Kollade på google  /  fann  f.n.  ( 17/2 2010 )  22.000 träffar om den svenska titeln. 
Här några citat av Wilkinson-Picket,  som visar på  tongångarna:
_________________________________________________________________________

"Vi har alltså sociala strategier för att hantera många olika typer avsocial organisation. (ang.  mänsklighetens förhistoria,  min anm).  I den ena ytterligheten finns dominanshierarkierna där det handlar om statuskonkurrens och om att framhäva sig själv.   Individer måste där lita till sig själva och kommer i kontakt med andra huvudsakligen som rivaler om föda och om sexuella partners.  I den andra ytterligheten finns det ömsesidiga beroendet och samarbetet. Tryggheten är då för var och en avhängig av halten på de sociala relationerna med andra,  och känslan av egenvärde är mindre ett resultat av status än av det bidrag han eller hon ger till andras välbefinnande.Till skillnad från den öppna kampen för materiell egennytta handlar "affiliativa strategier"  om ömsesidighet,  samarbete och förmåga till empati och emotionell anknytning.  (affiliativ =  anknytande, min anm)

I praktiken samxexisterar naturligtvis gud och mammon i varje samhälle och deras respektive territorium varierar efter livssfär, ekonomiskt system och individuella skillnader.
Man bör ... ha i minnet att argument för större jämlikhet inte nödvändigtvis är desamma som argument för en stark stat.

Sveriges större jämlikhet hade sin upprinnelse i den valseger som vanns av Socialdemokraterna 1932,  föregångna av våldsamma arbetskonflikter där trupper öppnade eld mot sågverksarbetare. Som statsminister i en nästan obruten period från 1932 till 1946 kunde Per Albin Hansson,  parallellt med upprustning och krigstid,  genomdriva sin målsättning att göra Sverige till "ett klasslöst samhälle" och ett "folkhem".

Även om politikerna medger att det finns ett stort missnöje och bedriver valkampanjer med slagord om "förändring"  tycks de ibland inte kunna föreställa sig en förändring som sträcker sig utöver deras egen personliga image.  Ingenting tyder på att de har någon åsikt om hur de ska starta förändringen av det dagliga livet och göra det mer uppmuntrande och meningsfullt.

På detta stadium är det viktigare att skapa den politiska viljan att göra samhället mer jämlikt än att slå fastvissa politiska lösningar för att minska ojämlikheten.  Den politiska viljan är avhängig hur visionen om ett bättre samhälle som är både uppnåeligt och inspirerande utvecklas.

Ett bättre samhälle uppstår inte automatiskt, oavsett om vi  verkar för det eller inte.  Vi kan misslyckas att förhindra en katastrofal global uppvärmning,  vi kan låta våra samhällen bli alltmer anti-sociala eller misslyckas med att förstå de processer som pågår.  Vi kan försumma att sätta oss upp mot  lilla minoritet av rika, vilkas missriktade tankar om egenintresset får dem att känna sig hotade av en mer demokratisk och egalitär värld.  Det kommer efter hand att uppstå problem och oenigheter om den rätta vägen - så som alltid skett i kampen för framsteg - men med en utbredd gemensam uppfattning om vägen framåt kan de nödvändiga förändringarna genomföras."

/

G T