Aktuellt material om Ryssland

Seppo Isotalo, docent i socialpolitik vid Helsingfors universitet.
email
 

1. Seppo före 1986 av Tor Högnäs, DNs korresponden i Finland
2. Seppo under 1990-talet av Lars Westman i tidningen Vi.
sida1, sida 2, sida 3, sida 4, sida 5



Vähän Suomen kielellä



 
 

Dessa är de två oposionens kanditer som vi, svenska valobservatörer hjälpte i Minsk. Nikolj Viktorovitj Stankievit lyckades inte komma in eftersom valdeltagandet i hans krets stannde under 50%. Däremot Olga Mihailovna Abramova går en ny omgång mot en motståndare den 2000-10-28

Minsk nästa?

USA och Västeuropa försökte med alla medel hindra parlamentsval i Vitryssland. Europarlamentarikerna hade skickat Mins en om omfattane grupp tekniskt personal, som hade som uppgift att visa att valen inte gick korrekt till. Samtigt åkte dit 140 stycken vanliga valobservatörer - i huvudska från demokratierna i Öst. Omröstningen gick helt utan anmärkningar. De erfarna valobservatörerna från Öst - som har sett de mesta - menade att Vitryssland hade visat en model hur man ska göra. Däremot Europa-byråkraterna underkände valet utan att ha satt sin fot i vallokalrena. Det blev en konfortation. Folket i det lilla landet Vitryssland fick se att de inte kämpar  ensamma för sina demokratiska rättigehter. Läs min anlys
 
 

 Andra valomgången i vitryska parlamentsval

 Det politiska intresset för parlamentsval i Vitryssland slockade helt efter att första valomgången hade visat att bojkott inte fungerade. Det var nu som det internationella angagemanget hade behvöts för att garantra att opposionen kandiater fick samma behanling som regeringens folk. Men Eurpiska officiella organ lämnade helt slagfältet och även av de 140 valobservatörer kom bara 12 stycken till Minsk. Jag skrev tre uppsatsen

1. Den internationella reaktionen, speciellt den ryska efter första valomgången.

2. Om valpropagandan inför valet.

3. Observatörer behövs speciellt för andra omgången.

4. Partierna förlorade och valet gick helt på individuell bas.

Svenska regeringen öppnar i ubåtsfrågan

Ubåtsfrågan löstes tidigt i 1990-talet när svenska och ryska marina experter träffades. Den ryska sidan ville verkligen avslöja vad sovjetisk regim hade haft för sig. Alla dokument överlämnades med det samma till Sverige. Det behövdes bara två möten i januari och i april 1992 när det var klart att den ryska ubåten, U137, som grundstötte utanför marinbasen i Karlskrona 1981, hade navigerat fel.

Som vanligt var det journalisterna som kunde först avslöja detta. DN publicerade 1991-02-10 den officiella sovjetiska utredningen om grundstötningen. Expertsamtalen visade att DNs rapport autentiskt.

Detta fick inte svenska folket veta innan 2000-03-30. Vi kan således glömma alla dumma tankar om mink, sillstim och Natoubåtar, förklaringen är att svenska regeringen har undanhållt informationen som förklarar ubåtsfrågan. Läs gärna hur svenska experternas ledare kommendör Emil Svensson förklarar att de ryska utredningen är falsk och gjord för att lura den sovjetiska och även den ryska ledningen. Konspiration på konspiration på konspiration istället för sanning.


Det går bra att läsa sin akt, men inte att forska i Säpos arkiv.

Den ny lagen om Säpos arkiv har nu granskats även av regeringsrätten - sista instansen. Resultatet är att personakter till de som har bevakats lämnas med en öppenhet som saknar motstycke i övrigt i världen. 51 personer av de 81 som har begärt att få se sin akt har fått tillstånd.
Denna generositet gäller inte alls för oss forskare. Kammarrätten stöder Säpo i tort och i vått. Mig som en forskare är beroende av att få tillstånd av Säpo har kammarrättens hantering varit ett stort besvikelse. Det senaste överklagandet att få läsa sidor som Säpo plockar bort från akter gav som resultat att jag inte ens få se kopior av de sidor som jag redan har läst. Eftersom Säpo har i misstag plockar bort några sidor som man redan har lämnats till mig  anser sig kammarrätten vara tvungen att stödja Säpo även i denna punkt.
Jag får därmed lägga ned forskningen tills rimliga lagtolkning kan göras. För att allmänheten ska få ett litet smakprov hur intresant historisk material finns i arkivet publicerar jag här Berthold Brechts akt.

