Ryska språkljud med hjälp av svenska språkljud

                                             Karl Rosenkrans (Карл Розенкранц)

                            (från http://web.comhem.se/karl-rosenkrans/sait-S-c.htm)

                                            E-post: karl_rosenkrans@hotmail.com

                                                                 Stockholm

På ryska

 

          Inledning

    Den här artikeln beskriver hur uttala ryskans språkljud med hjälp av svenskans språkljud. Syftet med den här artikeln är att hjälpa svenskar att få ett rätt uttal av de ryska språkljuden.

    Allt, som är betraktat i artikeln, är utforskat av ryska och svenska fonetiker och är hämtat från deras publikationer.

    Vid lärning av uttalet måste man alltid använda hörsel. Det är möjligt att lära sig uttalet bara genom att lyssna och imitera. Men för de flesta vuxna svenskar är det svårt att lära sig det ryska uttalet genom att lyssna och imitera. Det egna språkets uttal sitter djupt och hindrar att använda det ryska uttalet. Men svenskans uttal kan hjälpa att lära ryskans uttal.

    Nästan varje svensk som börjar studera ryska har en önskan att använda svenska språkljud istället för ryska speåkljud. Det är naturligt och det är svårt att kämpa mot en önskan att uttala modersmåls ljud. Men det är möjligt att utnyttja den här önskan för att uttala ryska språkljud. Man måste bara hålla tungan, läpparna och underkäken i läge för att uttala det ryska språkljudet men uttala det svenska språkljudet.

    Artikeln beskriver i vilken stäle måste hållas tungan, läpparna och underkäken vid uttalet av varje ryskt språkljud och vilket svenskt språkljud våste därvid uttalas.

    Ryskan har 42 språkljud (som säger flesta fonetiker). Det finns 32 ryska konsonanter och 6 ryska vokaler.

    I svenskan flesta konsonanter uttalas hårt. I svenskan uttalas bara konsonanterna «g», «k», «ŋ» ([g], [k], [ŋ]) mjukt eller hårt. I ryskan uttalas nästan alla konsonanter mjukt eller hårt. Ryskan har de hårda konsonanterna «б» «в», «г», «д», «з», «ж», «л», «м» «н», «р», «п», «ф», «к», «т», «с», «х», «ц», «ш» ([б], [в], [г], [д], [з], [ж], [л], [м], [н], [р], [п], [ф], [к], [т], [с], [х], [ц], [ш]). Ryskan har också de mjuka konsonanterna «б» «в», «г», «д», «з», «л», «м» «н», «р», «п», «ф», «к», «т», «с», «х», «ч», «щ» «й» ([б'], [в'], [г'], [д'], [з'], [л'], [м'], [н'], [р'], [п'], [ф'], [к'], [т'], [с'], [х'], [ч], [щ], [j]).

   Ryskan har vokalerna «и», «э», «а», «у», «о», «ы» ([и], [э], [а], [у], [о], [ы]) som kan betecknas med bokstäverna «и», «э», «а», «у», «о», «ы». I ryskan finns det ocksä så kallade joterade bokstäverna «е», «ё», «ю», «я». Men joterade bokstäverna «е», «ё», «ю», «я» uttalas också som de ryska ljuden «э», «о», «у», «а», som står i samma stavelse efter en mjuka konsonant eller efter ljudet «й» i början av en stavelse.

    I artikeln används den ryska fonetiska transkription som är vanlig i Ryssland. De flesta ryska fonetiska tecknen i den här transkriptionen skrivs med de ryska bokstäver. Men de fonetiska tecknen för de mjuka konsonantljuden har också ett apostroftecken ['] och det fonetiska tecknet för det ljud som motsvarar den rysk bokstaven «й» skrivs med den latinska bokstaven «j». I artikeln används också de svenska fonetiska tecken som ingår i Internationella fonetiska alfabetet. För att markera att man avser ett språkljud sätts de ryska och svenska fonetiska tecknen inom hakparentes.

    I artikeln år det möjligt att lyssna på ryska ord och på svenska ord från ordboken «Lexin» (http://lexin.nada.kth.se/sve-sve.html). För detta är det bättre att ladda ner det gratis programmet «QuickTime» genom att klicka här. Det är möjligt att lyssna på de svenska och ryska ord, som är markerade med en annan färge, genom att klicka på dem.

