Bilden används med tillstånd av Finn Gaunaa
Ovan bild återgives med tillstånd från nedan
Källa: http://skeel.info/showmedia. php?mediaID=3109&medialinkID= 14844

Handingmand, Hardingmand, Hartgenger, Rosensverd i.e. Østby-ætten 

" Denna gamla norska släkt är känd under namnen Handingmand, Hardingmand, Hartgenger, Rosensværd och Barsan, men bara det första av dessa namn har den erkänt själv som namn. Även om släkten har varit fri från gammalt så förvärvade ändå Kanniken i Oslo Gulbrand Rolfsen 1458 i Rugenwalde från Kung Erik av Pommern för sina två farbrors-söner Sjöfar och Nils Sigurdsönner ett formellt Frihedsbrev, där det gavs Skjold og Hjelm. Frelse og Frihed, dennem og deres aegte Börn, Afkomme og Slaegt, hver, efter anden, ... ,,og dermed skulle de have til Vyrdning og Navnebod, at de skulle hede og vaere Konningens Tjenere og handgaenger Maend "

I slutet av detta frihetsbrevet användes osedvanligt uttryck som uppenbart kan sökas som förklaring till de första av släkten tillagda namnen Handingmand och Hartgenger. Rosensværd är ett nyare tillkommet pga skjölden och Barsan är en enkel förändring av det i släkten vanligt förekommande patrronymet Baardsen.

I regel skiljer man mellan Handingmand och Rosensvaerdar, i det första vapnet sägs vara korslagda gröna grenar var och en med tre blå rosor och över en guld.skaftad värja med nedvänd spets i ett silver-fält, på hjälmen en värja ( med uppvänd spets) och en grenar korslagda som i skjölden.

Däremot skulle de sistnämnda föra en brun eller guld-stubbe, varpå två korslagda svärd med uppåtvända spetsar och över stubben en röd ros; men bägge linjernas sigill visar dock samma märke: två över en stubbe, varav på var sida växer upp en ros, korslagda värjor, vilket också ses på Mogens Baardsens gravsten; alltså må de bägge antas vara en och samma släkt, även om förbindelsen nu inte kan visas. I de Berg'ers Stambog angives att Handingmand-vapnet är en skjöld delad i blått och vitt, därovan två korslagda stubbar av motsatta färger mot fältet och där över återigen ett guld-skaftat svärd, på hjelmen ett svärd och blå stubbar korslagda, en färggivning som är mer tilltalande än den sedvanliga." (översatt från Skeel and Kannegaard Genealogy page, från Danmarks Adels Aarbog )

(Källa för nedan fyra familjevapen - Arnstein Rønning http://heraldikk.blogspot.com/  )

Handingman - foto Hans Cappelen - fra Nicolas Berghs våpenbok. Til ikke-komme rsielt bruk - fotografen s navn må oppgis.
Dette er fra en tegning som er en kopi av Nicolas Berghs originale våpenbok. Ukjent hvem som har tegnet kopien og når det ble gjort. Kopien er ikke identisk i alle detaljer med den trykte tegningen i H. K. Steffens: Slægten Aall, side 87
Hardingman - Samling 1800 tall fra Hans Cappelen med ukjent samler og kunstner. Til ikke-komme rsielt bruk - bidragsyte rs navn skal oppgis.
Avvikende våpen for Handingman d i Achen: Danske adelsvåben er, side 160, Angitt som "Uradel, Norge".
Se også Hartgenger .
Hartgenger - Samling 1800 tall fra Hans Cappelen med ukjent samler og kunstner. Til ikke-komme rsielt bruk - bidragsyte rs navn skal oppgis.
Lignende våpen for Handingman i Achen: Danske adelsvåben er, side 160. Angitt som "Uradel, Norge".
Hartgenger . Anetavle for Maren Jørgensdatter Staur. Rigsarkive t i København, 860, Håndskrift ssamlingen I, Terkel Klevenfeld t (1710?-177 7), Dokumenter vedr adelige familier, pakke 37. Foto: Arne Kvitrud. Til ikke-komme rsielt bruk - fotografen s navn skal oppgis.

"Lavadelsslekt tilhørende sønnafjells. En i slekten ble visekansler, tre ble lagmann, to eller flere var rådmann og en var kannik. Den vanlige benevnelsen i litteraturen er Rosensverd. Navnet er imidlertid ikke funnet eldre enn år 1701 under formen Rosen Sværd, dvs lenge etter at ættens siste person var død. Navnet var avledet av våpnet: "korslagte sverd med portepé, hvilende henholdsvis bak eller foran en trestamme, en rose på hver side, muligens forbundet med stammen med stilker". Våpnet er kun kjent i tiden 1575-1590-tallet. En av disses stamfar på 1400-tallet førte et annet våpen." ( Källa: Vigerust: Østby-ætten (Rosensverd): Innledning og litteraturliste. http://www.vigerust.net/adel/oestby_rosensverd.html )

Vigerust nämner i en debatt 2003 på Brukarforum: " Det er riktig at Tjøstel Bårdsson ble dømt for drap (dog ikke mord), men det forhindret ikke at han senere ble lagmann. Han datter arvet alt hans jordegods og tok det over i slekten Handingmand, og denne slekten tilhørte også adelsstanden helt til 1700-tallet (da den sank ned og ble husmannsfolk)." Tore Vigerust nämner i en debatt 2010 på Brukarforum: " Handingmand-navnet antas å være fordansking av ordet håndgangne menn (handgengnir madr) i 'Rosensverd'-enes adelsbrev fra 1450-årene. Slektenes våpen er ganske like - men muligens ikke identiske". 

Namnet Hartgenger nämns i Likprekener og anetavler 1548(1562) - 1702" http://www.vigerust.net/adel/likpreken_index.html:

Trond Teiste til Lunde († 1660) angående Fru Pernille Rytter  
Hendis Moder var Erl: og Welb: frue Maren Hartgenger af Blekindgaard i Guldbrandsdahlen.

Hendis Morfader var Erl: og Welb: mand Mogens Hartgienger til Ousbygaard formaals Kongel: May. Laugmand udj Opsloff.

Hendis Morfaders fader var Erl: og Velb: mand Baard Hartgenger til Ousbye Fordum Dom Herre og Caniche udj Hederlig Hammer Sticht og Capitul i Hedemarchen som var Erl: og Velb: mand Rolf Hartgenger til Ousbye og Velb: Frue Kirsten Limbeck af Arløsse i Halland deris Søn.

