Ur Handbok i barnindoktrinering , avsnitt III: "Konsumtionssabotage"

"Ett ärligt upplyst barn reagerar naturligtvis inför konsumtionsöverflödet. Särskilt då vid olika högtider, som används för att indoktrinera oss till tron att lyckan finns i prylar, kärleken i gåvor och gud i varuhuset. (jul, morsdag m.fl.) Ännu fler högtider motiverar (motiveras av?) en otrolig överkonsumtion av födoämnen (främst fett, kolhydrater och alkohol.)

Vi måste tala om för ungarna vad det egentligen handlar om. En treåring kan informeras. Säg aldrig att en Gevalia-affisch föreställer 'en flicka som dricker kaffe' utan i första hand 'det är reklam'.

Barn kan, om dom vill, utföra vissa uppdrag i t.ex. varuhus:
a) sätta upp eller bära omkring propagandaskyltar. T.ex. en bild av svältande människor, som bärs i barnhöjd, så att andra barn frågar sina föräldrar 'vad är det där?'
b) sabotera julskyltning, t.ex. genom att kasta smällare i skyltfönster.
c) gå omkring med t.ex. FNL-bössor. Människor kommer villigt att plocka upp slantarna, eftersom dom tror att ungarna är scouter eller röda-korsare."

- Frances Vestin (f. 1949), i Handbok i barnindoktrinering (nr 11 i serien ”Nu!”, Wahlström & Widstrand: Stockholm [Halmstad], 1969).

posted by Andreas Hedberg | 13.3.07 | 0 comments

11.3.07

Ur Handbok i barnindoktrinering , avsnitt II: "Välj umgänge"

"Om människor rynkar på näsan åt någon i bussen, på gatan, kaféet eller varuhuset, så finns det troligen anledning att prata med denna någon. Uppmuntra ungarna att prata med fulla gubbar, ligister och konstiga utlänningar. Man ska naturligtvis inte kasta ungarna i armarna på s.k. Fula Gubbar. Det finns inget som hindrar att man upplyser ungarna om sådana människor. Verkligt farliga Fula Gubbar förekommer i ytterst litet antal. Och förresten – vad är orsak och verkan? Vad är anledningen till att människor får ett sjukligt behov av att komma i kontakt med små barn och deras kroppar? Kan anledningen möjligtvis vara, att många helt enkelt stängs ute från en helt normal kontakt med barn? Och från kroppar, kärlek och människor över huvud taget?

Säg inte till barnet att ”man ska resa sig för en som är äldre” utan ”man ska resa sig för en som behöver sitta”. En ung flicka med fjorton paket behöver bättre sittplats än en medelålders dam med handväska.

Gamla människor behöver sitta. Ölgubbar behöver sitta."

- Frances Vestin (f. 1949), i Handbok i barnindoktrinering (nr 11 i serien ”Nu!”, Wahlström & Widstrand: Stockholm [Halmstad], 1969).

posted by Andreas Hedberg | 11.3.07 | 0 comments

8.3.07

Ur Handbok i barnindoktrinering , avsnitt I: "Gatan är vår"

"Om man vill hjälpa barnet att överleva, måste man tyvärr lära det allt om röd och grön gubbe. Men stadsbarnet bör också lära sig bilfäkta : Gå ut i gatan så fort det blir en lucka. Gå sen över långsamt. Gå så långsamt, att någon annan hinner ut på gatan, innan du har hunnit upp på andra sidan. Gatan bör alltid vara blockerad av fotgängare.

Barn är effektiva bilfäktare, eftersom bilförarna är rädda för att köra på en liten unge eller en barnvagn. Det vore ju FULT.

Ta med en lång pensel och röd färg, sträck ut penseln mot bilar som tränger sig förbi på övergångsställen. Barn står i lämplig höjd för detta arbete.

Barn måste sättas in i kampen för sina rättigheter. Dit hör frisk luft, ofarliga gator, där man kan höra musik på mer än tre meters håll."

- Frances Vestin (f. 1949), i Handbok i barnindoktrinering (nr 11 i serien ”Nu!”, Wahlström & Widstrand: Stockholm [Halmstad], 1969)