 

    Du kan granska dig själv genom att klicka på de markerade orden och lyssna på dem!

 

    I artikeln används speciella benämningar av några utvalda talorgan. Bild 1 visar en schematisk teckning av talorganen och deras benämningar, som ska underlätta läsningen.

                                          

                                              Bild 1. Schematisk teckning av talorganen

 

    Den här schematiska teckningen ger bara en ungefärlig föreställning om talorganens form.

 

    I artikeln betraktas de ryska språkljud som isolerade företeelser. Ett sådant betraktelsesätt stämmer inte med vad som sker det levande talet men är nödvändigt i början.

 

    Flesta ryska språkljud har i svenskan de analoga språkljud som påminner om dem. De här ryska språkljuden bildas med samma talorganens ställningar som de analoga svenska språkljuden eller med olika talorganens ställningar.

 

    De ryska ljuden «а», «э», «у», «о», «и» uttalas med samma talorganens ställningar som det svenska a-, ä-, o-, å- och i-ljudet och låter på samma sätt. Det är möjligt att använda de här svenska ljuden istället för de ryska ljuden «а», «э», «у», «о», «и».

 

    De hårda ryska ljuden «п», «б», «м», «с», «р», «к», «г» uttalas med samma talorganens ställningar som det svenska p-, b-, m-, s- och r-ljudet och det mjuka svenska k- och g-ljudet och låter på samma sätt. Det är möjligt att använda de här svenska ljuden istället för de ryska ljuden «п», «б», «м», «с», «р», «к», «г».

 

    De ryska mjuka ljuden «к», «г», «й» uttalas med samma talorganens ställningar som det svenska mjuka k-, g- och j-ljudet och låter på samma sätt. Det är möjligt att använda de här svenska ljuden istället för de ryska mjuka ljuden «к», «г», «й».

 

    De ryska hårda ljuden «т», «д», «н», «ф», «в» och «ш» låter nästan på samma sätt som det svenska t-, d-, n-, f- och v-ljudet och det främre svenska sj-ljudet fastän uttalas med olika talorganens ställningar. Det är möjligt att använda de här svenska ljuden istället för det ryska hårda ljudet т», «д», «н», «ф», «в» och «ш», men det är bättre att hålla talorganen i läge för att uttala det ryska hårda ljudet «т», «д», «н», «ф», «в» och «ш».

 

    Det ryska hårda ljudet «л» påminner om det svenska l-ljudet fastän uttalas med olika tungans ställning. Det är omöjligt att använda det svenska l-ljudet istället för det här ryska ljudet.

 

    Det ryska mjuka ljudet «п», «б», «т», «д», «л», «н», «с», «м», «ф» och «в» och det ryska mjuka ljudet «р» uttalas med olika talorganens ställningar än det svenska p-, b-, t-, d-, l-, n-, s-, m-, f- och v-ljudet och det rullande svenska r-ljudet. Det är omöjligt att använda de här svenska ljuden istället för det ryska mjuka ljudet «п», «б», «т», «д», «л», «н», «с», «м», «ф» och «в» och det ryska mjuka ljudet «р».

 

    Det mjuka ryska ljudet «щ» låter nästan på samma sätt som det svenska tj-ljudet fastän uttalas med olika tungans ställning. Det är möjligt att använda de här svenska ljudet istället för det mjuka ryska ljudet «щ», men det är bättre att hålla tungan i läge för att uttala det ryska ljudet «щ».

 

    Det ryska ljudet «ы» påminner om det svenska i-ljudet men uttalas med olika underkäkens och tungans ställning. Det är omöjligt att använda det här svenska ljudet istället för det ryska ljudet «ы».

 

    Det finns några ryska språkljud som har inga analoga språkljud i svenskan men bildas med talorganans läge av svenska språkljud.

 

    Det hårda och mjuka ryska ljudet «х» har inga analoga språkljud i svenskan men bildas med samma tungställningar som det hårda och mjuka svenska ljudet «k».

 

    Det ryska hårda ljudet «з» har inget analogt språkljud i svenskan men är en tonande motsvarighet till det (tonlösa) ryska hårda ljudet «с» som bildas som det svenska s-ljudet.

    Det ryska mjuka ljudet «з» har inget analogt språkljud i svenskan men är en tonande motsvarighet till det tonlösa ryska mjuka ljudet «с» som bildas som det svenska s-ljudet men med olika tungställning.

