Till ryssar om den svenska stavelseindelningen

                                              Karl Rosenkrans (Карл Розенкранц)

                           (från http://web.comhem.se/karl-rosenkrans/sait-S-c.htm)

                                          E-post: karl_rosenkrans@hotmail.com

                                                                 Stockholm

På ryska

 

        Inledning

    Artikeln betraktar en stavelseindelning vid uttalet av svenska ord. Syftet med den här artikeln är att hjälpa ryssarna att få ett rätt uttal av de svenska orden.

    Allt, som är betraktat i artikeln, är utforskat av svenska och ryska fonetiker och är hämtat från deras publikationer.

    För transkription används här den fonetiska teckensnitten «Lucida Sans Unicode». Om din dator inte har teckensnitten «Lucida Sans Unicode» kan några svenska fonetiska tecken betecknas fel. I artikeln används också de ryska fonetiska tecken som skrivs med ryska bokstäver. Men de fonetiska tecknen för de mjuka konsonanterna har också ett apostroftecken ['], de obetonade vokalerna skrivs med de fonetiska tecknen [Λ],э], [ыэ], [ъ], [ь] och det fonetiska tecknet för det ljud, som motsvarar den rysk bokstaven «й», skrivs med den latinska bokstaven «j». För att markera att man avser ett språkljud sätts de ryska och svenska fonetiska tecknen inom hakparentes.För att underlätta läsningen i artikeln är transkription delad upp i stavelser med bindestreck.

 

    I artikeln år det möjligt att lyssna på ryska ord och på svenska ord från ordboken «Lexin» (http://lexin.nada.kth.se/sve-sve.html). För detta är det bättre att ladda ner det gratis programmet «QuickTime» genom att klicka här. Det är möjligt att lyssna på de svenska och ryska ord, som är markerade med en annan färge, genom att klicka på dem.

 

    Du kan granska dig själv genom att klicka på de markerade orden och lyssna på dem!

 

        §1. Om fonetiska stavelser

    När svenskar talar, delar de inte upp ord i ordled utan i stavelser. Svenskarna talar i stavelser eftersom det är lättre att tala i stavelser och ordledsuppdelningen är endast till för att förstå ordets uppbyggnad. Men att tala på svenska i stavelser känns onaturligt för många vuxna ryssar, fastän de själva tallar på ryska i stavelser.

     Uttala till exempel de ryska orden  «мама» ([`ма-мъ] mamma) och «мода» ([`мо-дъ] mode). Enligt ordledsuppdelning måste de delas upp som «мам-а» och «мод-а». Men när ryssar talar delar de upp de här orden i stavelser så att de blir lättare att uttala. De uttalar de här orden som «ма-ма» och «мо-да». För att känna detta uttala själv orden «мама» och «мода». Det är säkert att du ska dela upp de här orden i stavelser.

    Infödda svenskar behöver inte lära sig att dela upp svenska ord i stavelser eftersom de har svenska som modersmål. Men de ryssar som studerar svenska behöver lära sig att dela upp svenska ord i stavelser om de vill uttala orden på rätt sätt. För dem är det viktigt att dra en gräns mellan angränsande stavelser i svenska ord.

    Det är inte svårt att avstava sammansatta ord eftersom att de avstavas vanligen i ordgränserna, t.ex. «nyhet» ([`ny:~ˎhe:t] новость), «livsviktig» ([`lifs~ˎvikti(g)] жизненно важный), «barndom» ([`bɑ:ɳ~ˎɖum] детство). Men att avstava flerstaviga ord, d.v.s. ord som inte är sammansättningar, är mycket svårare eftersom uttalet och ordledsuppdelningen går inte alltid hand i hand. Artikeln beskriver hur att dra gränser mellan en betonad stavelse och angränsande obetonade stavelser när man uttalar svenska flerstaviga ord.

 

        §2. Flerstaviga ord med en föregående betonad stavelse

    En gräns mellan föregående betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord bestämms på följande sätt:

  1. Den betonade stavelse, som innehäller en lång vokal, slutar alltid på den här vokalen, t.ex. «rolig» ([`ru:-li(g)] забавный), «skriver» ([`skri:-vər] пишет).

  2. Den betonade stavelse, som innehäller en kort vokal, slutar alltid på en konsonant, t.ex. «hustru» ([`hөs:-trʉ] супруга), «monster» (['mɔn:-stər] чудовище).

