Statsminister:
19 april 1880 - 13 juni 1883.

Politisk tendens:
Tongivande medlem av lantmannapartiet

Kuriosa:
Greve som blev bondehövding, men ensam partiföreträdare i sin egen regering

Karriär:
Efter studier i Lund tjänstgjorde han vid hovrätten över Skåne och Blekinge men lämnade 1849 ämbetsmannabanan för skötseln av sitt nyförvärvade gods Charlottenlund nära Ystad. Tack vare börd, rikedom och praktisk begåvning fick han snart ett flertal betydelsefulla uppdrag inom Malmöhus län. Åren 1856–66 deltog han i ståndsriksdagarna, där han som frihandlare stödde Louis De Geers ekonomiska politik men motsatte sig representationsreformen. Sedan denna genomförts invaldes han 1867 i andra kammaren, där han – sannolikt i syfte att ta revansch för nederlaget i representationsfrågan – slöt sig till det starkt regeringskritiska Lantmannapartiet. Han var ordförande i statsutskottet 1867–75 och talman 1876–80.

År 1880 trädde han som statsminister i spetsen för en regering som betraktades som ett parlamentariskt experiment eftersom Posse hämtades ur andra kammarens starkaste parti. Men bönderna i lantmannapartiet var inte intresserade av att gå in i någon regering, inte heller Posses. Bonden och partiledaren Carl Ifvarsson sa att "lantmannapartiet följer greve Posse till konseljdörren, men inte längre". Bönderna i riksdagen granskade regeringens förslag lika kritiskt med Posse som statsminister och det visade sig att han inte hade tillräckligt stöd från det egna partiet. Han misslyckades med att lösa de aktuella försvars- och skattefrågorna och avgick 1883. Han fortsatte i riksdagen, var 1883-89 president i kammarrätten och blev 1886 ägare till Åkers styckebruk. 

Familj:
Föddes 15 februari 1820 på Rosendal, Malmöhus län. Föräldrarna var landshövdingen greve Fredrik Posse och frihertiginnan Magdalena Charlotta (f Bennet).
Gift 1846 med grevinnan Amalia (f De la Gardie) och 1886 med Ebba (f Hägerflycht). Fyra barn.
Död 24 april 1901 i Stockholm.
 
Tillbaka
 
2001-02-16 / DE