    Det ryska hårda ljudet «ж» har inget analogt språkljud i svenskan men är en tonande motsvarighet till det (tonlösa) ryska hårda ljudet «ш» liknar det svenska främre sj-ljudet men bildas med olika tungställning.

    De här ryska tonande ljuden kan bildas av de ryska tonlösa ljuden på samma sätt som det svenska tonande v-ljudet bildas av det svenska tonlösa f-ljudet.

 

    Det ryska hårda ljudet «ц» har inget analogt språkljud i svenskan och uttalas som den ruska hårda ljudkombinationen «т-с». Men ljudkombinationen «т-с» innehåller det ryska hårda ljudet «т» och «с» som liknar det svenska t- och s-ljudet.

    Det ryska mjuka ljudet «ч» har inget analogt språkljud i svenskan och uttalas som den ryska mjuka ljudkombinationen «т-щ». Men ljudkombinationen «т-щ» innehåller det ryska mjuka ljudet «т» och «щ» som påminar om det svenska t- och tj-ljudet.

 

    Om det ryska ljudet har ett analogt språkljud i svenskan då kan ryssar sätta talorganen för att uttala det här ryska ljudet och försöka att uttala det här svenska analoga språkljudet. Vanor att uttala det här svenska analoga språkljudet hjälper att uttala rätt det ryska ljudet.

 

    Till exempel, vid uttalet av det mjuka ryska ljudet «н» trycker man tungryggens främre del mot hårda gommens främre del och placerar tungspetsens undersida på undre framtänderna (vid uttalet av det svenska n-ljudet trycker man tungspetsens främre sida mot övre framtänderna och tandköttet). På grund av detta behövs det att trycka tungryggens främre del mot hårda gommens främre del, placera tungspetsens undersida på undre framtänderna och försöka uttala det svenska n-ljudet.

 

    Om det ryska ljudet har inget analogt språkljud i svenskan då kan ryssar sätta talorganen för att uttala det här ryska ljudet och försöka att uttala de svenska språkljudet som uttalas med detta organens läge.

 

        §1. Ryska vokaler

    Du kan titta på talorganens schematiska teckning vid uttalet av varje ryska vokal om du öppnar vokalens webbsida genom att klicka på den markerade simbolen. Du kan också titta på en animation av talorganen vid uttalet av den här vokalen genom att klicka på bilden som finns till höger på webbsidan och vänta lite.

 

    [и] - det ryska ljudet «и» som i ordet «ива» (`и-въ] pil). Uttala det svenska i-ljudet som i ordet «bi» ([bi:] пчела), men sprida mungiporna mindre. Det ryska ljudet «и» kan vara både kort och långt.

.

    [э] - det ryska ljudet «э» som i ordet «НЭП» ([нэп] NEP-nya ekonomiska politiken). Uttalas som det svenska ä-ljudet, t.ex. i ordet «äga» ([`ε:-ga] владение). Det ryska ljudet «э» kan vara både kort och långt.

 

    [а] - det ryska ljudet «а» «лапа» ([`ла-пъ] tass). Uttalas som det korta svenska a-ljudet, t.ex. i ordet «hаtt» ([hat:] шляпа). Det ryska ljudet «а» kan vara både kort och långt.

 

    [у] - det ryska ljudet «у» som i ordet «дума» ([`ду-мъ] tanke). Uttalas som det svenska o-ljudet_ t.ex. i ordet «god» ([gu:d] хороший). Det ryska ljudet «у» kan vara både kort och långt.

 

    [о] - det ryska ljudet «о» som i ordet «море» ([`мо-р'э] hav). Uttalas som det svenska å-ljudet, t.ex. i ordet «mål» ([mo:l] финиш). Det ryska ljudet «о» kan vara både kort och långt.

 

    [ы] - det ryska ljudet «ы» som i ordet «дыня» ([`ды-н'ь] melon). Det ryska ljudet «ы» kan vara både kort och långt.

 

    För att få det ryska ljudet «ы» flytta tungen bakåt och uppåt som vid uttalet av det svenska ljudet «å», sänk underkäken och uttala det svenska i-ljudet utan att ändra tungens och  underkäkens ställning.

