FORS, Jämtland
Jämtland, Sverige gränsar i väst till Norge, i söder till Härjedalen och Medelpad, i öst till Ångermanland, i norr till Lappland.

Fors socken är belägen vid Indalsälven som bildat flera mäktiga forsar och vattenfall (samtliga är idag utbyggda), namnet har från början syftat på Storforsen (nuvarande Döda Fallet).  Byarna inom socknen:  Bispgården Namnet har sin grund i det förhållande att en del jord i Fors sedan år 1331 kommit under ärkebiskopen i Uppsala förvaltning.  Korsåmon  Namnet åsyftar Korsån (nuvarande Grenån) vars sammanflöde med nuvarande Skavån uppfattas som ett kors.  Långsjönäset Bebyggelsen på näset mellan sjöarna Långsjön och Kälasjön. Oppåsen Högt upp belägen  ”högre upp från Indalsälven”  på åsen ( nuvarande Bispgården). Oxböle  Har varit namn på del av Bispgården.  Prästbordet Prästboställe  ”det som är anslaget till en prästs underhåll”.  Sönneråsen  Ligger på den västra sidan om Indalsälven. Denna felaktiga orientering efter vädersträck som tillsynes i namnet beror på att Indalsälven här anses flyta i västlig-östlig, trots att älven flyter i nordlig-sydlig riktning. Sönneråsen (söder om åsen) innefattar byarna Böle: som betyder boning, bostad.  Västeråsen: har även kallats Pålåsen för ett par generationer sedan, samt även sannolikt kallats för Varvsås under medeltiden.  Österåsen: belägen i samma åssluttning som Västeråsen men söder därom, har även kallats Tryggåsen.  Utanede Utanför ”ed” landsträcka vid en fors där man vid färden längs vattenleden måste färdas på land förbi, i detta fall Stadsforsen eller Hölleforsen.  Västerede Det åsyftade edet är landsträckan förbi den tidigare Storforsen (nuvarande Döda Fallet). Älvagård   Utgjorde en donation år 1451 av prästen i Ragunda till ärkebiskopen i Uppsala. Österede Landsträcka förbi Svarthålsforsen inom byns eget område.

Selma Josefina Forsslund - ( mormor )  
Född 1895-08-28 Ytterlännäs, Västernorrlands län. Död 1974-06. Familj med Johan August Westerlund från Lo Född 1883-10-26 Lo, Styrnäs, Västernorrlands län . Död 1954-06-01.  Vigsel 1918-12-08. Johan August Westerlunds släkt härstammar från Strinne, Multrå (Ångermanland).

Edvard Magnus Forsslund    

Edvard Magnus Forsslund

Arbetare. Född 1857-03-26 Clara Bergsgatan 23, Klara församling, Stockhoms stad, Sverige . Fader får ej uppges och moder 27 år  1857-03-26 Klara församling, Stockhoms stad, Sverige . Döpt 1857-03-27 Klara församling, Stockhoms stad, Sverige. 

Utflyttad från Bjärtrå med brodern Oscar Leonard Forslund 1881-10-22 Locknö, Bjärtrå, Ångermanland, Västernorrlands län. Inflyttad till Näs 1881-11-03 Näs, Ytterlännäs, Västernorrlands län. Död 1896-09-21 Näs, Ytterlännäs, Västernorrlands län. 

Brödernas mor var Märta Lena Jansdotter från Torsåker enligt mantalsuppgifter från Stockholm. 

Lovisa Gretasdotter

Familj med Lovisa Gretasdotter Född 1860-08-25 Finskas, Öfre Jeppo, Nykarleby, Österbotten, Ryska Storfurstendömet Finland. Död 1937 Näs, Ytterlännäs, Västernorrlands län.  Vigsel 1885-10-18.  De fick barnen Edvard Leonard f.1886-03-13 d.1886-03-18, Edvard Wallentin 1887-02-14, Helena Kristina Lovisa 1888-02-02, Leonard Konstantin f. 1890-05-30 d.1890-06-30, Magnus Emanuel f.1891-05-13 d.1891-05-13,  Fredrik Augustinus f. 1892-08-21, Selma Josefina f. 1895-08-28.

Lovisa var dotter till Greta Stina Johansdotter på gården Finskas i Öfre Jeppo och okänd fader. Kanske hette fadern Nyberg eftersom Lovisa sedan i Sverige använde detta familjenamn.

Carl Edvard Forsslund   
Sjökapten. f. 1825-11-08 Jakobs församling, Stockholm. Döpt 1825-11-28 Jakobs församling, Stockholm. Död 1868-08-03 Nikolai församling, Stockholm (gravsatt 1868-08-07). 

Flyttar 1856-02-09 till Gefle, Gävleborg, tillsammans med nedan Märta Lena Jansdotter. De bor tillsammans i samma bostad i Gävle se Gefle fol.207. Där står nu Carl Edvard som grosshandlare och inte sjökapten.

* Märta Lena Jansdotter f. 1829-06-28 Torsåker, Västernorrlands län Död 1897-04-26 Näs, Ytterlännäs, Västernorrlands län. Hon flyttar tillbaka till Stockholm 1856-10-24 och föder fem månader senare sonen Edvard Magnus som får efternamnet Forsslund ( skrivet som faderns med två "s" ). Hon flyttar från Stockholm på 1860-talet och är senare bosatt med sina söner i Ångermanland.

Han är grosshandlare i Gävle och flyttar tillbaka 1860-03-06 till Stockholm. Han gifter sig i Nikolai församling i Stockholm 1866-09-27 med Christina Josefina Palmgren f.1826-09-26 d. 1915 (gravsatt 1915-11-08 ) de har inga barn tillsammans.

Nils Wilhelm Forsslund  
f. 1788-02-25 Hovförsamlingen, Stockholm, Sverige död 1870-01-12 Jakobs församling, Stockholm (gravsatt 1870-01-19). Son till Jonas Forsslund i hans andra gifte med Hedvig Beata Amberg. Det var även Hedvig Beata Ambergs andra gifte.
g. Catharina Charlotta Hedenstedt f.1798-03-12 död 1863-11-01 (gravsatt 1863-11-07)   Vigsel 1817-06-24 Ekerö, Stockholm, Sverige. De får barnen Wilhelm Wahlfrid Alphons f.1817-04-05 Jakobs f.; Emma Wilhelmina Adelaide f.1820-03-19 (gift med Carl Henrik Rydberg, journalist på Aftonbladet); Hedvig Amalia f. 1822-04-19; Napoleon Wilhelm f.1823-11-19; Carl Edvard 1825-11-08 se ovan; Hilda Josephina f.1826-11-29 d.1827; Jacob Oscar f.1830-09-16 d.1830-10-07.

Protokollsekreterare i Kongl. Cancelliet. Tillförordnad Riksarkivarie 1844-1845. Han ärvde sin farbror Olof Forsslund, son till Olof Eriksson och Margareta Månsdotters första gifte.