Manderup Pederssøn Skjønnebøll til Bertnes 1682
Hans Farmoers Faders Moder var Erlig och Welbr: Frve, Fru Karen Schacktaffuel, som var Welbr: Torben Schachtaffuel dend Eldre til Flenes paa Totten i Oplandene, och Welbr: Fru Rønne Handingman aff Nordby <): Nordvie> [Nordvie tilføyelse over linjen med yngre hånd] paa Hedemarchen, deris datter.

Maren Jørgensdatter (Staur) 1685
Fru Øllegaard Hans daatters Møderne
Hendis Mor Moders Moder war Erlig oc Welbr: Frue, fru Maren Bagge, som war Welbr: Hans Bagge, fordum Kongl. Maytz. Høfvitzmand ofuer Guldals Lehn, oc Welbr: Frue Birgitte Hartgienger, deris daatter.

Hans Mogenssøn Handingmand til Fossergård 1701
Ao 1647 den 24de Juni er han fød paa sin Fædrenegaard Schappelgaard; hans Fader Erl: og Velbr. Mogens Handingmand til Fossergaard Kongl. Mayt.s Capitaine over et Compagnie Land-Dragoner. Hans Moder Erl. og Velbr. Frue Maren Schaktafel af Schappelgaard.

Hans Fader [Dvs. Farfar] Erl: og Velbr. Hans Handingmand til Fossergaard Kongl: Mayst's Capitain over et Compagnie Soldater, hans Farmoder Erl: og Velbr. Karine Hartgenger, som kaldes Rosen-Swærd af Bleckengaard i Gulbrandsdahlen.

Hans Farfader [Dvs. Farfars far] var Erl: og Velbr. Mogens Hardingmand til Brandstrup, hans Farfaders Moder Erl. og Velbr. Frue Beata Grip.

Hans Farfaders Farfader var Erl: og Velbr. Christoffer Handingmand til Brandstrup, Kongl: Mayst's Admiral, som ble slagen i langvarige Svendske Feyde under Øeland. Hans Farfaders Farmoder Erl: og Velbr. Frue Elline Godsche, som var Erl: og Velbr. Mand Mogens Godsche til Østebygaard udj Dannemarch og Velbr. Frue Margarethe Sparre af Jonstrup deres Datter.

Hans Farfaders Farfaders Fader Erl: og Velbr. Mand Mogens Torguldsen Handingmand til Nordviegaard den eldre, fordum Kongl: Mayst.s Befallingsmand over Soløer og Østerdahlen. Hans Farfaders Farfaders Moder Erl: og Velbr. Frue Ingerie Kampes Datter af Brandstrup.

Hans Morfaders Farmoder Erl: og Velbr. Frue Rønnaug Handingmand, som var Erl: og Velbr. Mand Mogens Handingmand den ældre til Nordviegaard Kongl: Mayst.s Befalingsmand over Solør og Østerdahlen's Lehn, og Velbr. Frue Ingerie Kamp af Brandstrup Deres Datter.

Hans Farmoders Fader var Erl: og Velbr. Tiøstel Hartgenger der kaldes Rosens Værd til Blechegaard. Hans Farmoders Moder erl: og Velbr. Frue Anne Gyntelberg.

Hans Farmoders Farfader var Erl: og Velbr. Mand Herr Baard hartenger til Oustbye Gaard, Fordum Caniche i Hammer, der var Erl: og Velbr. Mand Rolf Hartgenger Sivertsen til Oustbye Gaard og Velbr. Frue Christina Liinbech af Arloese udi Dannemark deres Søn.

Hans farmoders Farmoder var Erl: og Velbr. Frue Karen Ouri der var Erl: og Velbr. Mand Tiøstel Ourie Christoffersens til Hofwind og Velbr. Frue Karine Gas af Hofslund deres Datter.

Envold Skaktavl 1702
Hands forfaders fader var Erlig og Velbyrdige Mand Torben Schachtaffel til Flemæs fordum Residerende Chanik udj Hammer og Hands farmoeder Erlig og Velbyrdige Frue fr. Rannou Hardingmann af Nordviegaard.

Hands farfaders Morfader var Erlig og Velbyrdige Mand Mogens Harding mand til Nordviegaard fordum Kongl: Mayts. befalningsmand over Solløer og Østerdalens Lehne som var Erlige og Velbyrdige Mand Torgiu Hardingman til Trosviggaard og Residerende Canich udj Opslou og Velbyrdige Siri Kalips deris Søn.

Not: Vigerust har påpekat många gånger att likprekener inte bör anses tillförlitliga

Av ovan kan man se att Østby släkten kallades "Hartgenger" och "Rosensverd" medan släkten på Fosser gård och Brandstrup kallades "Handingmand" och "Hardingmand".


Vi vet inte om någon av de två bröderna Tjøstel Bårdssøn eller Mogens Bårdssøn fick 2 hud i Dallen eller om någon annan släkting bytt odel mot odel och så fått 2 hud i Dall.  

Maren Mogensdotter ägde Presterud i Fåberg och Tjøstel Bårdssøn skrev sig " til Bleken " i Fåberg. Mogens Bårdssøn dog 1593 och Tjøstel Bårdssøn 1604 eller därefter. Det som eventuellt talar för Tjøstel Bårdssøn som ägare var att han hade en thiener som kallas Matts Dall i 1578 ( men Dall finns det flera ställen som kallas). 

Det finns nämnt en Oluff i Dallen nämnd 1558 som kan kanske ha varit Oluf Sigurdsen som var kusin till Tjøstel och Mogens Bårdssøn. Bård Rolfsen ärvde bl.a. 2 hud i Dall i Fåberg 1556 i Ramstads arvet och någon av sönerna Tjøstel och Mogens Bårdssøn kan ha ärvt 2 hud i Dall efter faderns död 1574. Om ingen av bröderna ärvde så kan 2 hud i Dall hamnat hos en släkting någon gång mellan år 1556 och år 1585 då enligt odels reglerna Jon Øffstedal bör ha fått denna odelsjord.

Jon Øffstedal som nämns med 3 hud odel i Dall i 1615 enligt 30 års regeln bör då ha haft jorden sedan 1585. En intressant fråga blir då hur han kom att ha denna odel ? 

Han kan ha fått denna odelsjord genom att han antingen själv var av denna släkt eller att han var gift med en dotter av Østby  släkten. 

Han kan också ha fått de 2 hud i Dall (Nedre) genom ett makeshift och i sådant fall hade odel bytts mot odel och då kan han ha fått jorden i Dall när som helst innan 1615.