 

        §2. Ryska konsonanter

    Du kan titta på talorganens schematiska teckning vid uttalet av varje ryska vokal genom att klicka på den markerade simbolen.

 

    Du kan titta också på en animation av talorganen vid uttalet av varje ryska konsonant genom att öppna webbsidan http://www.philol.msu.ru/rus/galya-1/kons/n-5.htm klicka där på den markerade simbolen och vänta lite.

 

    [п] - det ryska hårda ljudet «п» som i ordet «пыль» ([пыл'] damm). Uttalas som det svenska p-ljudet, t.ex. i ordet «spår» ([spo:r] след).

    [п'] - det ryska mjuka ljudet «п» som i ordet «пиво» ([`п'и-въ] öl).

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «п» placera tungspetsens undersida på undre framtänderna så att tungryggens främre del höjs mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska i-ljudet, och uttala samtidigt så mjukt som möjligt det svenska p-ljudet.

 

    [б] - det ryska hårda ljudet «б» som i ordet «бал» ([бал] bal). Uttalas som det svenska b-ljudet, t.ex. i det svenska ordet «bok» ([bu:k] книга).

    [б'] - det ryska mjuka ljudet «б» som i ordet «бита» ([`б'и-тъ] slagträ).

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «б» placera tungspetsens undersida på undre framtänderna så att tungryggens främre del höjs mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska i-ljudet, och uttala samtidigt så mjukt som möjligt det svenska b-ljudet.

 

    [ф] - det ryska hårda ljudet «ф» som i ordet «фора» ([`фо-ръ] fördel). Tryck underlappens baksida mot övre framtändernas nederkant och uttala det svenska f-ljudet.

    [ф'] - det ryska mjuka ljudet «ф» som i ordet «фирма» ([`ф'и-рмъ] firma).

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «ф»  tryck underlappens baksida mot övre framtändernas nederkant, tryck tungspetsens undersida på undre framtänderna så, att tungryggens främre del höjs mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska i-ljudet, och uttala samtidigt så mjukt som möjligt det svenska f-ljudet.

 

    [в] - det ryska hårda ljudet «в» som i ordet «вы» ([вы] er). Tryck underlappens baksida mot övre framtändernas nederkant och uttala det svenska v-ljudet.

    [в'] - det ryska mjuka ljudet «в» som i ordet «вилла» ([`в'и-лъ] villa).

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «в»  tryck underlappens baksida mot övre framtändernas nederkant, tryck tungspetsens undersida på undre framtänderna så, att tungryggens främre del höjs mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska i-ljudet, och uttala samtidigt så mjukt som möjligt det svenska v-ljudet.

 

    [т] - det ryska hårda ljudet «т» som i ordet «том» ([том] volym). Tryck tungryggens främre sida mot övre framtänderna och tandvallens främre del och uttala det svenska t-ljudet.

    [т']  - det ryska mjuka ljudet «т» som i ordet «те» ([т'е] de där). 

 

    For att få det ryska mjuka ljudet «т» tryck tungryggens främre sida mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska j-ljudet, men tryck samtidigt tungspetsens undersida mot undre framtänderna och uttala därvid mjukt det svenska t-ljudet.

 

    [д]- det ryska hårda ljudet «д» som i ordet «дым» ([дым] rök). Tryck tungryggens främre sida mot övre framtänderna och tandvallens främre del och uttala det svenska d-ljudet.

    [д'] - det ryska mjuka ljudet «д» som i ordet «дева» ([`д'е-въ] ungmö).

 

    For att få det ryska mjuka ljudet «д» tryck tungryggens främre sida mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska j-ljudet, men tryck samtidigt tungspetsens undersida mot undre framtänderna och uttala därvid mjukt det svenska d-ljudet.

 

    [с]- det ryska hårda ljudet «с» som i ordet «сын» ([сын] son). Uttala det svenska s-ljudet som i ordet «sak» ([sɑ:k] предмет) men glöm inte att trycka tungspetsens undersida mot undre framtänderna.

    [с'] - det ryska mjuka ljudet «с» som i ordet «сила» ([с'и-лъ] kraft).

 

   För att få det ryska mjuka ljudet «с» placera tungryggens främre del på tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska j-ludet, men tryck samtidigt  tungspetsens undersida mot undre framtänderna, och uttala därvid så mjukt som möjligt det svenska s-ljudet.

