|
Ensam i bräcklig farkost vågar seglaren sig på det vida hav; stjärnvalvet över honom lågar, nedanför brusar hemskt hans grav. Framåt! - så är hans ödes bud; och i djupen bo som uti himlen Gud. (Erik Gustaf Geijer) |
Alone in a fragile vessel the sailor ventures out on the wide sea; the firmament blazes above him, below him his grave roars horribly. Onward! - that is his destiny's command; and in the deep, as in the sky, is God. |