(Not: mycket av nedan information är sammanställt bl.a. med info från Ketil Nygaards hemsida http://nygaard.howards.net/ )


6. Oluf Sigurdsson n. 1556, son till Sigurd Rolfsen til Østby och Nn Bergulfsdotter. Han är endast nämnd i skiftet 1556.  I övrigt vet man ingenting om denne man. Man har gissat och anser att Oluf Sigurdsson själv eller en syster bör ha bott på Bø i Ingedal (se NST). Det ser inte ut som om han haft söner dvs. man har inte sett några i dokument (se NST). 

Hans far och farbröder kallades "Hartgenger" och i likprekenen även "Rosensværd".

Denne Oluf Sigurdsen kan mycket väl ha gjort en affär med de släktingar som ägde 2 hud i Dall nedre och bytt något av det han fick i arv enligt nedan. Det nämns en Oluff i Dallen 1558 och det kan väl ha varit Dal nedre så en hypotes är att Oluf Sigurdsen är samme Oluf som den Oluff i Dallen 1558. 

En hypotes: Bodde han på Dall i Fåberg och är det han som är nämnd Oluf i Dallen 1558? Eller var det Jon Øffstedals far som var Oluf i Dallen 1558 ? Det är troligt att Jon Øffstedal, f.ca 1560, som hade 1 hud  Øffstedal och 2 hud i Dal nedre kan ha varit i släkt med Østby-ätten. 

Kanske var han en son till eller gift med en dotter till Oluf Sigurdsen? Namnen Oluff, Sigurd/Siffvert som var vanliga på den tiden, går igen i familjen liksom namnet Nils/Niels som var ovanligt i Fåberg.  
( Jon Øffstedal kan ha blivit ägare av Dall på olika sätt, se Øffstedall )

Syskon:
Oluf Sigurdsson n. 1556
Gunhild Sigurdsdtr n. 1556 gift med Willum Eriksen, på Skog i Skiptvet
, de hade en dotter Jøran Willumsdatter vars son Tor Amundsen Anunbye stämde arvingarna i skiftet 1556. Sigurd Rolvsens barn ärvde bl.a.  2½ lispund i Østby i Skjeberg og at bygningsskattemanntallet fra 1600 viser at Rosensverdeiendommene Moum i Borge, Ulleberg og Hornes i Skjeberg har kommet til Skog. Odd F. Fladstad antar at det da må være Gunhild Sigurdsdatter som arvet disse og brakte arvepartene med seg til Skog. I skiftet etter Jøran og Amund fikk Tord en fjerding i Moum og Gunhild en fjerding i Ulleberg. Navnet Gunhild går igjen i slekten på Søegaard. Atle Steinar Langekiehl tilbakeviste holdbarheten i resonnementet i NST, Bind XXXIII (1991).

"Levde 1556.
Kaare Bjerke har følgende om Gunhild:
"Om hun ikke er blitt i Skjeberg, kan hun være den Gunhild "Ogeberg" som i 1575 eide pant i Berger i Aremark. Til Auberg i Råde kom senere hennes søstersønn Elling Kår; men hvis det menes Åkeberg i Råde, kan den Gulbrand Åkeberg som i 1615 eide en fjerding korn i Tofteberg være hennes etterkommer, og likeså Oluf Gulbrandsen Hovland, som i 1615 eide et lispund i Østby. Hennes etterkommer er vel da også den Sjøfar, som i lensregnskapet 1611-12 oppføres som husmann på Gluppe i Glemmen, men derfor godt kan være bror av oppsitteren Gunder. Denne Sjøfars etterslekt har kanskje senere bodd på Ørmen i Ønsøy, visstnok det eneste sted i det sydlige Østfold, hvor Sjøfarnavnet holdt seg til etter 1700."

Ovenstående er neppe riktig. Skiftebrevet om skiftet på Ramstad i Spydeberg etter Tjøstel Rolfsen (DN XI 695) lyder i modernisert språk:

"25. januar 1556Ramstad
For alle menn som hører og ser dette brev, bekjenner vi etterskrevne Peder Karlsen, Joen Svendsen og Reder Andersen, edsvorne lagrettemenn, at vi var på Ramstad som ligger i Spydeberg sogn, St. Pouls dag, anno domini 1556, vi så og hørte at disse etternevnte holdt hendene sammen, og skifte ble satt både over løsøre og fast eiendom.

Først fikk herr Baard Rolfsen med den heldtning (?) han arvet etter sin bror Tjøstel Rolfsen 1 pund 2½ lispund i Østby i Skjeberg sogn i Ullerø fjerding, halvåttende (lispund) i Sarpsfoss der sammesteds, ½ pund i Ritlerud, en fjerding i Gubberud, 7½ lispund i Langenes i Eidsberg sogn, ½ pund og 1 kalvskinn i Ackrenen i Totsviken på Toten, 2 huder i Dalen i Fåberg sogn og 1½ hud i Houg i Musedalen i Øyer sogn i Gudbrandsdalen.

Likeledes fikk Sigurd Rolfsens barn, Oluf Sigurdsen, Gunhild, Velgjerd, og Birgitte Sigurdsdøtre 1 pund og 2½ lispund i førskrevne Østby, ½ pund i Kiuckeli, ½ pund i Bøe, ½ pund i Slang, halvåttende lispund i førskrevne Sarpsfoss i Skjeberg sogn, 1 hud i Tofteberg øvre, 4 skinn i Tofteberg nedre i Borge sogn, 1 hud i Semb i Byerud og 1½ hud i Houg i førskrevne Musedal.

Likeledes fikk Sjøfar Rolfssens barn 15 lispund i Østby, 1 pund i Torgrimsby, 1 fjerdepart i Isefossen og halvparten i Stigefossen og 1fjerding i Sarp som deres skiftebrev utviser.

Likeledes fikk Asbjørg Rolfsdatter 1 pund i Stabo, 1 sold i Markestad i Åsen på Toten og 1 hud i Bratteberg Byre.
Likeledes fikk Margrethe Rolfsdatter 1 pund i Kiuckeli i Skjeberg sogn, ½ pund i Jernsiden i Nes sogn på Romerike og 1 skinn i Tandberg på Toen, og blir det noe ufrelst av disse jorder, da skal de alle hjelpe til å løse det inn igjen.

Dermed ble de venner og vel forlikte i alle måter, det så i sandhet er. Vi førnevnte menn trykket våre innsegl nedunder på dette brev, som blev gjort år og dag som foresiger (som før sagt?)."

I skattemanntallet fra år 1600 for Skog finnes 3 arveparter fra Østby-godset: Moum i Borge, Ulleberg og Hornes i Skjeberg. Det ligger nær å anta at det er Gunhild som har brakt disse arvepartene med seg til Skog.