  3. Den obetonade stavelse, som följer efter den betonade stavelsen, börjar alltid med en  konsonant, t.ex. «höna» ([`hø:-na] курица), «klistrar»  ([`klis:-trar] клеит).

    Om man följer alla tre reglerna då är det möjligt att dra en gräns mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i svenska flerstaviga ord.

 

    En gräns mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord beror på vokalens längd i den betonade stavelsen.

 

    Om mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord står bara en endast konsonant då den betonade stavelsen innehåller alltid en lång vokal och konsonanten uttalas kort i början av den obetonade stavelsen.

 

    Mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord kan stå en grupp av konsonanter. I detta fall den första av konsonsnterna uttalas långt i slutet av den föregående betonade stavelsen som innehåller en kort vokal.

 

    Om mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord står två konsonanter då den betonade stavelsen innehåller en kort vokal och slutar på den första av konsonsnterna.

 

    Längre fram i artikeln ska beskrivas hur man uttalar bokstäver mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord.

 

        §2-1. En enda konsonant mellan betonad och

                 efterföljande obetonad stavelse

    En enda konsonant, som står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord, uttalas alltid kort i början av den obetonade stavelsen om den betonade stavelsen innehåller en lång vokal, och kan betecknas på följande sätt:

    1. Med en enda bokstav mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse.

    2. Med bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn» eller «rl» mellan

betonad och efterföljande obetonad stavelse.

 

        §2-1-1. En enda bokstav mellan betonad och

                      efterföljande obetonad stavelse

    Om mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord står en enda bokstav, som betecknar en konsonant, och den betonade stavelsen innehåller en lång vokal då konsonanten uttalas kort i början av den obetonade stavelsen, t.ex. «påse» ([`po:-sə] пакет), «lära» ([`læ:-ra] учение), «bana» ([`bɑ:-na] дорога, площадка), «kaka» ([`kɑ:-ka] бисквит, торт), «föda» ([`fø:-da] пища), «mogen» ([`mu:-gən] зрелый), «pipa» ([`pi:-pa] трубка), «delar» ([`de:-lar] делит).

    Det är vanligt för ryssar. I ryskan en enda konsonantbokstav, som står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord, kan också uttalas i början av den obetonade stavelsen, t.ex. «каша» ([`ка-шъ] gröt), «кипа» ([`к'и-пъ] packe), «кета» ([`к'э-тъ] kéta), «гага» ([`га-гъ] ejder).

    Uppgift 2-1-1-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse en enda bokstav som betecknar en konsonant:

«påse» ([`po:-sə] пакет) - «поза»([`по-зъ] ställning);

«repa» ([`re:-pa] царапина) - «репа» ([`р'э-пъ] rova);

«påle» ([`po:-lə] столб) - «поле» ([`по-л'ь] fält);

«fåra» ([`fo:-ra] борозда) - «фора» ([`фо-ръ] försprång);

«dånar» ([`do:-nar] гремит) - «донор» ([`до-нър] blodgivare).

    Om mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord står en enda bokstav, som betecknar en konsonant, och den betonade stavelsen innehåller en kort vokal då konsonanten uttalas i slutet av den här betonade stavelsen och i början av den obetonade stavelsen, t.ex. «frukost» (['frөk:-kɔst] завтрак), «inuti» ([`in:-nʉ~ˎti:] внутри), «Kiruna» (['kir:-rө-na] Кируна), «nöje» ([`nøj:-jə] удовольствие), «böjer» (['bøj:-jər] сгибает), «kaja» ([`kaj:-ja] галка).

 

        §2-1-2. Bokstavskombinationerna «rt», «rd», «rn» och «rl» efteren lång vokal

                    mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

    Flerstaviga ord kan ha mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse bokstavskombinationerna «rt», «rd», «rn», «rl» och «rs» som läsas vanligen i standardsvenska som ett enda ljud istället för två separata ljud. I standardsvenska uttalas bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn», «rl» eller «rs» som det enda retroflexa rt-, rd-, rn-, rl- eller sj-ljudet ([ʈ], [ɖ], [ɳ], [ɭ], [ş]).

