Patriks släkt och kultursidor


 

Startsida

Om mig

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Mer om släkten

Övriga släkter

Historia

Konstgalleri

Efterlysningar

Uppdateringar

Gästbok

Min farfars anor kommer närmast från socknen Fuxerna i Älvsborgs län (Västergötland). Namet Molins ursprung och stamfader går däremot att spåra till Gagnef sn, Kopparbergs län (Dalarna). Majoriteten av anorna härstammar från Maj-Britt Dauns forskning som vänligen ställts till förfogande. Samtliga dessa källor kommer i görligaste mån dubbelkontrolleras mot originalkällan.

Anorna har beröring med ett antal gamla inhemska frälseätter såväl som åtskilliga äldre och nyare adliga ätter av svenskt såväl som främmande ursprung av vilka Bratt af Höglunda, Vångasläkten, Du Rietz, von Bock, Flach, Lindsfelt och de holländska släkterna Broen/Brun och van Uffelen är några. Inom denna grupp återfinns allt från riddare och godsägare till köpmän men även redare och en och annan krigare och ett riksråd.

Inom de borgliga släkterna finns flera betydelsefulla bruksägare i Värmlands industrihistoria, fyra professorer, varav två vid Uppsala universitet, flertaliga riksdagsmän, ett antal biskopar samt åtskilliga kyrkoherdar.

Naturligtvis finns här också bönder, torpare, arbetare, soldater och båtsmän i stor omfattning som icke skall förglömmas för sin i sammanhanget ringa börds skull!

Ett stort och varmt tack till Maj-Britt Daun för hennes stora givmildheten att dela med sig av sin ovärderliga forskning!

Källor

Självklara förstahandskällor, som födelseböcker m.m., nämns med sedvanliga förkortningar (fd, vb, db och hfl). Samtliga av dessa är egenhändigt framforskade.

Andrahandskällor, och ibland tredjehandskällor, skrivs ut helt med namnet på personen bakom källan. De sistnämnda typerna av källa kan komma från en rad skiftande håll med ett likaledes skiftande källvärde. Jag har i görligaste mån kontrollerar dessa mot originalkällorna. De som ej gått att kontrollera får tas för vad de är och betraktas med rimlig försiktighet när det gäller källans värde. Ibland kan dessa typer av källor komma från andra personers släktutredningar på internet, i forumet RÖTTER, släkthistoriska utredningar et. c. Om så är fallet länkas personens eller övrig källas namn (ex. www.kristinehamn.se) till aktuell plats i blått.

Samtliga biografier är egenhändigt skrivna om inte annat anges.

Uppslags-, biografiska- och genalogiska verk samt större släktutredningar skrivs liksom i fallet med originalkällorna i förkortad form enligt följande:

DS = Dödskivan (CD-ROM 2005)
FBF = Folkbokföringen (Skatteverket)
FC = The Frick collection
GE = Gustaf Elgenstierna, "Den introducerade svenska adels ättartavlor" (Stockholm 1925-1936)
HB = Helmer Bratt, "Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med den sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt" (Linköping 1951)
JC = Histoire généalogique des Païs-Bas ou histoire de Cambray et du Cambresis, Jean Le Carpentier
LAG = Lisbet Ahlzén-Grahn, "Borgmästare i Kungälv på 1600-talet" (Stencil 1997)
NFB = Nordisk familjebok, 1:a, 2:a och 4:e uppl (Stockholm 1876-1957)
NSS = Ny Svensk Släktbok, Karl A. Kson Leijonhufvud, Stockholm 1906.
OG = Oscar Gelderblom, Zuid-Nederlandse kooplieden en de opkomst van de Amsterdamse stapelmarkt 1578-1630 (Hilversum 2000)
OW = Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)
SBHL = Svenskt biografiskt handlexikon
(Stockholm 1906)
SBL = Svensk biografiskt lexikon (fortskridande)
SKH = Carl Alfred Cornelius, "Svenska kyrkans historia efter reformationen" (Uppsala 1887)
SoH =
Gunnar Norlins artikel "Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman" (Släkt och hävd no 3 1973)
SR = Soldatregistret
SRAK = Sveriges ridderskap och adels kalender
(Stockholm 2004)
ÖB = E Börje Bergsman, "Österfors, en Gagnefsby".

Samtliga källor anges inom hakparentes efter varje biografi.

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma. Om inte, kallas det stöld.

Kontakt

Frågor eller kanske ny kunskap om min släktforskning, skriv då ett mail till: starpatrik
[snabel-a]yahoo.se


1 Sigfrid Enar Valdemar Molin, född i Fuxerna sn, Älvsborgs län. Hovmästare, hotellinspektör och restaurangchef. [FBF, L. Molin]


*** Generation I ***

f
2 Bror Valfrid Molin, född i Fuxerna sn, Älvsborgs län. Rallare, senare kommunalarbetare. [DS]

Gift med

m
3
Edla "Siri" Serafia Munter [DS, L. Molin]


*** Generation II ***

ff
Carl Johan Molin4 Carl Johan Molin, född 13/6 1863 i Fuxerna sn, Älvsborgs län, död 18/10 1948 i Lilla Edets församling, Älvsborgs län. Papperbruksarbetare. Arbetade på Lilla Edets pappersfabrik vid Göta älv söder om Trollhättan. Liksom sin far och två av bröderna var Lilla Edets pappersbruk den centrala platsen i tillvaron till vilket de bidrog med sin kraft och kunskap. Bruket grundlades som aktiebolag 1880 men uppköptes av staten 1908 och hade under 10-talet som huvudsaklig tillverkning tidningspapper, brun kardus och makulatur samt spännpapper och papperspåsar. Idag ingår bruket med sin 125-åriga historia i SCA koncernen under namnet "SCA hygiene products AB Edet bruk".
[NFB, M-B Daun]

Gift 14/11 1891 med

fm
5
Anna Christina Gustafsdotter, född 21/5 1863 i Fuxerna sn, Älvsborgs län, död 8/5 1950 i Lilla Edets församling, Älvsborgs län [M-B Daun]

mm
7 Margta Larsdotter (Persdotter), född 22/12 1861 i Hagen, Delsbo sn, Gävleborgs län, död efter 1931. Upptog sin styvfars patronymikon. Född utanför äktenskapet. Fadern uppges vara "Per Erik i Prettingsberg". [fb, hfl, M. Persson]


*** Generation III ***

fff
8
August Molin Född 1/8 1830 i Lilla Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län, död 23/11 1916 i Fuxerna sn, Älvsborgs län. Sågarbetare och senare pappersbruksarbetare. Arbetade först som sågarbetare i Lilla Edet innan han tog anställning på Lilla Edets pappersfabrik vid Göta älv söder om Trollhättan. Här kvarblev han åtmistone fram till år 1890 innan han gick i pension. Hustrun avled redan 1896 och August var änkling i hela tjugo år innan han avled 1916. Under sin livstid fick han uppleva inte mindre än fem konungar då han föddes under Karl XIV Johans regeringstid och dog när Gustaf V satt på tronen, en bedrift som sannerligen manar till eftertanke kring tidens relativa begrepp. [fb, vb, hfl, M-B Daun]

Gift 11/11 1859 med

ffm
9 Olena Svensdotter Född 27/9 1827 i Backtugan, Gårdsdalens hemman, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 10/9 1896 i Lilla Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län. [fb, M-B Daun]

fmf
10 Gustaf Eliasson (Hertii) Född 16/1 1824 i Ahlemyrens hemman, Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län, död 22/2 1899 i Lilla Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län. Torpare. [fb, vb, hfl, M-B Daun]

Gift 23/4 1852 med

fmm
11 Johanna Jönsdotter Född 8/4 1825 i Äsbräckans hemman, Åsbräcka sn, Älvsborgs län, död efter 1890, död 23/12 1893 i Lilla Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

mmf
14 Per Eriksson, född 9/1 1842 i Arbrå sn, Gävleborgs län, död efter 1882. Bonde, smed. Sannolik fader till ovan nämnda ana no 7. Enligt husförhörslängden flyr han 1868 till Nordamerika men återkommer till Sverige och gifter sig i Delsbo sn 1875 och får därstädes flera barn. [hfl]

Barn med

mmm
15 Sigrid Ersdotter, född 10/9 1844 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län, död efter 1892. Flyttade 31/8 1892 till Nordamerika. [fb, hfl]


*** Generation IV ***

ffff
16 Petter Molin Född 27/3 1785 i Kollerö hemman, Väne-Ryrs sn, Älvsborgs län, död 13/5 1835 i Lilla Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län. Spiksmed.
Efter sitt giftermål i Väne-Ryrs sn 1807 flyttade han till Trollhättan där han arbetade som knipsmed. 20/9 1816 begav han sig till Fors sn där Molin först arbetade vid Sjuntorps fabrik, senare på Sörby kvarn. Under tidigt 1820-tal flyttade så familjen slutligen till Kullås hemman i Fuxerna sn där han och hustrun kvarblev till sin död. [fb, hfl, vb, db, M-B Daun]

Gift 1/11 1807 med

fffm
17 Britta Maria Sundström Född 24/6 1786 i Karlstad?, död 23/2 1857 i Edet, Fuxerna sn, Älvsborgs län.
[db, M-B Daun]

ffmf
18 Sven Andersson Född 8/11 1796 i Backa hemman, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 3/1 1852 i Socknens slut, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. Torpare. [vb, hfl,
M-B Daun]

Gift 18/2 1821 med

ffmm
19 Anna Ericsdotter Född 4/1 1800 i Ucklums nedergårds hemman, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 3/2 1837 i Backstugan, Gårdsdalen, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [fb, vb, hfl, db
]

fmff
20 Elias Jonasson Född 4/8 1800 i Nybygget, Nedre Myre hemman, Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län, död 4/4 1841 i Liden, Bastebacka hemman, Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län. Torpare. [fb, vb, hfl, db
, M-B Daun]

Gift 24/10 1823 med

fmfm
21 Carolina Brun Född 28/2 1800 i Lånnestadens backstuga, Morlanda sn, Göteborg och Bohus län, död 29/6 1859 i Liden, Bastebacka hemman, Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län. Kallas jungfru vid vigseln. [fb, db,
M-B Daun]

fmmf
22 Jöns Persson Född 17/4 1800 i
Hjärtum sn, Älvsborgs län, död 25/8 1874 i Westen nedergårds hemman, Hjärtum sn, Älvsborgs län. Torpare. [fb, MB- Daun]

Gift 5/12 1824 med

fmmm
23 Inga Lena Andersdotter Född 1800, död 11/5 1864 i
Brattås, Westen Nedergårds hemman, Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

mmff
28 Erik Persson, född 17/6 1817 i Arbrå sn, Gävleborgs län, död 31/1 1874 i Prettingbergs hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. Bonde. [hfl]

Gift 1841 med

mmfm
29 Stina Ersdotter, född 21/6 1819 i Nianfors sn, Gävleborgs län, död 9/1 1887 i Prettingbergs hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. [hfl]

mmmf
30 Eric Olsson, född 1/1 1801 i Wästerängs hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län, död 10/10 1856 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. Husman. [fb, hfl, db]

Gift med

mmmm
31 Maria Andersdotter, född 3/1 1803 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län, död 5/2 1868 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. [fb, hfl, db]


*** Generation V ***

fffff
32 Eric Ericsson Molin Född 26/8 1747 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 25/12 1818 i Kollerö hemman, Väne-Ryrs sn, Älvsborgs län. Sadelmakare. Han var Sadelmakare på Kollerö bruk, Väne-Ryrs sn, Älvsborgs län. Upptog namnet Molin och blev stamfader för den vittutgrenade släkten Molin från Gagnef. [vb, M-B Daun]

Gift 17/10 1779 med

ffffm
33 Karin Sweningsdotter Född 8/1 1747 i Brevik, Hjärtum sn, Göteborg och Bohus län, död 11/12 1819 i Kirten, Södra Hedetorpets hemman, Vassända-Naglum sn, Älvsborgs län. [fd, vb, M-B Daun]

fffmf
34 Christoffer (Sundström) Född omkring 1744, död 3/4 1822 i Krokebacka, Västra Tunhem sn, Älvsborgs län. Brännerismed och Båtsman.

Gift 10/10 1784 med

fffmm
35 Ingeborg Olofsdotter Född 1753 i Karlstad?, död 3/7 1836 i Fuxerna sn, Älvsborgs län.

ffmff
36 Anders Persson Född 2/8 1747 i Backa, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 21/1 1819 i Backa, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. Skattebonde. [M-B Daun]

Gift 25/10 1778 med

ffmfm
37 Anna Olsdotter Född 12/1 1754 i Östra Apleröd, Spekeröd sn, Göteborg och Bohus län, död 31/8 1809 i Backa, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffmmf
38 Eric Olsson Född 25/2 1765 i Svallen, Spekeröd sn, Göteborg och Bohus län, död 27/3 1809 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [db, M-B Daun]

Gift 12/9 1794 med

ffmmm
39 Anna Andersdotter Född 15/4 1770 i Ucklu nedergårds hemman, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 29/3 1838 i Hållekärr, Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmfff
40 Jonas Nilsson Wass Född 24/11 1757 i Rustorp, Gärdhems sn, Bohus län, , död 3/3 1833 i Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län. Rotebåtsman. [hfl, vb, M-B Daun]

Gift 30/4 1791 med

fmffm
41 Carin Eriksdotter Född 21/1 1759 i St:Kopperöd, Lane Ryr sn, Göteborg och Bohus län, död 6/6 1835 i Liden, Bastebacka hemman, Grinneröd sn, Göteborg och Bohus län. [hfl, vb, M-B Daun]

fmfmf
42 Johan Gustaf Bruhn (Brun), född 1757, död 28/5 1809 i Hultås, Dragsmark sn, Göteborg och Bohus län. Salteribokhållare. [vb, db, M-B Daun]

Gift 27/9 1791 med

fmfmm
43 Hedvig Christina Erasmi Född 11/4 1770 i Jonsbols hemman, Visnum sn, Värmlands län, död före 1813. [fb, M-B Daun]

fmmff
44 Per Pettersson Född 1/10 1759 i Kvarntorp, Naglum sn, Älvsborgs län, död 13/8 1801 i Utby Hästhage, Hjärtum sn, Älvsborgs län. Torpare. [M-B Daun]

Gift 14/7 1799 med

fmmfm
45 Greta (Margareta) Torstensdotter Född 22/5 1769 i Bråten, Vassända sn, Älvsborgs län, död 6/3 1843 i Tomten, Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

fmmmf
46 Anders Olofsson Hall Född 1765, död 22/11 1810 i Hajum soldattorpet, Gärdhem sn, Älvsborgs län. Soldat. Han var soldat vid Hajums rote, Gärdhems sn, Väne kompani, Västgöta Dals regemente. Enligt soldatregistret var han född 1768. [db, Soldatregistret]

Gift 6/8 1791 med

fmmmm
47 Kerstin Eriksdotter Född 25/4 1755 i Bostebacka, Väne Åsaka sn, Älvsborgs län, död 14/11 1836 i Slätteberga, Stavereds hemman, Gärdhem sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

mmmff
60 Olof Olofsson Båll (Boll), född 22/9 1766 i Bredåkers hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län, död före 1843. Soldat. [fb, hfl, vb]

Gift 27/10 1791 med

mmmfm
61 Carin Andersdotter, född 17/6 1767 i Wästerängs hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län, död före 1843. [fb, hfl, vb]

mmmmf
62 Anders Feifman, född 1733 i Norge, död 1/1 1804 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. Kornett och torpare. [hfl, db]

Gift med

mmmmm
63 Sigrid Engelbreksdotter, född 1765 i Hede sn, Gävleborgs län, död 5/5 1837 i Östra Berge hemman, Delsbo sn, Gävleborgs län. [hfl]


*** Generation VI ***

ffffff
64 Eric Persson Född 10/2 1708 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 14/12 1759 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [hfl, db, M-B Daun]

Gift 5/11 1732 med

fffffm
65 Anna Larsdotter Född 6/9 1709 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 26/8 1773 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [A. Andersson, M-B Daun]

ffffmf
66 Swening Jonsson Född 1714 (dp 18/7) i Hjärtum sn, Älvsborgs län, död 27/11 1796 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. Hemmansägare. [db, M-B Daun]

Gift 9/10 1737 med

ffffmm
67 Anna Swensdotter Född 1712 (dp 12/4) i Hjärtum sn, Älvsborgs län, död 25/2 1767 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

ffmfff
72 Per Relfsson Född 1715 (dp 30/1) i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 11/5 1781. [M-B Daun]

Gift 6/6 1742 med

ffmffm
73 Anna Svensdotter Född 1716 (dp 26/7) i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, död 2/12 1791 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffmfmf
74 Olof Persson Född 1721, död 3/4 1798 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. Hermmansägare. Ägare till kronoskatte rusthemmanet Östra Apleröd, Spekeröd sn och Ucklum Övergård, Ucklum sn. [M-B Daun]

Gift 21/11 1748 med

ffmfmm
75 Börta Andersdotter Född 1727 (dp 9/7) i Spekeröd sn, Göteborg och Bohus län, död 2/9 1766 i Spekeröd sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffmmff
76 Olof Andersson Svart Född omkring 1730. Rotebåtsman. [M-B Daun]

Gift 12/2 1749 med

ffmmfm
77 Brita Larsdotter, född 27/5 1727 i Spekeröds sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffmmmf
78 Anders Ambjörnsson Född 9/12 1733 i Hjärtum sn, Älvsborgs län, död 10/3 1797 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. Bonde. [M-B Daun]

Gift 18/1 1761 med

ffmmmm
79 Anna Carlsdotter Född omkring 24/9 1727 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län, 1/1 1780 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmffff
80 Nils Svensson, född omkring 1720. [M-B Daun]

Gift 25/11 1753 med

fmfffm
81 Rangela Jonsdotter, född 1726, död 31/5 1798 i Gärdhems sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

fmffmf
82 Erik Olofsson, född 1/9 1732 i Lane-Ryrs sn, Göteborg och Bohus län, död 12/2 1765 i Lane-Ryrs sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

Gift 11/1 1756 med

fmffmm
83 Brita Eriksdotter, född 1733 (dp 27/3) i Lane-Ryrs sn, Göteborg och Bohus län, död 20/9 1761 i Lane-Ryrs sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmfmff
84 Olof Broun, Bruun (Brun) Född 1724, död 31/1 1791 i Ör sn, Älvsborgs län. Hovsekreterare och vice häradshövding.

Student i Uppsala 24/8 1741. Senare Häradsskrivare i Sundals fögderi, auskultant i Göta hovrätt, vice häradshövding och hovsekreterare hos Konung Adolf Fredrik. Nämns som ägare till Gullesby säteri i Ör sn tidigast 1767. Han flyttade därifrån med sin familj till frälsegården Torbjörbyn i samma socken mellan åren 1784 och 1788. [db, M-B Daun, GE]

Gift 1756 med

fmfmfm
85 Margareta Charlotta Lindsfelt Född 10/12 1737 i Västerviks församling, Kalmar län, död 2/6 1767 i Ör sn, Älvsborgs län. Av svenska adliga ätten L i n d s f e l t (no 1524). [db, GE]

fmfmmf
86 Carl Gustaf Erasmi Född 1/4 1723 i Nyed sn, Värmlands län, död 22/9 1777 i Visnum sn, Värmlands län. Brukspatron. Bruksägare på Jonsbols herrgård. [fb, db, M-B Daun]

Gift 1751 med

fmfmmm
87 Maria Juliana Flach Född 1/2 1731 i Visnum sn, Värmlands län, död 1775 (bg 5/6) i Visnum sn, Värmlands län. Av svenska adliga ätten F l a c h (no 1606). [db, GE]

fmmfff
88 Petter Månsson, född 9/12 1723 i Vassända-Naglums sn, Älvsborgs län, död 20/11 1763 i Naglum sn, Älvsborgs län. Bonde. [M-B Daun]

Gift 30/12 1753 med

fmmffm
89 Anna Jonsdotter, född 12/7 1731 i Naglum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

fmmfmf
90 Torsten Larsson, född omkring 1709, död 10/11 1791 i Naglum sn, Älvsborgs län. Bonde.
[M-B Daun]

Gift 10/11 1745 med

fmmfmm
91 Ingeborg Olofsdotter (Poxe), född omkring 1725, död 10/8 1783 i Vasända-Naglum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

fmmmff
92 Olof Månsson Ahlström Född 1731, död 14/4 1766 i Gärdhems sn, Älvsborgs län. Soldat.

Han var soldat vid Alingsåker rote, Gärdhems sn, Väne kompani, Västgöta Dals regemente. [db, Soldatregistret]

Gift med

fmmmfm
93 Mertha Andersdotter Född omkring 1734, död 19/1 1801 i Gärdhems sn, Älvsborgs län. [db, M-B Daun]

fmmmmf
94 Erik Jonsson Född omkring 1730.

Gift med

fmmmmm
95 Elin Svensdotter Född omkring 1730.

mmmfff
120 Jon (Jonas) Wästman, född 1735 i Delsbo sn, Gävleborgs län, död före 1766 i Delsbo sn, Gävleborgs län. Soldat. [hfl, vb]

Gift 1/11 1765 med

mmmffm
121 Sigrid Jonsdotter, född 14/9 1729, död 17/8 1804 i Delsbo sn, Gävleborgs län. [hfl, vb, db]

mmmfmf
122 Anders Andersson, född 3/1 1736 i Ljusdals sn, Gävleborgs län, död före 1774 i Delsbo sn, Gävleborgs län. Bonde. [fb, hfl]

Gift 22/10 1758 med

mmmfmm
123 Carin Eriksdotter, född 8/6 1733 i Delsbo sn, Gävleborgs län, död 8/2 1819 i Delsbo sn, Gävleborgs län. [hfl, db]


*** Generation VII ***

fffffff
128 Per Ersson Född 29/9 1677, död 1742 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [hfl, db, M-B Daun]

Gift 1702 med

ffffffm
129 Anna Olsdotter Född 25/12 1681, död 22/7 1739 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [hfl, M-B Daun]

ffffffmf
130 Lars Andersson, född 3/1 1678, död 25/2 1739 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [hfl, M-B Daun]

Gift 28/11 1708 med

ffffffmm
131 Brita Andersdotter, född 1686, död 1765 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [hfl, M-B Daun]

ffffmff
132 Jon Sweningsson Född omkring 1679, död 1734 (bg 31/3) i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

Gift 30/5 1709 med

ffffmfm
133 Anna Andersdotter Född 1691 (dp 15/11) i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

ffffmmf
134 Sven Håkansson Född omkring 1680, sannolikt död 1742 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

Gift 1/9 1701 med

ffffmmm
135 Karin Jonsdotter, född 5/11 1672 i Hjärtum sn, Älvsborgs län, död 1718 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

ffmffff
144 Relf Andersson, född omkring 1680. [M-B Daun]

Gift med

ffmfffm
145 Kersti Andersdotter, född omkring 1690. [M-B Daun]

ffmffmf
146 Sven Håkansson, född omkring 1680. [M-B Daun]

Gift med

ffmffmm
147 Börta Börjesdotter, född omkring 1690. [M-B Daun]

ffmfmmf
150 Anders Toresson, född okring 1692, död 2/2 1748 i Spekeröds sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

Gift med

ffmfmmm
151 Anna Pärsdotter, född omkring 1685, död 28/11 1753 i Spekeröds sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffmmfff
152 Anders Andersson, född omkring 1700.

ffmmfmf
154 Lars Utter, född omkring 1700. Kronobåtsman. [M-B Daun]

Gift med

ffmmfmm
155 Maret Andersdotter, född omkring 1700. [M-B Daun]

ffmmmff
156 Ambjörn Svensson Född omkring 1700. Rusthållare. [M-B Daun]

Gift med

ffmmmfm
157 Anna Svensdotter Född omkring 1730. [M-B Daun]

ffmmmmf
158 Carl Jöransson, född omkring 1694, död 2/1 1772 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

Gift 24/5 1727 med

ffmmmmm
159 Börta Toresdotter, född omkring 1704, död 14/1 1768 i Ucklum sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmfffff
160 Sven Nilsson [M-B Daun]

Gift med

fmffffm
161 Marit Andersdotter [M-B Daun]

fmfffmf
162 Jon Andersson [M-B Daun]

Gift med

fmffmm
163 Kierstin Andersdotter [M-B Daun]

fmffmff
164 Olof Crona Född omkring 1700. Båtsman. [M-B Daun]

Gift med

fmffmfm
165 Börta Hansdotter Född omkring 1700. [M-B Daun]

fmffmmf
166 Erik Hansson, född omkring 1700. [M-B Daun]

fmfmfff
168 Johan (Johannes) Brun(n) Född 27/4 1696 i Skepplanda sn, Älvsborgs län, död 17/1 1757 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län. Lanträntmästare.