I skiftet på Anundbye i Øymark etter Amund Gundersen og Jøran Willumsdatter, Gunhilds datter, fikk Tord Amundsen en fjerding i Moum i Borge, og Gunhild Amundsdatter en fjerding i Ulleberg i Ullerø sogn (Skjeberg). Dette er arveparter fra Østby-godset som via Skog er kommet til Søegaard. Navnet Gunhild går igjen i slekten på Søegaard."


Valgerd Sigurdsdtr n. 1556 gift med Oluf Ellingsen (Kaar) Raade, Østfold,
Birgitte Sigurdsdtr n. 1556

5. Sigurd Rolfsen, född ca 1490 Østby, Skjeberg, Østfold, Norge och  död 1550, Vik, Skjeburg, Østfold, Norge 60 år gammal, gift med Nn Bergulfsdatter. (Skjeberg prestegjeld består av sognene Skjeberg, Hafslund, Skjebergdal, Ingedal og Ullerøy). Deras barn var:
Oluf, Gunhild, Velgerd og Birgitte.

Han borde rimligen även som sin far ha kallats "Hartgenger".

Sigurd var lagrettesmann i Skjeberg 28.01.1541, då han tillsammans med tre män från Sarpsborg forlikte en sak om Øyestad, Skjeberg (DN III 1157): Han er visstnok identisk med den Syver i Vik, Skjeberg, som levde i 1514 (NRJ, bind 1, side 26). 

Ved skiftet på Ramstad i 1556 (DN XI 695) nevnes hans barn Oluf, Gunhild, Velgerd og Birgitte, da han selv var død. De fikk:

1 pund 2½ lispund i Østby, 
½ pund i Kykle,
½ pund i Bø, 
½ pund i Slang, 
7½ lispund i Sarpsfoss, 
1 hud i Tofteberg øvre gård og 
4 skinn i nedre gård i Borge, 
1 hud i Sem på Biri og 
1½ hud i Haug i Mussedal. 

Om Tofteberg ble det senere tvist, visstnok med Sjøfar Rolvssons etterkommere. En vidisse av skiftebrev fra 1556 er forevist for Hans Haugen i Ski 02.04.1620 og undertegnet av ham. Siden er vidissen fremvist i Borge to ganger i 1633, og lest en gang på Tofteberg i 1640-årene. To menn, Jacob Christensen og Per Brynulsen, har da satt sine bumerker. I den eldre litteratur savnes opplysninger om hvor det er blitt av hans barn. En og kanskje to av døtrene er imidlertid kommet til Råde, og han må også ha hatt adskillig etterslekt i Ingedal i Skjeberg. Also: Hansen, Bent Billing and Vidar Billing Hansen, "Rosensverdslektens Forfedre," Oslo, 1990, p. 85. "Sigurd Rolfsen Rosensverd (1490-1550) Bonde pa Vik i Skjeberg."

Not: I Stattholderarkivets jordebok for 1624 (i kopi på Riksarkivets lesesal) er Hans Rolfsen den eldre eier av Haugen og de samme gårdpartene i Enebakk. Hans eier dessuten gårdparter i Tofteberg i Borge i Østfold og i Valle og Tanberg på Toten i Oppland.  .Langekiehl peker på at Sigurd Rolfsens barn arvet en hud i øvregården Tofteberg og 4 skinn i nedregården Tofteberg samt en hud i Sem på Biri i 1556. Hans Rolfsen Haugen har eid deler av begge disse gårdene. Langekiehl går ikke nærmere inn på Hans Haugens avstamning, men peker på at Oluf Gulbrandsen Hovland foruten at Gulbrand Åkeberg eide en part i Tofteberg, eide Oluf i 1614 3 1/2 lpd i Haugen i Ski. Bjerke antok at disse to var etterkommere etter Sigurd Rolfsens datter Gunhild. Hans Haugen nevnes i en artikkel om slekten Rosensverd (Handingmand) fra Skjeberg i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift i 1956. Kaare Bjerke fører der under tvil opp Hans Haugen som sønn av Rolv Dingstad i Spydeberg. Rolv Dingstad føres - også under tvil - opp som sønn av Sjøfar Rolvsen som i 1519 nevnes som lagrettesmann i Spydeberg. Sjøfar var sønn av Rolf Sjøfarsson. ( Källa "Slekstveven" nr 1, 2003, utg. Ski Slektshistorielag )

Denna generation:
Bård Rolvsen Til ØSTBY  - död 1574, barn: Tjöstel i livet 1604, Mogens  död 1593, Amund död före 1616, Even död före 1616, troligen även Östen
Tjøstel ROLVSON - död barnlös före 1556
Sigurd ROLVSON -  död före 1556  barn: Olof, Gunhild, Valgerd, Birgitte
Sjofar ROLVSON - död före 1556  barn: ja men de har ej nämnts vid namn
Asbjørg ROLVSDTR. - i livet 1556 
Margrethe ROLVSDTR. - född ca 1500  i livet 1556 barn: Hummer slekt


Nedan andra från denna släkt och deras generationer.

6 Tjøstel Bårdsen til Bleken levde 1604 gm Anne Axelsdtr Gyntelberg hade en dotter Karen som kallades "Karine Rosensværd" eller "Karine Hartgenger", inga manliga arvingar nämnda. I sina yngre år hade han varit använd av Fredrik den andre under den svenska fejden och sedan varit i tjänst till skepps ( dett måste vara det Nordiska sjuårskriget mellan 1563-1570 mellan Sverige och Danmark)
1572-1574 var han kongelig majestets prost over Hadeland prostedømme, gav efter fullmakt från Paul Huitfeldt kvittering för egnskaper av Øye kirke i Valdres för åren desa åren nämnt i ett  brev daterat 30 mars 1575. Han var inte en "religionsprost" utan mer en  "hovmannprost" som hade med regnskaper att göra.
1574 dör hans far Bård Rolvsen til Østby och då ärver han väl sin far men vad var det han ärvde ?
1575.05.21 "Jsebrant Rosenkrantz aff Holland (dømt) att giffue ko: 8 ørt. och 13 sk for landkiøb han haffde giort met Tiostulf Bordsen oc Mogens Bordsen oc huer there 8 ørt. oc 13 sk. oc kiøbet optøckt tiil ko: pa alle siider" (Nils Stubs Optegnelsebøger 1572-1580)
1577 Tjøstel Bårdssøn fick " bestalling som skipshøvedsmann" (dvs. kapten på skepp).
1578-01-27 "Peder Cristiernsen haffuer beplictet seg at gaa j rette om Presterud j Foberg om Mogens Bordsen icke komer her tha j rette at suare Hemingh Olufsen første sygne epter Joannis (25 juni) " (Nils Stubs Optegnelsebøger 1572-1580)
1578.07.25 Herredagen i Oslo  nämner Tjøstel Bårdsen (Rosensverd) samt hans "thiener" Matz Dall och dråpssaken , hemma hos byfogd i Oslo Niels Christensen
1578-1581 Kirkestolen i Skjeberg visar att han var kirkeverge där under dessa år 