Jonas Forsslund  

Jonas Forsslund 1754-1809

f. 1754-11-19 Utanede, Fors, Jämtland död 1809-03-09, begravd 1809-03-16 Jakobs församling, Stockholm

gift 1) 1779-12-14 i Klara församling med Anna Maria Westerling 
gift 2) 1786-02-23 Stockholm med Hedvig Beata Amberg . Hedvig Beata Amberg f. 1757-01-04 i Stockholm och död 1851-03-29 Jakobs församling, Stockholm (gravsatt 1851-04-15) var gift 1)  1776-03-17 med Johan Gottfrid Reiff,  f. 1748 - d. 1779 och 2) 1786-02-23 med Jonas Forsslund

Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), 2nd edition, 1906 skriver så här om Jonas Forsslund:

" Forsslund, Jonas, porträttmålare och bildhuggare.
Född i Fors socken i Jämtland 1754.
Med afgjord fallenhet för skön konst sysselsatte sig F. såsom handelskommis i Uppsala på lediga stunder med pastellmålning. Några af hans studier förevisades hertig Carl vid ett besök i universitetsstaden och förskaffade den unge målaren hans protektion. F. förflyttades till Stockholm och insattes som elev vid konstakademien, under det han erhöll enskild undervisning af hofintendenten Lundberg. 1794 kallad till ledamot af Målare- och Bildhuggareakademien, utnämndes han några år därefter till professor och afled i Stockholm d. 9 mars 1809. 
Hans förnämsta arbeten äro en större tafla, föreställande Gustaf III med gemål och son; en dylik öfver Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina, nu på Gripsholm; en tredje föreställande en fröken Piper, blomsterströende sin systers graf; åtskilliga porträtt och pasteller. Senare sysselsatte sig F. äfven med modellering ock har efterlämnat en byst af Linné, medaljonger i gips, biscuit o. s. v."

Nordisk familjebok, första utgåvan, 20 band, 1876-1899 och den andra utgåvan, 38 band, 1904-1926 skriver så här om Jonas Forsslund:

"Forsslund, Jonas, målare och skulptör, f. 1754 i Fors socken, i Jämtland, d. 9 mars 1809 i Stockholm. I Uppsala, där han i unga år var anställd i handel, sysselsatte han sig på lediga stunder med bl. a. pastellmålning och utförde ett porträtt af Gustaf III, hvilket uppsattes på rådstugan. Hertig Karl, som vid den tiden stundom vistades i Uppsala, uppmärksammade honom och satte honom i tillfälle att komma till Stockholm, där han blef elev vid målarakademien. F. åtnjöt därjämte enskild handledning af Lundberg och sysselsatte sig äfven med modellerande. 1794 blef han medlem af akademien och 1800 professor. Han var "en beskedlig och flitig man", ofta nog intresselös och torr i sina målningar, alltid samvetsgrann, ej stark i teckningen, bäst i sina pastellporträtt. I olja var han lärjunge af Pasch d. y. Han utvecklade mycken flit som porträttör och såsom skulptör af medaljonger och byster. Bland hans arbeten nämnas Gustaf III med gemål och son. stor familjetafla i olja, som lär förvaras på Frötuna i Uppland; Gustaf IV Adolf, promenerande med sin gemål i Hagaparken, målning i olja (1800, Gripsholm); ett af hans bästa porträtt visar samme konung vid 16 års ålder (1794, i samlingen på Edsberg); porträtt, i pastell, af grefve Nils Gyllenstierna och hans grefvinna, å Björksund i Södermanland; byster af Mattias Rosenblad (gips), i Medicinalstyrelsen, af Linné (i brons, Åbo universitet) m. fl. Därjämte utförde F. åtskilliga medaljonger i biskvi (hvitt porslin) och gips. Minst lycklig förefaller han som skulptör."


Jon Jonsson  
f. 1722-06-19 (räknat efter ålder 1796) Österåsen, Fors, Jämtland död 1796-04-19 Utanede, Fors
g. 1753-06-02 Margareta Månsdotter, hennes andra gifte.

Jon Pährsson  
f. 1682 Österåsen, Fors, Jämtland död 1751-08-18 Österåsen, Fors 
g. 1706-05-16 Märit Olofsdotter från Byn, Fors f.1679 död 1759-05-25 Österåsen, Fors (dotter till Olof Kielsson och Brita Mårtensdotter). 

De har barnen Brijta 1707-03-29, Pär 1709-01-27, Oloff 1711-02-26, Salomon 1713-02-11 död 1740-07-09 Österåsen, Märeta 1715-05-03, Anika 1717-07-09 död Byn, Fors 1770-06-03 , 63 år.

1735 års Laxfiskeriundersökning i Fors socken nämner Jon Pärsson.

Österåhs.

Österåhs Fisket ligger äf:n i Forssen, uti Söder mitt emot Utaneds Teenkaret, jämwähl på et beqwämligt ställe, uti 3:ne särskilte Teenkaar, et ofwanför hwartannat; sydost kröker sig en green af Älfwen, som nu för högden skull war helt torr, och således måste fisken draga sig åt den rätta forssen dijt fiskebyggnaden är inrättad, emedan grenen eij oftare öfwehöljes, än när floden är stor och ingen synnerlig Lax-gång förefaller. At alla desse 3:ne Tehnkaren äro utgamble påstods enhälleligen och kunde man där uti icke ärhålla contrarium. En stor fördehl til Karens bewarande, hafwa intressenterne af hällan, som hugger sig uth emellan forssen och Karen Innehafwas eljest af Jon Pärson begge grannar i Österåhs, den förre för 25/36 mantal, med 4 tunnors, och den senare 7/12 Mantal med 3 ½ tunnas utsäde i öppen Åcker, särskilt hafwande En soldat. Warande fiske Räntan efter Sochne repartition för alla 3 Teenlagen 6 sk. 24 ./. S:mt. Här til nyttja och intressenterne Stödning el:r Liustring och Nätläggning ¼ Mijhl bort Österuth wid forssen Strupan efter Grå Lax. Kongsådrans öppning kan icke klandras.

Som det war lidit på afton, måste man betiene sig af sene qwällen till klocken 11 om Natten, jemte en del af Morgonstunden där näst, ifrån Klockan 5 til 6, med Protocollets uppsättjande, efter en wid fiskerierne gjord kort annotation; hälst man eij had lägenhet at föra pennan wid fiskerierne

Upplästes Protocollet, hwar på man begaf sig til Skedfors på norre sidan, en byggnad om 3 Teenlag med en hwäsell i öster åt en stor sten, emellan hwilcken strömmen sig tränger, som hafwer en reen öppning, icke mindre än den fullkommelige Kongs Ådren, som strykande hardt intil fisket, hwilcket nu stod tort på sielfwe hällarne. By-Männerna i forss passidera fullen detta fisket allena, hwaröfwer de klagade at det medlersta Teenrummet är wordet bortskiämt för dem, af det grund, som lagt sig derföre, och wäl igenom rödning står at botas, men Räntan derföre inblandad med andre Forss byggnader längre fram i strömmen dit och concurrera åtskillige flera fiskelagare. Ty nödgades man Continuera med besichtningen upp åth Forssen, efter handen, som följer. 
( Källa: Martin Bergmans månadsbrev januari 2008. Kopierat med tillstånd av Martin Bergman)

Per Jonsson  
f. ca  1650 d  Österåsen, Fors g. Brijta Andersdotter f. ca 1649 död ?. 
De har barnen Jon (1682-1751), Salomon, Anders, Oloff 1689-04-21, Hindrich 1691-04-19, Märit 1693-10-08.

Jon Persson   
på Aasen (Österåsen) i Fors nämnd i domboken 1648-04-10/11 "Joan Person på Åsen, klager sig icke bljfwa mechtig sin broders part uthj Åsen, uthan drager well skatten och tungan lika med sin broder Erich Person som hafr mehre delen jorden och icke giörer skatten den effter.
Resol. Länssman medh 6 edsvohrne skole profwa och uppmäla jorden dem emellan". 