Han blev lanträntmästare 11/6 1720 i Vänersborg. Nämnd 1724 och 1743 som ägare till Löfås säteri i Gestad sn, Älvsborgs län vilket hade inköpt av den tidigare ägaren friherre Christer Posse. Måhända såldes säteriet av sonen, hovsekretaren Olof B., då han införskaffade Torbjörbyns säteri samma år som Löfås övergick genom köp i friherre Ture Ribbings ägo. [M-B Daun, Sundals härad]

Gift med

fmfmffm
169 Maria Törnqvist Född 10/5 1704 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län.

fmfmfmf
170 Carl Gustaf Lindsfelt Född 13/5 1706 i Sya sn, Östergötlands län, död 8/8 1761. Vice Lagman.

Auskultant i Göta hovrätt 13/5 1726, tingnotarie hos assessorn och häradshövdingen Gustaf Samuel Du Rietz (hans svärfar, se ana 342) 29/9 1728, vice häradshövding i Tjust 1733. Han blev vidare landssekreterare 29/5 1734 i Blekinge län, assessor i Göta hovrätt 19/12 1747, häradshövding i Valbo, Vedbo, Tössbo, Nordals och Sundals häraders domsaga på Dal 6/11 1749 samt erhöll slutligen vice lagmans titel i Bohuslän 1756. Av svenska adliga ätten L i n d s f e l t (no 1524). [fb, GE]

Gift 1734 med

fmfmfmm
171 Margareta Chatarina Du Rietz Född 10/7 1706 i Västerviks församling, Kalmar län, död 2/8 1747. Av svenska adliga ätten D u R i e t z (no 666). [GE]

fmfmmff
172 Johan Gottshalk Erasmi Född 1/3 1695 i Visnum sn, Värmlands län, död 23/4 1747 i Visnum sn, Värmlands län. Militär och brukspatron.

Fältväbel vid Närkes och Värmlands infanteri 19/12 1710, fänrik därstädes 19/9 1712, Sekundlöjtnant därstädes 19/7 1716 samt avsked 13/3 1724. Han deltog från 1710 till 1718 i Karl XII krig och blev därefter Brukspatron på Lindfors järnbruk i Nyed sn och Jonsbols järnbruk i Visnums sn, båda i Värmlands län. [db, A. Lewenhaupt: Karl XII officerare]

Gift med

fmfmmfm
173 Hedvig Sophia Bratt af Brattfors Född 1703, död 24/5 1768 i Visnum sn, Värmlands län.

Tillhör den gren av den berömda frälseätten Bratt från Värmland som förlorat sin adliga status, gått ner i Borgarståndet och som brukar kallas Bratt af Brattfors. Den adliga grenen, som kallas Bratt af Höglunda, introducerades på riddarhuset 1625 (no 49) med Jöns Persson Bratt (1593-1639), se ana 2774, vars ätt utslocknade på svärdssidan 1984. Den borgliga ätten fortlever. [db, M-B Daun]

fmfmmmf
174 Friedric Ferdinand Flach Född 15/12 1692 på Revals slott, Estland, död 16/12 1745 i Bottnaryds sn, Jönköpings län. Assessor.

Var först Student i Uppsala, blev Vice Häradshövding, senare Auditör vid flottan och ordinarie Häradshövding och slutligen Assessor i Göta Hovrätt. Skrev sig till Fallarp och Källerö (vid denna tid detsamma som Nissafors järnbruk som var ett arv efter svärfadern som 1725 grundat detsamma). Av svenska adliga ätten F l a c h (no 1606). [vb, GE, OW, NFB]

Gift 9/9 1729 med

fmfmmmm
175 Clara Johansdotter Camitz Född 19/10 1710 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död 4/12 1787 i Anderstorps sn, Jönköpings län.

Hon erhöll morgongåva vid vigseln. Av en Tysk-Polsk ej introducerad adlig ätt. Hennes farfar hade inkallats till Sverige omkring 1648 till att förvalta flera bruk i Värmlands län. [fb, vb, db]

fmmffff
176 Måns Svensson, född omkring 1700. Bonde och Ryttare. [M-B Daun]

Gift med

fmmfffm
177 Elin Svensdotter, född omkring 1700. [M-B Daun]

fmmffmf
178 Jon Svensson, född omkring 1700. Bonde. [M-B Daun]

Gift med

fmmffmm
179 Gunilla Carlsdotter, född omkring 1700. [M-B Daun]

fmmfmff
180 Lars Torstensson, född omkring 1680. [M-B Daun]

Gift med

fmmfmfm
181 Ingrid Andersdotter, född omkring 1680. [M-B Daun]

fmmfmmf
182 Olof Olofsson Poxe, född omkring 1688, död 14/10 1763 i Grundebo torp, Grunnebo hemman, Naglums sn, Göteborg och Bohus län. Korpral. [M-B Daun]

Gift med
183 Maret Larsdotter, född 8/4 1699 i Vassända Naglums sn, Göteborg och Bohus län, död 29/9 1773 i Väne Ryr sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmmfmmm

fmmmfff
184 Måns Bengtsson Född omkring 1700.

mmmffff
240 Jon Jonsson, född omkring 1700. Husman. [vb]

Gift med

mmmfffm
241 Anna Eriksdotter, född omkring 1710. [vb]

mmmffmf
242 Jon Olofsson, född omkring 1700. Husman. [vb]
Gift med

mmmffmm
243 Karin Eriksdotter, född omkring 1710. [vb]

mmmfmff
244 Anders Andersson, född 1700 i Ljusdals sn, Gävleborgs län, död 1775 i Delsbo sn, Gävleborgs län. Bonde. [hfl]

Gift med

mmmfmmf
245 Kerstin Jonsdotter, född 1697 i Ljusdals sn, Gävleborgs län, död 4/8 1769 i Delsbo sn, Gävleborgs län. [hfl, db]

mmmfmmf
246 Erik Olofsson Dalström, född omkring 1690, levde ännu 1774. Soldat, bonde. [hfl]

Gift med

mmmfmmm
247 Giölin Karlsdotter, född omkring 1700, levde ännu 1774. [hfl]


*** Generation VIII ***

ffffffff
256 Erik Hindricsson Född 1640, död 29/4 1716 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [db, M-B Daun]

Gift med

fffffffm
257 Kierstin Mattsdotter Född 1642, död i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 25/2 1712 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [M-B Daun]

ffffffmf
258 Olof Nilsson Född omkring 1650. [M-B Daun]

Gift med

ffffffmm
259 Brita Persdotter Född omkring 1650. [M-B Daun]

fffffmff
260 Anders Larsson, född omkring 1650, död före 1733 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Kyrkvärd. [M-B Daun]

Gift 12/11 1676 med

fffffmfm
261 Karin Danielsdotter, född 1651 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 11/3 1733 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [vb, M-B Daun]

fffffmmf
262 Anders Jonsson, född 29/11 1659 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 13/8 1740 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Bonde och nämndeman. [ÖB]

Gift 8/11 1685 med

fffffmmm
263 Anna Persdotter, född 18/5 1666 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 27/7 1742 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [ÖB]

ffffmfff
264 Swening Toresson?, född 1613, död 1710 i Hjärtums sn, Göteborg och Bohus län. Skall ha blivit 97 år gammal och måste i så fall varit gift innan sitt äktenskap med Börta nedan. [M-B Daun]

Gift med

ffffmffm
265 Börta Persdotter, född 1651, död 1734 (bg 31/3) i Hjärtums sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

ffffmfmf
266 Anders Månsson Född omkring 1660. [M-B Daun]

Gift med

ffffmfmm
267 Karin Hansdotter Född omkring 1660. [M-B Daun]

ffffmmff
268 Håkan Olofsson, född omkring 1642, död 1708 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

ffffmmmf
270 Joen (Jon) Engelbrektsson, född omkring 1625, död 21/8 1718 i Hjärtum sn, Älvsborgs län. Han skall ha bliblivit 95 år gammal. [M-B Daun]

Gift med

fffmmmm
271 Gunilla Joensdotter, död 1712 (bg 20/7) i Hjärtum sn, Älvsborgs län. [M-B Daun]

ffmffmff
292 Håkan Eriksson,född omkring 1650. Nämnd 1708 och 1709 i Backa, Ucklums sn. [Daun]

ffmffmmf
294 Börge Pederson, född omkring 1660.

ffmmmmff
316 Jöran NN, född omkring 1655, död 10/9 1731.
[M-B Daun]

Gift med

ffmmmmfm
317 Maret NN, född omkring 1655, död 9/2 1732.

fmffmmff
332 Hans NN, född 1636, död 1736 (bg 16/8) i Laner-Ryds sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmfmffff
336 Peter Claudi Brun Född 1662 i Kungälvs församling, Göteborg och Bohus län, död 1704 i Skepplanda sn, Älvsborgs län. Kyrkoherde.

Han var Kyrkoherde i Säve pastorat 1686-1692 och i Skepplanda pastorat från 1692 till sin död, samt respondent vid prästmötet 1688.

Han och hustrun Engel Strömner spelade en viktig roll i Skepplanda sockens historia, inte minst för kyrkobyggnadens omdaning. Efter krig under 1500-talet men framför allt under danska kriget under 1670-talet härjades socknen och dess kyrka. Bland annat klagade kyrkoherden Matthias Oberbergh över att fienden bränt alla husen i prästgården och att "Skeplanda kyrkia ähr då af fienden illa medhhafwen, fönsterne sönderslagne och eliest förolämpadt". Kyrkan var nu i mycket dåligt skick samt ansågs även för liten av sockenborna. Uttryck för dessa missförhållandena kom fram på sockenstämman 1694 då:

"beswärade sig några af almogen öfwer obeqwäma stoolrum De föregav att de som satt "under tornet" (I vapenhuset?) hade svårt att höra prästen vid starkt blåsväder och begärde att få bygga en liten läktare mitt emot predlkstolen. Sockenstämman sade dock nej och förklarade att "de yngre få wänta, till de äldre dö och gå så i deras ställe".

Ett par år senare beslöt emellertid skepplandaborna att bygga om och utvidga sin kyrka. Den drivande kraften var kyrkoherde Peter Brun som i Skarstedts herdaminne beskrevs som en "driftig, klok och nitisk man". Räkenskaperna för kyrkans ombyggnad började nedtecknas 1698, en syssla som först sköttes av kommissarien vid Kungliga Amiralitetet i Göteborg, Jonas Ahlehielm, men som snart övertogs av Peter Bruns hustru. Hon var församlingens kyrkokassör under 20 år.

Peter Brun avled redan 1704 och fick sin grav på en hedersplats under golvet i den nya kyrkans kor. Den genom åren starkt slitna stenen flyttades dock senare och restes med två andra vid tornets norra sida. Hans gravkammare är dock i stort intakt. Även ett skrank av trä med namnen Peter Brun och Engel Strömner från 1698, sannolikt snidat av Marcus Jeger, minner om den gamle kyrkoherdens tid. Det har förmodligen utgjort barriär på en läktare ovanför dörren från koret till "lilla vapenhuset". Noterbart är också att kyrkan 1698 skänktes ett dopfunt av Myntmästaren Anders (Andreas) Strömner och hans hustru (Brita), vilken var farbror till Engel Strömner. Inskriptionen på dopfuntet löd: "Anno 1698 förahrat af H myntmästaren Wälb. H. Andreas Strömnehr och hans käre hustru Brita Strömnehr till en liten kyrkioprydnad". Anders hustru Brita, född Grönling, var förövrigt moster till Engel. Efter Bruns död gifte hustrun om sig med dennes efterträdare Erik Palmberg (1673-1719), men överlevde även honom. [Skepplanda kyrka, LAG]

Gift med

fmfmfffm
337 Engel Strömner Född omkring 1664 i Fässberg sn, Göteborgs och Bohus län, död 29/6 1748 i Skepplanda sn, Älvsborgs län.

Ägare till Tussebo, Sköningared Västergård, Grönköp, Guntorp och Ramtorp, alla i Skepplanda sn. Hon efterlämnade en stor förmögenhet för tidens förhållanden, åtminstone i Skepplanda sn. Tillgångarna uppgick till 5 266 daler och 24 silvermynt. [db, M-B Daun, LAG]

fmfmffmf
338 Olof Törnqvist Född omkring 1670. Räntmästare.

Han var räntmästare i Vänersborg. Annan källa uppger att han var rådman. I själva verket kanske han var både räntemästare och rådman. [LAG, Alf Lidholm]

Gift 1697 med

fmfmffmm
339 Barbara Fagerdahl Född 1669.
[LAG, Alf Lidholm]

fmfmfmff
340 Samuel Matthias Hÿtton (Lindsfelt) Född 23/9 1664 i St Olai församling, Norrköping, Östergötlands län, död 23/8 1723 i Sya sn, Östergötlands län. Häradshövding.

Han blev Häradshövding i Vifolka, Falkebo, Kinda och Ydre hd 1/8 1698. Adlad L i n d s f e l t 5/2 1717, introducerad 1719 under nr 1524, utslocknad 1892. Se vapenskölden till höger. [fb, db, GE]

Gift 2/2 1699 med

fmfmfmfm
341 Beata Johansdotter Nordman Född 28/11 1672 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 2/11 1747. [fb, GE]

fmfmfmmf
342 Gustaf Samuel Du Rietz Född 10/4 1679 i Stockholm, död 26/8 1733 i Västerviks församling, Kalmar län. Häradshövding och assessor.

Student i Uppsala 23/10 1696, disputant därstädes 1700, auskultant i Göta hovrätt och häradshövding i Norra och Södra Tjust härader i Kalmar län 22/4 1704, assessor i nämnda hovrätt 18/10 1718 samt slutligen åter häradshövding i Tjust 1719. Av svenska adliga ätten D u R i e t z (no 666). [db, GE]

Gift med

fmfmfmmm
343 Catharina Lundia (Liljenadler) Född 1676, död 15/10 1762 i Västerviks församling, Kalmar län.

Nämns av oklara skäl i dödboken med samma efternamn som hennes adlade bror Johan Liljenadler vilket är besynnerligt då hon inte erhållit adelskap. [db, GE]

fmfmmfff
344 Johan Gottshalk Erasmi Född 10/1 1660 i Lübeck, Tyskland, död 11/10 1696 Visnums sn, Värmlands län. Brukspatron.

Han var Brukspatron på Jonsbols järnbruk, Visnums sn, Värmlands län. [M. Fröding, Mårten Hougström]

Gift omkring 1690 med

fmfmmffm
345 Emerentia Jernfelt Född 1662 (dp 2/5) i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död 10/8 1729 i Visnums sn, Värmlands län. [fb, db]

fmfmmfmf
346 Gustaf Andersson Bratt af Brattfors Född 1664, död 29/6 1721 i Nyed sn, Värmlands län. Brukspatron.

Han var Brukspatron på Hökebro järnbruk, Nyed sn, Värmlands län. [db, M-B Daun]

Gift med

fmfmmfmm
347 Margreta Henriksdotter Hervigsson (Herwig) Född 1675 (dp 18/9) i Filipstads församling, Värmlands län. [fb]

fmfmmmff
348 Johan Fredrik Flach d.ä. (von Schwartzenberg) Född 22/4 1657 i Strassbourg, Tyskland, död 6/11 1734 i Stockholm. Hovrättsråd.

Jur. lic. 1684. Inkom till Sverige 1685. Sekreterare hos generalguvernören i Estland, kungliga rådet, greve Axel Julius De la Gardie 1691. Flach måste emellertid ha befunnit sig i Reval redan 1689 då hans första barn föddes där. Senare blev han ekonomie sekreterare i Reval och notarie i borgrätten. Flach gifte sig här omkring 1688 med en flicka von Bock som tillhörde en tysk-baltisk, sannolikt adlig ätt, vars vidare släktförhållanden är okända. Hon dog dock redan 1697. Samtliga deras tre barn föddes på Revals slott där de la Gardie huserat från 1687. De la Gardie fick dock snöpligt lämna tjänsten då han 1704 avskedades på grund av bristande arbetsförmåga, men då var Flach redan i Stockholm där han 1700 nämns som advokat i Svea hovrätt

Naturaliserad svensk adelsman 1/6 1719, introducerad 1720 under nummer 1606 blev han stamfader för den adliga ätten Flach vilken ännu fortleva. Se ättens vapensköld till höger.

Flach blev sedermera assessor i Svea hovrätt 16/4 1726. Jur. utr. doktor i sin gamla hemstad Strassburg 29/8 1726 samt slutligen Hovrättsråd 18/6 1733. Han ligger begravd i Västerhaninge kyrka, där hans vapen uppsattes.

Johan Fredrik inköpte bl.a. godset Berga som tidigare varit i hans andra hustrus far Johan Salonius (adlad Ehrenhielm) ägo. Efter Flachs död 1734 ärvdes Berga av sonen i detta gifte Johan Fredrik Flach d.y., gift med Catarina Helena Åman. Sonen var liksom sin fader jurist och var hovrättsråd i Svea hovrätt. Han blev slutligen lagman i Uppland. Flach d.y. avled 1759 utan arvingar.

Ätten Flach uppges stamma från den adliga ätten Flach von Schwartzenberg i Rhenlandet, känd sedan 1209, men släktledningen är inte dokumentariskt styrkt. Enligt naturalisationsbrevet fick en Sigmund Flach 1574 10/11 av kejsar Maximilian II rikstyskt vapenbrev med inkluderad länsartikel vilken (enligt uppgift) var farfars farfar till ovannämnde Johan Fredrik d.ä.

Vapenbeskriving: . . . En skiöld genom en linie i längden och fyra linier i tvären fördelt i tije dehlar med gull och svart hvar om annan. Ofvanpå skiölden står en öppen tornerhielm, hvarutur sträcker sig en vinge i profil, vändandes sig åt vänster och innehåller samma fördelningar som i sielfva skiölden, varandes alla spetzarne i vingen utaf silfver, men crantzen och löfvärcket af gull och svart, alldeles som detta vapen med sina egenteliga färgor härbredevijd afmålad finnes.
. . . [SRAK, Bergas historia, GE, SBHL]

Gift med omkring 1688

fmfmmmfm
349 Charlotta Margareta von Bock Född omkring 1660, död 1697 på Revals slott, Estland. Av okänd tysk-baltisk, sannolikt adlig härkomst.

Ätten går varken att finna i Elgenstierna eller den baltiska adelns ättartavlor. [SBL, GE, Walter von Hueck]

fmfmmmmf
350 Johan Göransson Camitz Född 3/2 1681 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död 8/10 1741 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron och vågmästare.

Han var vågmästare i Kristinehamn samt brukspatron och ägare av Övre och Nedre Degerfors. Ägde också Nissafors järnbruk, som han grundat tillsammans med landshövdingen N. Silfwerhielm 1725, samt Possebergs säteri från 1706 till sin död. Frikostig donator vid reparationen och tillbyggnaden av Karlskoga kyrka 1705. [fb, NFB, Elisabeth Nyman, Värmländska säterier]

Gift 18/6 1708 med

fmfmmmmm
351 Maria Persdotter Wester Född 1681, död 31/7 1761 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. [db, Elisabeth Nyman, M-B Daun]

fmmfmmff
364 Olof NN, född omkring 1660. [M-B Daun]

Gift med

fmmfmmfm
365 Börta NN, född omkring 1660. [M-B Daun]

fmmfmmmf
366 Lars Olofsson, född 31/9 1674, död 13/9 1742 i Naglums sn, Göteborg och Bohus län. Bonde. [M-B Daun]


*** Generation IX ***

fffffffff
512 Hinrich Persson, född 1610, död 12/10 1690 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [M-B Daun]

Gift med

ffffffffm
513 Cherstin NN, född 1614, död 1674 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [M-B Daun]

fffffmfff
520 Lars Ericsson, född 1598, död 1684 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Kyrkvärd.

fffffmmff
524 Jonas Eliasson, född 1629 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 28/12 1707 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Bonde och nämndeman. Uppges i dödboken varit "en hederlig man bland allmogen, varit fridsam och Gudfruchtig, nämbdeman i 44 år". [ÖB]

Gift med

fffffmmfm
525 Brita Olsdotter, född 1632 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 2/11 1712 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [ÖB]

fffffmmmf
526 Per Olsson, född 1637 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 1677 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Bonde. [ÖB]

Gift med

fffffmmmm
527 Kerstin Perdotter, född omkring 1640. [ÖB]

ffmffmfff
584 Erik Olofsson, född omkring 1620. [M-B Daun]

ffmffmmff
588 Per Börgesson, född omkring 1630, död 1687 (bg 6/1) i Västerlanda sn, Göteborg och Bohus län. [M-B Daun]

fmfmfffff
672 Claes Brun (Broen), Clas Bruhn Född 31/10 1629 i Amsterdam, Holland, död 1-7/2 1697 i Kungälvs församling, Göteborg och Bohus län. Slottsskrivare, proviantmästare, rådman och borgmästare.

Han föddes på den sedan 1393 välkända gatan Kalverstraat, som utgör en central plats för handel i Amsterdam. Han inkom därifrån till Göteborg med andra holländska emigranter i unga år och utbytte snart sitt namn från Broen till det ursprungliga tyska släktnamnet Brun. Notarie 1658, ränte- och proviantmästare på Bohus fästning tidigast 1666 slottskrivare på samma plats 23/12 1667, rådman 1680 samt borgmästare i Kungälv. [LAG, Olof Skog, Morlanda sockens historia och befolkning, www.kalverstraat.nl]

Gift med

fmfmffffm
673 Christina Sticker Född omkring 1635 i Kungälvs församling, Göteborg och Bohus län. [LAG]

fmfmfffmf
674 Eric Carlsson Strömner Född 1643 i Fässberg sn, Göteborgs och Bohus län, död 1675. Länsman och mantalskommisarie.

Han var Länsman och mantalskommisarie över Bohuslän. Hans bror Myntmästaren Anders Strömner (myntmästare i Stockholm 1684-1699), adlades S t r ö m n e r och var gift med Brita Grönling, syster till Eric Strömners fru (se nästföljande ana), men slöt sjäv sin ätt 31/5 1730. [GE, LAG]

Gift med

fmfmfffmm
675 Anna Arvidsdotter Grönling Född omkring 1645, död efter 1715. [LAG]

fmfmffmmf
678 Peder Ericsson Kongelvius (Kongellius), född 1630, död 1682. Kyrkoherde. Han var kyrkoherde i Säve sn, Göteborg och Bohus län. [Alf Lidholm]

fmfmfmfff
680 Johan (John) Hÿtton (Hytthon) Född 3/9 1620 i Berwich, Northumberland, England, död 1684 (bg 19/10 i S:t Olai kyrka) i St Olai församling, Norrköping, Östergötlands län. Handlande och Rådman.

Hytthon blev blott tolv år gammal 1632 "införskriven" till Sverige av sin mormor Helena Lindslay (se ana 2723), sannolikt p.g.a. att han var föräldrarlös (fadern död 1631, modern sannolikt 1632). Mormodern var då sedan tre år änka efter översten i svensk tjänst Thomas Muschamp vilken hon äktat efter NN Swinburnes (se ana 2722) tidiga död. I Sverige blev Hytthon handlande och rådman i Norrköping. [GE, Lennart Zielfeldt]

Gift med 4/9 1645

fmfmfmffm
681 Malin Olofsdotter Ber(e)nfeldt (Bärfeldt) Född omkring 1620, död 1684 i St Olai församling, Norrköping, Östergötlands län.

Hon erlade betalning för ett stolrum i bänk nr 13 av kvinnfolksstolarna på stora gången i S:t Olai kyrka. Tillhörde en ätt som enligt vissa oegentligt blivit erkänd som adlig. [GE, Lennart Zielfeldt]

fmfmfmfmf
682 Johan Johansson Nordman Född 1643 i Norrköping, Östergötlans län, död 19/1 1698 i Nyköping, Södermanlands län. Politie- och justitieborgmästare.