 

    [з] - det ryska hårda ljudet «з» som i ordet «зуб» ([зуп] tand). Uttalas som det svenska s-ljudet, t.ex. i det svenska ordet «sak» ([sɑ:k] предмет), men med stämbandston.

 

    För att få det ryska hårda ljudet «з» tryck tungspetsens översida mot tandvallens främre del så, att tungspetsens undersida placeras på undre framtänderna och uttala hårt det ljud, som liknar konsonanten i det engelska ordet «zoo».

 

    [з']- det ryska mjuka ljudet «з» som i ordet «зимы» ([`з'и-мы] vintrar). Uttalas som det miuka ryska ljudet «с» [с'], men med stämbandston.

 

   För att få det ryska mjuka ljudet «з» placera tungryggens främre del på tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska j-ludet, men tryck samtidigt tungspetsens undersida mot undre framtänderna, och uttala därvid mjukt det ljud, som liknar första konsonanten i det engelska ordet «zeal».

 

    [к] - det hårda ryska ljudet «к» som i ordet «кол» ([кол] påle). Uttalas som det hårda svenska k-ljudet, t.ex. i ordet «skål» ([sko:l] миска).

    [к'] - det ryska mjuka ljudet «к» som i ordet «кета» ([`к'э-тъ] kéta). Uttalas som det mjuka svenska k-ljudet, t.ex. i ordet «skatt» ([skat:] налог).

 

    [г] - det ryska hårda ljudet «г» som i ordet «гага» ([`га-гъ] ejder). Uttalas som det hårda svenska g-ljudet, t.ex. i ordet god» ([gu:d] хороший).

    [г'] - det ryska mjuka ljudet «г» som i ordet «гипс» ([г'ипс] gips). Uttalas som det mjuka svenska g-ljudet. t.ex. i ordet «gul» ([gʉ:l] желтый).

 

    [х] - det ryska hårda ljudet «х» som i ordet «хор» ([хор] kör).

 

    För att fä det ryska hårda ljudet «x»  tryck tungryggens bakre del mot mjuka gommen, som vid uttalet av det svenska hårda k-ljudet, och uttala det svenska bakre sj-ljudet, men därvid pressa utandningsluften ut bara mellan tungryggens bakre del och mjuka gommen.

 

    [х'] - det ryska mjuka ljudet «х» som i ordet «хина» ([`х'и-нъ] kina).

 

    För att fä det ryska mjuka ljudet «x» tryck tungryggens mitt mot hårda gommens bakre del, som vid uttalet av det svenska mjuka k-ljudet, och pressa utandningsluften ut bara mellan tungryggens mitt och hårda gommens bakre del. 

 

    [м] - det ryska hårda ljudet «м» som i ordet «мох» ([мох] mossa). Uttalas som det svenska m-ljudet, t.ex. i ordet «mål» ([mo:l] финиш).

    [м'] - det ryska mjuka ljudet «м» som i ordet «мир» (м'ир] fred).

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «м» placera tungspetsens undersida på undre framtänderna så, att tungryggens främre del höjs mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska i-ljudet, och uttala samtidigt så mjukt som möjligt det svenska m-ljudet.

 

    [л] - det ryska hårda ljudet «л» som i ordet «лом» ([лом] järnspett).

 

     For att få det ryska hårda ljudet «л» tryck tungspetsens främre sida  mot övre framtänderna och tandvallens främre del och uttala därvid så hårt som möjligt det svenska l-ljudet.

 

    [л'] - det ryska mjuka ljudet «л» som i ordet «литр» ([л'итр] liter). 

 

    För att få det ryska mjuka ljudet «л» tryck tungryggens främre del mot tandvallen och uttala därvid mjukt det svenska l-ljudet.

 

    [р] - det ryska hårda ljudet «р» som i ordet «роль» ([рол'] roll). Uttala det rullande svenska r-ljudet som i ordet «ro» ([ru:] покой), men mer rullande.

    [р'] - det ryska mjuka ljudet «р» som i ordet «репа» ([`р'э-пъ] rova). Placera tungspetsens översida på tandvallens främre del och uttala det rullande svenska r-ljudet.

 

    [н]- det hårda ryska ljudet «н» som i ordet «но» ([но] men). Tryck tungspetsens främre sida mot övre framtänderna och tandvallens främre del och uttala det svenska n-ljudet.

