Till det yttre är det en berättelse om upplevelsen av en vandring i den nordliga sommarnatten.
En människa rör sig genom skymningen - olika intryck kommer henne till mötes. Fjärilarna som parat sig, spindeln i sitt nät väntar på byte, nattvinden, koltrasten, den mjuka mossan, frosten, stjärnan på natthimlen: paralleller till berättarjagets rädsla och drömmar.
Människan är en del av livets väv, hon smälter genom dikten samman med naturen. Kanske hade Gunnar Ekelöf som den Dionysos han var, druckit något ädelt vin när han gjorde den här vandringen? Olof Lagercranz hävdar att det inte var ovanligt. I alla fall blir det en beröring av människolivets betydelsebärande motiv genom den ekelöfska natten : kärleksdrömmen, parningen, gemenskapen, fruktan för döden, ensamheten, längtan efter att uppgå i något högre.
Genom upprepning ( Där nattens sådd har fallit o.s.v. ) och långa, böljande strofer som hakar i varandra får




dikten en romantisk form som höjer sig till förväntan, följd av mättnad.
Man invaggas till en stillsam beblandelse men efter att Nattens Drottning ( döden ) kommit fram mörknar bilden, vi påminns hur livsvillkoren är för den som inte flyr undan.Dikten har också ett drag av en tidig modernism. Strofer som "Och mellan träden ser jag själ och hjärta vandrande, med hand i hand, i dunkel längtan än en gång förmälda med varann, vid sagostranden" ger med en lustig abstraktion, som på ett spelkort - bilden av människans kärleksdröm. ( Själ, Hjärta / Hand i Hand / Sagostrand ) / levande enbart genom diktsammanhanget. Det är en frigörelse från realism o ren symbolism. Språket får en egen storhet - som naturen sammanvävt med universum. Som all bra dikt är Sommarnatten gåtfull men förklarar sig själv för den som läser med ett öppet hjärta. Gud bevare oss från att prata ihjäl den här dikten!
Gunnar Thorell 030416

Till Sommarnatten
Gunnar Ekelöf, Hemsida

Home