Utnämnd till Politie- och justitieborgmästare i Linköping 11/3 1682 (kungl. brev). Nordman dog i Nyköping på hemresa från Stockholm. Begravd den 23/3 1698 i Linköpings domkyrka, bakom stora koret. Politie- och justitieborgmästare Linköping. [M-B Daun]

Gift med 10/3 1668

fmfmfmfmm
683 Catharina Zachrisdotter Töhle Född omkring 1650, död 1684. [M-B Daun]

fmfmfmmff
684 Gustaf Adolf Du Rietz, född 6/6 1654 i Stockholm, död 2/12 1681 i Stockholm och begravd i Maria kyrka på Södermalm. Assessor.

Student i Uppsala 13/2 1663, kanslijunkare 21/2 1674, hovjunkare 1675, assessor i kommerskollegiet 19/1 1676 samt avsked 23/6 1679. Han ligger begravd i Maria kyrka i Stockholm. [GE]

Gift med 4/1 1676

fmfmfmmfm
685 Margareta Gyllenadler Född 1655, död 19/1 1699 i Dalhems sn, Kalmar län. [M-B Daun]

fmfmfmmmf
686 Carl (Carolus) Lundius Född 8/4 1638 i Jönköping, Jönköpings län, död 22/2 1715 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala, Uppsala län. Professor.

Studerade först vid Jönköpings skola, från augusti 1654 vid Linköpings universitet innan han i januari 1657 blev student vid Uppsala universitet, där han 1662 avlade juris licentiatexamen. Teologie preliminärex där 25 februari 1662 och ex pro licentia injure samma år. Skall 1662 ha anlöpt en utrikes resa för studier vid universitet i Tyskland, Frankrike och Holland. Under denna tid skall han 6/2 1663 erhållit fullmakt som assessor vid Göta hovrätt, oklart emellertid om ha någonsin tillträdde tjänsten. Vid sin hemkonst 1666 blev han samma år adjunkt vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (kanslers resolution uppläst i konsistoriet 26/7), professor juris publ et ethices vid livländska akad 13/11 1668 (tillträdde ej), ledamot av trolldomskommissionen i Hälsingland 23/10 1672, extra ordinarie professor i romersk rätt vid Uppsala universitet 13/3 74, underlagman i Uppland 1675 1683, ordinarie professor i romersk rätt vid Uppsala universitet 1677 (installerad 9/4), ordinarie professor i svensk rätt från 6/5 1678.

En uppmärksammad juridisk insats gjorde L i rättegångarna mot för trolldom misstänkta kvinnor i Hälsingland. Sedan en mängd anklagelser för häxeri och färder till Blåkulla förts fram och lett till dödsdomar i Dalarna under 1667, svepte en liknande våg över Hälsingland. En dömande kommission för rannsakningar i landskapet inledde sitt arbete i jan 1673. Ordförande blev Gustaf Rosenhane. Till medlemmar hade utsetts L och Anders Stiernhöök, son till Johan Stiernhöök, och en av tidens mest ansedda rättslärda.

Till skillnad från tidens mera upplysta skeptiker har L ej kunnat frigöra sig från tron på djävulen, häxor och trolldom. Allmänt bekant är djävulens besök hos L och assessor A. Stiernhöök som vid tillfället båda var ledamöter av trolldomskommissionen i Uppsala, varom en berättelse inlämnades till konungen.

L gjorde likväl en betydade humanitär och juridisk insats i kommissionen. Han var väl bevandrad i den processrättsliga doktrinen och kunde med stöd av den kritisera bristerna i förfarandet. I ett märkligt utlåtande 22 jan 1673 utförde L sin kritik av praxis. Dokumentet har tidigare ansetts främst präglat av Gustaf Rosenhane men är enligt Sandblads utredning avfattat av L. Först erinrar L om att människors fantasi kan leda till att de lämnar orimliga uppgifter. Många utsagor hade varit just orimliga, bl a av religiösa skäl. Andra hade varit motstridiga. Framför allt krävde L, att sedvanliga bevisregler skulle iakttas. Man borde ej godta vittnesberättelser av minderåriga eller av medverkande, ej använda tortyr i andra fall än då nära nog full bevisning förelåg. L rekommenderade stor varsamhet vid bedömningen av de berättelser som lämnades till kommissionen samt mildhet i dom.

Först sedan den upplyste Urban Hjärne, såsom medlem av Stockholms kommissorialrätt, ivrat för förnuftiga förklaringsgrunder, började fanatismen vika. Bålen släcktes småningom, ehuru en och annan gnista flammade länge nog.

Redan tidigt måtte L. ha förvärvat sig ett gott namn, då hans minnestecknare, F. Törner, vet berätta, att han kort efter sin licentiatexamen haft anbud på en professur i Åbo och samtidigt med adjunktsutnämningen fått dylika från Lund och Dorpat, men vid alla tre tillfällena givit avböjande svar.

Hos sina samtida och den närmast efterföljande tiden gällde han som en auktoritet av första rangen på rättsvetenskapens område, liksom han i allmänhet åtnjöt stort anseende, ej minst grundat på det stora hus han förde, i vilket de adliga familjerna tävlade att få sina barn inackorderade. En senare tids kritik har emellertid med skäl gått illa åt hans arbeten, särskilt hans sysselsättning med de gamla lagarnas undersökande. Men ehuru han förvisso saknade den kritiska blick och den noggrannhet, som i första rummet fordras för att ge den vetenskapliga forskningen beståndande värde, torde dock ej kunna nekas, att han var en man av omfattande lärdom, ej utan skarpsinne, där detta ej förmörkades av fördomar, nitisk i sitt kall och begåvad med stor arbetsförmåga. Hans olycka var, att han, den store Olof Rudbecks samtida och vän, alldeles uppgått i dennes idéer om, att Sverige vore folkens vagga och bildningens äldsta härd.

Hans av Törner högt beprisade klassiska bildning, som även visar sig av hans förtrolighet med de gamles skrifter, användes ock därför tyvärr oftast för att i rudbeckiansk anda, genom okritiskt uppstaplande och kombinerande av lärda citat, helst ur de gamle författarna, stödja satserna om vår kulturs förklassiska ålder. I sina disputationer, som uppgå till ett antal av mer än 30, har han företrädesvis behandlat ämnen ur den romerska rätten, och den bekante Nettelbladt i Greifswald ansåg sig göra vetenskapen en tjänst genom att 28 år efter L:s död ånyo utgiva sex utav dem. Det sätt, varpå L. förfor vid utgivandet av Loccenius' översättningar av Västgöta- och Upplandslagarna, har av Schlyter med rätta blivit strängt bedömdt för den vårdslöshet, ja uppenbara osannfärdighet, som han därvid låtit komma sig till last. Man har då ej heller just någon anledning att beklaga, att det uppdrag, som han 1683 erhöll av Karl XI att överse och rätta samme Loccenius' översättningar av Lands- och Stadslagarna, vilket han själv åt sig utverkat under förklaring, att Loccenius på sin dödsbädd uttalat en dylik önskan, icke, såvitt man vet, blev utfört. Möjligen förstördes detta arbete, i likhet med vad som skall ha hänt åtskilliga andra av hans verk, vid den stora branden i Uppsala 1702. En annan frukt har dock detta arbete lämnat efter sig i de Anmärkningar till Lands- och Stadslagarna, vilka han 1687 utarbetade (enligt Törners uppgift på den korta tiden av 7 veckor) och som ännu finnas i behåll.

Av större betydelse synes hans deltagande i förarbetena till 1734 års lag ha varit. G. Cronhielm hade år 1710 knappast hunnit bli ordförande i lagkommissionen, förrän han utverkade ett brev av Karl XII (det ankom i juni 1712), enligt vilket L. skulle överse de färdiga balkarna samt uppsätta anmärkningar över ordasättet och språkets beskaffenhet, vilket uppdrag kommissionen på eget bevåg utsträckte även till balkarnas innehåll. Redan hösten 1713 kunde han till kommissionen inlämna sina över 10 balkar uppsatta anmärkningar, vilka utgjorde snarare en ny, självständig redaktion och tillvunne sig livigt erkännande inom kommissionen, som därför varmt anbefallde honom hos konungen och tillika 1714 uppdrog åt honom att överse utsökningsbalken och processordningen, varmed han ock s. å. blev färdig.

Mindre lycklig var han i sina laghistoriska forskningar, ehuru de arbeten, som av dem blevo en frukt, av samtiden ansågos för riktiga mönster av skarpsinne och lärdom. Hans då ofta beprisade Zamolxis primus getarum legislator (1687), vari förf. på det mest okritiska sätt användt sin lärdom för att vindicera urgamla anor åt den fornsvenska rätten, är ett äkta rudbeckianskt foster, som ger ungefär samma faktiska behållning som "Atlantica". Och hans andra bekanta huvudarbete av samma art: Notce et observationes in literas pontificis Agapeti II de prerogativa regis upsaliensis (1703), drabbas av samma dom. Agapetus' bulla, som först genom L:s försorg framskaffades i ljuset, är en grov dikt, och all den möda han gjorde sig, för att med stöd av denna bulla och andra källor av både bättre och sämre art tillförsäkra den svenske konungens myndighet en utomordentligt hög ålder, är i det närmaste lika förspilld som den han nedlagt på sin mytiske Zamolxis. Huruvida L. verkligen själv känt oäktheten av denna bulla och av åtskilliga andra från samma verkstad utgångna falsarier eller om han låtit sig bedragas, kan ännu ej med någon säkerhet avgöras.

Till slut bör ej glömmas, att L. med stor iver uppträdde vid universitetet som enväldets vapendragare, vars berättigande han i flera skrifter sökte uppvisa. Särskild ryktbarhet i detta avseende förvärvade han genom sin i mars 1691 hållna och sedermera tryckta föreläsning De origine majestatis civilis, som avsåg att officiellt inpränta i ungdomen enväldets gudomliga berättigande. Därav uppkallades nämligen Erik Castovius att, då Jakob Arrhenius 3 dagar senare presiderade för en dylik avhandling, "De origine imperii civilis", uppträda och offentligen hävda den satsen, att konungamakten icke egde ett omedelbart gudomligt ursprung, utan blott ett medelbart samt att den vilade på folkets samtycke och vore bunden av offentliga fördrag. Det underdåniga fjäsk och den lärda intolerans, som L. i hela denna sak ådagalade, hedra ej hans minne.

Att Lundius var uppskattad av Karl XI visar ett utdrag av Riddarhusets och adelns protokoll 1719 där det står att Lundius befunnits värdig "icke allenast till adlig sköld, utan jämväl till friherrestånd". Några sådana upphöjelser nådde dock aldrig honom. Istället adlades 1700 hans son, sedermera assessorn, Johan Lundius (1671-1724) med namnet L i l l i e n a d l e r (Liljenadler) (introducerad 1703 under nr 1385) men slöt barnlös själv sin ätt. Det tycks märkligt att den erkänt skickliga och uppskattad Carolus Lundius inte fick sitt adliga namn utan i stället, den i sammanhanget långt mindre meriterade sonen, vars upphöjelse dessutom skedde när han ännu levde, vilket ter sig än märkligare. Kanske var det så att sonen adlades för faderns förtjänster, som var en inte ovanlig företeelse på 1600-talet och 1700-talet, men då bör upphöjelsen ha skett efter Carolus Lundius död 1715. Det kunde också vara så att den adlade önskade att, framför allt om han tillhörde prästeskapet, inte mottaga adlig sköld vilken då istället tillföll barnen, även döttrarna många gånger. Denna teori stämmer dock inte heller då Johan Lundius 1723 önskade adoptera en bror på sitt adliga namn och nummer, utan att lyckas får man tillägga. Att hans syster, Catharina Lundia, kallas Liljenadler i dödboken, betyder heller inget i sammanhanget då systrarna till en adlad bror mycket väl kunde uppta själva namnet men utan något samröre med ett adelskap. Det mesta tyder på att sonens adelskap var grundat på goda personliga insatser men att faderns namn och inflytande spelat en viss roll. Karl XII var också omtalad för att inte upphöja personer i högre stånd, till högre ämbeten och liknande p.g.a. av börd och social status. I krigsmakten var detta välkänt och många högättade officerare förvägrades avancemang då de inte i kungens ögon förtjänade detta trots god social bakgrund. Andra, även ofrälse, kunde dock göra en vacker karriär om de visade prov på mod och skicklighet.

Som kuriosa kan nämnas att Carolus Lundius fått en väg i norra delen av Jönköping uppkallad efter sig, Carl Lundius väg. [db, SBL, NFB, GE]

Gift med 1662

fmfmfmmmm
687 Gertrud Lohrman Född omkring 1640 i Uppsala, Uppsala län, död 15/6 1714 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala, Uppsala län. Av en gammal adlig ätt från Württemberg. [db, SBL]

fmfmmffmf
690 Olof Pedersson Jernfelt Född 1617 i Lidköpings församling, Skaraborgs län, död 1692 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Borgmästare.

Han var borgerlig Borgmästare i Kristinehamn 1673-1682. 1682 inträffade en märklig händelse som kunnat kosta honom livet. Orsakerna härtill hade dock sin början långt tidigare. När hans hustru Emmerentia Flygges bror Crispin dog 1673 uppstod en långvarig arvstvist över det rika arvet som han efterlämnat mellan Emmerentia och hennes syskon å ena sidan och Crispins hustru, Sigrid Ekehielm å andra sidan. Syskonen menade att den sju månader efter Crispins död födda sonen Crispin inte var dennes son. När den lille gossen dog redan 1680 eskalerade tvisten till ren smutskastning. De grova anklagelser ledde nu till att Ekehielm stämde dem för förtal inför Svea hovrätt 1682 med dryga böter som följd. Ekehielms antagonister lät sig dock inte stoppas av detta utan överklagade i starkt smädelsefulla former domen vilket lede till att Svea hovrätt 4/9 1682 dömde Olof Pedersson, hans svärson, samt hustruns syster Elisabeths svärson till döden, vilket dock aldrig verkställdes då de fick benådning.

Olof kallade sig Jernfelt första gången 1653 och blev stamfader för den med sonsonen Johan Jernfeldt 29/10 1719 adlade, 1720 introducerade ätten J e r n f e l t z (nr 1676), sannolikt utslocknad. [fb, vb, GE, SBL, Mårten Hougström, www.kristinehamn.se]

Gift med 1653

fmfmmffmm
691 Emmerentia Pettersdotter Flÿgge (Flygge) Född omkring 1630, död 1702 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. [vb, SBL]

fmfmmfmff
692 Anders Andersson Bratt d.y. af Brattfors Född omkring 1615, död 1677 (bg 15/7) i Brattfors sn, Värmlands län. Brukspatron.

Han var Brukspatron på Jonsbols järnbruk i Brattfors sn vilket i egentlig mening grunlades 1641 men hade anor från tiden före 1540 och räknas till en av Värmlands äldsta bruk. Han återupptog namnet Bratt som fadern hade utbytt mot sin hustrus nam och blev stamfader för de vittutgrenade ofrälse släkten Bratt af Brattfors, vilken fortleva i Sverige och Norge. Släktens ansökan att bli upptagen på originalstamtavlorna för adliga ätten Bratt af Höglunda. avslogs av 1896 års adelsmöte. [SBL, NFB, SoH, Bruksregister]

Gift med

fmfmmfmfm
693 Ingrid Joensdotter Ekman Född 1620, död omkring 1688 i Brattfors sn, Värmlands län. Upptog namnet Ekman. [M-B Daun]

fmfmmfmmf
694 Hinrics Hervegsson (Herwegh) Född omkring 1640 i Filipstads församling, Filipstad, Värmlands län. Brukspatron, Handlanden och Rådman.

Gift med

fmfmmfmmm
695 Catharina Svensdotter Född omkring 1640.

fmfmmmfff
696 Paul Flach Född 1630. Godsägare. Herre till
slottet Schillingheim. [GE]

Gift med

fmfmmmffm
697 Anna Maria Bitsch Född 27/3 1625 i Strassbourg, Tyskland. [www.geneanet.org, GE]

fmfmmmfmf
698 Bernt Fredrik von Bock Född omkring 1630. Kammarherre. [GE]

fmfmmmmff
George Camitz700 George (Göran) Mattsson Camitz Född omkring 1623 i Schlesien, Polen (måhända Tyskland), död 1687 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron.
Tillhörde en (sannolikt) polsk-tysk adlig ätt från Schlesien. Han inkallades troligen till Sverige 1648 av presidenten i pommerska regeringen Johan Lillieström. Denne hade år 1648 inköpt bruken Boo (Bofors) och Björkborns hammare, då nyanlagda, i Karlskoga bergslag. Blev först förvaltare av bruken och sedan arrendator (även efter Lillieströms död 1657). Bodde mest på Björkborn dit han flyttade 1659. Var även Rådman och Borgmästare 1661-1673 (borgerlig Borgmästare 1664-1673). Tog då avsked med en pension av 100 daler Smt. Erhöll 15/6 1654 mutsedel om rätt till bruksdrift i Degernäs ström (Letälven). Detta (Nedre Degerfors) är ursprunget till de nuvarande industrierna. Privilegium för en hammare utfärdat av Bergskollegium 16/10 1660 och för ytterligare en hammare 3/10 1666. Nedre resp övre Degerfors bruk, tillhörde sedan släkten i 200 år.

Han skänkte till Karlskoga kyrka en förgylld kalk och patén samt en kalkduk av rött siden. Begravd på Kristinehamns kyrkogård, liksom den dåvarande kyrkan belägen på den plats där Kristinehamns läroverk nu ligger. Hans och Clara Ekeboms gravsten fanns på Allmänna läroverkets gård i Kristinehamn men är numera flyttad till kyrkogården vid Kristinehamns nuvarande kyrka

Hans liv bjöds på många intressanta stunder då han bl.a. under en överresan med båt från tyska kusten till Elfsnabben utanför Stockholm hade sällskap med Mr René Descartes, som gjorde resan andra gången på inbjudan av drottning Kristina. George deltog senare i dennes besök hos drottningen och fick ett samtal med henne. Descartes ansåg att en invandrare och utlänning måste få tillfälle att vid audiens betyga det nya landets härskarinna sin lojalitet och underdånighet. De båda sägs ha blivit goda vänner under denna tid. [www.kristinehamn.se, Ragnar W. Moberg]

Mer om George Camitz: [Högupplöst bild]

Gift med 17/9 1671

fmfmmmmfm
701 Clara Gustafsdotter Ekebom Född 1653 (dp 24/11) i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död 1728 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län.

Övertog efter makens död ledningen av de båda bruken Övre och Nedre Degerfors. [fb, Elisabeth Nyman]

fmfmmmmmf
702 Peder Andersson Wester Född omkring 1640, död 1698 (bg 4/9). Brukspatron och rådman.

Var sannolikt borgare och rådman i Örebro. Rådman i Kristinehamn 1680. Wester var möjligen bruksförvaltare på Ölsboda bruk i Nysunds sn. Ägare och förvaltare av Boo (sedermera Bofors) bruk, Bo sn, samt Björkborn bruk, Karlskoga sn. Köpte 1684 Haddebo bruk i Svennevads socken, vilket stannade i Westerska släktens ägo till 1821 eller 1826, då det övergick till Bromsiska ätten. Han skänkte predikstolen till Karlskoga kyrka 1687. Upptog namnet Wester och blev stamfader för en vittutgrenade släkt. [Carl Henning Camitz, NSS, NFB, Ulf Persson]

Gift med 8/9 1669

fmfmmmmmm
703 Christina (Stina) Olofsdotter Warnmark Född 1649 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död före 17/3 1717. [Bo Persson (Lincopensis)]


*** Generation X ***

fffffmmfff
1048 Elias Nilsson, född omkring 1595 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död efter 1646. Nämns i kvartullslängden 1646. [ÖB]

Gift med

fffffmmffm
1049 Ann NN, född 1599 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död 1678 i Gagnef sn, Kopparbergs län. [ÖB]

fmfmffffff
1344 Hendrick Broen (Broun), född 16/3 1574 i Frankenthal, Holland, död 21/10 1639 i Amsterdam, Holland. Köpman, konstsamlare.

Han växte upp i Frankenthal, Antwerpen och flyttade omkring 1600 till Amsterdam. Här uppges han ha bott på de centrala gatorna för handel i staden s. s. Kalverstraat* och Oudezijds Voorburgwal. Här fokuserade han inledningsvis på handel med La Rochelle, speciellt vinimport från Frankrike men också att importera franskt (tryck-)papper. Under tolv års tid expanderade han sin verksamhet till Brasilien och Medelhavet. Han gjorde affärer i Italien och även på Malta, där anis och kummin köptes in för marknaden i Amsterdam. Från Brasilien importerade han socker och exotiska färgämnen. År 1621 blev han direktör för West-Indische Compagnie (WIC), där han genomdrev ett stort antal viktiga handelsavtal med Brasilien.

Han ägde flera byggnader, bl. a. herrgården Borssenburgh. Broen ägde även en konstsamling av hög rang. Vid hans död uppges hans och hustruns förmögenhet till det avsevärda beloppet av 160 000 nederländska floriner.

*Den välbekanta gatan var känd sedan 1393 och utgör en central plats för handel i Amsterdam, i synnerhet med boskap, men senare även annan handel. [LAG, OG, FC, www.kalverstraat.nl]

Gift med 16/6 1602

fmfmfffffm
1345 Anna van Uffelen, född 1583/1584 i Antwerpen, Holland, död 12/6 1633 i Amsterdam, Holland. [LAG]

fmfmffffmf
1346 Hans Sticker, född 160(5), död 1685 (bg 11/1 i Kungälvs kyrka) i Kungälvs församling, Göteborg och Bohus län. Kämnär, räntemästare och borgmästare.

Han var Kämnär 1643-1657, Räntemästare 1658-1680 och Borgmästare 1658-1680, samtliga i Älvsborg. Hans familj skänkte en takkrona i mässing till Kungälvs kyrka vars inskription lyder: "Er Gud med os, hvem kan vere imod os. Anno 1655 den 18 october hafver Hans Sticker radmand medt hands keire hustru Christina Olufsdaater medt derres börn forerred denne crone tel Kongelf Kiercke. Gud give det maate verre Gud rel erre og dennem tel megen löcke og velsengnelse". [LAG]

Gift med 163(4)

fmfmffffmm
1347 Kerstin Olofsdotter Koch, född omkring 1610, död 1663 (bg 6/11). [LAG]

fmfmfffmff
1348 Carl Andersson Strömner, född 1612, död 1654 i Fässberg sn, Göteborg och Bohus län. Kronolänsman.

Han var Kronolänsman på Åby, Fässberg sn, Göteborg och Bohus län. [LAG]

Gift med

fmfmfffmfm
1349 Ingrid Arvidsdotter, född omkring 1620, död 166(7). [LAG]

fmfmfffmmf
1350 Arvid Börjesson Grönling, född omkring 1600, död 1668. Häradsfogde, kronofogde, befallningsman, inspetor.

Han var till en början Häradsfogde och Kronofogde i Ale och Vättle härader. Grönling innehade senare det ansvarsfulla arbetat som Befallningsman och Inspektor hos Fältmarskalken greve Lennart Torstenssons änka, grevinnan Beata de la Gardie.

Ägde Lilla hovås, genom hustruns föräldrar, i Askim sn, Göteborg och Bohus län, som övertogs av hustrun och henes man i andra giftet, kyrkoherden i Skepplanda Paulus Wirgander (d 1691). Makarna hade även tidvis varit bosatta på Pixbo i Askims sn. Äldsta kände stamfader för släkten Grönling. [LAG]

Gift med

fmfmfffmmm
1351 Kerstin Jönsdotter, född omkring 1600, död efter 1695. [LAG]

fmfmfmffff
1360 Samuel Eaton Hytthon
, född omkring 1580, död 28/10 1631 i Berwich, Northumberland, England. Rådman och handlande. Han var Rådman och handlande i staden Berwich i England. Om sonen, se hustruns biografi nedan. [GE]

Gift med 10/2 1617

fmfmfmfffm
1361 Eleonor Helena Swinburne
, född omkring 1590, sannolikt död senast 1632.

