TT:s chefredaktör efter Stockholmspostens avslöjande:
"Vi borde ha
gjort annorlunda"


TT:s chefredaktör Thomas Peterssohn lovar bättring efter att ha läst i Stockholmsposten vad förra veckans TT-telegram egentligen byggde på för slags undersökning.

Bild: TT


Nyhetsbyrån TT publicerade ett telegram om den undersökning om "Sveriges bästa arbetsplatser" som Stockholmsposten skrev om förra veckan, ett telegram som publicerades av Dagens Nyheter.
Efter att ha läst Stockholmspostens artikel lovar nu TT:s chefredaktör bättring i hur nyhetsbyrån hanterar rapportering som bygger på undersökningar.

Nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå (TT) var en av dem som nappade på förra veckans pressutskick om "Sveriges bästa arbetsplatser". I ett telegram beskrev TT vinnarna utan att beskriva de fakta om undersökningen som stod att läsa om i förra veckans Stockholmspostenartikel. Åtminstone morgontidningen Dagens Nyheter publicerade TT-telegrammet den 14 april.

När TT:s chefredaktör Thomas Peterssohn uppmärksammas på undersökningens brister författar han ett mail till Stockholmsposten. Att Thomas Peterssohn beklagar det inträffade går inte att ta miste på: han skriver att han tycker att nyhetsbyrån, som är Sveriges största och vars "dryga hundratal journalister ser till att svenska massmedier kan lita till TT som en säker nyhetskälla" (enligt webbplatsen), borde "ha gjort annorlunda i detta fall".

Ett krav för att TT ska rapportera om undersökningar med mindre urval, som i GPW-fallet, är enligt Thomas Peterssohn att det tydligt ska anges hur de är gjorda. Han konstaterar dock att telegrammet inte nämner vare sig undersökningsmetod, antal medverkande eller statistisk representativitet, något han "givetvis" anser vara "en klar brist med den aktuella artikeln".

"För framtiden", avslutar Peterssohn sitt mail, "gäller därför fortsatt vaksamhet när vi skriver om undersökningar."

Han väljer att cc:a TT:s redaktionschef tillika ställföreträdande utgivare Mats Johansson, samt byråns deskchef Mats Olsson.

Martin Lindgren
© 2008: Stockholmsposten

 

 

Bakgrund:
Förra veckan rapporterade Stockholmsposten att svenska Great Place to Work Institutes (GPW) undersökning "Sveriges bästa arbetsplatser 2008" byggde på en undersökning bland, enligt GPW:s vd, "mellan 50 och 100" arbetsplatser; företag som till skillnad från övriga runt 18 000 i storleksklassen valde att betala den kostnad GPW tog ut för deltagande, från 26 000 kronor och uppåt. Därmed innebär titeln "Sveriges bästa arbetsplats" att vinnaren är bättre än runt en halv procent av Sveriges arbetsplatser.

GPW:s vd avböjde att lämna ut svarsunderlag på Stockholmspostens förfrågan, och ville inte precisera sig i fråga om vare sig det exakta antalet deltagare eller hur mycket vinnaren skiljde sig från övriga företag. Som motivering till varför hon inte valde att lämna ut underlag uppgav hon att det inte skulle vara meningsfullt.

Vinnaren i en av de tre storlekskategorierna, statistikanalysföretaget SAS Institute, meddelade i ett pressmeddelande glatt sin vinst, och vd:n försvarade därtill sin hantering av undersökningsresultatet i en intervju med Stockholmsposten. Det klena svarsunderlaget lastade hon de företag som avböjde att delta för. Företagets pressmeddelande kan sägas ha legat i linje med den "uppmärksamhet i media" som GPW i sin tiosidiga redaktionellt utformade Veckans Affärer-annons utlovar dem som placerar sig på listan över nästa års upplaga av undersökningen,  "Sveriges bästa arbetsplatser 2009".

 

TT:s chefredaktör Thomas Peterssohns mail (2008-04-22):

Från: Thomas Peterssohn [mailto:thomas.peterssohn@tt.se]
Skickat: den 22 april 2008 14:42
Till: Martin Lindgren
Kopia: Mats Johansson; Mats Olsson
Ämne: Re: Ang. "Sveriges bästa arbetsplatser"


Hej,

TT skickar ut ett par tusen texter i veckan och det händer då och då att någon av dessa med rätta blir föremål för kritik. Texten som du tar upp i mailet är en sådan. Jag tycker att vi borde ha gjort annorlunda i detta fall.

Vi har höga ambitioner när det gäller rapportering som baseras på undersökningar. Vid större opinionsundersökningar har vi exempelvis som riktmärke att det ska vara 1000 tillfrågade och att bortfallet ska redovisas tydligt.

Vi ska heller inte dra för långtgående slutsatser utan tydligt ange vad som är säkerställda fakta och vad som eventuellt ligger inom felmarginaler.

Vad gäller andra undersökningar, med mindre urval till exempel, kan vi skriva även om sådana bara vi tydligt anger hur de är gjorda och ger vägledning kring vilka slutsatser som rimligen kan dras av undersökning.

I detta fall har vi inte angett uppgifter om undersökningsmetod, antal medverkande eller statistisk representativitet. Det är givetvis en klar brist med den aktuella artikeln. För framtiden gäller därför fortsatt vaksamhet när vi skriver om undersökningar.

mvh/ Thomas Peterssohn