    Om bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn» eller «rl» står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord som innehåller en lång vokal i den betonade stavelsen då den här betonade stavelsen slutar med den här vokalen och den obetonade stavelsen börjar med det korta retroflexa rt-, rd-, rn- eller rl-ljudet, t.ex. «artig» ([`ɑ:-ʈi(g)] вежливый), «fartyg» ([`fɑ:-ʈүg] корабль), «färdig» ([`fæ:-ɖi(g)] готовый), «börda» ([`bœ:-ɖa] ноша), «hjärna» ([`jæ:-ɳa] мозг), «härlig» ([`hæ:-ɭi(g)] чудесный).

    Men ibland uttalar de infödda svenskar, som använder standardsvenska, bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn» eller «rl» mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse som två separata ljud. Den betonade stavelsen slutar i detta fall  på  r-ljudet och den obetonade stavelsen börjar med det korta t-, d-, n- eller l-ljudet, t.ex. «pärla» ([`pær:-la] жемчужина), «arla» ([`ɑ:r-la] рано).

 

        §2-2. En grupp av konsonanter mellan betonad

                 och efterföljande stavelse

    Om mellan föregående betonad och efterföljande obetonad stavelse i svenska flerstaviga ord står en grupp av konsonanter då den betonade stavelsen innehåller en kort vokal.  De här konsonanterna betecknas på följande sätt:

    1. Två lika bokstäver eller bokstavskombinationen «ck», «ng», «rt» eller «rs» mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse.

    2. En grupp av olika bokstäver mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse.

 

       §2-2-1. Två lika bokstäver eller bokstavskombinationen «ck»

                    mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

    Om två lika bokstäver eller bokstavskombinationen «ck», som betecknar en konsonant, står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i svenska flerstaviga ord då den betonade stavelsen innehåller en kort vokal och slutar på den här konsonant, som uttalas långt, och den obetonade stavelsen börjar med samma konsonant, som uttalas kort, t.ex.  «gaffel» (['gaf:-fəl] вилка), «tugga» ([`tөg:-ga] жвачка), «hoppar» ([`hɔp:-par] прыгает), «komma» ([`kɔm:-ma] запятая), «gammal» ([`gam:-mal] старый), «matta» ([`mat:-ta] ковер), «klocka» ([`klɔk:-ka] часы), «socker» (['sɔk:-kər] сахар), «fötter» (['føt:-tər] ноги). «mössa» ([`møs:-sa] шапка), «kaffe» ([`kaf-fə] кофе), «skulle» ([`skөl:-lə] должен бы).

     Det är ovanligt för ryskan. I ryskan uttalas två lika konsonantbokstäver mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse som en endast konsonant i början av den efterföljande obetonade stavelsen fastän lite längre än vanligt, t.ex. «ванна» ([`ва-н:ъ] badkar), «вожжи» ([`во-ж:ы] tömmar).

    Uppgift 2-2-1-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse två lika bokstäver som betecknar en konsonant:

«kassa»([`kas:-sa] касса) - «касса» ([`ка-с:ъ] kassa);

«getto» ([`get:-tu] гетто) - «гетто» ([`г'э-т:ъ] getto);

«massa» ([`mas:-sa] масса) - «масса» ([`ма-с:ъ] massa);

«mässa» ([`mεs:-sa] месса) - «месса» ([`м'э-с:ъ] mässa).

 

       §2-2-2. Bokstavskombinationen «ng» mellan betonad

                   och efterföljande obetonad stavelse

    Bokstavskombinationen «ng», som står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord, betecknar ng-ljudet ([ŋ]). Den betonade stavelsen innehåller i detta fall en kort vokal och slutar på det långa ng-ljudet och den betonade stavelsen börjar med det korta ng-ljudet, t.ex. «många» ([`mɔŋ:-ŋa] многие), «ånga» ([`ɔŋ:-ŋa] пар), «pengar» (['pεŋ:-ŋar] деньги).

    Om bokstavskombinationen «ng» står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse då det första ng-ljudet påverkas av vokalen i den betonade stavelsen och det andra ng-ljudet påverkas av vokalen i den obetonade stavelsen, t.ex. «många» ([`mɔŋ:-ŋa] многие), «lingon» ([`liŋ:-ŋɔn] брусника). Ng-ljudet uttalas hårt om det står i samma stavelse med den vokal som betecknas med den svenska bokstaven «o», «u» eller «å» och mjukt om det står i samma stavelse med den vokal som betecknas med den svenska bokstaven «i», «e», «y», «ä», «ö», eller «a». Ng-ljudet i ordet «många» uttalas hårt i slutet av den betonade stavelsen ([mɔŋ:]) och mjukt i början av den obetonade stavelsen ([ŋa]). Ng-ljudet i ordet «många» uttalas mjukt i slutet av den betonade stavelsen ([liŋ:]) och hårt i början av den obetonade stavelsen ([ŋɔn]).