Hennes son John (Johan) Hytthon (se ana 680) flyttade 1632, blott tolv år gammal, till sin mormor Helena Lindslay i Sverige (se ana 2723). Lindslay var då änka sedan 3 år i sitt andra äktenskap med översten i svensk tjänst Thomas Muschamp. Orsaken till att sonen överflyttar till mormodern var troligen att han var föräldralös. Fadern var med säkerhet död i oktober 1631 och modern bör såldes avlidit senast 1632. Morfadern, NN Swinburne, var även han död då hustrun Lindslay, som redan nämnts, gift om sig med Muschamp. Inga kända nära anhöriga fanns således och flytten till mormodern i Sverige, trots det stora geografiska avståndet, synes varit det enda kvarstående alternativet för den ungen sonen. [GE]

fmfmfmffmf
1362 Olof Johansson Ber(e)nfeldt (Bärfeldt), född omkring 1580, död 18/5 1639 i Åsbo sn, Östergötlands län. Fogde, senare möjligen kronobefallningsman.

Tillhörde en ätt som enligt bl.a. Folke Wernstedt, Lennart Zielfeldt m.fl. oegentligt blivit erkänd som adlig. De menar att den suplik skriven av Olofs son Bernhard Albrekt som uppger att hans farfar Johan Berenfeldt skall ha varit av Schlesisk adel och inkommen till Sverige under Karl IX:s regering och att fadern skall ha varit i venetiansk sjötjänst omkr. 1601-12, fången hos turkarna omkr. 1613-20, utlöste sig ur fångenskapen och återvände tjänsteoduglig till Sverige inte går att leda i bevis då bevis därför i samtida källor inte existerar. Därmed är Bernhard Albrekts introduktion under namnet Bärfelt på riddarhusets 1633 under no 196 oriktigt grundad samt hans 1663 erhållna förnyelse på adelskap. Andra menar att supliken mycket väl återger sanningen och ser inga skäl till att misstro Bernhard Albrekts uppgifter inte minst med tanke på att det rör så pass i tid närliggande levnadförlopp. Att personer stundom på falska grunder har tagit introduktion på riddarhuset är i och för sig inte helt ovanligt, så som i ätten Palmstiernas fall, men i detta fall finns ingenting som bevisar varken det ena eller andra och avsaknaden av källbevis ska inte behöva misskreditera suplikens trovärdighet. Dock verkar Elgenstiernas uppgifter märkliga då han anger Rikstygmästaren (chefen för artilleriet) Joachim von Berfeldt (d. 1619) som varande fadern till Bernhard Albrekt, som 1633 introducerade ätten under namnet Bärfeldt, och inte Olof Berenfeldt ovan. En hel del frågetecken att räta ut kvarstår således. Ätten Bärfeldt utslocknade för övrigt på svärdssidan 23/7 1766 med Kaptenen Gustaf Bärfeldt (f. 1708). [GE, Lennart Zielfeldt]

Gift med 1621

fmfmfmffmm
1363 Anna NN, född omkring 1580, död efter 1639.

Hennes far kan möjligen ha varit häradsfogden över Göstrings härad 1597-1606 Anders Andersson. Han skall ha tjänat Karl IX och av honom blivit »tillsagd» adelskap, vilket p.g.a. konungens frånfälle (1611) ej hunnit bli effektuerat. Några bevis för dessa påståenden finns dock ej.

fmfmfmfmff
1364 Johan Bartholdsson Nordman, född omkring 1610, död 1669 (bg 6/1) i Norrköping, Östergötlands län. Gerichts-voigt, Stadsuppbördsman.

Gerichts-voigt i Danzig kom sedan till Sverige och blev där stadsuppbördsman eller byfogde 3/1 1641 i Norrköping.

Gift med

fmfmfmfmfm
1365 Ingeborg NN, född omkring 1620, död 1679 (bg 26/10) 1679 i Norrköping, Österrgötlands län.

fmfmfmfmmf
1366 Zacharias Töhle, född omkring 1620, död efter 1668 i Nyköping, Södermanlands län. Bagare och kämnär.

Han var Bagare och Kämnär 1656 i Nyköping, Lantbruksarrendator på Hackersta i Å socken 1668. Han förefaller ha begravts i Alla Helgona kyrka, även om en gravsten med hans namn också fanns i S:t Nicolai kyrka. [A.E. Falcks "Hantverksskrån och fabriksväsende i Nyköping"]

Gift med

fmfmfmfmmm
1367 NN NN Död 1684 i Nyköping, Södermanlands län.

fmfmfmmfff
Grégoire François Du Rietz1368 Grégoire François Du Rietz (skrev sig själv Durietz), född 1607 (1602?) i Arrras, grevskapet Artois, Flandern, Frankrike, död 5/2 1682 i Maria Magdalena församling, Stockholm, Stockholms län (bg i Maria Magdalena kyrka på Södermalm). Läkare. Med. doktor vid fakulteten i Orange (ej i Salamanca); professor vid franska universitetet (enligt naturalisationsbrevet); franske konungens förste livläkare och råd; inkallad till Sverige av drottning Kristina och ankom okt. 1642; drottningens förste livläkare (arkiater) trol. 1644 10 juni 1651; naturaliserad svensk adelsman (Du Rietz) 15 aug. 1651; från 7 mars 1655 till sin död förste livläkare (arkiater) hos resp. Karl X Gustav, Hedvig Eleonora och Karl XI; led. av Collegium medicorum 1663 och dess ordförande. Ägde bl. a. Kroppa och Storfors bruk i Värmland, Ramshytte bruk i Nora bergslag samt som pant Björndams bruk i Södermanland.

Uppgifter om D:s liv och studier före ankomsten till Sverige äro synnerligen sparsamma. Han hade emellertid goda medicinska förbindelser i utlandet. Så skall D. (enligt Roberg) ha varit god vän med den kände montpellierprofessorn Lazare Rivière (1589  1655) och umgåtts med den ännu mer berömde Johan Baptista van Helmont (1577 1644). Båda dessa voro anhängare och befordrare av den paracelsistiska medicinens principer, och det är viktigt att konstatera, att det förefanns en direkt förbindelse mellan två av den moderna medicinens förkämpar och D., vars insatser delvis blevo grundläggande för den medicinska undervisningen och medicinalväsendet i vårt land.

Enligt egen uppgift inkallades D. av drottning Kristina; han hade förut under tyska kriget sänts till Gustav II Adolf i en beskickning och antagligen vid detta tillfälle kommit i kontakt med svenska kretsar. Han anlände till Sverige i mitten av oktober 1642 i sällskap med Bengt Skytte och kom hit på livlig rekommendation av bl. a. J. Adler Salvius och Hugo Grotius. Johan Skytte ger, åberopande intyg från de båda sistnämnda, i ett brev till Kristinas forne lärare Johannes Matthiæ  31 okt. 1642 följande sammanfattning av D:s förtjänster: »Summatim att beskriva honom, är han icke allenast in omnibus Medices Facultatis partibus ad miraculum usque versatus, utan ock. . . anatomicus et chemicus perfectissimus et absolutissimus, den vid pass tjugu års tid haver exercerat praxin. Tanta est in illo rerum metallicarum scientia ut nemini postponendus esse videatur». D:s ankomst till Sverige räknades som ett hopp och löfte för den i lägervall liggande medicinska undervisningen.

Då J. Skytte i egenskap av universitetskansler i mars 1644 besökte Uppsala, meddelade han, att goda utsikter öppnat sig för den medicinska undervisningen genom D:s ankomst. En del studenter åtnjöt, redan hans undervisning och än flera hörde sändas till honom, ty han syntes ha »en besynnerlig informandi modum» och hade lovat att »på en liten behagelig tid göra dem så färdiga som han själv är». Konsistoriet beslöt att giva stipendier på 150 dlr kmt under två år till 4 à 6 personer, och en av adjunkterna, magister Olaus Stenius, fick med bibehållande av sin lön begiva sig till Stockholm för att komma under D:s ledning. Böcker från universitets- biblioteket sändes även för D:s räkning till Stockholm, och snart påpekade ängsliga uppsalaprofessorer för Axel Oxenstierna, att fara hotade, att hela det medicinska studiet överflyttades till huvudstaden. Farhågorna visade sig emellertid vara ogrundade  varken i Uppsala eller Stockholm visade studenterna något större intresse för medicinsk utbildning, och D:s »privatuniversitet» nedlades på grund av bristande tillgång på läkaradepter. Det blev emellertid en ofta iakttagen regel att skicka de unga läkare, vilka skulle ingå i adlig tjänst, till D., vilken underkastade dem sin prövning.

D:s förnämsta betydelse ligger emellertid i skapandet av Collegium medicorum. Tillsammans med tre andra stockholmsläkare (Bernhard Below, Zacharias Wattrang och Peter Schallerus, adl. Gripenflycht) inlämnade han 1663 en ansökan att få bilda en sammanslutning avsedd till ömsesidigt stöd och motarbetande av de oordningar, vilka hämmat läkekonstens framsteg inom riket. I maj s. å. erhöllo de fyra läkarna K. M:ts resolution, det svenska medicinalverkets grundläggande urkund. Kollegiet fick den största betydelse även för t. ex. uppsikten över kirurger och apotekare. Förordningen 1663 var i huvudsak D:s verk, och han har därigenom erhållit en framskjuten plats i den svenska medicinens historia. Som kollegiets preses kvarstod han till sin död 1682. Den 4 aug. 1680 bekräftades kollegiet i ett K. brev, och namnet ändrades till Collegium medicum (1813 Sundhetskollegium, 1877 Medicinalstyrelsen). Som väntat mötte kollegiets bildande harmsna protester från Uppsala, där den förbittrade Olof Rudbeck i ett brev till universitetskanslern M. G, De la Gardie sökte förhindra den K. resolutionen genom att framföra, att stockholmsläkarna påbjödo, "att ingen måtte i Stockholm eller Sverige hava lov att praktisera, utan de äro av dem approberade, sedan att de måga i Stockholm publice läsa medicinam, och där få ett nosocomium, vilket allt skulle vara största ruin för fakulteten och akademien och att hon därigenom förringas, ty i hela Europa äro inga collegia eller fakulteter à part, som icke hänga av akademiens grund...". Kollegiets bestämmelser förhindrade även i själva verket doktorspromotioner i Uppsala, och de förolämpade uppsalamedicinarna valde i fortsättningen att promoveras utomlands.

Som läkare synes D. ha åtnjutit stort förtroende såväl hos Kristina och hennes moder, Maria Eleonora, som hos Karl X Gustavs familj. Han åtföljde i aderton månader Karl X Gustav under dennes polska fälttåg och uppvaktade konungen även under danska krigen. Härunder lyckades han vid ett tillfälle enligt egen utsago kurera Karl X Gustav från en svår sjukdom. Karl XI betygar i skrivelse till D. av 25 febr. 1678, att denne gjort både honom och fadern goda tjänster, »enkannerligen förmedelst en och annan lycklig kur med oss själva». Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora förmåddes av D. att besöka Urban Hiärnes hälsobrunn i Medevi, vilket bröt udden av den inom vissa aristokratiska kretsar rådande misstron mot det inhemska surbrunnsvattnet. År 1646 besökte D. själv, sannolikt i studiesyfte, nyfunna hälsokällor i Halberstadts biskopsdöme. Tre år senare sändes han på drottning Kristinas uppdrag till Holland. Den kungagunst, varåt D. under hela sin vistelse i Sverige kunde glädja sig, kom honom till godo icke minst i ekonomiskt avseende.

Den 3 aug. 1647 erhöllo D. och en annan av Kristinas läkare, licentiaten Herman Klebius (adl. Klöfverfelt), rätt att som arv och eget i lika delar uppbära inkomsterna från klostret Neuenkloster i ärkebiskopsdömet Bremen. Ett år senare, 16 sept. 1648, utökades donationen till de båda läkarna med några uppräknade gods och inkomster, tillhörande domkapitel i Bremen och Verden. Dessa skulle få ärvas även på spinnsidan och förklarades uttryckligen 8 mars 1651 vara allodial donation. Den 28 juni 1650 erhöll D. som kunglig gåva fyra hemman i Lovö socken, vilka dock följande år inlöstes av kronan mot ersättning. Samtliga dessa donationer hade frälsekaraktär, trots att D. erhöll naturalisation först 15 aug. 1651. En del av de 1648 erhållna inkomstkällorna avyttrade D. snart; resten utbyttes av Kristina 14 maj 1653 mot 15,000 rdr, vilka skulle uppbäras av inkomster från vissa kloster i hertigdömet Bremen. D:s lön var under Kristinas tid 1,000 dlr smt men ökades av Karl X Gustav till 1,500 dir. Den kungliga ynnesten kom D. till godo även i hans andra, läkarkallet helt främmande verksamhetsgren, brukshanteringen.

Genom sitt gifte med Helena Radou 1648 hade D. blivit befryndad med flera av landets då ledande bruksägarsläkter, särskilt Radou, Dress och Leijel. År 1651 finner man D. i process med delägarna i Torshälla snidverk, främst Louis De Geer, angående viss ersättningsskyldighet för misslyckade affärer. Processen drevs å hustruns vägnar  hennes make i förra giftet, Georg von Emersen, hade förestått snidverket  och avgjordes av K. M:t helt till Helena Radous förmån. Snart anlitades D. av släktingarna också som förläggare vid deras omfattande bruksrörelse. Under åren 1657 65 lånade D. sin svåger, bruksägaren och köpmannen i Stockholm Adam Radou (Radu), över 50,000 dlr kmt, och i okt. 1669 hade D:s fordringar stigit till över 66,000 dlr. Radou, vars affärer under 1600-talet blevo alltmera tilltrasslade, måste i jan. 1671 som pant överlämna till D. bl. a. Ramshytte bruk i Kils socken i Nora bergslag samt Björndams bruk i Dunkers socken, Villåttinge härad i Södermanland, där D. redan tidigare förvärvat räntorna av 3/4 mantal. Den 1 juli 1671 köpte D. Ramshytte bruk för 42,000 dlr kmt, medan han fortfor att till omkring 1680 driva Björndam som pant i kompanjonskap med Johan de Flon. Ramshyttan omfattade 4 1/2 hemman, två hamrar, en masugn och en sågkvarn men hade ringa skogstillgång. Björndams bruk bestod av två hamrar, Nyhammar och Stålbåga, med vardera två härdar, samt en förfallen masugn. De båda svågrarnas förbindelser ändade 1674 i en långdragen process angående Radous skuld till D., som avgjordes först av K. M:t. D. begärde 1679 säterifrihet på Ramshytte gård. På liknande sätt som D. 1671 förvärvade Ramshytte bruk, hade han redan tre år tidigare erhållit det betydande brukskomplexet Kroppa och Storfors i Filipstads bergslag i Värmland. År 1666 erhöll nämligen D., trots ett tidigare K. förbud för frälseman att äga dessa bruk, rätt att inlösa dem från Palmstruchska banken, dit de tre år tidigare pantsatts av Adam Radous andre svåger, Otto Dress. D. övertog bruken 26 maj 1668 för en summa av nära 35,000 dlr kmt (7,000 rdr). Han erhöll Karl XI:s konfirmation av äganderätten till bruken 16 okt. 1675 och säterifrihet på både Kroppa gamla kungsgård och Storfors gård 24 dec. 1676. Som stöd åt bruksdriften fick D. från 27 april 1669 arrendera uppbörden av tiondejärnet i Filipstads och Karlskoga bergslag. Då D. dels hade fordringar på kronan för innestående lön, dels av Karl XI 2 febr. 1678 erhöll som donation 1,500 dlr kmt årligen, fingo motsvarande belopp avräknas från det årliga arrendet. Ett ytterligare bevis på Karl XI:s ynnest var, att D. 28 febr. 1680 och 8 juni 1681 erhöll ny bekräftelse på sin äganderätt till Kroppa och Storfors samt befrielse från allt åtal från reduktionsmyndigheternas sida. Detta hindrade likväl icke, att kronan 1685, tre år efter D:s död, reducerade hela brukskomplexet. D. skötte icke själv sina egendomar utan överlät bruksdriften till förvaltare. Bruken förkovrades likväl under hans tid.

Roberg beskriver D. som »en stor Græcus, en lärd och snäll man, visste sin Hippocratem utantill, var mager, lagom lång och mycket æstimerad. Aldrig tog han hatten av sig för de store herrarne». Han var kvick och slagfärdig och hade en erkänd förmåga att »tranchera discourserna». Med Urban Hiärne som sagesman berättar Roberg, att D. härskade inom Collegium medicorum med diktatorisk makt; majoritetsbeslut, vilka ej överensstämde med hans egen uppfattning, avfärdades med ett hotfullt: »Messieurs, si vous êtes pour la pluralité des vSux, je quitterai toute cette affaire». Avigsidan av hans karaktär synes ha varit, att han »glorierade» sig av ting, som uppfunnits av andra, och Arckenholtz fäller det hårda omdömet: »Il etoit savant, mais hableur & grand comedien, faisant parade de ce que d autres avoient inventé avant lui.» Några tryckta skrifter av D. finnas ej, och endast en medicinsk handskrift av honom har påträffats. Urban Hiärne erhöll (enligt vad han meddelade Roberg) ett av D:s manuskript, vilket innehöll en receptsamling och som förut ägts av Ulrika Eleonora. Denna handskrift är med all sannolikhet identisk med cod. D 200 i Uppsala univ.-bibliotek, vilken innehåller »Doctoris Durietz Compositiones medicamentorum secretiorum, per propriam ipsius experientiam probatorum» och försetts med ett register av Hiärnes hand. D. beskriver häri ett flertal »hemliga» kompositioner och omtalar även de olika medlens botande krafter. Det visar sig, att D. huvudsakligen  ehuru ej uteslutande  följer den spagyriska medicinens normer, och att han i mycket är beroende av den livaktiga farmakologiska forskning, som drevs i paracelsistisk anda och stundom använde sig av mer eller mindre charlatanartade reklammetoder.

Av stort intresse är att iakttaga inflytandet från den berömde Leidenläkaren Franciscus Sylvius; genom D. kom den svenska medicinen i kontakt med iatrokemien  den viktigaste tillämpningen av de paracelsistiska doktrinerna inom tidens läkekonst.

Av D:s medikamenter, vilka synas ha varit mycket kraftigt verkande, hade »Dörjes med tillsats av opium, åkommor, enkannerligen moderdroppar», en tinktur på bävergäll stort anseende som medel mot nervösa hysteri, ända till slutet av 1800-talet.

Du Rietz tillhörde en urgammal franks adlig ätt vars äldste kända stamfader uppges vara Guillaume Du Rietz som levde 1190. Dessa uppgifter har inte gått att leda i bevis, men är inte osannolika. Naturaliserades 15/8 1651 som svensk adelsman och introducerades 3/11 1660 under nr 666 på riddarhuset och blev stamfader för en talrik ätt som ännu fortleva. Se ättens vapensköld till höger.

I Svensk uppslagsbok 2:a upplagan står:

Blev med. doktor i Orange samt därefter med. professor, kunglig livmedikus hos Ludvig XIII och conseiller de France. Genom kammarrådet Bengt Skytte inkallades han 1642 till Sverige och anställdes genast, på grund av rekommendationer från Adler Salvius och Hugo Grotius m. fl., som livmedikus hos drottning Kristina. 1651 erhöll han avsked från denna syssla och utnämndes 1655 av Karl X Gustaf till kunglig arkiater. I förening med tre andra läkare - Below, Wattrang och Gripenflycht - inrättade han 1663 i Stockholm ett slags läkarförening, C o l l e g i u m medicum 1. medicorum, vilken kort därefter erhöll kungliga privilegier.

Han var en lärd och mycket aktad man, med en starkt utpräglad känsla av sitt personliga värde. Efter honom hava Du Rietz' (Dörjés) moderdroppar sitt namn. Se E. Edholm, "G. F. Du Rietz" (i "Tidskr. i militär helsovård", 19:e arg., 1894).

I svensk biografisk handlexikon står:

"Sedan D. vid det den tiden berömda universitetet i Salamanca (ska vara Orange) i Spanien vunnit den medicinska doktorsgraden, återvände han och sökte en anställning i sitt fädernesland, där han efter vartannat utnämndes till professor, livmedikus och conseiller de France. D. kom 1642 till Sverige, kallad genom kammarrådet Bengt Skytte och försedd med rekommendationsbref från Adler Salvius, Hugo Grotius m. fl., samt anställdes genast som livmedikus hos drottning Kristina. Som läkarebildningen vid Uppsala högskola vid den tiden befann sig i djupt förfall, erbjöd sig D. att i Stockholm öppna en medicinsk undervisningsanstalt, vilken likväl icke pågick många år, förrän den franske doktorn ledsnade vid sitt lärarekall. En annan inrättning, till hvilken han även var upphofsman, rönte däremot bättre framgång. Tillsammans med tre andra läkare stiftade han 1663 ett läkaresällskap, som s. å. erhöll privilegier av regeringen, under namn av Collegium medicum. Detta kollegium, vilket i början icke var annat än ett med skråmässiga privilegier skyddadt läkaresällskap, erhöll under tidernas lopp med utvidgad myndighet allt mera prägeln av ett förvaltande ämbetsverk och utbildades slutligen till sundhetskollegium. 1651 blef D. naturaliserad svensk adelsman, erhöll s. å. avsked från sysslan som livmedikus och utnämndes fyra år därefter till arkiater.

Han var på sin tid en av Europas utmärktaste läkare. Hans föreställningar om sin egen lärda betydlighet voro över hövan stora och ökades ytterligare av andryghet, dels över sin egen, dels över sin första frus börd, i det att hon härstammade från prinsarna av Mortaigne. Denna inbillade höghet gjorde honom så stolt, att han aldrig lyfte på hatten för någon, ej en gång för rikets dignitärer." [SBHL, NFB, GE, SBL]

Mer om Grégoire François Du Rietz: [Högupplöst bild]
och [Släktföreningen Du Rietz' hemsida]

Gift med 27/4 1648

fmfmfmmffm
1369 Helén Radou (Radu)
, född omkring 1615, död 27/1 1675 i Maria församling, Stockholm, Stockholms län. [SBL]

fmfmfmmfmf
Samuel Nicolai Enander1370 Samuel Nicolai Enander (Gyllenadler), född 20/9 1607 i Västra Eneby sn, Östergötlands län, död 17/12 1670 i Linköpings församling, Östergötlands län. Biskop. Student vid Uppsala univ. okt. 1626; fd. magister där 13/3 1632; lektor i logik (filosofi enligt SBHL och NFB) vid Linköpings gymnasium 1634; student vid Leidens universitet 21/5 1637 där han verkade såsom handledare åt en ung Göran Ulfsparre; prästvigd i Linköping 21/12 1638; lektor i praktisk filosofi vid nämnda gymnasium 1639; andre teol. lektor och kyrkoherde i Rystad, Linköpings stift, 1641; kyrkoherde i Söderköping och Skönberga samt kontraktsprost i Hammarkind 25/11 1643; hovpredikant hos drottning Kristina 1647; superintendent vid svenska armén och garnisonerna i Tyskland, med bibehållande av Söderköpings pastorat, 27/6 1648; superintendent i Kalmar stift 7/9 1650 (tillträdde 1651); biskop i Linköpings stift 1/6 1655 (tillträdde 1656); adlad 1/5 1658. Led. av prästeståndet vid riksdagarna 1640, 1647, 1650, utskottsmötet 1651, riksdagarna 1652, 1654, 1655, 1668 samt tillika talman vid utskottsmötet 1658, båda riksdagarna 1660 och riksdagen 1664; led. av kyrkolagskommissionen 1658. Under sin tid Söderköping kom han i nära beröring med Pfalzgreven Johan Kasimirs söner Carl Gustaf och Adolf Johan d.ä. på Stegebors slott. Han kom i synnerhet att stå Carl Gustaf, sedermera konung Carl X Gustaf, mycket nära vilket bidrog till hans avancemang. I SBL står vidare om Enanders liv:

"I Tyskland gjorde han efter westfaliska fredens inträdande Karl Gustav sällskap till bl. a. Nürnberg. Karl Gustav, som fått Öland i förläning och under åren före sin tronbestigning residerade på Borgholms slott, utverkade två år senare E:s utnämning till superintendent i Kalmar, trots att det högsta röstetalet vid valet uppnåtts av Johannes Terserus, som var en av den adelsfientliga oppositionens främsta ledare, och senare är bekant som E:s vederdeloman. E. å sin sida kunde också göra Johan Casimir och hans söner gentjänster. Av mindre betydelse var väl, att E. 1646 lämnade Johan Casimir tvenne lån på 360 rdr, som återbetalades av hertig Adolf Johan först 1661, da summan med »intresse» vuxit till 900 rdr. Viktigare var, att E. i Linköpings biskopsgård under ett halvår 1659 hos sig hyste Karl Gustavs naturlige son sedermera greve Gustaf Carlsson med dennes hovmästare Erik Lindeman (Lindschöld) samt övrig uppvaktning och betjäning.