Jon Persson ska ha varit gift med Märit Hindrichsdotter (Källa: Familjer i Hällesjö av Sven Edvardsson). De fick barnen Per (1650-??), Erik (1660-1741) och Kerstin (1651-1716). Märit kan ha varit dotter till Hendrich i Aassenn nämnd 1634-12-08 i domboken.

Sonen Erik Jonsson f. 1660-03 på Österåsen gift och boende i Torp där fadern Jon Persson Österåsen omnämns vid sonen Erik Jonssons död 1741-01-27 i Gösunda, Torp(Y). 

Dottern Kerstin Jonsdotter var jordemor och gifte sig med Jon Olofsson (1633 -1708) på Karlsgård i Hällesjö. En son Isak blev dragon kallade sig Hellström. En annan son var Olof Jonsson, skräddare bosatt på torpet Sunnansjö under Lund, gift med Kari Gulliksdotter, han blev stamfader för Fors-grenen av Gulliksläkten.

En bror Erik Pedersson Aasen är nämnd 1634-12-19 angående en sak om laxfisket.  I 1681 i tingboken är det nämnt att Erik Pederssons barn har 1/4 av fisket i Göök forsen.

Jämtland är en del av Norge från 1178 och fram till 1645.

Peder Joenssenn   
omnämnd i Räfsten 1613 
"Peder Joensenn i Österaas haffuer sworitt swenschen. Odels gotzs ibid. till 1½ tonde, som er forbrutt till Kongen, och dett andet kommer hans söschind och slegtt till, och de om de halff tridie tondes att folgis som dett best kannd.
Paa denne gaard kand saais 4 tonder. Aff samme 4 tonder seed haffuer Her Erichs börn i Rawen befritt 1½ tonde 1 fgh och Joen Nielssens börn som er H[er] Oluff Joenie i Thrunbsen, Erich Joensenn i Kagaard han haffuer befriett 1 tonde ½ fgh. Peder Joensen och Niels Joensen forbrutt dett öffrige, som er 1 tonde ½ fgh.
Landschyld 1½ mkr 3½ sk. "

Nämnd i domboken 1621-12-04 i ett leiemål "Bleff Zigrj Laurittsdatter thill Kiendt, at Römme Kong: M: Lande Riger och prouincier inden en Maanitzs dag her eptter, for sin forseellse Ved Leigmaall mz pdr Jonss Aassen".  

Nämd i domboken 1622-08-08 "Haffde Kongl: Maijz: foged daniell Rassmussen J Rette steffuit, peder Jonssenn paa Aassenn for det leiemaal hannd mz sinn frencke Zigrj Ollssdatter bedreffuet haffde huilcke erre beslechted thil huer Anndre J thredie Leed ". 

I sista fallet ovan 1622 var de besläktade så att deras far- och/eller morföräldrars hade samma föräldrar, de var väl då tremänningar. Det hände ibland att de i denna situation kunde få tillstånd att gifta sig med varandra men i detta fallet vet vi att Peder Jonsson redan var gift.  

Per Jonsson Aasen (Österåsen) är nämnd 1624-01-12 tillsammans med Joen Mortenssen i Byen där de vittnar i en sak. Han borde då ha lyckats få en benådning efter den tidigare domen.

Joen Nielssen  
han levde 1608 då han inköpte flera fiskedelar (se nedan). Hans barn är omnämnda i Räfsten 1613, har odel i gården Österåsen. 
Av texten nedan kan man tro att han troligen redan är död 1613.  

Räfsten 1613:
"Peder Joensenn i Österaas haffuer sworitt swenschen. Odels gotzs ibid. till 1½ tonde, som er forbrutt till Kongen, och dett andet kommer hans söschind och slegtt till, och de om de halff tridie tondes att folgis som dett best kannd.
Paa denne gaard kand saais 4 tonder. Aff samme 4 tonder seed haffuer Her Erichs börn i Rawen befritt 1½ tonde 1 fgh och Joen Nielssens börn som er H[er] Oluff Joenie i Thrunbsen, Erich Joensenn i Kagaard han haffuer befriett 1 tonde ½ fgh. Peder Joensen och Niels Joensen forbrutt dett öffrige, som er 1 tonde ½ fgh.
Landschyld 1½ mkr 3½ sk. " [Räfsten 1959, s. 139] 

S.T.Dahl skriver flg. om Hr Oluf i Tromsø: «Ole Jonsen. Erlandsen sier at han var her [i Tromsø] i 1616 og var gift med Birgitte Olsdatter. Han er nok også identisk med den Hr Ole Jonsen i Tromsø som i 1613 eide odelsgods i Østeraas i Fors og Stuggu sogn i Jemtland. Det kommer da frem at hans far var Jon Nilsen som eide odel i gården og dessuten eide og Hr Erik i Ravende odel i gården, muligens var han en bror av faren (Svein Tore Dahl: Geistligheten i Nord-Norge og Midt-Norge i tiden 1536-1700 (Trondheim 2000), s. 363-364)

Jon Nilssons barn ägde 2 1/4 tunnor; Hr Erichs barn ägde 1 3/4 tunnor; tillsammans 4 tunnor i Österåsen.

Då det nämns att de har odelsjord i Åsen 1613 så måste de ha ägt odelsjorden i 30 år enligt Norges lag dvs. de måste ha ägt Åsen från ca 1583 eller tidigare. Troligen ännu tidigare då nedan som nog är samma släkt ser ut att också ha ägt jord i Åsen. Vi kan se att barnen Oluf Jonsen ägde odelsjord i Österåsen och i Stugu i Jämtland. Peder Jonsen och Niels Jonsen ägde, Erich Jonsen i Kagaard ägde också odelsjord. 

I ett gammalt pergaments brev från 11 april 1596 nämns att Joon Nillson på Tryggåsen köpt 5 Mälinge öppen Åker som hans odel för "Sex gode gamble daler" av Oluff Rafvallson på Byom. Samma tid sålde Erasmus Ersson och Hälge Biörson, båda på Påhlåsen, till Joon Nilsen en liten jordpart i Åhsen för tre gamle daler och utan penningar efterlåtit honom en Myrslått i Miösiö. Den 15:e februari 1608 köpte Joon Nillson av Nils Olson i Svedie och Lars Olson i Budhe deras parter i ett fiske liggandes i Hvarfven uti en Fors vid namn Böke och betalat 8 lodh silver till Nills Olson och 26 mk till Lars Olson. Nills Erson i Utanedh sålde till Joon Nillson en part i Hvarfven för 9 mk: Hälge Biörson sålde en part i fisket liggandes i strömmen för 8 B?. Också LarsOlson sålde sin del i Hvarfven för åtta lodh silver.

Niels Jonsson (Nijls i Åsen)  
Nämnd tillsammans med Erick Jonsson på Österåsen 1564 och nämnd som Nijls i Åsen 1566 i registret över sädestionde tillsammans med Erich, Joen på Österåsen och på Västeråsen fanns då en Biörn och Erich Persson. 

Nils Jonsson sålde år 1589? halva  ( 1/2 tunnland) västra gården i Näset till Hr. Erik Jonsson, är far till ovan Joen Nielssen. Brodern Erik var densamme som Hr. Erik Joensson i Ragunda. 

Han har haft odel i Österåsen och Näset (Västergården) i Ragunda.