 

       §2-2-3. Bokstavskombinationerna «rt» och «rs» efter en kort vokal

                    mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

    Om bokstavskombinationen «rt» eller «rs» står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord som innehåller en koet vokal i den betonade stavelsen då den här betonade stavelsen slutar på det långa rt- eler rs-ljudet och den obetonade stavelsen börjar med det korta rt- eller rs-ljudet, t.ex. «borta» ([`bɔʈ:-ʈa] далеко), «hjärta» ([`jæʈ:-ʈa] сердце), «förti» ([`fœʈ:-ʈi] сорок), «korsar» ([`kɔş:-şar] пересекает), «morsa» ([`muş:-şa] матушка), «körtel» ([`çœʈ:-ʈəl] железа), «hörsel» (['hœş:-şəl] слух).

 

        §2-2-4. En grupp av olika bokstäver mellan betonad

                    och efterföljande obetonad stavelse

    Två olika bokstäver som står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord kan beteckna olika konsonanter. Den betonade stavelsen innehåller i detta fall alltid en kort vokal och slutar på den första konsonant som uttalas långt och den obetonade stavelsen börjar med den andra konsonant som uttalas kort, t.ex. «kloster» (['klɔs:-tər] монастырь), «muskel» (['mөs:-kεl] мышца), «kompis» (['kɔm:-pis] приятель).

   Det är ovanligt för ryskan. En grupp konsonantbokstäver, som står mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i ryska flerstaviga ord, betecknar en grupp konsonanter som uttalas i början av den obetonade stavelsen om den första av konsonantbokstäverna är inte bokstaven «н», «м», «л» eller «р», t.ex. «кадка» ([`ка-ткъ] laggkärl), «тяпка» ([`т'а-пкъ] hacka), «пятка» ([`п'а-ткъ] häl), «быстро» ([`бы-стро] fort).

    Uppgift 2-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse en grupp av olika bokstäver som betecknar olika konsonanter:

«kaktus»([`kak:-tus] кактус) - «кактус» ([`ка-ктус] kaktus);

«traktor» ([`trak:-tɔr] трактор) - «трактор» ([`тра-ктър] traktor).

    Om mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord står mer än två bokstaver som betecknar olika konsonanter då den betonade stavelsen slutar vanligen med den första av konsonanterna, t.ex. «hustru» ([`hөs:-trʉ] супруга), «monster» (['mɔn:-stər] чудовище), «märklig» ([`mær:-kli(g)] значительный, странный), «paddlar» ([`pad:-dlar] гребет на байдарке), «packning» ([`pak:-kniŋ] упаковка). Men den betonade stavelsen kan ibland sluta med två av de första konsonanterna, t.ex. «mänsklig» ([`mεns-kli(g)] человеческий).

    Om två första bokstäver är i detta fall bara bokstaven «n», «m», «l» или «r» då de här bokstäverna uttalas som en enda sonora konsonant i slutet av den den betonade stavelsen, t.ex. «hållning» ([`hɔl:-niŋ] осанка), «kallnar» ([`kal:nar] остывает).

    Alla konsonanter, som betecknas av en grupp av olika bokstäver mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse i flerstaviga ord, uttalas i början av den obetonade stavelsen om den betonade stavelsen innehåller en lång vokal, t.ex. «paprika» (['pɑ:-pri-ka] завтрак), «partner» (['pɑ:-ʈɳer] партнёр), «ledning» ([`le:-dniŋ] правление).

 

        §3. Flerstaviga ord med föregående obetonad

              och efterföljande betonad stavelse

    En gräns mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord bestämms på följande sätt:

  1. Den betonade stavelse, som följer efter den obetonade stavelsen, börjar alltid med en konsonan, t.ex. «direkt» ([di-'rεkt] прямо), «kontroll» ([kɔn-'trɔl:] контроль).

  2. Den obetonade stavelsen innehäller alltid ett kort vokalljud och kan sluta på en enda långa konsonant, t.ex. «familj» ([fa-'milj] семья), «kontor» ([kɔn-'tu:r] контора).

    Om man följer de här reglerna då är det lättre att dra en gräns mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord.

    En gräns mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord beror på antal konsonanter mellan stavelserna.

