Fagersjö - "En bortglömd idyll" (SB)
I SB:s programförslag för Fagersjös framtid 1989-10-11 betitlad "Fagersjö - Upprustning - Förnyelse" beskrivs orten i den första rubriken som "En bortglömd idyll". Det är i det här dokumentet signerat av Nils Stenström på SB:s arkitektkontor det allmännyttiga företaget första gången lanserar idén om 2250 nya bostäder varav 500 i Fagersjöskogen och ett antal utmed Magelungen, kontorskomplex för 1000 heltidstjänster (30 000 m² kontorsytor), ett stort hotell, överdäckning av södra korset Magelungsvägen/Havsörnsvägen, rivning av Havsörnstorget och en pendeltågsstation - d.v.s. dagens dolda agenda.
Längre fram i texten uttrycker sig SB så här om sina planer: "Bostadsbebyggelsen norr om järnvägsspåret har givetvis en stadsmässig karaktär [- - -]"
Så när SB beskrev Fagersjö som en idyll - vilket nog klingade vackert i de flestas öron - var den egentliga avsikten att framställa orten som urmodig, outvecklad och ja, lite mossigt genant helt enkelt. Och som före detta elev på Kungliga tekniska högskolans fakultet för arkitektur kan jag verkligen intyga att ordet idyll inom kåren inte är positivt värdeladdat utan där bör uttalas med en lätt grimas och ett stänk av förakt.
Fagersjö - ett 60-talistiskt riksintresse
Men för oss andra som inte låtit våra hjärnor programmeras efter någon speciell dogm framstår givetvis Fagersjös "idylliska" och för Stockholms närförorter unika kvalitéer som högst skyddsvärda. Och av den anledningen väcker Havsörnstorgets Vänner och Stiftelsen Stolta Stad krav på att Fagersjö blir förklarat som riksintresse för att därigenom vinna respekt som byggnads- och rivningsfredat område.
Och de främsta skälen till det är att:
om man bortser från villorna är fastigheterna i Fagersjös bostadsbestånd helt intakta sedan de byggdes på 60-talet. Ingenting har tillkommit och inget försvunnit. Och även centrumbebyggelsen inkl. fjärrvärmeverket är ju ograverade, liksom skolan frånsätt de tre paviljongerna som under olika omständigheter (brand i ett fall) försvunnit ur miljön.
Det faktum att alla flerfamiljshus har uppförts efter en sammanhängande plan genomförd på ca tre år har skapat en harmonisk enhetlighet som sträcker sig från Gräsands- och Ejdervägens vändzoner i norr enda ner till skolan och Magelungen i söder. Såväl lamellhusen som centrumbebyggelsen och skolan är utförda i samma låga skala. Och som ett sammanlänkande tema återkommer Havsörnstorgets och skolans gula fasadtegel också i trevåningshusens gavlar.
Även radhusområdena på Fiskmås- och Skrattmåsvägen är helt intakta sedan 60-talet. Och precis som i SB:s fastighetsbestånd är längorna disciplinerat, underordnade helheten vilket också här ger ett harmoniskt intryck.
Det samma gäller även de åtta punkthusen på Skrakgränd som visserligen avviker i skala från övrig bebyggelse men står väl samlade vid sidan av och som dessutom gör Fagersjö komplett som provkartan över våra vanligaste boendeformer.
Sammantaget betyder det att Fagersjö utgör ett utmärkt, småskaligt men ändå heltäckande exempel på den goda 50-/60-talistiska arkitektur och stadsplanering som utfördes på tröskeln till rekordårens teknokratiska och själlösa bostadsbyggande. Fagersjö har därmed ett självklart betydande kulturhistoriskt värde.
Fagersjös topografiska, tydliga gränssnitt mot samtliga omgivande orter är en utmärkt förutsättning för att ortens sextiotalistiska prägel ska kunna skyddas. Platsen är oerhört tydligt definierad genom sin placering invid Magelungen i väster och järnvägsspåret och Magelungsvägen i öster. Liksom även i de andra väderstrecken.
Vid den norra infarten har vi på ena sida av vägen ett högt skogs- och bergsparti med en villa vid dess fot och på den andra sidan Skrattmåsvägens radhusområde och Magelungen.
Vid södra infarten löper järnvägsspåret parallellt med Magelungsvägen. I en grön korridor mellan trafikleden och Magelungen i väster finner vi ett mycket omtyckt naturskönt skogs- och rekreationsområde. Rakt genom det gröna fältet löper Farstagårdsvägen - en gammal och välnyttjad grusväg där man ofta möter flanörer, hundar, motionärer och skolklasser.
Så mellan Fagersjös bebyggelse och omkringliggande orters finns alltså inga flytande gränser. När man är i Fagersjö vet man det. Och det innebär också att orten får en mycket tydlig entré. Man lämnar Högdalen, Farsta eller Hökarängen; färdas sedan genom ett grönt ingenmansland för att så efter en stund anlända till Fagersjö.
Den topografiska buffertzonen skulle ge ett effektivt skydd mot krypande exploatering. Och skapar också - som vi tidigare angett - en naturlig bestämning av det område riksintresset skulle omfatta.
Observera att de två röda ringarna och de två pilarna inte finns utsatta på Lantmäteriverkets originalkarta
Att orten inte är ansluten till något av regionens spårtrafiknät och dessutom ligger vid sidan av de större allfarvägarna är ytterligare en omständighet som är positiv ur ett bevarandeperspektiv - eftersom mycket goda kommunikationer har en tendens att stimulera till tillväxt och förändring.