Eftersom han är nämnd 1564 så hade väl familjen odel åtmindstone från 1504 då 60 år var gränsen för vad som fick kallas odelsjord.

Jon  (Nilsson på Åsen ? )  
Kanske det är den Jon Nilsson på Åsen som är nämnd sista gången i mantalet 1568, troligen så har han väl avlidit strax därefter. Kanske även densamme Jon som är nämnd under Åsen och betalar sädestionde 1566. Efter 1568 är det bara Nils Jonsen och brodern Erich Jonsen som är nämnda. 

Denne Jon var då far till åtmindstone dessa två söner:
Nils Jonsen i Åsen (Österåsen) äldste sonen med bördsrätten 
Hr Erich Jonsen i Ragunda f. ca 1540. Han var kyrkoherde från 1571 i Ragunda

Jon kan ha varit i släkt med Pelle Pedhersson som tilldömdes rätten till laxfisket vid Tryggåsen (Österåsen) år 1535.

Kanhända var både denne Jon  och Pelle Pedhersson släktingar till Peder Olofsson ( Pæder i Tryggåsen n.1460) och hustrun Margareta Trydjesdotter nämnda nedan. Peder Olofsson med hustrun Margareta Trydjesdotter som köper jord i Åsen av Margareta Tryggesdotters broder Johan Trydje år 1472.

 

Österåsen ( i.e. Tryggåsen, Åsen )

Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret Jämtlands län menar att "a ase" nämnt 1341, 1346 och 1348 är detsamma som dagens Österåsen.

1589? Hr Erik Jonsson köpte halfva västra gården i Näset för 14 dlr. av Nils i Åsen, men sålde den sedan till Sven Nilsson i Ede, Fors socken (JFT 3, s.170). 

1570, 1571 belägg för att Åsen också kallades Österåsen (Jämtlands räkenskaper 1564-1571, II sid 362).

1571 kyrkotiende i Fors socken
Eed
Jonn Swensson 1 ½ f:r
Niels Swensson 1 ½ f:r
Erich Olsson 1 ½ f:r
Åsen
Niels Jacopsson ½ fath
Bijskopgården
Swen Nielsson ½ sp. ½ f:r
Erich Benctzsson ½ sp. ½ f:r
Byen
Morthe ½ sp.
Clemeth 1 fat
Peder 1 f:r
Helge ½ f:r
Raffual ½ f:r
Morthen Nilsson 2 fath
Utaneed
Erich ½ f:r
Peder ½ f:r
Åsen
Niels Jonsson 1 sp.
Erich Jonsson ½ sp.
Westeråssen
Erich Persson ½ fath
Bijörn Unesson 1 f:r
Ingeborgh ½ f:r
Böleth
Niels Olsson ½ f:r
Ingeborgh ½ f:r

1570 mantals register för Fors socken
Edd
Niels Swensson 2 mkr
Joenn 2 mkr
Erich 2 mkr
Biscopsgårdenn
Swenn 2 mkr
Erich 2 mkr
Bynn
Morthen 2 mkr
Clemet 2 mkr
Helghe 2 mkr
Pedher 2 mkr
Morthen 2 mkr
Utanedd
Peder 2 mkr
Erich 2 mkr
Åsenn
Niels Larsson 2 mkr (fel skrivet ska vara: Niels Joensson)
Erich Joensson 2 mkr
Wästeråsenn
Biörnn 2 mkr
Erich 2 mkr
Ingeborgh 2 mkr
Bölet
Niels 2 mkr
Kalgårdh
Anders 2 mkr
Bynd
Oluff 2 mkr
Margreta 2 mkr

1568 Mantalsregister över Jämtland: Raffundha tinglag
Jon Nilsson på Åsen 
Erich i Uthaned
Per Andersson ibidem
Erich Jonsson i Åsen
Biörn ibidem
Erich Persson ibidem
Nils i Böle
Ingeborg ibidem
Swenn i Biscopsgården
Erich ibidem
Clemett i Byn
Mårthen ibidem
Per ibidem
Helie Ibidem
Mårthen Nilsson ibidem
Per Olsson i Åsen
Erich i Ed
Jon Swendsson ibidem
Nils Swendsson ibidem


1568 I räkenskapsböckerna från Fors framgår att det finns åtta gårdar i socknen, en i vardera Utanede, Österåsen, Västeråsen, Böle, Biskopsgården, Åsen och Ede, medan Oxböle och Västerede var ödegårdar. Bönderna behövde inte inleverera tiondespannmålen till kyrkan på grund av att stora delar av skörden fördärvades av köld, utan fick istället ge 3½ marker penningar per tunna.

1566 register över vad folk erlagt av sädestionde till kyrkan. 
Uthaneed,  
Per Andersson, 
Erich, 
Åsenn, 
Nijls 3 f:r, 
Erich ½ span, 
Joen, ½ f:r
Biörn, ½ f:r
Erich Persson, 1 f:r
Bölet,  
Nijls, 
Ingeborg änka, 
Bydhen,  
Morten Gullessoenn, 
Morten Nijlssenn, 
Raffwall, 
Pedher, 
Helie, 
Clemett, 
Biscopsgården, 
Lars, 
Swen, 
Åsen, 
Nijls,  
Edha, 
Erich, 
Joen, 
Nijls 
(det första Åsen som nämns är troligen Österåsen/Västeråsen)

1564 skatt i Forss socken nämner i tienderegister
Östreasen
Skatte penningar 4 öre
Affradz penningar 6 öre

1535 Dom varvid Laxefisket som ligger till Tryggeaasen, "efter Lovbogen frakjendes Andirss Paalson og hans Vederlagsmaend of tilkjendes Pelle Pedhersson og hans Vederlagsmaend (nr 517 Diplomatarium Norvegicum)

" Trygge aasin ok H . . . Berge Sk . . . . j wj thet maal thet rettiste wj kwnne fforre ffinne ffor gwdh ok effther lagbokan biudher at hwar skal haffwa watn ok wedhestadh ffor sith landb wtan thet aer medh laghom wndan komith Ty døm-dom wj forde Pelle Pedhersson ok hans wedherlaxmen thet fforde ffiske til som ligger fforre Trygge aasin ok Andirss Paal- son ok bans vedherlaxmen j ffraan swa lenge han komber medh te skil ban haffuer thet lagligh ffooth medh kiøp heller *heller byte heller medh giffte maal taa skal fforde Pelle Pedhersson ok hans wedherlaxmen wara ffrj ok ffrelss oppo fforde laxe ffiske effther then her tidh Til yther mere stadffestilse her oppo wj som ekke ære sielflue haffwandis insigle taa bedhe wj fforde wel- bardugb swen Yrian Pedersson ffouth j Iamptelandh ok Olaff Hemmingson lagman j(bi)dem [Erik Helieson j Byn l ath te sin insigle henge ffor thetta breff skriffhith aar ok dagh som fforre staar "

1493 Vid redovisningen för kungsgården på Frösön vittnades om att kronans domäner utökats med gården Oxböle i Fors. Från denna gård levererades senare två tunnor lax per år till kungsgården.

1472 Hr Daniel, kyrkioherra, bevittnar i Ragunda s.å., att Joan Trydjeson sålde sin jord i Åsen i Fors för 16 mk. till sin svåger Peder Olofsson och sin syster Margareta (JFT 1, s.102) . Den 29:e juni 1472 utfärdar Johan Trydje brevet med innehåll att Johan Trydje säljer sin jord i Åsen till sin måg Peder Olafsson och sin syster Margareta för 16 mark. (SDHK-nummer: 29442) (Avskr. av P.G. Lundahl i Fors; avskr. av P. Olsson i Heimbygdas dep. vol.2 nr 32 e, m.fl. i Östersunds LA ) Tryckt JHD II nr 88.