 

    Om mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord står en endast konsonant då uttalas alltid den här konsonanten i början av den efterföljande betonade stavelsen.

 

    Om mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord står mer än en konsonant då den första av konsonanterna kan uttalas både i början av den efterföljande betonade stavelsen och i slutet av föregående obetonade stavelsen. Men om den första av konsonanterna har högst sonoritet då uttalas den i slutet av den föregående obetonade stavelsen. De mest sonora svenska konsonanterna är det svenska n-, m-, l-, r- och rn-ljudet.

 

    Om första av konsonanterna, som står mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord, är n-, m-, l-, r-  eller rn-ljudet då den här ljudet uttalas i slutet av den obetonade stavelsen.

 

    Längre fram ska beskrivas hur man leser bokstäver mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i flerstaviga ord.

 

        §3-1. En enda bokstav mellan obetonad

                och efterföljande betonad stavelse

    Om mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i svenska flerstaviga ord står en enda bokstav som betecknar en konsonant då den här konsonanten uttalas alltid i början av den betonade stavelsen, t.ex. «bilist» ([bi-'list] автомобилист), «direkt» ([di-'rεkt] прямо), «familj» ([fa-'milj] семья), «kafé» ([ka-'fe:] кафе), «kalas» ([ka-'lɑ:s] пиршество), «kavaj» ([ka-'vaj:] куртка, пиджак), «klimat» ([kli-'mɑ:t] климат).

    Det är vanligt för ryskan. I ryskan kan också en enda konsonantbokstav mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse uttalas som en endast konsonant i början av den betonade stavelsen, t.ex. «вода» (Λ-`да] vatten), «она» ([Λ-`на] hon), «песок» ([п'иэ-`сок] sand), «часы» ([ч'иэ-`сы] klåcka).

    Uppgift 3-1-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse en enda bokstav som batecknar en konsonant:

«bagage» ([ba-'gɑ:ş] багаж), - «багаж»([бΛ-`гаш] bagage);

«garage» ([ga-'rɑ:ş] гараж) - «гараж» ([гΛ-`раш] garage);

«puré» ([pʉ-'re:] пюре) - «пюре» ([п'у-`рэ] puré)

 

        §3-2. Två lika bokstäver mellan obetonad

                  och efterföljande betonad stavelse

    Om mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i svenska flerstaviga ord står två lika bokstäver, som betecknar en konsonant, då den här konsonanten uttalas i början av den betonade stavelsen, t.ex. «korrekt» ([ko-'rεkt] правильный), «bassäng» ([ba-'sεŋ:] бассейн), «passerar» ([pa-'se:-rar] проходит мимо).

    Det är vanligt för ryskan. I ryskan kan också två lika konsonantbokstäver, som står mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse, uttalas som en enda konsonant i början av den betonade stavelsen, t.ex. «кассета» ([кΛ-`с'э-тъ] kassett), «кассир» ([кΛ-`с'ир] kassör), «пассаж» ([пΛ-`саш] проход).

    Uppgift 3-2-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse två lika bokstäver som betecknar en konsonant:

«kollega» ([ku-`le:-ga (kɔ-'le:-ga)] коллега) - «коллега» ([кΛ-`л'э-гъ] kollega);

«parallell» ([pa-ra-'lεl:] параллель) - «параллель» ([пъ-рΛ-`л'эл'] parallell);

«perrong» ([pæ-'rɔŋ:] перрон) - «перрон» ([п'иэ-`рон] перрон);

«passage» ([pa-'sɑ:ş] проход) - «пассаж» ([пΛ-`саш] pasage).

 

        §3-3. Bokstavskombinationerna «rt», «rd», «rn», «rl» och «rs»

                 mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse

    Bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn», «rl» eller «rs», som står mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i svenska flerstaviga ord, betecknar det enda retroflexa rt-, rd-, rn-, rl- eller sj-ljudet som uttalas i början av den betonade stavelsen, t.ex. «kartong» ([ka-'ʈɔŋ] картон, картонная коробка), «förtal» ([fœ-'ʈɑ:l] клевета), «garderar» ([ga-'ɖe:-rar] охраняет), «förnuft» ([fœ-'ɳөft] разум), «förlust» ([fœ-'ɭөst] утрата), «försynt» ([fœ-'şүnt] скромный), «försök» ([fœ-'şø:k] попытка).