Även med Adolf Johan var E. förenad i varm vänskap, vilket förklarar E:s kamp i prästeståndet vid riksdagen i Stockholm 1660 för respekterande av Karl Gustavs testamente även i dess bestämmelser angående Adolf Johans ställning i riksstyrelsen. E. anmodades också att förrätta Karl Gustavs jordfästning liksom vigselakten mellan Adolf Johan och Elsa Elisabeth Brahe. Karl Gustavs uppskattning av E. vilade på saklig grund. E. var en rikt begåvad, skicklig och energisk kyrkoman. Någon större insats som superintendent för svenska armén i Tyskland hann han dock icke göra, då han icke nådde fram till armén förrän fred slutits. I Kalmar gjorde han däremot betydelsefulla insatser. E. kan rknas som den andre grundläggaren efter J. Rothovius av Kalmar gymnasium. Vid sin ankomst till Kalmar fann han skolan vara svårt förfallen  under sex eller sju år hade ingen examen hållits. Då kan man tänka sig hurudant tillståndet skall vara, klagar han i ett brev till Axel Oxenstierna. E. önskade nu placera skolrektorn som kyrkoherde i ett landsbygdspastorat, då han hade tre unga, utmärkta magistrar, som skulle kunna sätta skolan på fötter igen. E. lyckades också förmå drottning Kristina att återkalla sitt beslut, att i Kalmar blott skulle finnas en trivialskola. Han utverkade sedan av Karl Gustav, att skolan även fick gymnasium; i samband härmed gav Karl Gustav skolan namnet Collegium Carolo- Gustavianum. Denne anslog samtidigt av sin kronotionde från Öland lön för en lektor i latin och historia och skänkte ett större belopp för uppförande av ett »auditorium».

Även på det kyrkliga området gjorde E. bestående insatser under sin superintendentstid i Kalmar. Från hans tid börja de bevarade protokollen i Kalmar domkapitels arkiv, och han utvidgade väsentligt de föreskrifter om församlingarnas kyrkoböcker, som för Kalmar stift först utfärdats av hans företrädare och svärfader Nicolaus Eschilli. Linköpings stift, där E. växt upp och tidigare tjänstgjort, intog just på detta område en ledande ställning. Han införde vid synoderna förhör med de yngre, obefordrade prästerna, något som också tidigare praktiserats i Linköpings stift. Kalmar domkyrkas förvaltning, som lagts under rådstugan och gav anledning till allvarliga anmärkningar, reorganiserades av E. genom tillsättande av en prästerlig syssloman och två kyrkvärdar, utsedda av borgerskapet. I Linköpings stift nedlade E. ett utomordentligt arbete under sitt femtonåriga episkopat. I domkapitlet var han den bestämmande utan att därför undertrycka motsatta åsikter och meningar. Med största nit visiterade han i sitt stift, framför allt vintertid, då han i släde for från församling till församling, predikade, förhörde kristendomskunskap och avdömde mål. Alldeles särskilt intresserade han sig för kyrkobyggnader och hospital, som han flitigt besökte och på olika sätt gynnade. Kyrkopolitiskt spelade E. en ingalunda oviktig roll.

Vid riksdagen 1647 var han en av prästeståndets båda notarier, och av hans hand är det första bevarade konceptet till ståndets privilegier; den fortsatta redigeringen sköttes av den segt moderat-konservative biskop Olof Laurelius i Västerås, och privilegiebrev utfärdades av Kristina 1647 och 1650. Även i fortsättningen hörde E. till Laurelius  anhängare och medarbetare, så i kyrkoordningskommissionen sommaren 1659, där Emporagrius och Terserus bildade det motsatta partiet. Varken E. och Laurelius eller deras motståndare fingo trots fortsatta bemödanden uppleva någon k. stadfästelse av sina kyrkolagsförslag. Till sin teologiska åskådning var E. strängt ortodox. Framför allt ägde han en starkt antikatolsk inställing.

Av riksdagen i Stockholm 1660 fick han det grannlaga uppdraget att förehålla drottning Kristina, som då besökte Sverige, »hennes avfall från den lutherska religionen och att hon till stor förargelse inrättat offentlig, påvisk gudstjänst på slottet i Stockholm». När drottningen följande år på besök i Norrköping, som var hennes förläning, uppsatt ett altare i sin kammare och hållit katolsk mässa där, skyndade E. sig att inrapportera detta till såväl änkedrottningen som Magnus Gabriel De la Gardie. Vid riksdagen 1664, där E. fungerade som prästeståndets talman, uppträdde han med bestämdhet och kraft mot biskoparna Johannes Matthiæ och Terserus, och lyckades även åstadkomma att de båda för synkretistiska irrläror anklagade avsattes från sina biskopsämbeten. Även om det fanns en gammal personlig motsättning mellan E. och Terserus, som daterade sig ända från riksdagen i Stockholm 1650 och superintendentsutnämningen i Kalmar s. å., torde E:s ståndpunktstagande i denna sak ha dikterats av hans ortodoxa åskådning och hans oro för den skadegörelse för kyrkans liv, som lärostriderna måste medföra. Terserus, som överlevde E., fick emellertid triumfen att efterträda honom på Linköpings biskopsstol.

En gammal och ganska träffande karakteristik av E. är följande: »han var en lärd, myndig och förmögen biskop». E:s myndighet kom ofta till uttryck både mot mindre skötsamma präster och mot de förhärdade brottslingar, som han mötte i domkapitlet i synnerhet vid rannsakningen av äktenskapssaker och vilka han ofta kastade i tornet på vatten och bröd. Han visste att hävda sitt ämbete mot adelsmän, som ville tillvälla sig avgörandet vid kyrkoherdetillsättningar eller i äktenskapsfrågor eller på annat sätt lade sig i hans ämbetsutövning. Med fasthet uppträdde han, när han hade rätten på sin sida, mot rikets herrar, t. ex. Per Brahe, vars grevskap delvis låg inom Linköpings stift, och mot regeringen. Efter hand fövärvade han sig mycket stor auktoritet både i sitt stift och i prästeståndet. E. var framför allt en praktiskt dugande man; han avsmakade t. ex. i hospitalen själv maten och kontrollvägde portionerna. Sin privata ekonomi skötte han med omsorg och framgång och blev med tiden en betydande godsherre. Utom kungliga förläningar ägde han bl. a. Hälleby (Adlerskog) i Västra Eneby, Biskopsberga i Allhelgona och Ulja (Uljeberg) i Viby, samtliga i Östergötland."

Enander mångtaliga gods som han förvärvat genom köp och arv eller fått som kunglig förläning gjorde att han med tiden blev en värdsligt förmögen man.

Adlades 1/5 1658 med namnet G y l l e n a d l e r och introducerades 1/1 1660 under nummer 655 på riddarhuset. Han kallade sig dock fortfarande Enander. Namnet begagnades först av hans barn vars ättlingar ännu idag fortleva. Se ättens vapensköld till höger. [NFB, SRAK, SBL, SBHL]

Mer om Samuel Nicolai Enander: [Högupplöst bild]

Gift med 3/5 1653

fmfmfmmfmm
1371 Brita Nilsdotter, född omkring 1630, död 1691 (bg 21/5) i Linköpings församling, Östergötlands län. [NFB, SRAK, SBL]

fmfmfmmmff
1372 Carl Hansson Lundius, född omkring 1600 i Södermanland, död efter 1667. Assessor och häradshövding.

Disputant i Uppsala 1624 och 1626. Auskultant i Svea hovrätt 4/6 1627 samt aktuarie i densamme 1628. Blev assessor i Göta hovrätt 18/8 1635, avsked 13/5 1663 utan att han sådant begärt. Häradshövding i Kullings och Bjärke härader i Västergötland samt fick slutligen avsked 29/11 1667 för ålderdom. [Anton Anjou, "Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän", SBL, GE]

Gift med

fmfmfmmffm
1373 Vendela Larsdotter Laelia Född omkring 1600, död efter 1667.

fmfmfmmmmf
1374 Thomas Lohrman (Lårman), född 20/11 1602, död 14/9 1649 i Uppsala, Uppsala län. Byggningsborgmästare och riksdagsman.

Som sjuåring sändes han till sin faster Wendela i Stockholm för uppfostran. Hon var gift med vinhandlaren Erik Larsson von der Linde (stamfader för adliga ätten von der Linde). Efter tre år i Stockholm skickades han till en köpman Busch i Hamburg där han stannade i 9 år. Därifrån gjorde han handelsresor till Spanien, Holland, England m.fl. länder. Återkom till Stockholm och fick 1624 anställning hos von der Linde och blev 1628 borgare och handelsman i Uppsala, där han ägde Helsingegården vid Långgatan. Där drev han handel i en gatubod med manufakturvaror som kläder, lärft m.m. och norrländsk strömming.

1635 blev han ledamot av kämnärsrätten, året därpå blev han rådman och 1642 borgmästare för "köphandeln, byggningsväsendet och ämbetsdirektionen" och deltog i utskottsmötena 1635 och 1645. Som nyutnämd borgmästare sades han vara "en ung man, förståndig att se på stadens gagn och bäst såsom (ock) att borgerskapets nytta söka." Lorhman var även riksdagsman vid 1642 och 1645 års riksdagar.

Han blev mycket förmögen och ägde flera gårdar i Uppsala. Förutom Helsingegården ägde han Dannegården, nu en del av Linnégatan 5, och hans förnämsta var tomten i hörnet av Stora Torget och Svartbäcksgatan, där han uppförde det "fasta och herliga steenhuus", som det står i Drottning Kristinas privilegiebrev, där hans änka sedan drev källarrörelse. I det huset bedrevs sådan verksamhet i 250 år tills huset, "Hörnan" kallat, i början av 1900-talet revs och lämnade plats för ett bankhus. Han ägde även "12 öres afradsjord i Gränbygärde i Vaksala socken" donerad av Drottning Kristina i brev daterat 17/5 1649 i vederlag för jord han miste "för vägarnas regularitets skull".

I augusti 1649 insjuknade han i "Cathare vehementis correptus" och dog 14 sept s.å. Han begravdes i sin egen murade grav i domkyrkan där även mågen Olof Rudbeck vilar. Hans son Livmedikusen Gustaf Lorhman (1640-1694) adlades L o h r e m a n 1689 (nr 1172), vars ätt med sonen Gustaf Johan Frans Lohreman (1678-1748) anses utgången i Sverige efter att denne flyttat till Rom och antagit Katolsk tro. Där tjänade han flera Påvar och avled som Kanik i kyrkan St:Maria in Travestere. [K.W. Herdin, SBL, GE]

Gift med 2/9 1629

fmfmfmmmmm
1375 Helena Gustafsdotter, född 1/10 1612 i Uppsala, Uppsala län, död 30/10 1670.

Hon tycks ha varit en klok och kraftfull kvinna som med framgång fortsatte mannens handels- och källarerörelse. I rektorsprogrammet till hennes begravning den 18/12 1670 säges om henne "att hon ansågs för en av de förnämsta tack vare såväl fägring som än mera sina dygder". [K.W. Herdin]

fmfmmffmmf
1382 Petter (Peter) Flÿgge (Flygge), född omkring 1590 i Lübeck, Tyskland, död 1648 i Värmlands län. Tullinspektör.

Han köpte 1629 av kronan bl. a. ett halvt skattehemman i Bro i Varnums socken i Värmland (där Kristinehamn några år senare grundades), på vilket han 28 juli 1636 fick sex års skattefrihet för krogrörelse. Redan dessförinnan hade F 13 maj 1635 fått kontrakt på arrende av järntullen i Värmlands bergslag, vilket årligen förlängdes till 1638. Detta år fick han 17 april tre års arrendekontrakt på lilla tullen och accisen med brygg- och bakugnspenningarna i Mariestad, Filipstad med bergslag samt Karlstad och vissa uppräknade marknadsplatser. Följande dag utfärdades för honom en instruktion såsom inspektör över gränstullen i Värmland. F:s verksamhet ledde s.å. till upplopp på Bro marknad, men arrendekontraktet förlängdes flera gånger ända till hans död, och 30 maj 1639 förordnades han såsom inspektör över lilla tullen och accisen i Närke och Värmland samt de flesta städerna i Västergötland.

På 1630-talet förvärvade han Matlången i Lungsunds socken, där han anlade ett hammarbruk, och 29 nov 1644 erhöll han bergskollegie privilegium å Spjutbackens hammar i Varnums socken, som två gånger brunnit men av honom på egen bekostnad återuppbyggts. F drunknade 11 nov 1648 i Gullspångsälven; enligt hans änka Kerstin Toresdotters (död 1678) uppgift dränkte han sig av förtvivlan över brist i redovisningen till kronan.

Stamfader för släkten Flygge i Sverige vilken härstamma från Lübeck i Tyskland. Två av hans söner adlades 1654 respektive 1674 och introducerad på olika nummer, men deras grener utslocknade med deras respektive söner Crispin 1680 och Johan 1702. Den sistnämnde var fänrik vid livgardet då han stupade i slaget vid Klissow. Han slöt inte bara sin adliga gren på svärdsidan utan hela släkten Flygge i Sverige. [SBL]

Gift med 1615

fmfmmffmmm
1383 Margareta von Brehmen, född omkring 1595 i Mariestads stadsförsamling, Mariestad, Skaraborgs län, död omkring 1635. [SBL]

fmfmmfmfff
1384 Anders Andersson Bratt af Björke (Bånge), född omkring 1585 i Dal sn, Värmlands län, död före 1661 i Vänersborgs församling, Vänersborg, Älvsborgs län. Stadsskrivare och Köpman.

Tidigast nämnd 1601-1610 i Hans Engilsmans rote i Nya Lödöse. Inkom därifrån till Brätte (stadsprivilegier 1620) omkring 1612 och nämndes där bland borgerskapet 1619. Han blev i denna stad Stadsskrivare 1631 och var detta till åtminstone 1640. Brätte stads levnad var dock snart slut då dess invånare på kunglig befallning 1642 tvingades flytta till det nyanlagda Vänersborg där Bratt märkligt nog först 1648 uppges ha inkommit och erhållit jord. Här verkade han nu som Köpman till sin död. Bratt uppges av okända skäl ha upptagit sin hustrus namn och kallade sig Bånge.

Av hans två kända söner var den äldsta Sven Andersson Bånghe (omkr. 1610-1644). Han deltog i 30-åriga kriget och avancerade till löjtnant vid Västgöta-Dals regemente. Olika uppgifter har gjort gällande att han sägs ha antingen stupat 1642 eller samma år blivit tillfångatagen och kort därefter avlidit i fångeskap. Dessa har dock kunnat överbevisats med nya kunskaper av Gunnar Norlin som preseterades i Släkt och Hävd no 3 1973. Här menar han att Sven Andersson Bånghe blivit tillfångatagen i slaget vid Leipzig 1642 men återkommit till sitt kompani, som nu var förlagt till Helsingborg, senast i januari 1644. Han nämndes nu som kapten vid Västgöta-Dals regemente och avled först 9/12 1644 i Helsingborg. I de två sista av honom underskrivna rullorna använde han ett sigill som tydligt visar en adlig sköld med ätten Bratts tre stjärnor och därovan initialerna SAAP (P=B). Detta, tillsammans med Arvid Noreens övertygade uppfattning om Anders Bånges släktskap med adliga ätten Bratt (som inte grundar sig på Norlins källor), stärker teorin om att hans farfars farfar var Bonde Olof Mattson som traditionen säger. Denna skall i sin tur vara sonsons son till den av Karl Knutsson Bonde adlade Nils Stensson Bratt.

Sven Andersson Bånghes hustru Christina Stierna (av adlig släkt, död 1677) trodde mannen avlidit i kriget och gifte om sig med makens tidigare chef överstelöjtnant, sedermera överste, Börje Drakenberg (1606-1692). Hennes barn med Bånghe Erik och Maria önskades av Drakenberg bli adopterade på hans adliga namn men de blev istället adlade Drakenfelt 1678 (introducerad under no 946, utslocknad 1703). [SBL, NFB, HB, SoH]

fmfmmfmffm
1385 Kerstin Larsdotter Bånge, född omkring 1580, död före 6/7 1649. [HB, SoH]

fmfmmfmfmf
Joen Larsson1386 Joen Larsson, född omkring 1599, död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. Befallningsman. Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende. 1645 blev han rådman i Karlstad och 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. Han ägde en rad gårdar i detta landskap, bl.a. Ökna i Östra Fågelvik sn där han även bodde innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn. I Karlstad hade han egen gård. Han var intressent i Brattfors bruk och anlade Hökebro hammare. Han ägde även en ansenlig del av Arnön med tillhörande fiskevatten. Hans andra hustru Elisabeth Bengtsdotter från Faxstad på Arnön gick 1672 genom Vänerns is och drunknade.

Joen Larsson var en betrodd och känd man på sin tid, även utanför Värmland, och hade samlat på sig en avsevärd förmögenhet. Till det sistnämnda bidrog inte minst hans gifte med den på gods rika Anna Bratt som tillhörde en gammal frälsesätt. Barnen i hans första gifte med denna Anna Bratt (se nästföljande ana) upptog namnet Ekman (Eckman), vilket namn nämndes första gången på 1640-talet. Barnen i det andra giftet upptog namnet Carlgren. Uppgifterna för hans död är något osäkra. Han skall ännu levat åtminstone 30/1 1674, då han "låg i sotesäng" på sin gård Hovlanda i Väse sn och bör rimligen ha avlidit i februari månad. Åtskiliga betydelsefulla medlemmar av släkten Ekmans mest bekanta gren har varit bosatta i Göteborg och där bidragit stort till stadens ekonomi.

Historikern och Värmlansprästen Erik Fernow skriver om honom 1773:

"Han var en rik fogde. Han bygde hyttor och hamrar och hade ändå hade förläning af kronan. Hans barn kallade sig Ekman och hafva blifvit en vidlyftig slägt. Han bytte 1673 syssla med sin son, som förut varit landsskrifvare."

Hembygdsforskaren, före detta LRF-orföranden och ledamoten i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Sven Tågmark skriver:

"Befallningsmannen Joen Larsson var, näst landshövdingen, Värmlands mäktigaste person. Han var en av medlemmarna i Glumserudssläkten som var en av mellansveriges förmögnaste på grund av sin handel med smide ur sjömalm från inte minst Östra Fågelvik. Det är troligt att familjen hållit på med detta sedan tiden kring digerdöden 1350. Joen var samtidigt en av länets största industrimän. Han hade anlagt och ägde Glumshammaren i Väse och Hökebro i Nyed samt genom övertagande av skattefordringar köpt en hammare i Brattfors. Dessutom hade han som förläning fått andel i Sunnemohyttan. Vid Karl XI:s räfst med frälset berördes han inte utan fick behålla sin frälserätt, vilket är talande för hans ställning hos regeringen.

I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. Förutom gård i Glumserud ägde han Barsjötorp, Ökna, Hovlanda och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar.

Han dog 1680 (ska vara 1674) i hög ålder och efterträddes av sin son Lars Jonsson som dock inte fick faderns ställning, utan var främste skatteindrivare. Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag."

Prästen Petrus Magni Gyllenius var under en period lärare för fem av Joen Larssons barn och skriver i sin dagbok i januari 1648:

Den 30 fick iagh liberam quadram, och en godh lägenheet medh maat och dricka hoos wällaktat Jon Larsson i Öckne, för trenne hanss söner, som iagh begynte informera, nemligh Laurentium, Petrus et Danielem Jonæ, och iagh kom uthi hanss gårdh i Carlstadh til att gästa. 

I juli samma år skriver han:

"Den 22 gick iagh till Öckne i Foglewijk, och tå war iagh aldeless sinnader att reesa ifrån Carlstadh, och til then konglige Academien i Åbo, detta iagh för min nutricio berättadhe. Tå begiärade han, att iagh skulle också tagha medh migh til Finland hanss son, Larurentius Jonæ, thet iagh honom loffvade.  Anno 1647, den 3 februarij, begynte iagh informera Danielem Jonæ, wällaktat Jon Larssonss söner i Öckne i Foglewijk, til samma åhr den 2 aug., tå iagh bortreste &."

[NFB, SBL, SvA no 2 1998, Sigvard Boström]

Gift med

fmfmmfmfmm
1387 Anna Persdotter Bratt af Höglunda, född omkring 1600, död 28/3 1647 i Väse sn, Värmlands län.
[GE]

fmfmmfmmff
1388 Jacob Herwegh, född omkring 1600 i Lübeck, Tyskland. Handlanden.

Inkom från Lübeck till Filipstad 1620 och blev handlanden därstädes. Kallades "Jacob Tysk". [Rolf Lagerborg, Kenneth Mossberg, Linda Wikland]

Gift med

fmfmmfmmfm
1389 Catharina Håkansdotter Skragge, född omkring 1610. [GE]

fmfmmmffff
1392 Antonius Flach d.y., född omkring 1590. [GE]

fmfmmmffmf
Caspar Bitsch 1394 Caspar Bitsch, född 1579 i Hagenau, Tyskland, död 1636 i Strassbourg, Tyskland. Professor och doktor.

Flyttade från födelsestaden Hagenau till Strassbourg där han 1626 utnämndes till professor i rättsvetenskap. Kallad Casparus Bitschius och var väl känd på sin tid.

Porträttet av Bitsch är ett kopparstick från 1634 av Jacob van der Heyden (1573-1645). Denna hollänska konstnär var verksam både i Holland, Tyskland och Sverige. [GE, www.geneanet.org, www.portraitindex.de, Universität Augsburg]

Gift 5/7 1608 med

fmfmmmffmm
1395 Susanna Greiner, född 10/4 1589 i Hagenau, Tyskland, död 25/10 1633 i Strassbourg, Tyskland. [www.geneanet.org]

fmfmmmmfff
1400 Mathias (Matts) Camitz, född omkring 1590. Överste.

Uppgifterna om Camitz är knapphändiga och osäkra. Vissa vill göra gällande att han som Överste i Österrikisk tjänst skall ha blivit adlad. I samband med denna upphöjning skall han erhållit en förläning som senare utvecklades till en mindre ort med namnet Camitz. Orten finns ännu kvar i nuvarande Polen. 1936 utbyttes det mer tyskklingande namnet till det polska Kamienica. En av genealoger skapat släktnamn skall vara Camitz von Tautine. [Carl Henning Camitz]

fmfmmmmfmf
1402 Gustaf Månsson Ekebom, född 1617 i Karlstad, Värmlands län, död 15/3 (bg 23/4) 1682 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron och justitieborgmästare.

Han var brukspatron på Lundsbergs bruk, Lungsunds sn, Värmlands län. Justitieborgmästare 1651-1682 samt borgerlig Borgmästare 1661-1664. [db, www.kristinehamn.se, Elisabeth Nyman]

Gift med 1644

fmfmmmmfmm
1403 Anna Arvidsdotter Roman, född 1624, död 1693 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län.

fmfmmmmmff
1404 Anders NN, född omkring 1590. Bergsman. Han uppges ha varit bergsman i Närke och flyttade senare in till Örebro och bodde "på gatan" i stadens västra del. Han är äldsta kända stamfader för släkten Wester. [NSS, Carl Henning Camitz]

fmfmmmmmmf
1406 Olof Nilsson Warnmark, född 1615, död 1673. Rådman. Han var Rådman i Kristinehamn. [Carl Henning Camitz]

Gift med

fmfmmmmmmm
1407 Birgitta Pedersdotter, född 1622.
[Carl Henning Camitz]


*** Generation XI ***

fffffmmffff
2096 Nils Persson, född omkring 1555 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död efter 1595. Bonde.

fmfmfffffff
2688 Thielmann Brun (Broen), född omkring 1530 i Köln, Tyskland, död 11/4 1575 i Frankenthal, Holland. Köpman.

