|
Om någon stjärna lossnar och segnar vit genom luften, då fyller hon, sägs det, var bön, som når den korta glimrande banan. |
If a star comes loose And sinks white through the air, Then she will fulfill, it's said, each prayer that reaches The short, glistening course. |
|
Jag väntar och väntar. Det är april, en ljum och lyhörd natt i april, då gräset växer och stjärnorna lyssna -- de gå så lugna i natt sin väg, och ingen enda snavar och faller! |
I wait and wait. It's April, A warm and sensitive night in April, When the grass grows and the stars listen -- They tread their path so calm tonight, And not one of them trips and falls! |
|
Men om jag somnar, så gör det allsintet: sliter en stjärna sig lös inatt, så måste hon känna min bön, var hon sjunker, fastän jag sover -- ty hela den tysta, tysta natten är hela den vida, vida rymden alldeles full av min enda önskan! (Karin Boye, "Moln") |
But if I fall asleep, it won't matter at all: If a star tears itself away tonight, She has to feel my prayer, wherever she sinks, Even though I'm sleeping -- Because through the entire silent, silent night The entire wide, wide space Is completely filled with my single wish! |