 

        §3-4. En grupp av olika bokstäver mellan obetonad

                  och efterföljande betonad stavelse

    Mellan föregående obetonad och efterföljande betonad stavelse i svenska flerstaviga ord kan stå en grupp av olika bokstäver som betecknar okila konsonanter. Alla konsonanterna uttalas i detta fal i början av den betonade stavelsen om den första av de här bokstäverna är inte bokstaven «n», «m», «l» eller «r», t.ex. «diskett» ([di-'skεt:] дискета), «problem» ([pru-'ble:m] проблема), «matros» ([ma-'tru:s] матрос), «distrikt» ([di-'strikt] район), «disträ» ([di-'strε:] рассеянный), «kastrull» ([ka-'strөl:] кастрюля), «porträtt» ([pɔ-'ʈrεt:] портрет).

    Men om den första av de här bokstäverna är i detta fall bokstaven «n», «m», «l» eller «r» uttalas den första konsonanten (n-, m-, i- eller r-ljudet) i slutet av den obetonade stavelsen och den andra konsonanten börjar den betonade stavelsen, t.ex. «kontor» ([kɔn-'tu:r] контора), «kompass» ([kɔm-'pas:] компас), «normalt» ([nɔr-'mɑ:lt] нормально), «balkong» ([bal-'kɔŋ:] балкон), «soldat» ([sɔl-'dɑ:t] солдат), «perfekt» ([pær-'fεkt] безупречный), «kontroll» ([kɔn-`trɔl:] контроль), «kompress» ([kɔm-`prεs:] компресс), «perplex» ([pær-`plεks] смущенный).

    Det är vanligt för ryssar. En grupp konsonantbokstäver, som står mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse i ryska flerstaviga ord, uttalas också som en gruppen konsonanter i början av den betonade stavelsen om det första av de här konsonantbokstäverna är inte bokstaven «н», «м», «л» eller «р», t.ex. «свисток» ([сви-`сток] visselpipa), «соблазн» ([сΛ-`блазн] frestelse), «пестреть» ([п'иэ-`стр'эт'] vara späckad). Men om den första av de här konsonantbokstäverna är bokstaven «н», «м», «л» eller «р» och den andra av de här konsonantbokstäverna är inte bokstaven «н», «м», «л» eller «р» då den första konsonanten uttalas i slutet av den betonade stavelsen och den andra konsonanten börjar den obetonade stavelsen, t.ex. «контакт» ([кΛн-`такт] kontakt), «камса» ([кΛм-`са] ansjovis), «балкон» ([бΛл-`кон] balkong), «аркан» ([Λр-`кан] lasso), «контроль» ([кΛн-`трол'] контроль), «памфлет» ([пΛм-`фл'эт] памфлет).

    Uppgift 3-1-1. Jämför följande svenska och ryska flerstaviga ord som innehåller mellan betonad och föregående obetonad stavelse en grupp av olika bokstäver som betecknar okila konsonanter:

«patron» ([pa-'tru:n] патрон) - «патрон» ([пΛ-`трон] patron);

«soldat» ([sɔl-'dɑ:t] солдат) - «солдат» ([сΛл-`дат] soldat);

«barkass» ([bar-'kas:] баркас) - «баркас» ([бΛр-`кас] barkass);

«kastrull» ([ka-'strөl:] кастрюля) - «кастрюля» ([кΛ-`стр'у-л'ь] kastrull);

«kontroll» ([kɔn-'trɔl:] контроль) - «контроль» ([кΛн-`трол'] контроль);

«pamflett» ([pam-'flεt:] памфлет) - «памфлет» ([пΛм-`фл'эт] памфлет).

 

        Slutord

    Resultatet av detta arbete i sin helhet presenteras i tabell S-1 nedan. Tabell S-1 kan förlättra att dela svenska ord i stavelser när man läser. Tabell S-1 visar i vilka stavelser måste man uttala konsonanter när man läser de bokstäver som betecknar dem mellan angränsande betonade och obetonade stavelser i flerstaviga ord.

