Nils Edén (18711945)
Professor, partiledare och riksdagsman 190924.

Statsminister:
19 oktober 1917 - 10 mars 1920.

Politisk tendens:
Ordförande i liberala samlingspartiets andrakammargrupp.

Kuriosa:
Under samma månad som kommunisterna begick statskupp i Ryssland tillträdde Edén som statsminister i den första parlamentariskt förankrade regeringen i Sverige. Var också liberalen som gick emot alkoholförbud och sprängde partiet på kuppen.

Karriär:
Nils Edén blev professor i historia i Uppsala 1909 och liberal riksdagsman samma år. Som Liberala samlingspartiets gruppledare i andra kammaren blev han en av fem i det förtroenderåd som ledde partiet efter Karl Staaff död 1915.

I valet till andra kammaren 1917 förlorade högern stort. Liberaler och socialdemokrater vann framgångar. Men kungen och drottningen försökte i det längsta undvika en regering med dessa båda antirojalistiska partier. Sittande statsminister Swartz utarbetade en "Stoppa Edén-plan" i tre steg: kungen skulle 1) kalla Edén som regeringsbildare på villkor att socialdemokraterna hölls utanför, 2) Edén skulle inte acceptera dessa inskränkingar, 3) Swartz skulle sitta kvar efter att ha utlovat kvinnlig rösträtt. Förre statsministern Arvid Lindman var med på noterna, men ville när Edén avvisat villkoren låta budet om att bilda regering gå till andra kammarens respekterade talman, moderat-liberalen Johan Widén, med baktanken att han skulle misslyckas. Då skulle kungen kunna anse sig nödgad att åter kalla Swartz som statsminister.

Gustav V lyssnade delvis på dessa råd och till allmän förvåning höll Widén på att lyckas bilda en bred samlingsministär när han pressat kungen att säga ja till en författningsutredning med sikte på allmän och lika rösträtt. Widén stöp dock på att ingen ledande högerman var beredd att ingå, trots att kronprins Gustaf Adolf aktivt försökte bryta dödläget.

Då återstod ingen annan möjlighet för Gustav V än att kalla den ledande liberalen Nils Edén för att bilda koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater. Och därmed låta parlamentarismen få sitt slutgiltiga genombrott i Sverige, vilket innebär att folket i val - istället för kungen - avgör vem som sitter i regeringen.

Socialdemokraterna var visserligen det större partiet med 31,1 procent av rösterna mot liberalernas 27,6 procent, men alla inklusive socialdemokraterna själva ansåg det självklart att statsministern skulle hämtas hos liberalerna. Att ta plats vid den ännu formellt enväldige kungens rådsbord var ingen lätt sak för socialdemokrater. Motståndet mot parlamentarism och borgerlig demokrati var så stort inom socialdemokratin att det tidigare under 1917 hade lett till partisplittring. Socialistinternationalen var emot att socialdemokratiska partier alls gick in i regeringsställning. Man ville hellre ha revolution och störta monarkierna.

Edén avkrävde kungen löfte om att inte stoppa ett regeringsförslag om allmän rösträtt och att han utan egna synpunkter godkände de statsråd som statsministern föreslog. När regeringen drivit igenom kvinnlig rösträtt och avskaffat 40-gradiga röstskalan i kommunalvalet började yngre socialdemokrater kritisera regeringen för att den inte gjorde tillräckligt. Regeringen försvagades också av att Hjalmar Branting, som mot sin vilja av Edén tvingats bli finansminister, bara några månader efter tillträdet avgick av personliga skäl. Till slut föll koalitionen på motsättningar i kommunalskattefrågan. Finansminister Fredrik Thorsson, som efterträtt Hjalmar Branting på den posten, föreslog en progressiv kommunalskatt som riktade sig mot bönder och företagare. Liberalerna sa nej. Regeringen avgick. Under de därpå följande åren fortsatte Edén rikta skarp kritik mot socialdemokraternas ekonomiska politik.

Nils Edén tillhörde stadsliberalerna och gav ett kyligt, lite opersonligt intryck, något som mer kan ha bottnat i blyghet än i personlig förmätenhet. Han var motståndare till alkoholförbud men hade en majoritet inom den egna riksdagsgruppen emot sig. Efter folkomröstningen om alkoholförbud 1922, där Edén tillhörde segrarna, blev motsättningarna akuta och i maj 1923 sprack partiet då de frisinnade under CG Ekman bildade eget. Edén bestämde sig då för att lämna politiken och helt övergå till landshövdingeuppdraget i Stockholms län (192038).

Familj:
Född 25 augusti 1871 i Piteå, son till rektor Per Olof och Matilda Kristina (f Clausén).
Gift 1904 med Maria (f Wallmark) och fick tre barn.
Död 16 juni 1945 i Stockholm (73 år).
 
 
Tillbaka
 
2001-01-12 / DE