1585/86 Tjøstel Bårdssøn til Bleken i Fåberg blev lagmann i Opplandene 1585/86.
1585-1599 Tjøstel Bårdsson (Østby-ætten [rosensverd]) skrev sig til Bleiken 1585-1599.
1585 Tjøstel Bårdssøn til Blegen Lagmannd uti Oplandene sitter i lagretten i Oslo 1585 då hans egen bror Mogens Bårdson är anklagad för försummelse i ämbetet
1589 "Aaret 1589 blev den 9 Martii af Statholderen Axel Gyldenstjerne udstedt et Brev, hvori han ifolge de af K. Frederik den Anden de Norste givne Retteboder') tilstaaer, at Bleken (efter danst Skrivemaade Blegen), som Thjostulf Baardsens Sædesgaard, maatte være fri for alle Kongelige Tynger og Besværinger lige med andre Adelens Hovedgaarde i Norge. (Disse Rettebøder eller adelige Privilegier ere af 14 Feb. 1582; see deres F. 3 i Budstikken 4 Aarg. Nr. 87- »8, samt hos Paus S. 39l f.)"
1590-tallet Mogens Bårdsson (Østby-ætten [rosensverd]) död 1593, påbörjade uppköp av ägardelar i Hafslund, Skjeberg sogn og prestegjeld, Skjeberg len, Verne kloster len på 1590-tallet . Uppköpen fortsattes  av brodern Tjøstel Bårdsson.
-------------
När Mogens Bårdsson dog 1593 ärvde sannolikt brodern Tjøstel Bårdsson honom, nedan arvet 1556:
jtt punndt och ii½ liszpund i Oustbye, liggenndis i Skiaabergsogenn, i Vllerøsz fierdinng,
halffottende i Sarpsfosz der sammestedtzs,
½ punnd i Rittlerudt,
enn fierdingh i Gubberudt,
vii½ liszpunnd i Langenees liggenndis i Edtzbergsogen,
½ pund j kalffschind och Ackrenen, liggenndis i Thodtzuichenn paa Thottenn,
ij huder i Dallenn i Faabergsogen och
i½ hudt i Houg i Muszedallenn i Øyere sogenn i Gulbranndtzdallen.

(Intressant är dock att Jon Øffstedal som nämns med 3 hud odel i Dall i 1615 enligt 30 års regeln bör då ha haft jorden sedan 1585)
---------
1594 är nämnt att han äger Hol i Nes sogn på Hedemarken.
1593 ska han ha varit tillförordnad i "Slots-Laugen " på Akershus i Statsholderen Axel Gyldenstjernes frånvaro. Mogens Bårdsson (Østby-ætten [rosensverd]) död 
1594 förlovad med Anna Gyntelberg, dotter till Axel Gyntelberg til Meel och Kirstine Benkestok, hon var då i huset hos Kapten Thomas Norman, Befallningsman över Rakkestads Lehn, och Fru Marine Pedersdatter Lykke som bodde i Thuns Sogn på Kalnäs. Axel Gyntelberg blev ihjälslagen av svenskarna 1564 ( bud om detta 12.e april)
1594.09.24 Tjöstel Bårdsen och Anna Gyntelberg var gifta före detta datum enligt ett dokument på RA.
1595 3.8 Thjøstel Bårdssøn fick brev om att vara lagmann i Oslo, samt ett förläningsbrev på Fornebu avlsgård i Bærumsherred med annat gods.
Niels Christensen Mule skall (omkring år 1595 ?) ha förrhandlat till sig halvparten av Grettenes gård i Borge med Tjøstel Bårdsen [Rosensverd], utan att samtycke var inhämtat av hustrun till Tjøstel's bror Mogens och hennes barn. Niels var fogde i Romerike, senare hospitalsforstander (1599) och rådm. i Oslo.
1597 27.3 til AG og Tjøstel Bårdssøn, lagmann i Oslo: Hans Frantssøn i Sjørup etterlyser boten fra ladsskriver Hans Amundssøn, som dräpte Hans Frantssøns bror, som bodde på gården Dillerud på Hadeland.
1597 26.5 klagomål på Tjøstel Bårdssøn, lagmann i Oslo, den tid han var toller i Drammen.
1597 7.12 Søfren Anderssøn, fordum toller i Drammen, klagar över att han för något år sidan blev överfallen av Tjøstel Bårdssøn, lagmann i Oslo, då denne var i Slottsloven på Akershus.
1600 25.2 Oslo. Tjøstel Bårdssøn nämnd.
1600 17.8 Tjøstel Bårdssøn, lagmann i Oslo, angående restanser på böterna för det dråp han tidigare hade begått.
1600 avskedad som lagmann i Oslo (Stange bygdebok)
28.1 1602 mötte Tjøstel Bårdssøn i rådstuen för att försvara sina tidigare domar från 1597-98, då var han inte längre lagmann
Under sina sista år 1603-1604 ser det ut som om han kommit på obestånd och pantsatt flera av sina gods. 
De pantsatta gods jag känner till är Hafslund, Grettenes i Borge och sätesgården Bleken (i Fåberg).

6 Mogens Bårdsen til Østby, f. 1542 d 1593, lagmann fra 1576 gm Anne Stygge hade två döttrar Maren och n.n.
Østby
Ullerøy sogn i Skjeberg prestegjeld, Skjeberg skiprede, Verne kloster len. Mogens Bårdsson (Østby-ætten [rosensverd]) skrev seg til Østby 1580-1591 (NHD, A I). Også "til" i brev 1576 (NHD 1585 s. 116), men innførselen kan være gal.

Vid faderns död 1574 har sannolikt Mogens Bårdsson  ärvt honom, nedan arvet 1556:
jtt punndt och ii½ liszpund i Oustbye, liggenndis i Skiaabergsogenn, i Vllerøsz fierdinng,
halffottende i Sarpsfosz der sammestedtzs,
½ punnd i Rittlerudt,
enn fierdingh i Gubberudt,
vii½ liszpunnd i Langenees liggenndis i Edtzbergsogen,
½ pund j kalffschind och Ackrenen, liggenndis i Thodtzuichenn paa Thottenn,
ij huder i Dallenn i Faabergsogen och
i½ hudt i Houg i Muszedallenn i Øyere sogenn i Gulbranndtzdallen.