Han var först köpman i Antwerpen där han gifte sig och flyttade 1566 till Frankenthal och var även där köpman. Han tillhörde den reformerta kyrkan. [LAG]

Gift med 1/2 1562

fmfmffffffm
2689 Maria De Smeth, född 27/12 1543 i Antwerpen, Holland, död 16/1 1614 i Amsterdam, Holland. [LAG]

fmfmfffffmf
2690 Hans van Uffelen (d.ä.), född 1541 i Antwerpen, Holland, död mellan 1603 och 1605. Köpman och redare.

Han flyttade från Hamburg till Amsterdam 1584. Var senare köpman i Antwerpen och Amsterdam. Han var även redare och aktieägare i det hollänska ostindiska kompanieti  för vars räkning han bl.a. var kompanichef på Guinea. Han var en förmögen köpman och redare och tillhörande den synnerligen framgångsrika släkten van Uffelen. [LAG, Inter-cultural trade and the Sephardim, 1595-1640, Roitman, Jessica Vance, Department of History, Faculty of Humanities, Leiden University, 2009-06-25The ancestors of Fredrik Erwin Brandeburg, Gelderbloom, Prosopographic Database]

Gift 29/4 1572 med

fmfmfffffmm
2691 Anna van Liesvelt, född omkring 1545, död efter 1585. [LAG]

fmfmffffmff
2692 Paul Sticker, född omkring 1560, död före 1623. Borgare och fattigföreståndare.

Nämnd som gårdsägare i Kungälv 1616. Utnämnd till Fattigföreståndare 4/11 1616 och verkade som sådan till 1620. Den 28/4 1617 levererade han 6 pund hornlim till predikstolen i Kungälvs kyrka och därtill 2 alnar "lybskgraa" (väv) till viskor att tjära tornet med. Han omnämns också i Nya Lööses tänkeböcker 17/8 1620 där det står:

"Som dagh kom för rette Bengdt Nilsson och till talandhe Påwell Steker (i Kongelf) för ½ tunna talgh, som haffuer öffuesendt medh hans skip till Lybeck, huilken er icke komen till hans fachtor / så all dhennstundh / Bengdtz Nilsson/s/ fachtor till Libeck haffuer skriffuet honom till, ath Påwell Stecker haffuer leffuererat dhen halff tunna talgh på Trawit (floden Trave) för Lybeck, och der ehr hun bortt komen, seg/z/ Påwell frij för samma ½ tunnna talg, och Bengd söke sin man på et annat sedth". [LAG]

Gift med

fmfmffffmfm
2693 NN NN, född omkring 1570, död före 1616.

fmfmffffmmf
2694 Olof Koch, född omkring 1580. Kyrkovärd och fattigföreståndare. [LAG]

Gift med

fmfmffffmmm
2695 Börta NN, född omkring 1590, död 1673. [LAG]

fmfmfffmfff
2696 Anders Carlsson (Strömner), född 1582, död 1630 i Spårred, Kållered sn. Göteborg och Bohus län. Nämndeman och Skattebonde.

Han var Nämndeman och Skattebonde i Spårred, Kållered sn, Göteborg och Bohus län. Stamfader för släkten Strömner. Hans sonson Myntmästaren Anders Strömner (Myntmästare i Stockholm 1684-1699), adlades S t r ö m n e r (introducerad under nr 1167) men slöt sjäv sin ätt 31/5 1730. [GE, LAG]

fmfmfffmmmf
2702 Jöns Hansson, född omkring 1580, död 1667. Befallningsman och Länsman

Han var Befallningsman och Länsman på Kullbäckstorp, Fässbergs sn, Göteborg och Bohus län. Övertog Lunnargården 1646 efter sin svärfar Anders Torkelsson Pihl. Köpte 1658 Kullbäckstorp som var pantat från Kronan.

Gift med

fmfmfffmmmm
2703 Karin Andersdotter Pihl, född omkring 1590, död 1648.

fmfmfmfffmf
2722 NN Swinburne, född omkring 1570, död före 1610. Tillhörde den adliga ätten Swinburne från Northumberland i norra England.

Gift med

fmfmfmfffmm
2723 Helena Elin Lindslay (Lindsli, Linsay), född omkring 1580, död 9/9 1655 på sätesgården Kvänsås, Eksjö stadsförsamling, Jönköpngs län.

Tillhörde sannolikt den urgamla skottska adelssläkten med samma namn känd sedan 1100-talet. Gift med en medlem av den gamla släkten Swinburne i Skottland som dock dog tidigt. Hon skall i sitt andra gifte varit förmäld med sedermera översten i svensk tjänst Thomas Muschamp med vilken hon sannolikt i början av 1600-talet inflyttar till Sverige med. Muschamp, som tog anställning i svenska armén och slutligen som överste blev chef för Kronobergs regemente, fick av Gustaf II Adolf stora förläningar i Eksjö, bl. a. Kvänsås, som blev hans sätesgård. Han avled 1629 utan att efterlämna några manliga ättlingar. Lindslay skall 1632 ha inkallat den sannolikt föräldralösa dottersonen Johan Hytton (se ana 680) till Sverige. [db, GE]

fmfmfmffmff
2724 Johan Ber(e)nfelt, född omkring 1560.

fmfmfmmffff
2736 Maurice Du Rietz, född omkring 1580. Godsägare. Ägde stora gods i Artois.

Gift med

fmfmfmmfffm
2737 Julie d'Habarag, född omkring 1580.

fmfmfmmffmf
2738 Jacob Radou (Reddugh), född omkring 1580 i Liège, Belgien, död efter 1640. Handelsman och Bryggare.

Han inkom till Sverige 1608 i samband med Wellam de Besches värvningsresa till sina hemtrakter i Liègeområdet. Omedelbart efter ankomsten får han göra en kortare tjänst vid Salberget under ledning av Wellams bror Gillius de Besche. Jacob gifter sig med en syster till "Mäster Wellam", Helena de Besche, och arbetar första tiden som mässingssmältare. En notis om detta bröllop berättar: "Till Lasse Päderson at lathe Jacob Messingzmakare bekomma Twå Oxar, och Otte stycker fåår till sit Bröllop, och det skall sedan afräknas uthi hans bestelning. Af Stocholm den 25 Juli åhr 1609 (Riksregistraturen 1609)". Åren 1616-26 är han verksam i Stockholm som bryggare. Han hade affärskontakter med flera bruk främst i Södermanland och levde ännu 1640. [Kjell Lindblom]

Gift med

fmfmfmmffmm
2739 Helena de Besche, född omkring 1580.

fmfmfmmfmff
2740 Nicolaus Petri, född 28/7 1574, död 6/12 1651. Kyrkoherde.

Han var Kyrkoherde i Västra Eneby och Kisa socknar och blev senare Kontraktsprost. Hans barn upptog efter födelsesocknen namnet Enander. Genom dessa blev han stamfader för fem adliga ätter varav endast en fortleva; Gyllenadler (fortlever), Enehielm (utslocknad 1775), Enanderhielm (utslocknad 1732), Silfverstråhle (utslocknad 1841) och Enefeldt (utslocknad 1680). [SBL]

Gift med

fmfmfmmfmfm
2741 Helena "Elin" Johansdotter (Jönsdotter), född omkring 1580.

fmfmfmmfmmf
Nicolaus Eschilli2742 Nicolaus Eschilli, född 4/8 1588 i Förlösa sn, Kalmar län, död 17/12 1650 i Kalmar, Kalmar län. Superintendent. Eschilli erhöll en mycket god utbildning genom sin far Kyrkoherden Eschillius Haquinis omsorg. I unga år studerade han först i Kalmar, Växjö och Linköping innan han tillsammans med brodern Petrus den 2/11 1605 blev student i det anrika universitetet i Greifswald. Brodern skulle senare bli Kyrkoherde i Åby sn. Eschilli skrev in sig med namnet Phyrladius och blev efter besök i Rostock, Helmstadt och Leipzig student i Wittenberg 10/10 1610. Där stannade han inte länge utan återvände redan samma år till Sverige där han fick tjänst som rektor i Kalmar. 9/11 1613 prästvigdes han jämte sju av sina lärjungar i Vimmerby. 1623 blev han Teologie lektor och Kyrkoherde i Ljungby sn i Kalmar län samt blev 29/11 1627 utnämnd till Superintendent i Kalmar. I denna egenskap verkade han till sin död. Eschilli deltog även som Riksdagsman från sistnämnda år och under de följande riksdagarna.

Eschilli kom att spela än viktig roll som motståndare till det utkast till ny kyrkoordning som Johannes Matthiæ lade fram 1644 som följande historia visar.

Mot bakgrund av de allt mer splittrade protestantiska krafterna i Europa allt sedan reformationen hade man på kontinenten såväl som Sverige börjat arbeta för att försöka återförena dessa. I Sverige försökte den skotskfödde telogen Johannes Duræus (eg. John Durie, el. Dury) vinna Axel Oxenstierna gehör. Han hänvisade till teologie professorn, sedermera överhovpredikanten hos drottning Kristina, Johannes Matthiæ. Trots att Johannes Matthiæ var genuint intresserad vann han varken hos honom, vid Uppsala teologiska fakultet eller vid 1638 års kyrkomöte något större stöd för sina tankar. Johannes Matthiæ officiellt neutrala inställning till Johannes Duræus planer kan måhända förklaras av rädsla att stöta sig med prästeskapet och därmed grusa hans avancemang inom den svenska kyrkan. Först efter att han utsetts till biskop i Strängnäs 1643 kunde de hos honom boende krafterna, vilka önskade en förening av protestanterna i Sverige i Johannes Duræu anda, få större utrymme. En av de tidiga uppgifter prästeskapet gav Johannes Matthiæ i uppgift var att arbeta på en ny kyrkoordningen i Sverige. En sådan önskan hade länge funnits och Johannes Matthiæ som såg sin chans att låta de unionistiska tankarna få en verklig betydelse.

Förutom Johannes Duræus fick de böhmiska brödernas biskop, den berömde pedagogen Johan Amos Comenius synnerligen stort inflytade på Johannes Matthiæ. Graden av inflyttande var så omfattandeatt det utkast till ny kyrkoordning som han lade fram 1644, kallat "Idea boni ordinis in ecclesia" (ung. förslag till en god kyrkoordning), i hög grad var översatt och bearbetad efter de böhmiska brödernas 1616 antagna kyrkoordning. Den största förändringen som föreslogs, var införandet av konfirmation för ungdomen, som borde förrättas av biskopen med handpåläggning. I övrigt hade utkastet en kalvinistisk prägel på många punkter vilket tillsammans med annat väckte stor uppmärksamhet och undran från prästskap och politiker. Axel Oxenstierna tyckte bl.a. att Johannes Matthiæ lade för stor vikt vid biskoens makt. En av de ivrigaste motståndarna var den strängt ortodoxe Nicolaus Eschilli som menade att utkastets otillåtliggörande av det s.k. nöddopet var emot både bibel och kyrkolära. 1645 utgav Eschilli en synodaldisputation där han vidare utvecklade si kritiska hållning varpå Johannes Matthiæ gick i svaromål som ledde till en bitter polemik mellan de båda.

Drottning Kristina, vars gunstling Johannes Matthiæ var, kunde på inga villkor acceptera ett sådant angrepp och hon uttalade sitt missnöje över Eschilli skrift vid riksdagen 1647. Snart slöts dock fred mellan Johannes Matthiæ och Eschilli efter det att drottningen givit de församlade biskoparna befallning om att förlika saken. Även om den omedelbara striden tycktes över undansköts den i själva verket bara och kunde när som helst åter blomma upp. Axel Oxenstierna, som ganska riktigt bedömde sakernas ställning, skrev ock till sin vän biskop Rothovius i Åbo: "Sopita aut ad tempus suppressa lis fuit" (P. Andersson).

Det religlösa genomsyrade i sanning hans liv från alla håll. Hans far var Kyrkoherde och hans hustru Birgitta var dotter till Johannes Petri Ungius vilken var Eschillis företrädare som Superintendent i Kalmar. Ungius far i sin tur tjänade även han Gud som Hovpredikant hos Johan III och senare som Kyrkoherde i Hultsjö sn i Jönköpings län. Birgittas mor härstammade dock från en borgarsläkt vilken genom moderns far, Borgmästaren i Jönköping Måns Jönsson, nått stor rikedom och anseende under 1500-talets slut.

Titeln Superintendent som Eschilli innehade hade uppstått under 1500-talets slut då antal biskopssäten utökades genom delning av de äldre stiften. I de nybildade stiften kallades kyrkans högsta styresman Superintendent i stället för Biskop men deras uppgifter och ställning vore i praktiken jämbördiga. 1602 avskildes Kalmar län jämte Öland från Linköpings stift och blev superintendentur och 1678 ett eget biskopsdöme. Det var i detta nya stift Eschilli blev Superintendent 1627. [M-B Daun, NFB, SKH, Kerstin Malm]

Mer om Nicolaus Eschilli: [Högupplöst bild]

Gift med 1616

fmfmfmmfmmm
2743 Birgitta "Brita" Ungia, född 29/4 1600, död efter 1650, möjligen i Kläckeberga sn, Kalmar län.
[M-B Daun, Kalmar stifts herdaminne]

fmfmfmmmfmf
2746 Lars Jönsson Laelius, född omkring 1550, död 1603 i Polen. Kunglig sekreterare.

Inskriven vid universitetet i Greifswald 5 aug 70, i Wittenberg 28 nov 72, i Leipzig sommaren 73 och i Jena sommaren 77, prof vid Uppsala universitet 80, möjligen även 81, lektor eller professor med naturvetenskaplig undervisning vid högskolan på Riddarholmen omkr 82, rektor för stadsskolan i Sthlm 29 nov 91, tjänstg i k kansliet 94, lämnade Sverige för tjänstg hos konung Sigismund i Polen okt 98.

Som son till en av Stockholms rikaste köpmän fick L en påkostad uppfostran. Namnformen L nyttjade han i varje fall från sin inskrivning vid univ i Jena 1577. Vid sin återkomst till Sverige kallas han "mäster" (dvs magister) o tjänstgjorde en kort tid 80, kanske också 81, som "läsemästare" (dvs prof) i Uppsala. Enligt Sthlms tullängder 80 lät han 16 aug från Lübeck importera "ett fat med böcker". Han bodde 82 i ett eget stenhus vid Österlånggatan i Sthlm. Vid denna tid har han knutits till den av Johan III inrättade läroanstalten på Gråmunkeholmen (Riddarholmen). L kan möjligen ses som den förmedlande länken mellan läroanstaltens tidigare skede som kryptokatolskt kollegium o den i varje fall från 83 klart lutherska högskolan, som fungerade som ett slags akademiskt gymnasium. Han svarade närmast för den i vid mening naturvetenskapliga undervisningen o kallade sig 87 "professor physicus" i av honom som preses tryckta teser av medicinskt innehåll. Följande år utgav han en översättning från tyskan av H Büntings Itinerarium Sacrae Scripturae i två delar med den sv undertiteln: Thet är een reesebook öffver then Helighe Schrifft (med en karta över Palestina o med tillägg om mynt o mått i Bibeln). I företalet säger han sig "ingen prästman vara" o av K M:t ha blivit kallad "att profitere o lära Physica och Medica uti Sthlms collegio". 91 utgav L en översättning från tyskan av helt annat slag: Een sköön och härligh jungfrw speghel, som tillägnades hertig Karls dotter Katarina o bestod av en samling moraliserande betraktelser med utgångspunkt från bibliska kvinnogestalter. L:s översättningar tillhör den för tiden sällsynta profanlitteraturen men anknyter dock nära till Bibelns värld.

De flesta av L:s lärarkolleger var ramister, medan han själv närmast kan anses som liturgist. Han har tydligen också undgått den onåd som drabbade vissa av kollegiets lärare under Johan III:s sista regeringsår. I slutet av nov 91 avgav L vid tillträdet som rektor för stadsskolan en särskild förbindelse om undervisning i enlighet med kungens religiösa idéer.

Han var närvarande vid Uppsala möte 93 o undertecknade bekräftelsen av beslutet. L övergick snart till tjänstgöring i det k kansliet o blev vårdare av arkivet (de gamla handlingarna eller Rasmus Ludvigssons handlingar). Som sådan o troligen även i andra avseenden misstroddes han av hertig Karl, som i brev våren 97 uppmanade de hertigliga ståthållarna i Sthlm att ta ifrån honom handlingarna, "synnerligen dem, som han hemma hos sig haver". I konflikten mellan Sigismund o hertig Karl höll sig L till kungen. Vid ständermötet i Uppsala febr 98 samarbetade han med Sigismunds representant Samuel Laski, o han anlitades för att läsa upp kungens på tyska avfattade skrivelse. Han har också till svenska från tyska översatt Laskis budskap, som huvudsakligen rörde frågan om hertigens frigivande av fångar han tagit i Finland hösten 97.

Några veckor före slaget vid Stångebro gav Sigismund order till L att låta trycka mandat, som skulle utsändas i Sverige. Kort tid efter det kungen i mitten av okt 98 lämnat landet, avreste L jämte flera andra kungatrogna sekreterare från Sthlm till Polen via Reval. En lista över 29 personer, som flytt till Polen, upptar L:s namn under rubriken: "äre avdragne och have latit deres hustrur och barn efter sig och have egne hus i staden". Hans hus indrogs till kronan av hertig Karl. L var troligen i livet i mars 03 men omnämns som död 17 okt detta år.

L:s hustru stannade kvar i Sthlm o överlevde honom i många år. Barnen anpassade sig till Karl IX:s Sverige. Sonen Anders Larsson L gick i hertig Karl Filips tjänst som sekreterare. Dottern Margareta gifte sig med Karl IX:s betrodde sekreterare Erik Elfsson, som 11 febr 06 fick k brev på L:s hus vid Österlånggatan med (den felaktiga) motiveringen, att huset egentligen inte tillhört L utan hans hustru. Hon hade inte varit med honom "uti någon stämpling delaktig" o hade därför inte bort umgälla vad han brutit. Erik Elfssons son Hans Eriksson upptog morfaderns namn L. [SBL]

Gift med

fmfmfmmmfmm
2747 Vendela Berendsdotter Hafwerstad, född omkring 1560, död 1618 i Stockholm, Stockholms län. Syster till ana 5497.

fmfmfmmmmff
2748 Berendt Låhrman (Lohrman), född omkring 1570, död senast 1629 i Hudiksvalls stadsförsamling, Gävleborgs län. Borgmästare.

Han var Borgmästare i Hudiksvall 1614-21. Riksdagsman 1617. Arrenderade från 1620 kronans inkomster av Hälsingland. [SBL, GE]

Gift med

fmfmfmmmmfm
2749 Anna Thomasdotter, född omkring 1570, död efter 1602 men innan 1608 i Hudiksvalls stadsförsamling, Gävleborgs län.

fmfmfmmmmmf
2750 Gustaf Larsson, född omkring 1580. Köpman.

Han var Köpman i Uppsala. Gustaf Larsson ägde en gård vid nuvarande Östra Ågatan, vilken han skänkte till staden för att användas som barnhus.

Gift med

fmfmfmmmmmm
2751 Anna Engelbrektsdotter, född omkring 1580.

fmfmmffmmmf
2766 Didrik von Brehmen, född omkring 1565. Borgmästare. Han var Borgmästare i Mariestad. [SBL]

Gift med

fmfmmffmmmm
2767 NN Larsdotter, född omkring 1575.

Enligt Arvid Ernviks bok "Tullnärer, Gränsridare och smugglare" skall hon ha tillhört en adlad västergötsk släkt, som senare möjligen har visat sig vara riktigt då hennes far var Lars Joensson, vars son 1646 adlades B j ö r n b e r g. [Arvid Ernvik, Urban Bäckström]

fmfmmfmffff
2768 Anders Andersson Bratt af Björke, född omkring 1555 i Vallen, död före 1618 i Brätte, Dal sn, Värmlands län. Köpman och Rådman.

Han var Köpman och Rådman, först i Nya Lödöse, senare i Brätte. Flyttade troligen till Brätte 1612. [SoH]

Gift med

fmfmmfmfffm
2769 Kerstin Andersdotter, född omkring 1560.

Sannolikt den föregåended hustru. Vittnade för mannens syster 10/2 1591 och nämns 1619 i Brätte som "Enkan Kerstin Andersson" bland de tidigare från Nya Lödöse inflyttade borgereskapet. [SoH]

fmfmmfmffmf
2770 Lauritz (Lars) Bånge, född omkring 1550. Borgare, Handlanden och Rådman.

Nämnd tidigast 1587-1595 i Nya Lödöse. Han var Borgare i Nya Lödöse 1619, sedan Handlanden och Rådman i Brätte. Sannolik far till ana 1385. [SoH]

fmfmmfmfmff
2772 Lars Jonsson, född omkring 1550. Bergsfogde.

Nämnd som Bergsfogde i Värmland 1588. Svenskt biografiskt handlexikon uppger dock att han nämns 1556-1588, vilket låter mindre troligt. [SvA no 2 1998, SBHL]

fmfmmfmfmmf
2774 Pehr Jönsson Bratt af Höglunda, född omkring 1570, död 7/10 1639. Godsägare.

Tog 1625 med en broder introduktion på riddarhuset som adliga ätten Bratt af Höglunda (herrgård i Nors socken, Värmlands län) under nr 49 vars ätt utslocknade på svärdssidan 1984 (se ättens vapensköld till höger). Han deltog i Uppsala möte 1593 och finns med bland undertecknarna av mötets beslut. Från riksdagen 1627 uteblev han dock utan laga förfall och fick böta 50 daler. Som godsägare var Bratt en förmögen man och skötseln av dessa blev hans livsuppgift. Han bosatte sig mot slutet av sitt liv på Vik där han dog. Bratt begravdes i Arvika kyrka (Mikaelikyrkan) där ett epitafium av trä över honom uppsattes som idag är borta. Genom giftermålet nedan kom Per Jönsson Bratt i besittning av Vik (Arvika sn, Värmlands län) och Berg. Dessutom hade han före äktenskapet gårdarna Rud, Norserud och Öna i Ny socken vilket enligt Fernow utgjorde snart sagt alla frälse gods i Jösse härad. [Sten Nyborg]

Gift med

fmfmmfmfmfm
2775 Ingeborg Amundsdotter, född omkring 1580, död efter 1656. Hon var med stor sannolikhet av adlig börd.

fmfmmfmmfmf
2778 Håkan Svensson Skragge, född omkring 1580, död efter 1645. Borgmästare. Borgmästare i Filipstad. I Jönköpings rådhusrätts protokoll finns följande nedtecknat:

"6 Maj 1645 meddelades Håkan Svenssons i Philipstad son en skriftlig stämning under Notarii hand till Abraham Wedherhusen nästkommande 12 Maj att comparera och svara angående det Abraham haver ställt sig i löfte för Erik Masmästare att om Nyåret 1643 skulle stå till rätta i Philipstad.

1645 12 Maj Abraham Wäderhusen sakfälldes för stämning emot Håkan Svenssons i Philipstads fullmäktig till 3 marker. Den 17 Maj meddelades Simon Skragge på sin faders vägnar åter en skriftlig citation under Notarii hand till Abraham Wederhusen att comparera näst kommande måndag tideligen klockan 8.

1645 19 Maj Kom för rätten Simon Haqvini Skragge på sin faders Håkan Svenssons vägnar i Philipstad emot Abraham Wederhusen, angåendes det Abraham Wederhusen haver caverat för Erik Masmästare att han skulle om Nyåret 1643 sig inställt till rätta uti Philipstad och efter sådant icke är skett, pretenderar Simon Skragge uppå skada och omkostnad hit förrest att Abraham Wederhusen det betalar såsom att Abraham söker Debitoren, där emot svarar Abraham Wederhusen att oansett uti själva cautionen icke finnes hans egen hand, likväl kännes han hava utlovat och ställt sig i löfte för Erik Masmästare det han skulle komma till Philipstad och Häkan Svensson till rätta stånda föregiver att Erik Masmästare talte med W:de Petro Dobero och då icke annat hade förmodat än Erik Masmästare skulle förlikts efter han allt sedan intet åtal haver förnummit och på det han ytterligare här om icke sökas eller fordras, säger Abraham Wederhusen sig hava skickat efter Erik Masmästare att han är nu tillstädes. Så alldenstund Abraham Wederhusen icke haver ställt sig vidare i löfte än att käran skall komma till rätta i Philipstad, varföre avsäger rätten det Abraham Wederhusen skall vara förpliktad innan S Johannis dag nästkommande ställe Erik Masmästare till Philipstad eller där bemälte Masmästare innan föreställt tid icke är kommen till rätta uti Philipstad skall Abraham Wederhusen då avlägga och betala det Erik Masmästare rättmäteligen är Håkan Svensson skyldig, belangande omkostnaden hit till staden ifrån Wermeland skall Abraham Wederhusen den förnöja sin Simon Skragge så framt Erik Masmästare icke förmår själv den betala." [Lotta Nordin]

Gift med

fmfmmfmmfmm
2779 Margareta Nilsdotter, född omkring 1570 i Väse sn, Värmlands län.

fmfmmmfffff
2784 Antonius Flach d.ä., född omkring 1560. Rådsförvant.

