och Ulvsundavägen. Spår och bangård tillhörande industrijärnvägen Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg SUJ. Tåg på Konsumlagrets stickspår. Källa: © Hans Björkman och Trafik-Nostalgiska Förlaget. Stockholms järnvägar. Miljöer från förr och nu. Del 7. Foto: Thorbjörn Tärnström 8 maj 1980.
47. Gårdsfogdevägen mot Karlsbodavägen. Spår tillhörande industrijärnvägen Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg SUJ. Tolls spår till vänster. Foto: G. Nilsson.
48. Vid Gårdsfogdevägen mot Karlsbodavägen. En gammal vacker godsvagn vid traversen. Tolls spår till vänster. Foto: G. Nilsson.
49. Tolls hus och Tolls spår över Karlsbodavägen till AB Gustav Carlssons Järnlager. Foto: G. Nilsson.
50. Tolls hus på Karlsbodavägen brann 5 maj 1981. Foto: B. Nilsson.
51. Foto: B. Nilsson.
52. I kvarteret Skimmeln. Solbergsvägen 58. Huset Ekenshill. Byggt c:a 1905. Foto: G. Nilsson.
53. Stilla sommardag vid Gårdsfogdevägen. Foto: G. Nilsson.
Några av Mariehälls tidiga industrier
Till industrierna i kvarteren Baltic, Linaberg och Vandenbergh gick stickspår tillhörande industrijärnvägen Sundbybers Norra-Ulvsundasjöns järnväg SUJ som öppnades för trafik 1 oktober 1915. Spåren i Annedalsvägen och spåret på bro över Annedalsvägen, mot Mariehäll och Ulvsunda, syns på kartan här nedan. Pråmar gick ända upp till Linaberg.
1 Kvarteret Baltic:
• Fenixborg?
• Salénius verkstäder. 1916. Hand- och maskindrivna separatorer, turbinaggregat och kompletta
• mejerianläggningar. Ingenjören E.G.N. Salénius konstruerade smörmaskiner, bl a. Butyrator och• Radiator. Namnbyte 1924 till AB Baltics Mekaniska Fabrik.
• AB Baltic Radio. 1923-1930-talet.
• Petrixverken. Batterier, likriktare, elektriska strålkaminer, vindgeneratorer, vattendestillationsapparater mm.
• E.J. Pettersons Smides- & Mekaniska Verkstads AB. 1907-1939.
• Nilsson Maskin AB. ?-1960-talet.
• Alla fabriksbyggnader i kv. Baltic revs under 1980-talet.

2 Kvarteret Lergropen:
• Mariehälls Tegelbruks lertäkt.

3 Kvarteret Linaberg:
• Mariehälls Tegelbruk. 1889-1916. Anlagt av Anders Petter Löfström. Tak- och murtegel.
• Konststensfabrik och Cementvarufabrikerna. 1917-1931. Betong, cement, rör, plattor mm.
• Europa Film. 1931-32-2008. Inspelningsateljéer, administration, verkstäder, kullissgata mm.

4 Kvarteret Linaberg:
• Svenska Diamantborrnings AB. 1907-1960. Diamantborrkronor, borrmaskiner, brunnspumpar mm.
• Atlas Copco Craelius. 1960-1978. Borrutrustningar, seismografiska instrument mm.

5 Kvarteret Vandenbergh:
• AB Vandenberghs margarinfabrik. (1903?) 1920-? Animaliskt och vegetabiliskt margarin "Vera", cocostabletter mm. Enligt Svensk industrikalender 1947 skedde försäljningen genom Margarinbolaget på Vasagatan 16 i Stockholm.

6 Kvarteret Fredfors:
• Fredfors Fabriks AB. 1893-? Packningar, maskinremmar, impregnering av tygprodukter, bl.a. presenningar, markiser och regnkläder. Fabriksbyggnaderna revs 1966.

7 Kvarteret Fredfors:
• C. Andersson & Björcks läderhandels aktiebolags mekaniska skofabrik. 1903-?
• Le Carbone AB. 1931-2004. Bl.a. elborstar, kolkomponenter, elektroder, industriutrustningar.

8 Kvarteret Archimedes:
• D. Forsells filthattfabrik. 1885-1887.
• Sundbybergs hattfabrik. 1887-1895.
• Cigarrfabriken Skandinavien. 1895-1907.
• AB Per Perssons Väf & Stickmaskiner. ?-?
• Oscaria skofabrik. ?-?
• AB Archimedes. 1907-1967. Gav namn åt gatan och kvarteret. Utombordsmotorer. Bröderna C.A. och O.W. Hult konstruerade 1912 världens första tvåcylindriga utombordsmotor.
• Electrolux. ?-1967.