1468 Tolv män vid Ragunda ting tilldömer Margareta Tryggesdotter rätten till halva Böxlaforsen i Fors sn efter en tvist med Peter Mårtensson. (SDHK-nummer: 28776 )

1460 datumet är osäkert men kan vara 19 januari 1460 här är Pæder i Tryggåsen (Trygieåsen) nämnd Jämtl. ö. doms. tg. ( Tryggåsen är nämnd som numera Österåsen, Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret Jämtlands län)

1371 Kung Håkan upplåter till hustru Katarina Lavransdotter (det laxfiske) som hennes man fordom ägde i Ragunda i Fors' socken, jämte alla andra gods, som den(samme) Nils Djäkn ägde i..... enligt brev av konungarna Magnus och Erik, samt stadfäster hennes och hennes arvingars evärdliga rätt till laxfisket och godsen ifråga och förbjuder fogdar, ämbetsmän och alla andra att inkräkta därpå. (DS X 82)

"(Allom them thetta bref høra ælla) sea . helsom wi haquon medh gudz nathum Swerikis ok norigis konunger ewerdelika medh warom herra [.] Gørum (wi thet allom mannom witerliki)t medh thesso waro nærwaranda . opno brefwe . At wi hafwm wplatit . hedherlike husfrv . katrine lafwrenza dotter (a-) [.....] (som niclis dyækn) [fo]rdom (-a) henna bonde atte . i Ræwndom i fors sokn : oc all annor the godz som then . niclis dyækn . aatte j [.....]her (b) . æpter . thy som . wars kiæra herra . oc fadhers konung Magnussa . oc wars kiæra brodhers konung Eriks (opin bref witna . ther a) gifwin æra . Swa . stadhfæstom wi thet nw medh thesso waro brefwe . henne oc henna ærwingiom til (ewerdelika ægho . biudandes) allom . foghatom . oc æmbitzmannom . oc allom androm . mannom . hwa the æra . ælla . hwem the hælzt (kunna tiæna . wid wara) nadh . at sik engin til dirfwe . medh nakra handa Rææt . thet sama laxafiske . ælla the godz . som fornempde (c-) (niclis dyækn aatte) [..... so]m (-c) førra ær saght . hindra qwælia . ælla j nakre mato skadha . mote thesso waro brefwe . swa frampt som the (wilia elska war nadh . Da)tum (d ) apud fratres minores Stockholmis . Anno domini Mccclxxprimo die beati Bartholomei Apostoli sub secreto nostro Apposito (presentibus impendentj) "

1367 Kung Håkan, Norges och Sveriges kung, kungör att han givit Anders Berg sitt gods Fanby i Sundsjö socken och Konungsberg i Alsens socken samt sin andel av en "laxesten" uppå Ragunda (i Fors socken) samt 6 ödegods. Utfärdat i Tönsberg 25 juli 1367 av Kung Håkan, Norges och Sveriges kung. (DS 8250)

Kan möjligen Olof Gravlax Nilssons far vara Nils Hallsteinsson? Sonen Olof är bosatt på Åsen. Bland de fiskelotter som uppläts till fogden fanns även omnämnt Tridiungen, Remmeforsen i Ragundaån, Skiedeforsen (DS 4035, 4168). Sedermera köper fogden ytterliggare andelar i fiskelotter i Remmeforsen (DS 4206, 4280). Ytterligare ett brev knyter an till Åsen och fogden Nils Petersson. Olof Gravlax (trol. Olof Nilsson) och Öfast på Åsen. Prästerna Ketillger, prost i Ångermanland, Erik Gummesson,  och prästen Anders intygar att Olof och Öfast på Åsen gav Nils Petersson sin lott i Strugh i Fors sn och Nils gav Olof sin lott i Skiedforsen, och till Öfast pengar (DS 4281). 

1348 Lagmannen i Jämtland Lavrens Gunnesson, Jon Östensson, Ödgisl i Lite och Arne i Backa intygar att Kristina Jonsdotter på Hedestad i Fors socken sålt sin lott i Rämme fiske (Fors socken, Ragunda tingslag) till sysslomannen i Jämtland Niklas Petersson. Utfärdat i Ragunda 23 januari 1348 (DS 4280)

"Ollum monnum þeim, sem þetta bref sea eðr høyra, senda Lafranz Gunnason, loghmaðr i Jamptalande, Jon Østensson, Ødgisl a Lite ok Arne a Bakka quediu Guds ok sina. Ver viliom þæt ollum monnum kunnight gera, att ver varom þær hia, hørdom ok saam aa ok marge adre gode men a Ræwndum i sezstuwnne Pala a Berghe odhensdaghen nesta firir Pals messo a niunda are ok tyttughta rikis vars virdolegs herra Magnusar, medh Guds miskun Noreghs, Swyia ok Skane konongs, att þeir hældo hondom saman Nichulas Petersson, syslumaðr i Jamptalande, ok Cristiin Jonsdottyr a Hedestadhum i Fors soknn i Jamptalande. Sælde þa Cristiin fyrnemd Nichulasse Peterssyni fyrnempdom ollan sin lutt, þæn sem hon atte i Ræmmi, frialsan ok akiærolausan firir huarium manne, ok skøtte ok skilade vndan seer ok sinom erfwingium ok vnðr Nichulas ok hans erfwingia. Varo þesser men skøtninga vitne, sem swa heita: Hæsser i Næse ok Øndakarl. Kendez hon ok þær firir oss ok mörgom odrom godum monnom, att hon hefde vppborit fyrstu penning ok sidharsta ok olla þær i mellom, ok till sanninda hær vm settom mer var insighli firir þetta bref. Er gort var i stad, deighi ok are, sem fyr seighir." (DS 4280)

1348 Olof Gravlax och Öfast på Åsen i Fors byter den laxfisken med den norske sysslomannen Niklas Pettersson på Frösön. Diplom nr.70: Ketilger, prost i Ångermanland, Erik, präst i Ragunda, samt prästen Anders, intygar att Olaf Gravlax och Öfast på Åsen i Fors socken (Ragunda tingslag) gav sysslomannen i Jämtland Niklas Petersson sin lott i Strugh (Fors socken, Ragunda tingslag), och att Niklas gav Olaf sin lott i Skedforsen (samma socken och härad) och åt Öfast penningar. Utfärdat i Ragunda 25 januari 1348 utav Ketilger, prost i Ångermanland, Erik, präst i Ragunda, samt prästen Anders. (DS 4281)

" Ollum monnum þeim, sem þetta bref sea eðr høyra, senda Ketilger, profaster i Angermannalande, Eriker, prester a Ræwndum, ok Andris prester quediu Guds ok sina. Ver gerom yðr kunnight, att ver varom þær hia, høyrdom ok saam a i sezstwnne Palæ i Ræwndum, att Olafuer Graflax ok Øfaster a Ase i Fors soknn gafwo Nichulasse Petersyni, syslumanne i Jæmptalande, allan sin lutt þen sem þeir atte i Strugh; æn Nichulas fyrnempdar gaf Olafwe Graflaxe sin lutt, er han atte i Skeidaforse, æn Øfaste penninga firir sin lutt. Skiøtto þeir ok skilado vndan ser ok sinom erfwingum vnder Nichulas Peterson optnempdan ok hans erfwingia till euærlegar eghnar. Var þetta bref gort a Palsmesso dagh a Ræwndum a nionda are ok tuttughta rikis vars virdolegs herra Magnusar, medh Guðs naad Noregs, Swyia ok Skane konongs, ok till sanninda her vm settom mer var insighli firir þetta bref. Er gort [var] i stad, deighi och are, sem seighir.   "
(DS 4281)