Mogens Bårdsen Rosensverd fikk i 1580 ved en herredagsdom stadfestelsesbrev på at slekten hadde vært fri før. Det ble opplyst at kong Erik av Pommern i 1458 på grunn av de tjenester kannik ved Mariakirken i Oslo, Gulbrand Rolvsson hadde gjort ham og riket, hadde denne unnet dennes to farbrorsønner, Sjøfar og Nils Sigurdssønner og deres etterkommere "skjold og hjelm, frihet og frelse". Det opplyses at Østby i Skjeberg i 1580 hadde vært slektens hovedgård, men at Mogens Bårdsens far, herr Bård Rolvsen, hadde vært prest, og derfor satte bønder på gården, så den mistet sine adelige rettigheter (Saml. I, side 444 ff.). Selv om Erik av Pommern var flyttet fra landet før 1458, ble frihetsbrevet anerkjent. Det kom vel av at slekten synes å tilhøre uradelen.

"Mogens Bårdssøn til Østby [Skjeberg], ærlig og velbyrdig mann, lagmann i Oslo, hadde av Axel Gyldenstjerne på Akershus ifølge kongebrev 7.12 1591 fått lov til å reise til Danmark og gjøre sitt bryllup med sin trolovede jomfru, og var deretter kommet i trette med sin hustrus morbror . Var død og ble 26.3 1594 etterfulgt som lagmann av broren, Tjøstel Bårdssøn. Den 18.4 1597 opplyses det at han hadde vært forlent med Fornebu avlsgård i Bærumherred, før broren Tjøstel Bårdssøn fikk forleningen og embedet ." (http://www.vigerust.net/oslo/oslofolk1590_1624.html)

Denna generation:
Tjöstel Bårdsen til Bleken levde 1604 gm Anne Axelsdtr Gyntelberg hade en dotter Karen "Hartgenger", inga manliga arvingar nämnda
Mogens Bårdsen til Östby, f. 1542 d 1593, lagmann fra 1576 gm Anne Stygge hade två döttrar Maren och n.n.
Amund Bårdsen död före 1616 han kan ha varit av en annan del av slekten
Even Bårdsen til Hafslund död före 1616 barnlös
Östen Bårdsen sogneprest til Rakkestad, enl. tradition en möjlig son
Bårdsdotter gift med Peder Christensen lagmann på Agdesiden
Anne Bårdsdotter levde 1596 ogift

Oluf Sigurdsson n. 1556
Gunhild Sigurdsdtr n. 1556
Valgerd Sigurdsdtr n. 1556
Birgitte Sigurdsdtr n. 1556

5 Bård Rolvsen, kannik, sogneprest til Stange, d.1574 gift med Karen Tjöstelsdotter, hade kanske 5 söner
efter hans död 1574 bör det ha varit ett skifte och där ser det ut som att arvet gick till sonen Mogens Bårdsson (d.1593) eller till brodern
Tjöstel Bårdsen.  Kanske Mogens var den äldre av de två bröderna men osäkert. 

Mogens Bårdsen Rosensverd fikk i 1580 ved en herredagsdom stadfestelsesbrev på at slekten hadde vært fri før. Det ble opplyst at kong Erik av Pommern i 1458 på grunn av de tjenester kannik ved Mariakirken i Oslo, Gulbrand Rolvsson hadde gjort ham og riket, hadde denne unnet dennes to farbrorsønner, Sjøfar og Nils Sigurdssønner og deres etterkommere "skjold og hjelm, frihet og frelse". Det opplyses at Østby i Skjeberg i 1580 hadde vært slektens hovedgård, men at Mogens Bårdsens far, herr Bård Rolvsen, hadde vært prest, og derfor satte bønder på gården, så den mistet sine adelige rettigheter (Saml. I, side 444 ff.). Selv om Erik av Pommern var flyttet fra landet før 1458, ble frihetsbrevet anerkjent. Det kom vel av at slekten synes å tilhøre uradelen.

Bård Rolvsen ärvde nedan i arv 1556:
jtt punndt och ii½ liszpund i Oustbye, liggenndis i Skiaabergsogenn, i Vllerøsz fierdinng,
halffottende i Sarpsfosz der sammestedtzs,
½ punnd i Rittlerudt,
enn fierdingh i Gubberudt,
vii½ liszpunnd i Langenees liggenndis i Edtzbergsogen,
½ pund j kalffschind och Ackrenen, liggenndis i Thodtzuichenn paa Thottenn,
ij huder i Dallenn i Faabergsogen och
i½ hudt i Houg i Muszedallenn i Øyere sogenn i Gulbranndtzdallen.

Denna generation:
Bård Rolvsen Til ØSTBY  - död 1574, barn: Tjöstel i livet 1604, Mogens  död 1593, Amund död före 1616, Even död före 1616, troligen även Östen
Tjøstel ROLVSON - död barnlös före 1556
Sigurd ROLVSON -  död före 1556  barn: Olof, Gunhild, Valgerd, Birgitte
Sjofar ROLVSON - död före 1556  barn: ja men de har ej nämnts vid namn
Asbjørg ROLVSDTR. - i livet 1556 
Margrethe ROLVSDTR. - född ca 1500  i livet 1556 barn: Hummer slekt


4. Rolv Sjøfarsen f.ca.1455, n.1487/99 (DN II,1006) gift med Kirsten Limbeck av Arlöse i Danmark, de hade 4 söner och två döttrar. Osäkert vem hon var och vilken släkt hon tillhörde. Hans barn Bård, Tjøstel, Sigurd, Sjøfar, Asbjørg, Margrethe 

" Rolf Hartgenger til Ousbye " så kallad i likprekenen ovan.

Han sålde tillsammans med sin bror Brynjulf och sin farbror Nils Sigurdsson ett halvt markebol i Elgestad, Nøtterøy, den 29.01.1487 (DN XI 255).

Vidare finns hans namn (Rolle Syfardsson i Osbj) i ett dokument från Bruberg, Bohuslän, den 02.05.1499 tillsammans med Henning Kokk och Nils Tormodsson (DN II 1006).