Även Fagersjös lilla format gynnar tanken om att bevara orten som den är. Om man utgår från de planer för Fagersjö som presenterats sedan 2003 är deras betydelse för regionens bostadstillskott ringa liksom också för ortens konsumentunderlag. Vore det inte för Den dolda agendan skulle kvoten på 220 lägenheter närmast framstå som en principfråga. Att avstå från dessa bostäder till förmån för de kulturhistoriska och miljömässiga värdena skulle kunna innebära en samhällsekonomisk vinst (förutsatt en korrekt redovisning av Havsörnstorgets förhållanden).
Att göra små förändringar med liten miljömässig påverkan är inte möjligt i Fagersjö. Orten är så liten och förhållandevis tätbebyggd att varje nybyggnation innebär en radikal påverkan på omgivningen och stora olägenheter för närboende. Och eftersom dessa förhållandevis små byggnationer men med stora miljökonsekvenser ger så små samhällsekonomiska vinster eller rent av förluster (om dagens natur- och kulturmiljöer uppskattas till sitt rätta värde) är det alltså bättre att avstå.
Ett för regionen så obetydligt tillskott som 220 lägenheter - motsvarande 0,00275% av de bostäder som planeras i Stockholm de närmaste åtta åren - lokaliserade till det lilla Fagersjö betyder alltså att ortens bostadsbestånd ökar med hela 22%! Det innebär vidare att Havsörnstorget och kvarteret Teodoliten - som utgör en betydande del av Fagersjö - totalt omgestaltas. Precis så känsligt för förändringar är det lilla Fagersjö!
Under året är det alltså möjligt att Fagersjöskogen kan komma att bli kommunalt naturreservat. Hur väl skulle inte ett sådant korrespondera med ett litet sextiotalistiskt "kulturmiljöreservat" invid? Tillsammans skulle de utgöra en grön oas i en alltmer hårdexploaterat Stockholm. Och i framtiden skulle denna fredade enklav bli ett humanistiskt undantag efter dagens likriktade stadsplanering och ett exempel på när staden var till för människorna och inte tvärt om. D.v.s. när Stockholms närförorter kunde erbjuda hyresbostäder för medborgare med olika behov.
Havsörnstorget - första steget
Gatu- och Fastighetskontorets ”Grönplan” -95 om Fagersjö Centrum:
”[- - -] ett värdefullt litet torg fint placerat i parkstråk. Bra proportioner, fin torgbildning [- - -]”.
Havsörnstorget är sannerligen en lite pärla. Restaureras torgets vanvårdade fasad kan man återskapa den genuina och pittoreska sextiotalskänsla som gått förlorad. Och Centrumet skulle inte bara vara en exklusivitet och stolthet för de boende, det skulle också kunna locka som utflyktsmål för alla dem som vill göra en tidsresa och sedan t.ex. avnjuta en picknicklunch invid södertörns "fagra sjö" under ekbackars åldriga kronor eller ge sig ut på en skridskofärd.
En uppfattning om hur fint Havsörnstorget skulle kunna bli kan man få om man besöker Hökarängens K-märkta och pietetsfullt restaurerade och trivsamma Centrum. Arkitektoniskt håller det förvisso en något högre nivå än Havsörnstorget. Men så speglar torgen också två olika decennier. 60-talet behöver också finnas representerat för eftervärlden och då är Havsörnstorget ett bra exempel på en enkel men uppskattad, småskalig centrumarkitektur från just den tiden.
Bildsvit från Hökarängen
I relief till Hökarängens underbart välskötta Centrum framstår SB:s "underhåll" av Havsörnstorget de senaste decennierna som en smärre katastrof och ett hån. Notera i bilderna från Hökarängen hur viktiga inslagen av trä i dörrar och infattningar är för känslan liksom även bidragen från de stora fönsterytorna och skyltarna. Lägg också märke till dom mycket diskreta jalusierna som upphissade nästan helt smälter in i exteriören.
I Hökarängen har man genom centrumrestaureringen stärkt identiteten på orten och skapat en stolthet för hembygden hos de boende. I Fagersjö har SB gjort precis tvärt om. Där vill stockholmarnas förvaltningsbolag av våra kommunala - gemensamma - bostäder att invånarna ska skämmas för sin hembygd och sitt Centrum. Allt för att vinna samtycke för sitt groteska elefantiasisprojekt - Den dolda agendan!
Svenska bostäder förvaltar 43 000 bostäder åt oss. Det innebär stora intäkter. Vid upprustningen av Vällingby har de alltså hittills dragit över budgeten med en halv miljard!!! Och man verkar inte speciellt tagna för det. Det finns uppenbarligen resurser i Svenska bostäders kassa. Men av dessa har inte ens nålpengar kommit Havsörnstorget till del de senaste decennierna. Den omständigheten jämte SB:s rivningsplaner och deras styvmoderliga behandling av företagarna är en ren och skär skandal!
Havsörnstorget förtjänar en nyrenässans. Och pengar finns till en påkostad renovering. Det har Fagersjöborna - ja, alla Svenska bostäders hyresgäster - betalat för i decennier. Med rätt verksamheter och affärsidkare kommer sedan Centrum att åter bli lönsamt och kunna erbjuda Fagersjöborna en rimlig service.
Havsörnstorgets Vänners vision
Havsörnstorgets Vänner vill att Centrum pietetsfullt restaureras. Istället för korrugerad plåt, plexiglas och masonit vill vi se glas, trä och neon. Vi tror att det kan vara nödvändigt att inreda lägenheter i östra centrumbyggnadens övre plan för att motverka vandalism men förespråkar i gengäld att panncentralen görs om till allaktivitetshus.
Det är inte svårt att föreställa sig hur vacker t.ex. frisersalongen skulle kunna bli igen återbördad sina ursprungliga attribut; trädörren, det generösa skyltfönstret med sina oljade trälister och den så tidstypiska 60-talistiska neonarmaturen känsligt återställd
©Thomas Fång 2006