1347 Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson giver till ärkebiskopsbordet sin andel i laxfisket i Rämmeforsen i Ragundaån, vilken han köpt av tre bröder ( Harald och Ulf i Walle, Rotokil i Hällesjö, och Lars i By i Håsjö) för 7 jämtländska mark. Utfärdat i Själevad 25 juli 1347 av Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson. Lars från Vallentuna, kanik i Uppsala, Johannes från Nordingrå, Ångermanland, Augmundus i Lit, prost, Thorsten Styrbjörnsson, advocatus i Hälsingland, Hökarus Petersson, lagman i Ångermanland, Fardjäkn Unga samt utfärdaren (DS 4206)

"Vniuersis presentes litteras inspecturis. Ericus gummonis rector ecclesie rafwndum in terra iempcie. salutem in domino sempiternam. Ad omnium quorum interest, seu quomodolibet interesse poterit in futurum. deduco noticiam per presentes, me mente et corpore sanum et incolumem. quandam piscaturam salmonum. videlicet duodecimam partem iacentem in torrente dicto ræmme. in ampne rafwndum parochia fors. in iempcia. quam emi de tribus fratribus germanis, videlicet de haraldo in wallum parochia rotokil. vlphone ibidem. et laurencio in by. parochia hasio. pro septem marcis iempticis, ad mensam archiepiscopi vpsalensis ecclesie. qui ibi pro tempore fuerit, donacionis titulo dimisisse, iure perpetuo possidendam. Transfero igitur in venerabilem in christo patrem. dominum Hemmingum miseracione diuina. nunc eiusdem vpsalensis ecclesie archiepiscopum. et in eius successores singulos. plenum ius. proprietatis. dominii. et possessionis pacifice, predictam duodecimam partem piscature in torrente ræmme. tenendi. occupandi. et possidendi. et de ea. nunc et alias. prout eidem domino hemmingo archiepiscopo. et suis successoribus. placuerit, libere ordinandi. Abdicata michi. meisque heredibus. omni facultate et iure de cetero. prenotatam duodecimam partem piscature salmonum in ræmme. repetendi. distrahendi. seu aliter qualitercunque contra donacionem meam huiusmodi. reuocandi. Jn premissorum omnium igitur euidenciam et certitudinem firmiores, sigilla honorabilium. et discretorum virorum. dominorum, laurencii de walendathunum canonici vpsalensis. ac Johannis de nordhungarath. angermannie. et augmundi de lijth iempcie prepositorum. necnon thorstani styrbiørnasson aduocati. super terras helsingie. høkari pætharsson legiferi angermannie et fardiækn vnga. vna cum sigillo meo proprio. cum instancia debita apponi peto presentibus et affigi. Datum apud ecclesiam siælawa. in prepositura angermannie. Anno. domini. Millesimo. Tricentecimo. quadragesimo. septimo. die beati Jacobi Apostoli. " (DS 4206)

1347 Erik, präst i Ragunda, Ödgisl Olafsson i Lit och Björn i Causastad intygar att de närvarande sett och hört när Olof Nilsson på sina och sin faders vägnar sålde till Nils Petersson genom dess ombud Skjeldolf Botolfsson en lott i fisket i Remme som var hans och hans faders lottoch, efter verkställd betalning, därpå lämnade fasta.  Utfärdat 11 april 1347, utfärdare var Erik, präst i Ragunda, Ödgisl Olafsson i Lit och Björn i Causastad. (DS 4168)

"Ollum monnum þeim sem þetta sea ædr hoyra senda o'riker prester a. rafuundum o'ygils olafsson a lite ok biorn .i. causastad quediu guds ok sina,, idr se kunnigt att a. odhensdaghen eftir quasi modo geniti .a. attanda are ok tuttugta rikis vars virdulegs herra magnuser med guðs nad noregs, suya ok skane konungs at þar varom mer .i. hia saam ok hoyrdum .a. er þeir holdo hondum saman .o. [d.v.s.: olafuer] niclesson af sina vegna ok fadursins, .i. fullu hans vmbode en af annara halfuu skieldolfuer botolfsson af niclese peterssons vegna i. fullu vmbode hans at .o[lafuer] fyrnemfdr selde nichulase fyrnemfdum allen fadurssins lut ok sin .i. ræmme. þesser varu þar vidr atta laga fasta huilike sem sua heita furst erlendr gummason øndr vid skogh siugurðr i lid gumme i Iid hauker i. ottarsasum ion brodr hans pal a rafuundum siugurdr a. handughe frialst ok akiera laust firir huerium manne,, væitte en þa. o[lafr] vidr gangu firir ollum þessom monnum at han hafde fursta peningh ok vfsta ok alla þer .i. mellom af adrnemfdum niclese peterssyni skøytte þa olafuer þessa suma fiski vndan fadur sinum ok ser ok þeira erfuingium ok vndir nichulas fyrnemfdan. ok hans erfuingia till euerdilika eiga,, varo þa þesser skøytninge vitne þeir men er sua heita rolfuer ok telaugr var nu sua skilt firir kaupe þeira at huar sem þat riufuer edr riufsmen til fa hafui sua rufuit suasum logmans orskurd ok XII mannadom ok stande þo kaup þeira sem adr" Ok till sanz uitnisburdar settum mer vor insigle firir þetta bref er gort var .a. deigi ok are sem fyr seigir. " (DS 4168)

1346 I Åsen i Fors sn fanns 1346 en Olof Nilsson, även kallad Olof Gravlax. Denne sägs då ha upplåtit för sin faders brott mot kungens ombud Nils Petersson åtskilliga fiskelotter i Ragunda älv inom Fors sn (DS 4035, 4168). 1346-02-06 intygas, att Olof [Nilsson, Gravlax] i Åsen i Fors socken upplät för sitt och sin fars brott åt kungens ombud Nils Petersson åtskilliga fiskelotter i Ragunda älv inom Fors socken (DS 4035). Omnämnt Tridiungen, Remmeforsen i Ragundaån, Skiedeforsen, Strugh och Finnasil.