Rolv Sjøfarssons efterlevande höll skifte på Ramstad, Spydeberg, den 25.01.1556, både i lös och fast egendom; men bara jordegodset uppräknas. Det gällde flera gårdar i Skjeberg, Tofteberg-gårdarna i Borge, några gårdar i Eidsberg, Jernsiden på Romerike och en del gårdar i Toten, Biri, Fåberg och Øyer (DN XI 695). Det har troligen tidligare hållts ett skifte efter Rolv eller hans hustru.
I volymen "Samlinger til det norske folks sprog og historie, Volym 1,  AvGerhard Munthe,J. K. Berg,Rudolph Keyser,G. F. Lundh" nämns hans namn som "Rolf Sivertsen til Oustby" och dennes fader skrivs som "Sjøfar Sjugursen", eftersom "Sivert" eller "Syvert" var den vanliga talade formen för namnet "Sigurd" eller "Sjurd" som får anses vara en förvanskning av det äldre namnet "Sjøfar" (sid 419 i Samlinger)..

Denna generation:
Sjøfarsdatter Rosensværd
Brynjulf Sjøfarsson
Rolf Sjøfarsen Rosensværd


3. Sjøfar Sigurdsen, f. ca 1415-20  n. 1446/58/78 gift (med nn Brynjulvsdotter ?) hade två söner Rolf och Brynulf samt en dotter.
Det har varit många diskussioner genom åren om Sjøfar Sigurdsen (Østby-ætten) var gift med en datter til Brynjulf Gunnarsson (Samsal-ættene) och Sigrid Baardsdatter (Dyre Sevaldsens ætt).

Mogens Bårdsen Rosensverd fikk i 1580 ved en herredagsdom stadfestelsesbrev på at slekten hadde vært fri før. Det ble opplyst at kong Erik av Pommern i 1458 på grunn av de tjenester kannik ved Mariakirken i Oslo, Gulbrand Rolvsson hadde gjort ham og riket, hadde denne unnet dennes to farbrorsønner, Sjøfar og Nils Sigurdssønner og deres etterkommere "skjold og hjelm, frihet og frelse". Det opplyses at Østby i Skjeberg i 1580 hadde vært slektens hovedgård, men at Mogens Bårdsens far, herr Bård Rolvsen, hadde vært prest, og derfor satte bønder på gården, så den mistet sine adelige rettigheter (Saml. I, side 444 ff.). Selv om Erik av Pommern var flyttet fra landet før 1458, ble frihetsbrevet anerkjent. Det kom vel av at slekten synes å tilhøre uradelen.

Denna generation:
Sjøfar Sigurdsen Rosensværd til Østby
Nils Sigurdsen Rosensverd

Tre brev från tiden 1413-1416 visar att Brynjulf Gunnarsson, hans far, Gunnar Brynjulfsson, och Sigurd på Dal i Fåberg har hatt teinelag vid Dolvin. I senare tillägg på baksiden av två av breven står det emellertid Dalen (DN XII 152, 153 och 160).

Då Rolv Sjøfarsens  barn 25.01.1556 var på Ramstad i Spydeberg för att skifta efter sin avdøde far, fick herr Bård Rolvsen 2 huder i en gård "Dallen" i Fåberg (DN XI 695).
"Norske Gaardnavne" har identifirat både "Dolvin/Dalen" från 1413-1416 och "Dallen" från 1556 som det som nu er g.nr. 168 i Fåberg - Øfstedal eller 169 och 170 Dall nedre och övre. Om identifieingen är rätt är detta ett av flere indicier på att Østby-slekten kan vare efterkommare av Gunnar Brynjulfsson.

Andae indikatorer man har på släktskap mellom Dyre Sevaldssons ætt och Østbyætten är:
A. Sjøfars sonson, Herr Baard Rolvsen, och hans svågerson, lagmann Peder Christensen, prövade i 1572 och vinna gods i Kirkehole, Hanastad och Sørum. Motparten var Dyre Sevaldssons arvingar, som vann saken.
B. Sjøfars son Brynjulf och sonsonen Baard Rolvsen kan vare uppkallade efter förslagsvis Brynjulf Gunnarsson och Sigrid Baardsdatters far, Baard Dyresson.
C. Brynjulf Gunnarssons egendom Dalen i Fåberg ser ut till att vara identisk med Tjøstel Rolvsens, senare herr Baard Rolvsens, egendom Dalen i den samma bygd.
D. Skiftet på Ramstad i 1556 visar att Østby-ætten bland annat har haft gods i Fåberg, på Toten och på Romerike, trakter både Brynjulf Gunnarsson och hans hustru, Sigrid Baardsdatter, har haft sterk tanknytning till. Både Brynjulfs far, Gunnar Brynjulfsson, och farfar, Brynjulf Haraldsson, var sogneprester på Toten och ägde gods där. Brynjulf Gunnarssons bror, Arne, ärvde dessutom gods på Toten. Innan Gunnar Brynjulfsson blev prest på Toten, var han sogneprest i Fåberg. Romeriksgodset kan skriva sig från Sigrid Baardsdatter, som i 1444 ärvde halvparten av sina föräldrars egendomar på Romerike.

Ett indisium mot hypotesen är att Brynjulf Gunnarssons gård Dæli i Ringsaker ser ut till att ha gått til hans brors ätlingar, då Dæli hörde till godssamlingen som hustru Anne Amundsdatter (Samsal-ættene) i 1548 gav till sin dotterdotter, jomfru Anne Finnsdatter. Samsal-folket ägde gården också i 1580, då hustru Annes efterkommare och deras äktemen slåss om rättigheterna för denna. Detta kan tyda på att Brynjulf dog utan livsarvinger. Men i så fall skulle också Dalen i Fåberg ha tillfallit Samsal-folket.  Eftersom detta inte hände, ligger det nära till hands att tro att Brynjulf efterlät sig eftersläkt. Det var inte ovanligt att egendom skiftade ägare inom släkten, och Brynjulfs släktningar på Samsal har säkert gjort sitt för att konsentrera släktens egendomar omkring Ringsaker, Nes och närsocknar på sina egna händer.


2.  Sigurd Sjøfarsen, född ca 1380, Østby, Skjeberg, Østfold, Norge och död Etter 28 Mar 1446. Gift med Birgitte Olafsdatter Gyldenhorn före 1433. Lagmann Tønsberg 1429-38, på Borgarting i 1431 og 1438. Ett annat namn på honom var Handingmann til Østby. (de Hanemenner, se Vigerust)

Sigurd hade två söner (minst): 
Sjøfar, til Østby, gift med Asbjørg Brynjulfsdatter. 
Nils, rådmann i Sarpsborg. Nils sålde i 1487 et halvt markebol i Elgestad, Nøtterøy tillsammans med två av sönerna till Sjøfar, Brynjulf och Rolf. Brevet är daterat Sarpsborg 29.01.1487 (DN XI 255).