                                                                                                                       Tabell S-1

№№

Bokstäver som betecknar konsonanter mellan angränsande stavelser

Konsonanter mellan angränsande stavelser

1

En enda bokstav, som betecknar en konsonant, mellan betonad stavelse; som innehåller en lång vokal, och efterföljande obetonad stavelse

En enda konsonant uttalas i bara början av den efterföljande stavelsen

2

En enda bokstav, som betecknar en konsonant, mellan betonad stavelse; som innehåller en kort vokal, och efterföljande obetonad stavelse

Konsonanten uttalas i slutet av den betonade stavelsen och i bjrjan av den obetonade stavelsen

3

Bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn», «rl» eller «rs» efter en betonad stavelse med en lång vokal

Det korta retroflexa rt-, rd-, rn-, rl- eller sj-ljudet uttalas bara i början av den obetonade stavelsen

4

Två lika bokstäser (eller «ck»), som betecknar en konsonant, mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

Samma konsonant uttalas i slutet av den betonade stavelsen och i början av den obetonade stavelsen

5

Bokstavskombinationen «ng» mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

Ng-ljdet uttalas i slutet av den betonade stavelsen och i början av den obetonade stavelsen

6

Två olika bokstäver, som betecknar två olika konsonanter, mellan betonad och efterföljande obetonad stavelse

Den första konsonanten uttalas i slutet av den betonade stavelsen och den andra konsonanten börjar den obetonade stavelsen

7

Två lika bokstäver som betecknar en enda konsonant, mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse

En enda konsonant uttalas i början av den efterföljande betonade stavelsen

8

Bokstavskombinationen «rt», «rd», «rn», «rl» eller «rs» mellan  obetonad och efterföljande betonad stavelse

Det retroflexa rt-, rd-, rn-, rl- eller sj-ljudet uttalas i början av den efterföljande betonade stavelsen

9

En grupp av olika bokstäver, som betecknar konsonanter, mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse när den första bokstavem är inte «n», «m», «l» eller «r»

Den hela gruppen av konsonanterna uttalas i början av den efterföljande betonade stavelsen

10

En grupp av olika bokstäver, som betecknar konsonanter, mellan obetonad och efterföljande betonad stavelse när den första bokstaven är «n», «m», «l» eller «r»

Den första konsonanten uttalas i slutet av den obetonade stavelsen och den andra konsonanten börjar den betonade stavelsen

 

    Det är inte svårt att dra en gräns mellan angränsande stavelser i svenska ord om man använder de regler som är skapade av svenska fonetiker. Men du kan kontrollera dig genom att använda det gratis programmet «Praat» (fönstret «Praat objects»). Du kan ladda ner programmet «Praat» gratis genom att klicka här.

    Du kan se i artikeln nogra ljudvågsdiagram som är skapade i programmet «Praat». Bild S-1, S-2 och S-3 visar ljudvågsdiagram av de svenska orden «pengar»; «många» och «kastrull». Varje bild visar ljudvågsdiagram av hela ordet och av ordets stavelser.

 

             pengar (['pεŋ:-ŋar])                           pεŋ:                      ŋar

                    

                          Bild S-1. Ljudvågsdiagrammet av ordet «pengar»

 

             många ([`mɔŋ:-ŋa])                               mɔŋ:                       ŋa

                      

                          Bild S-2. Ljudvågsdiagrammet av ordet «många»

 

           kastrull ([ka-'strөl:])                         ka                   strөl:

                   

                          Bild S-3. Ljudvågsdiagrammet av ordet «kastrull»

 

 

         Bibliografi

    1. Malmberg, Bertil, 1968, Svensk fonetik.

    2. Hedelin, Per, 1997, Norstedts svenska uttalslexikon.

    3. Svenska ord, http://lexin.nada.kth.se/sve-sve.html.

    4. Teleman, Ulf, Avstavning - knepig historia, http://www.nordlund.lu.se/Nordwebb/SSH8/Abstrakt/Teleman.SSH8.doc.pdf

    5. Svenska skrivregler, http://www.fritext.se/svenska/svenska5.html

    6. Gellerstam, Martin, Ordlista i nya kläder - om tolfte upplagan av SAOL,

http://www.kotus.fi/svenska/sprakbruk/saol12.shtml

    7. SAOL i ny form, http://spraakdata.gu.se/saol/SAOL_form.html

    8. Hur ställer sig Svenska språknämnden till avstavningar, http://www.spraknamnden.se/fragor/avstavning.htm

    9. Prosodi. Talets rytm och melodi

http://www.ling.gu.se/~anders/kurser/FFG/Prosodi_del1.pdf

    10. Praat: doing phonetics by computer http://www.fon.hum.uva.nl/praat/

    11. PRAAT, introduktion och kort handledning

http://www.liu.se/isk/amnen/fonetik/praat.htm