    [н'] - det mjuka ryska ljudet «н» som i ordet  «не» ([н'e] inte). 

 

    For att få det ryska mjuka ljudet «т» tryck tungryggens främre del mot tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det svenska j-ljudet, men tryck samtidigt tungspetsens undersida mot undre framtänderna och uttala därvid mjukt det svenska n-ljudet.

 

    [ш] - det  ryska hårdaljudet «ш» som i ordet «шеф» ([шэф] chef). Placera tungspetsens främre sida  på tandvallens mitt och uttala det svenska främre sj-ljudet [ş] som i ordet «kanske» ([`kan:-şə] кажется).

    [ж] - det ryska hårda ljudet «ж» som i ordet «жар» ([жар] hetta).

Tryck tungspetsens framdel på tandvallens mitt och uttala det svenska främre sj-ljudet [ş] med samtidig stämbandston.

 

    För att få det ryska ljudet «ж» tryck tungspetsens främre sida mot tandvallens mitt och uttala hårt det ljud, som liknar sista konsonanten i det engelska ordet «pleasure» ([`pleʒa]).

 

    [щ] - det ryska mjuka ljudet «щ» som i ordet «щука» ([`щу-къ] gädda). Placera tungryggens främre del på tandvallens mitt och uttala det svenska tj-ljudet [ç] som i ordet «kel» ([çe:l] ласка).

 

    [ц] - det ryska hårda ljudet «ц» som i ordet «цирк» ([цырк] cirkus). Uttala det ryska hårda ljudet «ц», som innehåller det ryska hårda ljdet «т» och det efterföljande yska hårda ljudet «с», genom att sprida lite mungiporna, placera tungspetsen på övre framtänderna och tandvallens främre del, som vid uttalet av det ryska hårda ljudet «т», och pressa energiskt utandningsluft ut mellan tungspetsens överdel och tandvallens främre del, som vid uttalet av det ryska hårda ljudet «с».

 

    [ч] - det ryska mjuka ljudet «ч» som i ordet «чёрт» ([чорт] djävul). Uttala det ryska mjuka ljudet «ч», som innehåller det ryska mjuka ljdet «т» och det efterföljande ryska ljudet «щ», genom att runda lite läpparna, placera tungryggens främre del på tandvallen och hårda gommens främre del, som vid uttalet av det ryska mjuka ljudet «т», och pressa energiskt utandningsluft ut mellan tungspetsens främre del och tandvallens mitt, som vid uttalet av det ryska ljudet «щ».

 

    [j] - det ryska mjuka ljudet «й» som i ordet «яма» ([`jа-мъ] grop). Uttalas som det svenska j-ljudet. t.ex. i det svenska ordet «jakt» ([jakt] охота).

 

        Bibliografi

    1.   Malmberg, Bertil, 1968, Svensk fonetik.

    2.   Hedelin, Per, 1997, Norstedts svenska uttalslexikon.

    3.   Elert, Claes-Christian, 1995, Allmän och svensk fonetik.

    4.   Кедрова Г.Е., Потапов В.В., Егоров А.М., Омельянова Е.Б. Русская

фонетика, http://www.philol.msu.ru/rus/galya-1/index1.htm.

    5.   Валгина Н.С., Розенталь Д.Э., Фомина М.И. Современный русский

язык, http://www.hi-edu.ru/x-books-free/xbook107/01/index.html?part-036.htm.

    6.   Савко И.Э. Весь школьный курс русского языка,

http://pshelp.narod.ru/lib/applicant/0002.html.

    7.   Литневская E. И. Русский язык: краткий теоретический курс для

школьников, http://www.gramota.ru/litnevskaya.html?part1.htm#4.

    8.   Правдина О. В, Логопедия, http://www.pedlib.ru/Books/2/0001/2_0001-20.shtml.

    9.   Svenska ord, http://lexin.nada.kth.se/sve-sve.html.

    10. Course of Russian language in picture, http://www.friends-partners.org/oldfriends/language/course/school.html.

    11.  Ryska alfabetet,

http://www.hejryssland.se/ryskatraning/alfabetet/alfabetet.htm.

    12. Rosenkrans, Karl, VÄLKOMMEN TILL MIN SAIT http://web.comhem.se/karl-rosenkrans/sait-S-c.htm