"Ollum monnum þeim sem þetta bref sea edr hoyra senda lofrans gunnason logmadr .i. yamptalande .o. [d.v.s.: olafr] vestenaker ok biesse berdorsson. quediu guds ok sina, idr se kunnigt at .a. manadaghen nesta eftir kyndilsmesso. a. siuunda are ok tuttugta rikis vars virdolegs herra magnusar med gudes nad noregs suya ok skane konungs at þa varom mer i. hia saam ok horyrdum [d.v.s.: hoyrdum] a. er at olawer a. ase i. forssonkn at han lauk nichulase peterssyni af mins herra konungsens vegna i. sakaro'yri firir brot þe er fadr hans ok han hafde brotet vidr min herra konungen lauk han ok þessar fiskingar a rafuundum er sua heita ok i. fors sokn liggia. fiorst tridiunghen or þueim nattom i. remme. en tolfta hueria nat i. skiede forse. setta hueria nat i. strugh. ok allan sin luta i. finnasili þessar fiskingar allar frialser ok akiaralausar firir huerium manne Ok till sans vitnisburdar settum mer vor insigle firir þetta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir. " (DS 4035)

1345 Niklas Halsteinsson upplåter genom sysslomannen i Jämtland Niklas Petersson åt kungen, såsom bot för ett begånget dråp, jord i Berg, som han dels fått med sin hustru dels själv köpt, och i Mjeldeime samt sitt laxfiske i Ragunda. Utfärdat 18 mars 1345 (DS 3920 nänvisar till DS 3919)

"Ollum monnum þeim sem þetta bref sea ædr høyra sendr nichulas halsteinsson quediu guds ok sina" Ek gerir ide kunnigt at .a. friadaghen .i. mot viku .a. setta. are ok tuttugta rikis mins vurdulegs herra magnusa med guðs nad noregs suya ok skane kunungs,, lauk ek nichulase peterssyni suslumanne .i. iamptalande minum herra kunungenum til handa ok til rettrar eignar firir brut þau er mik vara gifuin vm aftak tofua .i. Kolnese iordena firir bergi jm sem min kona atte med henne minne ok adra iammukla þer ner liggiande þa sem ek køypte af olafue vestenakers ok þer med halfua iordena .a. mieldeime upsidis vid þa iord er min herra atte þer fyrra,, ok þa laxafiske sem ek atte .a. rafuundum lauk ek þetta minum herra alt frialst ok akiera laust firir huerium manne,, ok til sans vitnisburda sette ek mit insigle med insiglum olafs haquonarsunar ok nichulase eskielsunar firir þetta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir. " (DS 3920)

1345 Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland, dömer Niklas Halsteinsson, som livsfarligt med yxa slagit Tolve i Kolnäs, att ha förbrutit liv och gods, och uppger vad han i jord, vatten och fiske erlagt som böter till Kronan. Utfärdat 18 mars 1345 av Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland. ( DS 3919)

"Ollum guds vinum ok sinum þæim sem þetta bref sia, edr ho'yra sænda arne gefvalldzson ok lafranz gunnason loghmadr J jamtalande quediu guds ok sina ydr se kunnight at a friadaghen nesta eftir gregorii messe a setta are ok tyttughta rikis vars virdolegs herra magnusar med guds miskun noregs Svyia ok skane konogs varom vitt þar j hia j seszstofunni firir berghi er nichulas hallsteinsson vidr gek at han hafde slæighit j hofuudat tofva j kolnese j sialfs sins hæimili med taparo'xsi ok sidan var han gripin ok j sleda fo'rdr J æg af sueinum herra hallsteins ok þæim flæirum sem j þæiri hæimfærd varo, Spurdi þa ronny huspro'yia huar han hafde suo jlla slæighit j hofudat. kuod han ser þat sar miok illa lika ok lysti vndir vatta at huart sem han fenge þar af boott edr bana þa gerde þat eingi vtta [d.v.s.: vttan] nichulas sem boret var ok suaret firir ollr. Nu af þui at eingi hafde vighlysing a komet ok at han var satter vid profasten er sokana gaf at vphafve. ok at han hafde bodet logh firir sik þa do'mdom mitt j vars herra konogsens valld bæde lif ok gotz. Sidan gerde nichulas petersson alsætte vid adr næmdan nichulas halsteinsson a þan haatt at han lauk varom herra konogenum halfen mielleim ok laxsa fiskina a rafvndum, En kristin kona hans lagdtill af sinu godze halfven ytragarden firir berghi ok annen halfven ko'ypti hon þar samstyndis af olafue vesten akrs ok lauk sidan allen saman ytra garden bæde olafs luta ok sin med bæiggia þæira tunum ok tuftum firir berghi ok j ytragardenne mielleimi ok laxsafiskina med lutt ok læighuburd ok ollum odrum lunnendum sem till þæira eigha at liggia edr leghet hafva fra forno ok nyiu trygdu þau ok sko'yttu opt nemdr jarder med vatne ok veidistodum vndir krununa till æfvenleghrar eighnar. en nichulas borgade honom gridum ok assette firir varom herra konogenum vm alla þa luti sem han var þa brotlighar ok till sanz vitnisburdar sæittu botolfuer agmundrson gummi j ase jon vigleiksson ok nichulas askielsson sin insigli med okkrom insiglum firir þetta bref er gort var j stad dæighi ok are sem fyr sæighir. " (DS 3919)

1345 Diplom 50. Nils Hallsteinsson avstår genom sysslomannen Niklas Petersson till konungen såsom bot för ett begånget dråp på Tolve i Kolnäs dels viss jord, dels ett laxfiske i Ragunda. 18 mars 1345 (DJH,  DS 5145) Utifrån sigillinformationen i DS verkar Halsteinsson tillhöra Skånke-släkten.

" Ollum monnum þeim sem þetta bref sea ædr høyra sendr nichulas halsteinsson quediu guds ok sina" Ek gerir ide kunnigt at .a. friadaghen .i. mot viku .a. setta. are ok tuttugta rikis mins vurdulegs herra magnusa med guðs nad noregs suya ok skane kunungs,, lauk ek nichulase peterssyni suslumanne .i. iamptalande minum herra kunungenum til handa ok til rettrar eignar firir brut þau er mik vara gifuin vm aftak tofua .i. Kolnese iordena firir bergi jm sem min kona atte med henne minne ok adra iammukla þer ner liggiande þa sem ek køypte af olafue vestenakers ok þer med halfua iordena .a. mieldeime upsidis vid þa iord er min herra atte þer fyrra,, ok þa laxafiske sem ek atte .a. rafuundum lauk ek þetta minum herra alt frialst ok akiera laust firir huerium manne,, ok til sans vitnisburda sette ek mit insigle med insiglum olafs haquonarsunar ok nichulase eskielsunar firir þetta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir. " (DS 5145)

Sigillen: Nils Halsteinssons, (3 lår och ben utgående från en midtpunkt till hörnen i skölden); N:o 2, Olof Håkanssons, fragment; N:o 3, Nils Eskilssons (en sexuddig stjerna i sköld). 

1345 Diplom 49 Arne Gævaldsson och lagmannen Lavrans Gunnesson döma Nils Hallstensson, som livsfarligt slagit Tove i Kolnäs, att hava förbrutit liv och gods. Not: I DS står det olyckligt, och direkt felaktigt, att Berg är utfärdarort för diplomet. Firir Berghi är inte bara jamtarnas gamla mötesplats på Frösön utan också rätt utfärdarort för detta diplom. 18 mars 1345 ( DJH, DS 5146)