Gift med

fmfmmmffffm
2785 Anna Ergersheimer, född omkring 1570.

fmfmmmmfmff
2804 Måns Eriksson, född omkring 1590, död 10/5 1642.

fmfmmmmfmmf
Arvid Pehrsson Roman2806 Arvid Pehrsson Roman, född 1587 i Nya Lödöse församling, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län, död 25/9 1655 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län (på Västervik enligt O. Wasastjerna, vilket troligen åsyftar hans lantegendom Gustafsvik i själva fallet). Landsbokhållare. Efter studier kom han i lära som bokhållare hos sin mors halvbror Anders Appelbom. Som sådan visade han prov på stor flitighet och i riksarkivet finns en bok bevarad med hans vackra piktur. 1631 blev han utnämnd till landsbokhållare för Närke, Värmland, Nora bergslag och Dal.

Roman ägde flera gårdar i Kristinehamn, bl.a. Ulfsjö, Uddby och Kummelön i Ölme. Sanna inköptes 1629 och bestod av, enligt 1585 års jordebok, ond åker, sår 5½ tunna, äng 16 lass, fiske, gott mulbete och utrymme tämligt. Han lät bygga en gård på två tomter där stadshotellet i Kristinehamn nu ligger. Samma år som han utnämndes till landsbokhållare flyttade han emellertid till lantegendomen Wijk (Gustafsvik) i Kristinehamns landsförsamling, till vilken han också skrev sig. Egendomen hade han bytt till sig av Jöns Bonde, en medlem av den mäktiga bondeätten.

Vid grundandet av Kristinehamn 1642 (privilegier 29/10 1639) spelade han tillsammans med tullinspektören och gästgivaren på Bro gård, Peter Flygge (se ana 1382), samt brodern Olof Pedersson Roman (som blev stadens förste justitieborgmästare 1644-1650 och borgerlig Borgmästare 1651-1656) en avgörande roll.

Förutom att han hade avgörande betydelse för stadens planering skänkte han också staden en första om ock provosorisk, rådstuga, bidrog till kyrkobygget och skänkte bl. a. en mässhake samt blå sammet. Roman skänkte även staden dess första kyrkobok i en vackert utförd dedikation den 1/9 1644. På dess första sida återfinns bokens första anteckningar av honom själv och som avslutas med orden: "Frukta Gud och hav honom kär, så sker Dig lycka ehu Du är".

Arvid Pedersson använde inte alltid namnet Roman, vilket han och brodern var de första att bära. Det saknas t.ex. i det köp- och fastebrev, skrivet på pergament, som uppsattes då Arvid Pedersson till Vik och Peter Flygge från Filipstad tillsammans med Borgmästaren Sven Bengtsson i Karlstad inköpte Ackkärns och Matlangs Hammare 1629. Brevet förvaras på Lundsberg i Lungsund.

Roman var som nämnts en stor jordägare och med tiden blev han ägare till betydande egendomar i trakten, vilka som det heter i drottning Kristinas konfirmation (förläning) den 10 mars 1648, fick besitta under frälses frihet. Han ägde förutom redan nämnda Gustafsvik, Ulfsjö (under hans tid blev Ulfsjö troligen fideikomissegendom) - en gård som fram till våra dagar är i Roman- och Råbockättlingarnas uppdelade ägo - Uddby och Kummelön även Motorp, Fallet, Uddeby, Kroksvik, Olserud, Taberg och Vålön.

I mycket hög grad ägde Roman regeringens förtroende, vilket bevisas av de förläningar han fick mottaga. Eftervärlden har uppfattad honom som en ädel och sympatisk personlighet i motsats till vad det ansågs om många kronans män på den tiden.

Roman ligger begravd under en av Mäster Bengts (stenhuggare Bengt Svensson) vackert uthuggna gravstenar i pergolan i Kristinehamns gamla kyrka tillsammans med sin första hustru, den blott tjugonioårige Anna Gyllenhand.

Han blev stamfader för den genom hans son, kamreraren i Ingermanland och Kexholms län Pehr Roman (1630-1682) 15/2 1674 adlade ätten S t i e r n c r a n t z (introducerad 1675 under nr 854) som genom sonsonen, Översten för Östgöta infanteri Pehr Pehrsson Stierncrantz (1681-1737), 13/1 1720 upphöjdes i friherrligt stånd (introducerad 1720 under nr 175). Genom giftermål kom ätten i beröring med Finland genom den sistnämndes sonson majoren vid Savolaxs regemente Pehr Stjerncrantz (1755-1816). Han var ättens enda kvarlevande manliga medlem när han dog på Stjärnsunds gård i Hattula sn, Finland. Därmed hade ätten funnit sin nya geografiska plats. Genom en av hans söner, som alla var i finsk-rysk tjänst, introducerades ätten på Finlands riddarhus 6/2 1818 och har därefter inte längre ägt representation i Sverige utan endast i Finland där ätten ännu fortlever. [OW, NFB, Sonja Frykman-Udén, www.kristinehamn.se, Elisabeth Nyman, Elsie Olsson]

Mer om Arvid Pehrsson Roman: [Högupplöst bild]

Gift med 1619

fmfmmmmfmmm
2807 Anna Jönsdotter Gyllenhand, född 1604 i Ymsjöholm, Bäck sn, Skaraborgs län, död 3/1 1633 i Kristinehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. [GE, OW, Svensk slägtkalender nr 3 1887]


*** Generation XII ***

fffffmmfffff
4192 Per Ersson, född omkring 1525 i Gagnef sn, Kopparbergs län, död efter 1603 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Bonde.

Nämnd i tionelängden 1556-1558. Nämnd i de skattehandligar som rör Älvsborgs lösens 1571, i markgäldslängden 1585 samt i jordeboken 1603. Älvsborgs lösen var en synnerligen diger extraskatt som Sveriges tvingades betala till danskarna efter nordiska sjuårskriget 1563-1570 för att behålla Älvsborgs fästning, Sveriges enda hamn mot väster. De efterlämnade längderna från denna händelse var synnerligen detaljerade och nutida läsare får en mycket god överblick av den lösa egendom befolkningen ägde. Per Ersson var välbärgad och uppges ha ägt 2 lispund koppar, 2 kor, 7 får, 1 tre-årig ungnöt, 7 getter, 2 två-åriga ungnöt, 2 svin och totalt 79 ½ mark. Han betalade sammanlagt 9 mark och 6 öre till Älvborgs lösen. I skattelängden 1585 uppges han årligen så 8½ spann, därav till äng 4 sommarlass. Han producerade också ved och kol vartil mängden årligen uppgick till 3 stavrum ved och 3/4 stig kol. Det mesta av skatterna på det båda sistnämnda varorna gick i huvudsak till Falu koppargruvas verksamhet. [ÖB]


fmfmffffffff
5376 Hans Brun, född omkring 1500, död 1572 i Danzig, Tyskland. Redare och Köpman.

Han var verksam som redare och köpman på Langegasse i Danzig. Som ung köpman skrev han in sig i "Fondaco de Tedsche", d.v.s. i den venetianska tyska köpmanskolonin. Som katolik upplevde han en tid av stora religiösa oroligheter och lämnade därför 1526 Danzig för att först flytta till Köln och därifrån 1544 till Amsterdam i spanska Nederländerna för att finna en fridssplats. Där tvingades han ge upp sin tro och i stället inträda i den holländska reformerta kyrkan. Innan den spanska fältherren Hertingen av Alba hinner igångsätta det fruktansvärda folkmordet på 10 000 borgare i Antwerpen 1567 hinner Brun 1566 lämna staden och återvända till Köln där han senare avlider.

Under sin tid i Amsterdam ändrade han sitt namn till Broen i stället för sitt ursprungliga tyska namn Brun. [LAG]

Gift med

fmfmfffffffm
5368 Cecilia NN, född omkring 1500. [LAG]

fmfmffffffmf
5378 Pieter De Smeth, född 1516, död 1589. [LAG]

Gift med 4/2 1542

fmfmffffffmm
5379 Anna Sterck, född 1519, död 1576. [LAG]

fmfmfffffmff
5380 Jan van Uffelen

fmfmfffffmmf
5382 Joachim van Liesvelt, död 1579. [https://www.genealogieonline.nl/stamboom-boris-schubert-moonlight/R16991.php]

Gift med

fmfmfffffmmf
5383 Gabriele Verbeke

fmfmfffmmmmf
5406 Anders Torkelsson Pihl, född omkring 1570, död 164(6). Lagläsare.

Han var lagläsare på Dal, Älvsborgs län samt ägare till Pixbo och Lunnagården i Fässberg sn, Göteborg och Bohus län. [LAG]

Gift med

fmfmfffmmmmm
5407 Sigrid Svensdotter, född omkring 1580, död 1632 i Fässberg sn, Göteborg och Bohus län. [LAG]

fmfmfmmfffff
5472 Nicolaus Du Rietz, född omkring 1530. Krigare.

Kom i faderns ställe, och blev även av bemälde kejsare Karl V slagen till riddare av blå bandet, vilket ätten för på hjälmarna i vapnet. Död i fästningen Breda varest han låg i garnison.

Gift med

fmfmfmmffffm
5473 Marie de Ballvellet

fmfmfmmffmmf
5478 Gillis (Gilius) de Besche d.ä., född omkring 1540 i Liège, Belgien, död efter 1610. Arkitekt och Köpman.

Han var överstearkitekt och derjämte en förnämlig handelsman, först i Lüttich och Liège, sedan i Antwerpen. Han flydde från sistnämnda stad p.g.a. religionsförföljelse av protestanter med sin hustru och två döttrar till Sverige och inkom hit i slutet av Karl IX regering. Tidigast nämnd som Byggmästare på Skeppsholmen i Stockholm 23/7 1608. Senare flyttade han till Nyköping där han nämns som Byggmästare vid Nyköpings slott 11/6 1609. Han nämns som "mäster Gillus byggmästare" och kallas av konungen Karl IX till Stockholm 28/5 1609 och 3/8 1610. Enligt traditionen skall han tillhört en gammal nederländsk adelssläkt som genom sonen Hubert upphöjdes i rikstyskt adelsstånd av tysk-romerska kejsaren Ferdinand III vid 1600-talets mitt.

Gillis de Besche d.ä. hade fem söner vilka hade invandrat till Sverige från 1590-talet och framåt, varav åtminstone två av dem före fadern. Dessa söner var, Willem, Gillis d.y., Hubert, Gerhard och Jakob som alla verkade antingen som arkitekter och/eller Byggmästare förutom Jakob som var Bryggare och vars ofrälse gren utslocknade under 1700-talet. Willems son, Carl adlades för faderns förtjänster 29/8 1664 men slöt själv sin ätt. Gillis d.y. hade två söner Peter och Wilhelm. Den förstnämnda tvingades fly till Norge efter en konkurs där han grundade en ännu fortlevade norsk gren av ätten de Besche. Wilhelms ena son naturaliserades som svensk adelsman 24/7 1692 men slöt själv sin ätt. Från Gillis de Besches d.ä. tredje son Hubert härstammar den genom hans son Gillis den yngsta 24/11 1692 naturaliserdade gren som efter att ha varit representerad både på Sveriges och Finlands riddarhus 28/10 1921 utslocknade. Gillis ansågs vara en av sin tids rikaste bruksägare. Från Gillis de Besches d.ä. fjärde son Gerhad härstammar den 9/11 1678 naturaliserades svenska ätten de Besche ännu fortlevande adliga ätt som introducerades 1680 under nummer 944. [SBL, NFB, SBHL, OW]

Gift omkring 1571 med

fmfmfmmffmmm
5479 Helena de Besche, född omkring 1550. Hon tillhörde sannolikt samma släkt som sin make, vars inbördes släktförhållanden äro oklara.

fmfmfmmfmfff
5480 Per Joensson, född omkring 1540. Bonde. Han var Bonde i Sticklösa, Skärstad sn, Jönköpings län. [SBL]

Gift med

fmfmfmmfmffm
5481 Lisa Persdotter, född omkring 1540.

fmfmfmmfmmff
5484 Eschillius Haquini, född omkring 1550, död 1604, sannolikt i Förlösa sn, Kamar län. Kyrkoherde.

Tidigast nämnd som kaplan i Kalmar 1576-77 och som predikant på Borgholms slott 1578-1579. Samtidigt sägs han i Förlösa kyrkobok ha varit kaplan i Räpplinge. Sedan Förlösa genom Johan III:s resolution 13/9 1586 blivit skilt från rektorstjänsten vid Kalmar skola, blev Eschillius kyrkoherde där. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. [Kerstin Malm]

Gift med

fmfmfmmfmmfm
5485 Catharina Lydersdotter, född omkring 1550.

fmfmfmmfmmmf
Johannes Petri Ungius5486 Johannes Petri Ungius, född omkring 1570 i Hultsjö sn, Jönköpings län, död 1617 i Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar, Kalmar län. Superintendent. Efter studier i Växjö student i Greifswald 1590, student i Wittenberg 1593, fil.mag. 1595. Rektor scholae i Växjö 1597, domprost i Växjö 1603 samt blev rikets andra superintendent i Kalmar 1607 (Kalmar län jämte Öland avskildes från Linköpings stift och blev 1602 superintendentur och 1678 biskopsdöme). Vid Gustaf II Adolfs kröning i Stockholm 1617 insjuknade han i frossa, hemfördes och kunde därefter aldrig mera lämna sängen. Död i Kalmar och begraven i gamla stadskyrkan, med likpredikan av biskopen i Växjö Petrus Jonae Angermannus. Johannes Petri Ungius kallas i samtida källor vanligen "mäster Hans". [MB-Daun, NFB]

Gift 1599 med

fmfmfmmfmmmm
5487 Helena Månsdotter, född omkring 1570, död före 1605. [M-B Daun]

fmfmfmmmfmff
5492 Lille Jöns Andersson, född omkring 1530, död efter 1575 i Stockholm, Stockholms län. Köpman, Rådman och Borgmästare.

Han var Köpman, Rådman 1544-55 och Borgmästare 1568-69 i Stockholm. Jöns Andersson anses vara en dåtidens förmögnaste Köpmän. Redan på Gustav Vasas tid stadens högst taxerade borgare som tillhörde Johan III:s första kortvariga borgmästaruppsättning. Sonen Mäster Lars fick ärva ett stenhus i Helga lekamens gränd, en stenbod, ett brygghus, en korsvirkesbod, en träbod på Slottsbacken och ett stall på Södermalm. Änkan Ragnhild Haraldsdotter och dotterbarn fick också ett rikt arv. Han gifte sig första gången med Anna NN, som dömdes till döden för hor med Anders Vantmakare men vars straff omvandlades till skamstraff.

Gift andra gången med nästföljande ana. Gift en tredje gång 1552 med Karin NN och en fjärde 1575 med Ragnild Haraldsdotter, dotter till Harald Olsson i Vällinge. [Birgitta Lager-Kromnow, SBL]

Gift med

fmfmfmmmfmfm
5493 NN NN, född omkring 1530, död före 1552, möjligen i barnsäng med tanke på sin rimligt låga ålder.

fmfmfmmmfmmf
5494 Bernt Hafwerstad, född omkring 1510, död 1565 i Stockholm, Stockholms län. Köpman.

Han Inflyttade från Lübeck och blev Köpman i Stockholm. Skrev sig även som Berend van Hamburg och Berend Hoffstadt och ansågs vara en av Stockholms rikaste köpmän innan han avled i pesten. [Birgitta Lager-Kromnow]

Gift med

fmfmfmmmfmmm
5495 Vendela Snauel, född omkring 1510, död 1575.

fmfmfmmmmfff
5496 Jacob Låhrman/Laarman (Lohrman), född omkring 1530 i Lübeck Tyskland, död 1586 i Stockholm, Stockholms län. Köpman.

Han tillhörde en tysk adlig ätt från Württemberg och verkade som Köpman i Stockholm. Han nämns första gången i Tyska kyrkans räkenskaper 1575. Senare nämns han som föreståndare för samma kyrka 1580-1581 och som en av Stockholms äldsta 1582-1586. Han ägde sannolikt värdshuset Blå Örnen. Stamfader för släkten Lohrman i Sverige vilken anses utslocknad. Hans sonson son Livmedikusen Gustaf Lorhman (1640-1694) adlades L o h r e m a n 1689 (nr 1172), vars ätt med sonen Gustaf Johan Frans Lohreman (1678-1748) anses utgången i Sverige efter att denne flyttat till Rom och antagit Katolsk tro. Där tjänade han flera Påvar och avled som Kanik i kyrkan St:Maria in Travestere. [GE, SBL]

Gift med

fmfmfmmmmffm
5497 Gertrud Berendsdotter Hafwerstad, född omkring 1540. Syster till ana 2747.

fmfmmffmmmff
5532 Hans von Brehmen, född omkring 1530. Borgare. Han var Borgare i Mariestad, Skaraborgs län.

fmfmmffmmmmf
5534 Lars Joensson, född omkring 1550, död omkring 1621. Borgmästare.

Han var först borgaren i Bogesund, nuvarande Ulricehamn, senare Borgmästaren i Skövde. Skrev sig till Ingelsbo. Stamfader för adliga ätten B j ö r n b e r g som adlades med hans son Vice Lagmannen Joen Larsson Uplänning (1589-1663) 1646, vars ätt ännu fortleva. Han var gift med en dotter till Didrik von Brehmen (ana 2766) vars hustru NN Larsdotter (ana 2767) var syster till Joen Larsson Uplänning. Von Brehmen var sålunda samtidigt både svåger och svärfar till Joen Larsson Uplänning. [GE]

Gift med

fmfmmffmmmmm
5535 Margareta Hartmansdotter, född omkring 1550.

fmfmmfmfffff
5536 Anders Olsson Bratt af Björke, född 1530 i Vallen, död 1605 i Nya Lödöse församling, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län. Köpman och Rådman.

Han nämns som Borgare och Rådman 1587-1601 i Nya Lödöse stad, Göteborg och Bohus län och kallades Anders Olsson i Vallen. Bratt tillhörde det mest förmögna borgerskapet i nämnda stad och nämns ofta i olika fastighetsaffärer. Omtalas också i de mångtaliga tvistemålshandligar hans frände Borgmästaren i Nya Lödöse Olof Larsson var inblandad i, vilka handligar visar att Bratt stod på Borgmästarens sida.

De på olika platser uppgivna äldre leden till Anders Bratt af Björke, bl.a. i Helmer Bratts bok "Bratt från Brattfors" och i Gunnar Norlins artikel i Släkt och hävd no 3 1973 "Bratt af Höglunda, andra Brattsläkter och släkten Wallman", komer inte presenteras här då deras källvärde är allt för osäkert. Bl.a. uppges att Anders Bratt skall ha haft gemensamt ursprung med ana 11096 nedan vilka härstamma från den av Karl Knutsson Bonde adlade Nils Stensson Bratt. Norska forskare menar dessutom att denna svenska ätt har norskt adligt ursprung som man kan leda tillbaka till Øystein Gydusson Bratt som skall ha varit född omkring 1245 och vars morfars far varit Konung Inge Baarssønn (Bårdssön) (1185-1217) av Norge. Dock kan inte ett släktskap med den adliga ätten Bratt uteslutas då ett par märkliga omstänigheter talar för detta, bl.a. bruk av denna ätts vapesköld av långt senare levande medlemmar och represenation för densamma vid diverse riksdagar (se nedan).

Bratts kusin Hans Larsson blev stamfader för den s.k. Mariestads grenen av släkten Bratt vars sonsons sonson Carl Gustaf Bratt fick tillstånd av Riddarhusdeputationen att representera adliga ätten Bratt af Höglunda vid riksdagarna 1755-1756 och 1760-1762. Av Anders Olsson Bratts söner blev Anders (ana 2768) stamfader för adliga ätten Drakenfelt och släkten Bratt af Brattfors. Hans bröder blev stamfäder för den s.k. finska grenen (troligen utslocknad 14/3 1794), Sköllerstadsgrenen, som bortlagde Bratt namnet, och Uddevallagrenen. [HB, SoH]

fmfmmfmfmmff
5548 Jöns Persson Bratt af Höglunda, född omkring 1540, död efter 1605. Godsägare.

Nämnd 1557-1587. Skrev sig till Höglunda och Bråne. [Helmer Bratt, SvA band 2 1998, GE]

fmfmmfmmfmff
5556 Sven Simonsson Skragge, född omkring 1555. Bonde. Han var Bonde i Ugglesäter, Huggenäs, Värmlands län.

fmfmmfmmfmmf
5558 Nils NN, född omkring, född omkring 1540.

Gift med

fmfmmfmmfmmm
5559 Bengta Nilsdotter, född omkring 1540.

fmfmmmffffff
5568 Sigismund Flach, född omkring 1530. Läns- och vapenförvant.

Erhöll 10/11 1574 av kejsar Maximilian II (1527-1576) rikstyskt vapenbrev med inkluderad länsartikel. Anses vara den äldsta kända stamfadern för den adliga ätten Flach från Strassburg. Denna ätt har som naturalisationsbrevet från 1719 tydligt åsyftar med stor sannolikt släktskap med en i Rhenlandet omtalat ätt Flach von Schwartzenberg, känd sedan 1200-talet vilken förde samma vapensköld som den svenska ätten med skillnaden att den sistnämnda ättens vapensköld är något förändrad, en på heraldisk språk s.k. brisyr. [SRAK, SBL]

fmfmmmmfmfff
5608 Erik Månsson, född omkring 1560 i Östra Ämterviks sn, Värmlands län. Borgmästare.

Han var Borgmästare i Karlstad. Bosatt från 1608 till 1610 i Karlstad [Axel Löf]

fmfmmmmmfmmff
5612 Pehr Arvidsson, född 1555 i Nya Lödöse församling, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län, död efter 1605. Krigskommisarie, borgmästare och underlagman.

Han var Borgmästare i Nya Lödöse och nämns i det sista protokollet därifrån 12/10 1605. Var också Underlagman, Lagläsare och Krigskomissarie i Värmland. Stamfader för den ännu fortlevande släkten Roman vars namn upptogs av hans båda söner. Han blev även stamfader för den genom hans sonson, kamreraren i Ingeremanland och Kexholms län Pehr Roman (1630-1682) 15/2 1674 adlade ätten S t i e r n c r a n t z (introducerad 1675 under nr 854) som genom sonsonen, Översten för Östgöta infanteri Pehr Pehrsson Stierncrantz (1681-1737), 13/1 1720 upphöjdes i friherrligt stånd (introducerad 1720 under nr 175) och som efter förlusten av Finland 1809 endast fortlever i detta land. [GE, OW, Elisabeth Nyman]

Gift med

fmfmmmmmfmmfm
5613 Brita Haraldsdotter Vångasläkten, född 1570.

Vem hennes mor var är inte helt klart. Enligt Oscar Wasastjerna var det Ragnhild Svensdotter, vars riktiga patronymikon senare har bevisats vara Jonsson. Andra uppgifter, med oklara källor som grund, vill göra gällande att modern var henns fars andra hustru NN Andersdotter. [SBL, OW]

fmfmmmmfmmmf
5614 Jöns Persson Gyllenhand, född 1574. Befallningsman.

Han var Fogde i Vadsbo härad, Skaraborgs län 1604-1619. Stamfader för den möjligt adlade ätten Gyllenhand. [J. A. Almquist]

Gift med

fmfmmmmfmmmm
5615 Clara Brita Persdotter, född omkring 1580.


*** Generation XIII ***

fffffmmffffff
8384 Erik Svensson, född omkring 1495 i
Gagnef sn, Kopparbergs län, död före 1556 i Gagnef sn, Kopparbergs län. Bonde.