Sigurds far, Sjøfar Rosensverd, tycks att ha bott på Østby från ca. 1370. Han var väpnare i 1428, lagmann i Tønsberg 1429-38, och Borgartingslagmann i 1431 och 1438.

Den 28.03.1446 hade han en tvist med väpnaren Ture Karlsson och korsbröderna i Oslo angående staket och väghållning på gården Vik, Skjeberg, som han ägde en andel i. Sonen Sjøfar mötte som sin fars ombud (DN II 769.)

Hansen, Bent Billing and Vidar Billing Hansen, "Rosensverdslektens Forfedre," Oslo, 1990, p. 85. "Sigurd Sjofarsen Rosensverd (1380-....) Vaepner. Bosatt pa Vik i Skjeberg. Lagmann i Tonsberg og Borgarsyssel. Gift med (Birgitte) Olufsdatter (1390-....)." (Sigurd Sjofarsen Rosensverd (1380-....) Esquire. Resident (Lord?) of Vik in [the parish of] Skjeberg. Magistrate in [the parish of] Tonsberg [in the county of Vestfold] and Borgarsyssel [in an unidentified location. He married (Birgitte) Olufsdatter (1390-....).) "

S. Otto Brenner, "Nachkommen Gorms den Alten" (Stuttgart: Silberburg-Verlag, 1965). p. 2636. "N.N. Olavsdatter (Gyldenhorn); m. spatestens (at the latest) 1433 Sigurd Sjorfarsson (Rosensverd), Knappe (Esquire) 1428, Lagmann in Tonsberg u. in Borgsyssel 1429-38, d. fruhstehens (at the earliest) 28 Mar 1446, S. d. Sjofar (Rolvsson) (Rosensverd) in Ostby (1370)."


"Den hird de norske kongene hadde omgitt seg med, var på 1300-tallet i ferd med å forsvinne. Dette skyldtes til dels at den norske kongen ikke lenger oppholdt seg permanent i landet. Men vel så viktig var det at det hadde funnet sted en omforming av den norske adelen. Hirden hadde vært inndelt i flere rangklasser med forskjellige privilegier. Fra slutten av Håkon 5.s regjeringstid (1299 - 1319) var det i virkeligheten bare tale om en tvedeling av det verdslige aristokratiet, i riddere og væpnere. Lendmennene var i ferd med å dø ut, og nye ble ikke utnevnt. Likevel kom representantene for de gamle lendmannsættene ennå en tid til å spille en hovedrolle innen aristokratiet. Den norske adelen var med dette blitt mer lik den kontinentale. Hedrende titulatur, hjelmer og våpenskjold var blitt vanlig blant norske stormenn. "

Rolv Sjøfarsen Bror till ovan. Slekten Rosensverd har fått sitt navn etter våpenet, som ifølge A. Thiset og P. L. Wittrups "Nyt Dansk Adelsleksikon" forestiller to krysslagte kårder foran en naturfarget stubbe, hvorav det til hver side vokser ut en rød rose i hvitt (sølv). Slekten tilhører uradelen med Rolf Sjøfarsson som den eldste kjente (fra 1402) og Erik Handingmand som den siste (i 1788). En gren av slekten har selv brukt navnet Handingmand, og dette navn er benyttet også om hovedgrenen i Danmarks Adels Aarbog, Bind XIII. Ellers forekommer navnene Hardingmand og ved misforståelse Hartgenger (av uttrykket håndgangne menn) og Barsan (for Bårdsen). Detsiste ble benyttet i det gamle Dansk Adels Lexicon, Bind I, og da det er en svensk slekt ved dette navn, ble det antatt at også Rosensverdene opprinnelig var svenske. I Schlegel og Klingspors "Den ej introducerade Svenska Adelns Ättartavlor" står to slekter Rosensvärd fra 16. hundretallet, den ene er av jydsk opprinnelse, men ingen av dem synes å ha noen forbindelse med den norske.

I henhold til "Gyldendals store konversasjonsleksikon" er Handingmand en norsk adelsslekt med samme våpen som slekten Rosensverd uten at en forbindelse mellom de to kan påvises.

Rolv nevnes tre ganger som prest: 04.12.1402 i Hovin, Nannestad, i et udatert brev ca. 1420 på Berg, Østfold, og 01.06.1438 i Rokke under Berg (ikke i Råde). I det siste brev finnes også broren Sigurd som Borgartingslagmann (DN IV 726, X 133 og V 666). Det er reist tvil om presten med dette navn er identisk med Gulbrand Rolvssons far og Sigurd Sjøfarssons bror. Sigurd er ikke nevnt før 1428, med aldersforskjellen behøver ikke å være særlig stor. Rolv har visstnok hatt en eiendom i Berg også før han kom dit som prest, for den eneste sira Rolv i den Røde Bok (side 505) har byttet bort til Rokke prestebol et øresbol i Torp ved Berg kirke for et øresbol i Fjell ved Asak kirke.

Hans sønn, Gulbrand Rolvsson, hadde vært Erik av Pommerns kapellan. Han var kannik ved Mariakirken i Oslo 18.01.1445, og samme år bestyrer av St. Stephans og St. Georgs Hospital i Tønsberg og er også nevnt i 1456, 1472 og 1475 (DN V 729, 797, 837, 889 og IX 295).


1. Sjøfar Rolfsen, född ca 1340 död efter 1370. Två kända barn Rolv och Sigurd.

Flyttade ca. 1370 till Østby, Skjeberg. Uforsket i Østby, Skjeberg.

Sjøfar räknas som Rosensverdenes stamfar. Han tycks ha bott på Østby från ca. 1370 och har fått en part i gården vid makeskifte med Borgen. Hans far är sannolikt  "Rolfuer" på Bø.

Rosenverdene hade en räcka egendomar i det sydliga Østfold. Föruteom Østby, Skjeberg, där vi alltså finner Sjøfar i 1370, ägde de  helt eller delvis Bø, Slang, Vik, Kykle och Torgrimsby i Skjeberg, men det var också några delar med geistlig gods i de här gårdarna. Även Langenes och Lislerud i Eidsberg kan ha varit i släktens ägo vid denna tid. De ägde även en hel del gods i andra bygde.

Från Hansen, Bent Billing och Vidar Billing Hansen, "Rosensverdslektens Forfedre," Oslo, 1990, p. 85:  "ROSENSVERDSLEKTEN var en norsk adelsslekt med hovedutbredelse i Ostfold og kjennetegnet av det sjeldne navnet Sjofar. Sjofar Rolfsen (1340-....) Bonde pa Ostby i Skjeberg."

DALL gårdarna        Øffstedall        FAMILJER