" Ollum guds vinum ok sinum þæim sem þetta bref sia, edr ho'yra sænda arne gefvalldzson ok lafranz gunnason loghmadr J jamtalande quediu guds ok sina ydr se kunnight at a friadaghen nesta eftir gregorii messe a setta are ok tyttughta rikis vars virdolegs herra magnusar med guds miskun noregs Svyia ok skane konogs varom vitt þar j hia j seszstofunni firir berghi er nichulas hallsteinsson vidr gek at han hafde slæighit j hofuudat tofva j kolnese j sialfs sins hæimili med taparo'xsi ok sidan var han gripin ok j sleda fo'rdr J æg af sueinum herra hallsteins ok þæim flæirum sem j þæiri hæimfærd varo, Spurdi þa ronny huspro'yia huar han hafde suo jlla slæighit j hofudat. kuod han ser þat sar miok illa lika ok lysti vndir vatta at huart sem han fenge þar af boott edr bana þa gerde þat eingi vtta [d.v.s.: vttan] nichulas sem boret var ok suaret firir ollr. Nu af þui at eingi hafde vighlysing a komet ok at han var satter vid profasten er sokana gaf at vphafve. ok at han hafde bodet logh firir sik þa do'mdom mitt j vars herra konogsens valld bæde lif ok gotz. Sidan gerde nichulas petersson alsætte vid adr næmdan nichulas halsteinsson a þan haatt at han lauk varom herra konogenum halfen mielleim ok laxsa fiskina a rafvndum, En kristin kona hans lagdtill af sinu godze halfven ytragarden firir berghi ok annen halfven ko'ypti hon þar samstyndis af olafue vesten akrs ok lauk sidan allen saman ytra garden bæde olafs luta ok sin med bæiggia þæira tunum ok tuftum firir berghi ok j ytragardenne mielleimi ok laxsafiskina med lutt ok læighuburd ok ollum odrum lunnendum sem till þæira eigha at liggia edr leghet hafva fra forno ok nyiu trygdu þau ok sko'yttu opt nemdr jarder med vatne ok veidistodum vndir krununa till æfvenleghrar eighnar. en nichulas borgade honom gridum ok assette firir varom herra konogenum vm alla þa luti sem han var þa brotlighar ok till sanz vitnisburdar sæittu botolfuer agmundrson gummi j ase jon vigleiksson ok nichulas askielsson sin insigli med okkrom insiglum firir þetta bref er gort var j stad dæighi ok are sem fyr sæighir. "
(DS 5146)

DS finns texten även i sammanfattad och moderniserad form:

" Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland, dömer Niklas Halsteinsson, som livsfarligt med yxa slagit Tolve i Kolnäs, att ha förbrutit liv och gods, och uppger vad han i jord, vatten och fiske erlagt som böter till Kronan. "
(DS 5146)

1341 Arne Gevaldsson, syssloman, och Arne Helgason, lagman i Jämtland, anställer rannsakning med de bönder som upprivit ärkebiskop Peters laxaverk i Ragunda, och dömer dem att vardera böta en mark till ärkebiskopen. Utfärdat 9 februari 1341 i Ragunda av Arne Gevaldsson, syssloman, och Arne Helgason, lagman i Jämtland. (DS 3542)

"Ollum gudz uinum ok sinom þæim sæm þoetta bræf sia æda ho'yra senda arne gefals sun syslumader i iamptalande ok arne hælga sun logmader i sama stad. Quædiu guds ok sina ydr sæ kunnigt at a friadaghæn næsta æptir kyndils mo'sso a adru are ok tutthugta rikis okars uirdulægs hoerra magnusa r meder gudz miskun norægs suya ok gota konongs komo mit a kirkiubolet a rafu[n]dum hia værandom ok loklægha til stemdom bondom, þæim sem up hafdo brotet laxa uirki þat sem uirdulæger hærra ok andilægger fader peter med gudz miskun erchibiskuper af upsalom hafdæ latæt up byggia af sinu lande meder samþykt æignar mannanna ok ho'yrdom a ær ærælæghir mæn hærra lafranz ungi ok mæistare thomas korsbroder i sama stad i fullu hans umbode kærdo þat uald ok ofriki sæm bo'nder hafdu þar i gort. spurdu mit þoeim þa o'ptir æf þæir kændist uid adernæmfda ualst giærd ok at þæir være þængat loglægha stemdir med sino skilriki ok uornum. kændist þæir uider at fyrnæmdir dagher uar þæim æi a [d.v.s.: at] æins eindaghadar til stæmno utan iamual lauggardageræn næsta um morgonin o'ptir ok at þoeir hafdu brotet uirkit ok af þui at þa uar fram dags ok at þar uar up læset uardnadar bræf uars hoerra konongsins fyrnæmst ær þæim lagde uider þrettan mærker ok atta ærthoggar i bræfa brot ær nokorar ranglæghar a gangur uæitti fiski hans i forsenom a rafundum æda adru hæilagrar kirkiu gozse i upsalom ok a ofuan erchibiskupnenom fulrettis dom. Þa stemdom fyrnæmdir koorsbroder þoeim apter um morgonen apter til andsuara uider erchibiskup med allum sinom laguornom. komo þæir þa i kirkiu stofuna i fyrnæmdom stad hea værandom fyrnæmdi erchibiskupi ok morgom adrom godom mannom spurde han þa sialfer at paal ok æiuind ok alla adra sæm ut hafdu broted uirkit hui ær þæir giærde honom ok hæilagre kirkiu i upsalum so mykin uræth mote loghum ok uaars hærra konongsens uardnadar bræfæ hafdu þæir þa ængin ansuor firir sær utan þæir huaduzst stæmt hafa uirkinu brot ok kallado sik mykla naud til draga saker sultar at fa sær nokot til matfængis. kuad erchibiskupin uirki siit ekki spilt hafa þæira fiski nokot ok spurdi þa en nyalæikis æf þoeir hæfde nokorn dom firir sær æda lagha æftir gongu ok huadust þæir huarke hafa. ok engin ansuor onnur frammare kunnu til at gæfa. utan gæfua uarom hoerra konungenom iuald ok hærra erchibiskupi. huat han þoeim slikt sama hæruirki gort hafa hærra olafæ erchibiskupi er ader uar firir honom ok saker þers at han hafde þa siin ræt up gefuit uider þa ær fyrra timan brutu uirkit. Þa krafde han mik arna logmannena o'ptir þi proue sem firir syslumannenum adernæmfdom ok mer gæk ok hær ær ritat domz ok lagha orskurdar. do'mde ek þa hærra erchibiskupi af huariom þoeira sem uirkit hafdo nider brotet. mork. ok. XII. manna dom i ræt siin ok ofuundar bot. ok til sanst uithnisburdar settom miit okor insigli med insiglom gumma bonda i asæ ok lafransar diakn i by firir þætta bræf ær gort uar a dæghi ok are sem fyr sæghir. " (DS 3542)

1335 Ärkebiskop Peter skrev under ett besök i Fors den 11/3 ett brev där han tar åbon vid själastugan på Ragundaskogen (Stugun) under sitt och kyrkans beskydd. Brevet avslutas med följande mening: ”Givet vid Fors kyrka lördagen närmast före söndagen reminiscere 1335”. Dvs. den 11 mars 1335. Den 16/6 tar kung Magnus Eriksson i Norge ärkebiskop Peters laxfiske i Ragunda och Fors socken i Guds och sitt beskydd. Genom den s.k. Skarastadgan avskaffas träldomen i Sverige.

1331 Från den 7/3 finns ett brev där ärkebiskop Olof i Uppsala träffar å egna och Johan Ingemarssons vägnar avtal med Torald i Fors om ett fiske. Hälsingefogden Johan Ingemarsson uppger den 23/5 att han och ärkebiskop Olof delat vissa lägenheter, varvid han till ärkebiskopen avstår ett fiske i Ragunda och fjärdedelen i gården Fors. Ortnamnsforskare har med gården Fors velat identifiera Byn, och den omtalade fjärdedelen skulle då vara uppkomsten av Bispgården (Biskopsgården).

1314 Sexårsgärden af år 1314 är Raghwigi cum annexa nämnt och där menar man att annexen måste ha varit Fors, Hällesjö och Håfors.

FAMILJER