Djursymboler

Elefanten symboliserar styrka, lojalitet, gott minne, tålamod, visdom och äktenskaplig lycka. Den vita elefanten är ett soldjur. Buddistisk: Helgad åt Buddha. Den vita elefanten är "Lagens juvel", medlidandet, kärleken och godheten. Grekisk-romersk: Ett attribut till Merkurius som varande intelligensen. Inom den romerska konsten symboliserar elefanten ett långt liv, odödlighet och seger över döden.

Hinduisk: Den heliga visdomens kraft, kungavärdighet, klokhet/intelligens och ett långt liv. Visdomsguden Ganesha har elefanthuvud. Världen bärs upp av elefanter. Kinesisk: Överhöghet, styrka, klokskap, skarpsinne och kraft. Kristen: Kyskhet och godhet. En symbol för Jesus som trampar ondskans orm under sina fötter.    

 


 

Katternas ögon ändrar ju färg och därför symboliserar katten solens växande kraft och månens faser. Den är också en sinnebild för det smygande och det förstulna, för åtrå och frihet.Den svarta katten är ett måndjur och betecknar ondska och död, först i modern tid har den fått upprättelse och kan ibland anses vara lyckobringande.

                                                                   

Egyptisk: Som månvarelse var katten helgad åt Seth, mörkrets gud, och ett attribut till modergudinnan Isis och mångudinnan Bast. Grekisk-romersk: Attribut till mångudinnan Diana och den romerska frihetsgudinnan Libertas har en katt vid sina fötter. Indiansk: Vildkatten representerar det lömska och smygande. Japansk: Förmågan att byta skepnad, fridfull vila. Keltisk: Katten var ett gravdjur. Kinesisk: Katten är en nattvarelse och tillhör yinsfären. Den beteckanr onda makter och en främmande katt ses som ett varsel för obehagliga förändringar och en svart katt förebådar sjukdom och olycka. Kristen: Satan, mörker, lusta och lättja. Magisk: Katten är häxornas följeslagare och häxorna kan ta kattens skepnad. En svart häxkatt står för ondska och olycka. Både häxornas hundar och katter ses som regnbringare. Nordisk: Frejas attribut, hennes vagn dras av kattor.

 


Korparna är talande fåglar och betecknar profetior. De är symbol för antingen solen eller ondskans mörker, visdom eller kriget förödelse. Korpar och vargar är ofta följeslagare till primitiva dödsgudar.

 Alkemistisk: Dödskallen, graven och korpen är symbol för svärtandet och förkrosselsen i "Det mindre arbetets" första skede. Egyptisk: Förstörelse och illvilja. Grekisk: Långt liv. Helgad åt Apollon/Helios, även attribut åt Athena, Kronos och Askleipos. Vid bröllop, fruktbarhetssymbol. Indiansk: Ses som "Trickstern" av skogsindianerna i öster. Trickstern är egoisten eller hjälten som utvecklas från att vara omedveten, amoralisk och kaotisk till en medveten, integrerad och ansvarskännande människa. ( Den nordiske Loke är en trickster)

Judisk: As, orenhet, förkrosselse, förstörelse och falskhet. Keltisk: En helsvart korp är illavarslande men har den en vit fjäder är den välvillig. Morrigan är en korpgudinna och Babd är drabbningarnas korp och symboliserar krig, panik och illvilja.

 Kinesisk: Symboliserar makt. En trebent korp bor på solen och symboliserar dess uppgång, zenit och nedgång. Kristen: Djävulen som livnär sig på förruttnelse. Korpen är en   symbol för synden, dess motsats är den vita duvan som symboliserar den   oskyldiga själen. Mithraistisk: Första steget i invigningen, solen s tjänare.   Nordisk: Odens två korpar, Hugin som är tanken och Munin minnet.

 

 


Ormen är en komplex symbol som används allmänt och i de flesta kulturer. Den är mångtydig, den kan vara kvinnlig, manlig eller självalstrande. Den symboliserar död och förstörelse men också liv och uppståndelse. Det finns fler motsägelsefulla symboler som sol/måne, ljus/mörker, gott/ont, visdom/blind lidelse, bot/gift, bevarande/förstörelse. Den är attribut till alla kvinnliga gudomar och ringlar antingen runt dem eller bärs i deras händer. I den antika kretensiska kulturen fanns det ormprästinnor (se bild nedan). 