Nämnd i tiondelängder 1549 i Fors och betalade då 4 öre och 8 pennigar skatt. [ÖB]

fmfmfffffffff
10752 Peter Brun, född omkring 1460, död 1524 i Köln, Tyskland. Redare och rådman.

Han var redare och rådman i Danzig. [LAG]

fmfmffffffmff
10756 Gerhard De Smeth, född omkring 1485.
[LAG]

Gift med

fmfmffffffmfm
10757 Catalyne van der Banck född omkring 1490.
[LAG]

fmfmfffffmmff
10764 Jacob van Liesvelt, född omkring 1490 i Antwerpen, Holland, död 28/11 1545 i  Antwerpen, Holland. Boktryckare.

Van Liesvelt, som tillhörde en boktryckarfamilj, spelade en betydande roll i spridandet av Luthers refermation på det hollänska språket. Han var bl.a. den första att göra en fullständiga översättningen av Bibeln till holländska år 1526. Som varm anhängare av Luther följde han noga utgivandet av dennes skrifter och översättningar. Efter att Luther 1534 hade utgivit en fullständig översättning av både G.T. och N.T., den s.k. Luther-bibeln, följde van Liesvelt snart i dennes spår. Redan 1535 lät han revidera sin sedan tidigare utgivna hollänska bibel och lät samma år trycka en ny upplaga av denna, nu helt grundad på Luther-bibeln. Trots att han stod reformation nära lät han trycka böcker både för och emot reformationens idéer. Till slut anklagades han för kätteri och avrättades i sin hemstad Antwerpen. [Wikipedia DE]

Gift med

fmfmfffffmmfm
10765 Maria Anxct
, död 1566. Boktryckare och bokförläggare.

Hon tog efter sin makes död över hans boktryckeri- och förläggarverksamhet men tryckte därefter endast katolska skrifter i eget namn, bl. a. med hjälp av sina son Hans. År 1560 och 1564 utgav hon bibeln. Det förstnämnda året gav hon även tillsammans med den välkända boktryckarens Hendrick Peetersen van Middelburchs änka ut en romersk bibel baserad på den katolska Vulgata.

Hon gifta senare om sig boktryckaren med Simon Cock. [http://www.biblianeerlandica.be/biografieen/maria-anxct-weduwe-jacob-van-liesvelt/]

fmfmfffmmmmff
10812 Torkel Svensson, född omkring 1540. Nämndeman, bonde och sexman.

Han var nämndeman i Askim härad, bonde och sexman i Forsåker, Fässberg sn, Göteborg och Bohus län. [LAG]

fmfmfmmffffff
10944 Phles Du Rietz d.y., född omkring 1480. Grand-capitain.

Utmärkte sig genom tappra bedrifter, varför han av den Romerske kejsaren Karl V befordrades till Grand-Capitaine och chef för en del av dess krigshär, som stod vid Landrecy, där han ock 1506 blev av bemälte kejsare slagen till riddare.

Gift med

fmfmfmmfffffm
10945 Marie de Fresnoy

fmfmfmmffmmff
10956 Wilhelm de Besche, född omkring 1500, död 8/10 1567 i Liège, Belgien. Arkitekt.

Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Lüttich. Begravd i oktober 1567 i S:t Lamberts kyrka i Liége, Belgien. [OW]

fmfmfmmfmmfmf
10970 Lyder Pedersson, född omkring 1510, död efter 1575. Fogde och häradshövding.

Häradshövding i Stranda härad och fogde på Strömserums gård i Ålems sn 28/1 1561-1568. Under denna tid gav Erik XIV 29/6 1566 brev och föreskrifter till Lyder Pedersson angående uppbörden av Ålems pastoralier. Trolig far till Catharina Lydersdotter, se ana 5485. [J A Almquist, Kalmar stifts herdaminne]

Gift med

fmfmfmmfmmfmm
10971 Kerstin NN

fmfmfmmfmmmff
10972 Petrus Petri Ungius, född omkring 1540, död 1610. Kyrkoherde.

Nämnes som berömelig prästman i biskop Petrus Jonae Angermannus likpredikan över superintendenten Johannes Petri Ungius i Kalmar. Efter att i sex år ha varit predikant i krigsflottan blev han hovpredikant hos Johan III och promoverades av honom till Hultsjö sn. Var riksdagsman 1590 och underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Kyrkoherde i Hultsjö sn, Jönköpings län, Växjö stift 1567-1610.

Gift med

fmfmfmmfmmmfm
10973 Kristina NN, född omkring 1550.

fmfmfmmfmmmmf
10974 Måns Jönsson, född omkring 1540, död 21/10 1603. Kämnär och borgmästare. J. var 1578 kämnnär vid rådhusrätten i Jönköping och uppträdde med stor auktoritet gentemot sina kolleger bland fogdarna i länet. Blev borgmästare i samma stad 12/4 1595. Politiskt stod han orubbligt på hertig Karls sida. Måns lämnade 1599—1601 stora leveranser till kronan av vävnader, matvaror, kryddor och specerier, drycker, papper m. m. och försträckte även kronan penningar till avlöning åt knektar. Måns Jönsson var en betydande köpman - vid 1500-talets slut Jönköpings främste - och tillskansade sig betydande rikedommar samt uppbar ett högt anseende. Stamfader genom sina sonsöner för adliga ätterna Durell och Duréel. [GE, SBL, Nils Stiernskiöld, Bertil Broomé, Hugo Gebers förlag, Stockholm 1950]

Gift med

fmfmfmmfmmmmm
10975 Brita Nilsdotter, född omkring 1540.

fmfmfmmmfmmmf
10990 Henrik Snauel, född omkring 1490, död före 1564. Köpman.

Han var köpman i Stockholm på 1520-talet, borgare i Köping före 1552, borgare i Arboga på 1550-talet; lät bygga en hammarsmedja i Hedströmmen strax söder om Karmansbo i södra änden av sjön Andern (Åndern) - platsen kom att uppkallas efter svärsonen Berendt Hafwerstedt, nämligen Bernshammar. I Gustaf I:s brev av den 23 april 1525 ombeds borgmästaren i Lidköping, "biörn iönsson", att med det snaraste betala sin skuld till "hindriick snawol" om 10 skeppund (1.700 kg) koppar. Omtalas som framliden den 24 okt 1554 i Gustaf I:s registratur. Stamfader för släkten Snauel.

Gift med

fmfmfmmmfmmmm
10991 Elseby NN, född omkring 1500.

fmfmfmmmmffmf
10994 = 5494

Gift med

fmfmfmmmmffmm
10995 = 5495

fmfmmffmmmmmf
11070 Hartman Andersson, född omkring 1520. Rådman.

Han var rådman i Bogesund och möjligen av tyskt ursprung då hans förnamn vittnar om den möjligheten. [Ann-Katrin Andersson]

fmfmmfmfmmfff
11096 Per Persson Bratt af Höglunda, född omkring 1510, död efter 1557. Godsägare.

Nämnd Nämnd 1540-1557. De på olika platser uppgivna äldre leden till Jöns Bratt, bl.a. i Helmer Bratts bok "Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med den sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt", kommer inte presenteras här då deras källvärde är allt för osäkert. Bl.a. uppges att Jöns Bratt skall ha haft gemensamt ursprung med ana 5536 ovan vilka härstamma från den av Karl Knutsson Bonde adlade Nils Stensson Bratt. Norska forskare menar dessutom att denna svenska ätt har norskt adligt ursprung som man kan leda tillbaka till Øystein Gydusson Bratt som skall ha varit född omkring 1245 och vars morfars far varit Konung Inge Baarssønn (Bårdssön) (1185-1217) av Norge. [GE, SvA 2 1998]

fmfmmfmmfmfff
11112 Simon Skragge, född omkring 1530 i Norge. Bonde.

Han inkom i slutet av Gustav I:s tid från Norge till Sverige och bosatte sig på Hammaröen i Värmlands län där han nämndes som Bonde. Stamfader för den synnerligen vittugrenade släkten Skragge som utgrenat sig i adliga ätterna Skraggenskiöld (två medlemmar adlades; den ena 30/3 1652, introducerad under nr 552, utslocknad 1666; den andra 13/8 1704, introducerad under nr 1429, utslocknad 1742) Hermelin (adlad 13/11 1702, introducerad 1704 under nr 1391, utslocknad 3/1 1797 (omkring 1820 enligt SRAK) med fortlever i en sedan 5/11 1766 i friherrlig värdighet upphöjd gren som introducerades 9/5 1776 under nr 272), Skraggenstierna (adlad 1710, ej introducerad, utslocknad) och Lagerborg (adlad 23/6 1719, introducerad 1720 under nr 1620, utslocknad i Sverige 28/11 1872, introducerad 26/1 1818 under nr 105 på Finlands riddarhus, men utslocknade 29/4 1961) [OW, SRAK]

Gift med 1567

fmfmmfmmfmffm
11113 NN Larsdotter
Glumserudsläkten, född omkring 1530.

fmfmmfmmfmmmf
11118 Nils Larsson, född omkring 1510.

fmfmmmmmfmfff
11216 Måns Andersson, född omkring 1530 Sankt Peders församling, Nya Lödöse. Fogde och Lagman.

Han var Fogde i Karlstad, lagman i Värmland. Bosatt Fölsvik, Östra Ämtervik, Värmlands län. [Pelle Norelius]

fmfmmmmfmmfff
11224 Arvid Pehrsson, född omkring 1520.

fmfmmmmfmmfmf
11226 Harald Bengtsson Vångasläkten, född omkring 1520 i Nya Lödöse församling,
Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län, död före 1587. Tullskrivare och Köpman.

Han var Tullskrivare och Köpman i Älvsborg och sekreterare på Älvsborg. Tullskrivare i Älvsborg 5/9 1571 och konung Johan III:s och hertig Karls köpman. Skrev sig till Surte i Angereds sn Älvsborg och Söderby i Fellingsbro sn Ör. Stamfader för adliga ätterna Appelboom och Igelström, till vilken sistnämnda ätt den ryske diplomaten och generalen 0. H. Igelström hörde. [Elisabeth Nyman, NFB, SBL]

Gift med

fmfmmmmfmmfmm
11227 NN Andersdotter Ravnäs-ätten, född omkring 1530.

Hennas far är oklar, men kan möjligen vara den nedan angivna Anders Trulsson Marbo. Moder till Harald Bengtssons dotter Brita ska enligt Oscar Wasastjerna vara dennes första frun Ragnhild Svensdotter, vars riktiga patronymikon senare har bevisats vara Jonsson.
[SBL, OW]


*** Generation XIV ***

fmfmffffffffff
21504 Philipp Brun, född omkring 1430, död 1499 i Danzig, Tyskland. Köpman.

Han var bisittare i rådet i Danzig. [LAG]

fmfmfmmfffffff
21888 Valerien Du Rietz, född omkring 1460. Överste.

Gift med

fmfmfmmffffffm
21889 Marie de Crispin

fmfmfmmffmmfff
21912 Henrik de Besche d.y., född omkring 1460. Nämnd 1488. [OW]

Gift med

fmfmfmmffmmffm
21913 Johanna de Roxelle, född omkring 1470.

fmfmfmmmmffmmf
21990 = 10990

Gift med

fmfmfmmmmffmmm
21991 = 10991

fmfmmfmmfmffmf
22226 Laurentius Laurentii Glumserudsläkten, född omkring 1500, död 1567. Kyrkoherde.

Han var Kyrkoherde i Tingvalla (Nu Karlstad) och sedermera i Nor. Hans änka bodde på Hammarön efter hans död. [Karlstads stifts Herdaminne, Rolf Lagerborg]

fmfmmfmmfmffmm
22236 = 44452

fmfmmmmfmmffff
22448 Pehr Arwidsson, född omkring 1490, död efter 1529. Riksdagsman och borgare.

Han deltog som representant för borgerskapet i Lödöse vid den oroliga riksdagen i Strängnäs 1529 som förutom att vara präglad av de rättsliga efterspelet till Västgötaherrarnas uppror också valde Gustaf Vasa till svensk konung den 6 juni. [NFB, Sonja Frykman-Udén]

fmfmmmmfmmfmff
22452 Bengt Haraldsson Vångasläkten, född omkring 1490 i Nya Lödöse församling, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län, död omkring 1550. Borgare.

Adelsman till Stora Wånga. Borgaren i Älvsborgs tillika ägare av skeppsparter där. Han deltog bland frälsemännen på riksdagen i Västerås 1527, då reformationen genomdrevs. Enligt traditionen ska han ha flytt ur landet 1529 tillsammans med brodern, Skaras siste katolske biskop Magnus Haraldsson, vilken var en av ledarna i Västgötaherrarnas misslyckade uppror mot kung Gustaf I. Bengt finns dock kvar i landet 1535, då han räknas upp bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland. Han bodde då i Nylödöse. Han omtalas som avliden i februari 1551 då kung Gustaf av hans arvingar försöker överta två av hans gods för skulder. [Elisabeth Nyman, SBL]

Gift med

fmfmmmmfmmfmfm
22453 Catharina Jönsdotter Lind, född omkring 1500.

Hon lät övertala sig av sin mans broder, biskop Magnus Haraldsson, att förbliva påviska villfarelserna trogen och for därför efter mannen med all sin egendom ur riket. Hennes moder skall ha tillhört en adlig ätt, som i vapnet förde en grön lind i blått fält. Hennes troliga syster Christina Lind var gift med hennes sons hustrus far (se ana 22455) [Elisabeth Nyman]

fmfmmmmfmmfmmf
22454 Anders Trulsson Ravnäs-ätten, född omkring 1500. Fogde.

Tillhörde en gammal frälseätt. Hans vapen var en halv lilja och stjärna. Bodde I Väster-Vånga i Vånga sn, Skaraborgs län. [Elisabeth Nyman]

Gift med

fmfmmmmfmmfmmm
22455 Christina Jönsdotter Lind, född omkring 1500.

Hennes moder skall ha tillhört en adlig ätt, som i vapnet förde en grön lind i blått fält. Hennes troliga syster Catharina Lind var gift med hennes dotters mans far (se ana 22453) [Elisabeth Nyman]


*** Generation XV ***

fmfmfffffffffff
43008 Claus Brun, född omkring 1390. Redare. Nämnd 1440 som redare i Danzig. [LAG]

fmfmfmmffffffff
43776 Valerien Du Rietz d.ä., född omkring 1460. Efterföljde sin fader Phles i tjänst och tapperhet.

Gift med

fmfmfmmfffffffm
43777 Estre' D'Habarag, född omkring 1470.

fmfmfmmffmmffff
43824 Heinrich de Besche d.ä., född omkring 1410. Nämnd 1448. [OW]

Gift med

fmfmfmmffmmfffm
43825 Maria de Montage, född omkring 1460.

fmfmmfmmfmffmff
44452 Lars Sonnesson Glumserudsläkten, född omkring 1470 i Väse sn, Värmlands län, död 1551 i Väse sn, Värmlands län. Bonde.

Han var Bonde i Glumserud. Enligt Karlstads stifts Herdaminne samt boken "Ur en Värmlandsläkts" öden av Rolf Lagerborg skall han han tillhört den så kallade Glumserudsläkten, känd sedan 1300-talets mitt. Enligt Fredrik Fryxsells bok "Värmlands slegtebok" skall hans far varit Sone Jonsson, farfar, Jon Hauguonsson, farfars far, Hauguon Andorsson och farfars farfar, Andor som på Marie bebådelsedag 1415 ingick förlikning med sin styvson Olof i Ludterud i samma socken. [Karlstads stifts Herdaminne, Rolf Lagerborg, Fredrik Fryxsell]

fmfmmmmfmmfmfff
44904 Harald Månsson Vångasläkten, född omkring 1460. Borgare.

Bosatt på Stora Wånga. Borgare i Nya Lödöse. (Palmsk). Borgare i Nya Lödöse. Enligt Anrep tillhörde han "den gamla förnämliga Vångasläkten, vilken i skölden förde tre rinnande strömmar och på hjälmen två horn samt var delad i herrskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Vånga, Hinskekind, Bryneslöv och Näs", men denna ätt har av senare tids forskning visat sig vara en okritisk sammanställning av ett flertal personer som under 1400-talet förde ett vapen med böljor eller strömmar. Palmskiöld som inte nämner något om hans förfäder skriver honom "till Vånga i Västergötland". Sannolik far till ana 22452.


*** Generation XVI ***

fmfmffffffffffff
86016 Heinrich Brun d.y. (Brune), född omkring 1350, död efter 1390. Köpman och redare.

Han var köpman och redare i Danzig och Putzig och nämnd tidigast 1377. Borgare i Danzig. Nämnd som borgare i Putzig 1390. [LAG]

fmfmfmmfffffffff
87552 Phles Du Rietz d.ä., född omkring 1405. Grand-Capitaine. Han var Grand-Capitaine i Spanien.

Gift med

fmfmfmmfffffffff
87553 Jeanne de Mory, född omkring 1450.

fmfmfmmffmmfffff
87648 Wathier de Besche, född omkring 1370.

Nämnd 1397 och bodde i Lüttich. Stamfader för adliga ätten de Besche från Holland. [OW]

fmfmfmmffmmffffm
87649 Johanna de Borne, född omkring 1420.


*** Generation XVII ***

fmfmfffffffffffff
172032 Heinrich Brun d.ä. (Brune), född omkring 1300, död 1/12 1360 i Münster, Tyskland. Köpman och Redare.

Nämnd 1320, 1322 och 1350. Han fick tillsammans med kompanjonen Andries van Hale av greve Wilhelm III en urkund som ställde deras handel inom Hennegau, Holland och Seeland under särskilt skydd. 28 år senare återfinns han i Danzig där han för denna stad inför ett helt nytt sätt att förvärva jord då han köpte hus och andra egendomar mot livräntor.

Vid denna tid var skeppen och deras varor, inte minst ur försäkrings synpunkt, en enhet. Den som anförtrodde sina varor år ett skepp förvärvade också mestadels en andel i skeppet och ibland också i olika hamnar. Familjen Brun ägde jämte skeppsandelar i Danzig också några i Rostock. Huvudsätet för deras rederi- och handelsverksamhet låg dock i Danzig. Anledningen till de många jord- och fastighetsförvärv som Brun gjorde låg inte minst i att han önskade säkra sin borgarrätt, något som sonen fortsatte att stärka och utöka, bl.a. till staden Putzig. [LAG]

Gift med

fmfmffffffffffffm
172033 Elisabeth NN, född omkring 1310. [LAG]

fmfmfmmffffffffff
175104 Jean Du Rietz, född omkring 1375.

Gift med

fmfmfmmfffffffffm
175105 Marie de Botay


*** Generation XVIII ***

fmfmffffffffffffff
344064 Johann Brun d.y. (Brune), född omkring 1270, död före 1327. Rådman och Köpman. Han var Rådman 1302-1314 i Münster. [LAG]

Gift med

fmfmfffffffffffffm
344065 Walburgis de Puteo, född omkring 1280. [LAG]

fmfmfmmfffffffffff
350208 Charles Du Rietz, född omkring 1350.

Gift med

fmfmfmmffffffffffm
350209 Agnes de Monts


*** Generation XIX ***

fmfmfffffffffffffff
688128 Johan Brun d.ä. (Brune), född omkring 1240, död efter 1285. Köpman. Nämnd 1262-1285. Bisittare i rådet i Münster. [LAG]

Gift med

fmfmffffffffffffffm
688129 Gerburg NN, född imkring 1250. [LAG]

fmfmfffffffffffffmf
688130 Everhard de Puteo, född omkring 1250, död efter 1299. Borgmästare.

Han var borgmästare i Ahlen, Westfalen i Tyskland och omnämns 1288-1299. Efternamnet antyder på ett italienskt ursprung. [LAG, Die Diözese, Wilhelm Kohl, 2004]

Gift med

fmfmfffffffffffffmm
688131 Alheid NN, född omkring 1260. [LAG]

fmfmfmmffffffffffff
700416 Pierre Du Rietz, född omkring 1330.

Bragte sig upp i krigstjänsten till hög värdighet samt ägde många och stora gods.

Gift med

fmfmfmmfffffffffffm
700417 Madam de Morette, född omkring 1360.


*** Generation XX ***

fmfmffffffffffffffff
1376256 Gerhard Brun (Brune), född omkring 1200.

Nämnd 1227 i Münster i Westfalen som vittne tillsammans med brodern Bernhard i en förhandling vilken ger intrycket av att de båda var respekterade och aktade herrar vid denna tid. Han nämns även 1229 på samma plats.

Släkten uppges ha tillhört en s.k. "Erbmännerfamilj" vilka endast går att finna i stiftet och staden Münster, Westfalen i Tyskland. Släkten Brun tillhörde därmed stadsadeln, den yttersta överklassen i Münster.

Stamfader för Patriciersläkten Brun, (Brune, Broen) från Tyskland. [LAG, Die Diözese, Wilhelm Kohl, 2004]

fmfmfmmfffffffffffff
1400832 Guillaume Du Rietz den yngsta, född omkring 1305.

Gift med

fmfmfmmffffffffffffm
1400833 Madame de Langaverie, född omkring 1330.


*** Generation XXI ***

fmfmfmmffffffffffffff
2801664 Eustasche Du Rietz, född omkring 1280. Herre till Guignes och Cautin enligt hans epitafium i klostret Verger.

Gift med

fmfmfmmfffffffffffffm
2801665 Gyotte de Bourghielles, född omkring 1300. Dame till de Gugnies.

Hon tillhörde en förnäm fransk adelssläkt som på fädernet härstammar från Angilbert "Den helige" De Ponthieu. Han var gift med prinsessan Bertha av Frankrike, dotter av kejsar Karl (I) den store (742-814).


*** Generation XXII ***

fmfmfmmfffffffffffffff
5603328 Gerhard Du Rietz, född omkring 1261. Riddare.

Gift med

fmfmfmmffffffffffffffm
5603329 Alix D'Aubericincourt, född omkring 1270.


*** Generation XXIII ***

fmfmfmmffffffffffffffff
11206656 Guillaume Du Rietz d.y., född omkring 1200. Riddare. Herre till Riez och de Poupliers.

Gift med

fmfmfmmfffffffffffffffm
11206657 Agnes de Belles-Aises, född omkring 1230.


*** Generation XXIV ***

fmfmfmmfffffffffffffffff
22413312 Guillaume Du Rietz d.ä. (du Riés, du Rie, du Riez), född omkring 1160, död efter 1190. Riddare.

Nämnd som riddare (Chevalier) i Artois. Påstås enligt släkttraditionen vara född 1100, vilket låter föga troligt då sonsonen uppges vara född 1261. Ätten härstammar från franska nederländerna. Nämnd första gången 1190 då han vid Cambrariska adelns immatrikulerande blev införd i Chambre de Cambraisy, eftersom det befanns, att han, vilken hade samma gods, namn och vapen, nämligen tre gyllene klubbor i röda fält, som Charles du Rietz, nämnd före år 1000, från vilken han härstammar i rakt nedstigande led ifrån. Denne Charles hade förklarats adelsman före år 1000 och ägde godsen Monsmaretz, Hvequliers och Bahlnon. Stamfader för den adliga ätten Du Rietz från Frankrike. [SAÄT, JC]

Gift med

fmfmfmmffffffffffffffffm
22413313 Matilde de Hamelaincourt, född omkring 1140. [SAÄT, JC]

fmfmfmmfffffffffffffffmf
22413314 Eustache de Belles-Aises. Riddare, död efter 1188.

Nämnd som chevalier, seigneur de Sailly i värdepapper 1188. [SAÄT, JC]


*** Generation XXV ***

fmfmfmmffffffffffffffffmf
44826626 Wir(i)fride de Hamelaincourt, född omkring 1115, död efter 1169. Riddare. Seigneur (herre) du Chefne. Nämnd 1155 och 1169. [JC]


*** Generation XXVI ***

fmfmfmmffffffffffffffffmf
89653252 Warnier (Waiter) de Hamelaincourt, född omkring 1080. Riddare.

Nämns 1106-07 i samband med att han ger jord till klostret i Saint Aubert. [JC]

Gift med

fmfmfmmffffffffffffffffmm
89653253 Amicie NN

Sidans topp | Startsidan | starpatrik[at]yahoo.se | Reviderad 2016 12 15

A PBA Production Copyright ©
1998-2016