9 Kvarteret Betongblandaren:
• 
? Tegelbruk enligt en karta från 1886.
54. Kvarteret Baltic. Till höger: tåg på stickspåret från Annedalsvägen. Västeråsbanan i bakgrunden. Bild: Annedal Fotodokumentation över ett kvarter Ingrid Dyhlén-Täckman (text) Göran Fredriksson (foto) Stockholms stad kvarteret Baltic, Mariehäll
55. "Kvarteret Baltic var ett karaktäristiskt exempel på industri i ytterstaden. Friliggande byggnader med gott om markutrymme, en enkel tegelarkitektur i verkstäder, ångpannehus, kontorshus och portvaktsbostad samt stenlagd fabriksgata, uppläggningsytor och lagerbyggnader." Källa: Stockholmskällan. Industrimiljöer i Stockholm. Ingvar Lundkvist, Elisabet Wannberg.
56. Kvarteret Linaberg: 1916 lades Löfströms tegelbruk ner. 1917 startade där en konststensfabrik. Från 1923 Cementvarufabrikerna. 1930-31 tog Europa Film över byggnaderna. Jämför byggnaderna på bild 57, Europa Films illustration från 1932. Källa: © Hans Björkman och Trafik-Nostalgiska Förlaget. Stockholms järnvägar. Miljöer från förr och nu. Del 7.
57. Kvarteret Linaberg: Europa Films inspelningsateljéer 1932. Det högra stickspåret gick till AB Vandenberghs margarinfabrik. Bild: Europa Films Studior i Mariehäll - Film Sound Sweden.
58. Kvarteret Fredfors. Fredfors Fabriks AB. 1893 flyttade Fredfors Fabriks AB sin verksamhet till Mariehäll. Firman hade grundats av fabrikören Fredrik Fors 1887. Tillverkningen bestod av bl.a. packningar, maskinremmar, impregnering av tygprodukter såsom presenningar, markiser och regnkläder. Fabriksbyggnaderna revs 1966. Källor: Wikipedia och SthDSm. Foto: 1914.
59. Kvarteret Archimedes. D. Forsells filthattfabrik i hörnet av Archimedesvägen och Gårdsfogdevägen. Sedd från Archimedesvägen. Huvudbyggnaden, kallad "Slottet", finns fortfarande kvar. Forsells vackra fabriksskorsten revs 1978. Bild: Wikimedia Commons. Teckning från tidningen "Hemmet" 1889.
60. Kvarteret Archimedes. Cigarrfabriken Skandinaviens vackra plåtskylt. Bild: Collra - Peter Pluntky Mina plåtskyltar.
Källor:
Annedal kvarteret Baltic Mariehäll Fotodokumentation över ett kvarter PDF StmDSm
Björkman Hans och Trafik-Nostalgiska Förlaget. Stockholms järnvägar, del 7
Bromma hembygdsförening
Bromma Hembygdsförenings årsskrift 1978
Collra - Peter Pluntky Mina plåtskyltar
DN Nordväst Torsdag 29 oktober 1981. "Butiksdöden i Mariehäll"
Europa Films Studior i Mariehäll - Film Sound Sweden
Fagerberg Carl Vilhelm. Skulptör - Wikipedia
Kratsboda gård - Wikipedia
Mariehäll Stadsdelsinventering PDF SthDSmMinv
Mariehäll, Stadsmuseets skrivelser fram till och med år 2001 PDF SthDSm
  Om rivningen av Jennyhill och Rupertsborg. Sidorna 15, 21 och 22
Mariehäll - Wikipedia
Mariehälls gård - Wikipedia
Nilsson B. och G. Foton sent 70-tal - tidigt 80-tal
Nilsson Karl "Fyra konsumtionsföreningar i Stor-Stockholm" Stockholm 1950
Riksarkivet
Stockholms Digitala Stadsmuseum - SthDSm  Där finns många fler Mariehälls-foton!
Stockholmskällan Industrimiljöer i Stockholm Ingvar Lundkvist Elisabet Wannberg PDF
Stockholms Stadsmuseum - SthSm
Svensk industrikalender Tjugonionde årgången 1947
Kommentarer, tillägg och rättelser mottages tacksamt.
Gösta
E-post: gn.bromma at comhem.se
UPP
AmazingCounters.com