                               

Afrikansk: Ett kungligt emblem, en symbol för odödlighet. Regnbågen är den himmelska ormen som omsluter jorden eller vaktar skatter. Alkemistisk: Ormen på en påle fixerar det flyktiga kvicksilvret. Australisk: Den manliga principen. Blixten. Aztekisk: Ormen hade en stor roll i den aztekiska kulturen där den sågs som en kulturhero och mytisk förfader. Den befjädrade ormen, en hybrid av quetzalfågeln och ormen, var solen, anden, regnet, vinden, åska, livets andedräkt, kunskap, vädersträcket öster, fallisk, evig skapelse, oändlig tid och en mellanhand mellan gud och människa. Buddistisk: Mitt i livshjulet representerar ormen vreden och tillsammans med svinet (okunnigheten och girigheten) och tuppen (den köttsliga lustan) symboliseras synderna som binder människan vid illusionernas värld och livshjulet.

Egyptisk: Uraeus, kobran, symboliserar gudomlig och kunglig visdom, makt, kunskap och guld. Gnostisk: Fanes, den bevingade ormen med en gloria är världens ljus, kunskap och upplysning. Grekisk: Symboliserar visdom, nytt liv, uppståndelse och helande. Förekommer i många berättelser i den grekiska mytologin. Kvinnor med ormhår, Medusa och Graia betecknar magiska och förtrollande makter, ormens visdom och list och backanterna bär ormar i sina händer. Symbol för Askleipos, läkekonstens gud. Hinduisk: Shakti, naturen, kosmisk makt, kaos, det formlösa och icke synliga. Liksom i den grekiska mytologin förekommer ormen i många av  brahamismens heliga skrifter Veda. Kobran t ex bär Vishnu och representerar kunskap, vishet och evighet.

Indiansk: Åskvarelsen, blixten, regnbäraren, månen och den magiska kraften. Ormar medlar mellan människan och underjorden. Iransk: Den persiska ormen Azi-Dahak är "Stryparen", solens fiende. Islamisk: ormen är nära förknippad med livet. Japansk: Attribut till åsk- och stormguden Susanoo. Judisk: Ondska, frestelse, synd och sexuell lidelse. Keltisk: Förknippas med läkande källor och vatten. Emblem för Bridget, modergudinnan. Kinesisk: Om ormen skiljs från draken blir den negativ, illistig, destruktiv, bedräglig och listig. Kretensisk: Ormsymbolen är mycket vanlig på Kreta. Ormen är en fruktbarhetssymbol och även symbol för uppståndelse och odödlighet. 

Kristen: Dubbeltydig symbol, både Kristus som visdomen och upphängd i Livets träd och Djävulen i den underjordiska aspekten. Ormen eller Draken är Satan, Frestaren och Guds fiende. När ormen ringlar runt Livets träd representersr den visdom och välsignelse men runt Kunskapens träd är den Lucifer och ondska. Manikeisk: Kristus. Maorisk: Jordisk visdom. Nordisk:  Midgårdsormen som omfamnar världen och havsbotten och Nidhogg som ständigt gnager på Yggdrasils fot. Nidhogg är universums onda krafter. Oceanisk: Skaparen av världen. Romersk: Ormen är Minervas (Visdomens gudinna) attribut och har även samband med frälsar/fruktsamhets/läkegudar. Sumerisk-semitisk: Den babyloniska Tiamat, den fotlösa och mörkrets orm symboliserar kaos, bedräglighet och ondska. Toltekisk: Solguden i munnen på en orm symboliserar himlen. 


Vargen symboliserar Jorden, ondskan, det förtärande och det vilda. Vargar och korpar är dödsgudarnas följeslagare i primitiva mytologier. Alkemistisk: Vargen tillsammans med hunden är symbolen för Merkurius och kvicksilvret. Aztekisk: Den ylande vargen är dansens gud. Germansk och nordisk: Vargen är en segerbringare och Odens riddjur. Fenrisulven som fjättrades av asarna representerar ondskan.                              

Grekisk-romersk: Helgad åt Ares/Mars, Apollon och Silvanus och är en symbol för modet. Romulus och Remus  dias av en varginna. Egyptisk: Ett attribut till krigsguden Upuaut. Hinduisk: Ashvinerna räddar dagens vaktel från nattens varg. Judisk: Blodtörst och grymhet. Kinesisk: Rovgirighet och lystnad. Kristen: Ondskan. Djävulen, de styvnackade, grymhet, list, kätteri. Men vargen är den helige Franciskus emblem eftersom han tämjde vargen Gubbio. Magisk: Häxor och trollkarlars riddjur och en av varulvens uppenbarelseformer. 

 

Åter till sidans början

 

 

Åter till innehållsförteckningen

 


Fler djursymboler är på gång...

© Monica Jakobsson