Vart går Ryssland?

Fenomenet Vladimir Putin och hans krigföring i Tjetjenien har förvirrat den svenska allmänheten. Både Aftonbladet och DN passar på att utnyttja den olyckan som skedde när Stefan Hedlund utsågs som professor i öststatskunskap i Uppsala Universitet. Som i en TV-sopa berättar denna professor om "gangsterstaten" Ryssland som har fått en ny "maffiabos". Som polemik ha jag har skrivit två uppsatsen; en om att jag litar på Putin och en annan där jag bönfaller ryska armen att stanna i Tjetjenien och inte lämna befolkningen i sticket som gjordes 1996.
 
 

Stefan Lindgren har skrivit en bra bok om Vladimir Lenin. Fischers förlag.  Mina barn gick i 1980-talet i den ryska dagis där Lenin var något som Pippi Långstrumpa i svenska dagis. Läs min recension av boken

Mina barn i rysk dagis.
1. Till högern: Vi firar revolutionsdagen. Katarina har fått en uppgift att knäcka, farbror Lenin kollar. Detta var i slutet av 1980-talet
2. Till vänstern: Den tredje i raden är den unge leninisten Peter Isotalo(4 år) som marscherar i sin barndoms dagis under farbror Lenins bevakande öga året är 1984.  Peter är idag  20 år. Honom kan du skriva med adressen <karmosin@algonet.se>
 
 

1. Fakta om ryska ubåtar i svenska vatten.

U137 har blivit aktuellt på nytt. Medborgargruppen i ubåtsfrågan har material i ämnet, som aldrig har fått plats i media. Ryska dokument visar hur U137 navigerade innan den gick på grund. Materialet har sedan 1992 varit öppet i Ryssland, men har aldrig visats i Sverige - inte ens för ubåtskommisionen. Den ryska ordergivningen för U137 visar vilket uppgift fartyget hade. Det kan du finna här

2. Vinterkrigets historia

Det har gått 60 år från Vinterkrigets början. Om händelserna 1939-40 behöver vi veta mer. Jag har genom sammanställa uppgifter från ryska, finska och svenska arkiv fått fram mycket nytt. Jag har sammanfattat de nya arkivrönen i en artikel som jag har skrivit till en rysk monografi. Detta samt följade frågor belyses i mina fem veckobrev i historiska ämnen.Läs om historia

3. Tanks i det Kalla kriget - de hemliga tjänsterna

Under hela 1990-talet har beskådat hur samhällen ändras när KGB, Stasi och allt vad de nu heter släpper sitt grepp. Själva sitter vi fortfarande kvar i samma tvångströja som de hemliga tjänsterna klädde på oss under det Kalla kriget. Läs om de hemliga tjänsterna

4. Varför kan inte Palmemordet klaras upp

Olof Palme skulle ha åkt till Moskva i mars-86. Han hade lyckats dämpa ubåtshysterien och skulle ha fått i Moskva veta mera. Efter Palmes död kom en störtflod av ubåtsobservationer, 4000 till antalet. Läs om ubåtar och Palme-mordet

5. Ryska demokratin

Ryska folket har hamnat i kläm. Ordet "Demokrati" har fått en dålig klang. Avgörande var omval av Boris Jeltsin 1996. Därför földe jag den politiska utvecklingen under presidentvalet i 13 veckobrev, men det finns även annat att läsa som aldrig kom i svenska media. Läs om ryska demokratin

6. Kosovo-kriget

Uppsatser om den ryska aspekten i Kosovokriget och om Kommittén Stoppa Bombningar

7. Övriga aktuella frågor

På min hemsida finns material till de aktuella händelserna i svenska samhället. Detta har jag skrivit i egenskap av en universitetslärare, docent i socilapolitk. Jag tror inte att jag har några märkvärdiga åsikter att framföra, men mitt material måste komma fram någonstans. Det är detta som Internet är till för. Läs om de övriga aktuella frågorna

- Carl Bild, som partiordförande, veckobrevskrivare, ubåtshök och Higt Representativ under NATOs överhöghet.

- Kurdiska parlamentariker i Turkiets fängelse.

- Kommunikationsminister, tant Ines Usman som högsta chef för Internet i Sverige.

- Får hemsidorna vara kvar?

- Stalin och judarna i en teaterpjäs.

- Hovrättspresidenten Birgitta Blom fälldes av JK för att han flyttade en domare, Ingemar Rexed från målet.