Patriks släkt och kultursidor


 

Startsida

Om mig

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Mer om släkten

Stamtavlor

Historia

Konstgalleri

Efterlysningar

Uppdateringar

Gästbok

Mormors antavla

av Patrik Andersson

Min mormors anor går att spåra till 900-talet. På fädernet härstammar hon från Östergötland och Småland och på mödernet från Småland men längre bakåt från mångtaliga landskap i södra och mellersta Sverige samt flera länder i Europa.

Släktnamnet Spång härstammar från livgrenadjären Gustaf Gustafsson (1778-1842) som 1808 upptog namnet och blev stamfader för än ännu fortlevande släkt.

På hennes möderne har anknytningen till havet varit mycket stark med åtskilliga lotsar och båtsmän, men även bönder går att finna bland hennes anor. Här finns också anor från Finland. Dessutom finns släktskap med flera vallonsläkter. På senare tid har även släktskap med såväl adel, furstar och kungar tillkommit med vilka antavlan kommer att kompletteras.

Vållö romp - Lotsstuga Vållö Vållö lotsplats "Vållö-Romp". Lotsstugan på bilden, som ett par av mina anor och släktingar på min mormors sida varit verksamma i uppfördes vid sidan av många fler utmed hela Kalmarsundskusten på 1880-talet. År 1929 indrogs emellertid lotsplatsen och huset revs tillsammans med närliggande bostadshus. En av de sista lotsarna var Josef Lindström, en släkting till mig och måhända någon av de två männen på bilden.

Ön Vållö (Wållö), eller Wål(l)dö som den ursprungligen kallades ännu långt in på 1900-talet, nordöst om Mönsterås spelar en central roll på mormors möderne (se karta över Vållö - Öppnas i nytt fönster). Namnet berättar om öns tidvis våldsamma historia där enligt traditionen vissa invånare på ön medvetet förde fartyg fel, slog ihjäl besättningen och plundrade fartygen.

På hennes fäderne finns mest torpare och bönder, men även enstaka soldater, ryttare, skogvaktare och kronoskyttar.

Vill passa på och tacka Verner Lindström (postumt), Irene Lundqvist-Svenonius, Anna Spång, Anton Bäck och Jönköpings geneologiska förening för viktiga bidrag till denna antavla.

Källor

Förstahandskällorna i form av kyrkoböckerna är antingen egenhändigt framforskade eller kontrollerade mot andrahandsuppgifter som jag fått tillgång till.

Stundom har den enda källan till medlemar av tyska adelssläkter under medeltiden varit Wikipedia UK och Wikipedia DE. Detta har skett då uppgifter om medlemmar av dessa ätter icke hittats i den annars brukade primärkällan, Neue Deutshe Biographie. Här skall understrykas att endast uppgifter på Wikipedia som i sin tur har ett gott källmaterial med litteraturhänvisningar, helst med fotnoter, som grund kommit i fråga. Jag har bara stundtals haft möjligehet att kontrollera dessa källor mot den där upgivna originalkällan. Även uppgifter i Nordisk familjebok, andra upplagan, har använts rörande tyska adelssläkter, se mer därom under respektive biografi. 

ANS = Anna Spång
AR = Arméns rullor
DAA = Danmarks adels aarbog, Köpenhamn 1900
db = Dödboken
DBL = Dansk biografisk leksikon, Köpenhamn 1932-1944
DS = Dödskivan (CD-ROM 2005)
fb = Födelseboken
fsb = Församlinsböcker, SVAR, RA
GE = Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna, Stockholm 1925-1936
hfl = Husförhörslängden
HG = Händelö gård, RAÄ 85:2, Händelsö 2:1, Annica Ramström, Norrköpings stad och kommun 2009
JGF = Jönköping genealogiska förening
JR = Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Jully Ramsay, Helsingfors, 1909-1916
kb = Kommunionboken
MR = Marinens rullor
NDB = Neue Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, Berlin, 1953-
NF = Nordisk familjebok, andra och fjärde upplagan. Vilken upplaga omnämns i respektive biografi.
NSKM = Nyländska sätes- och kungsgårdar från medeltid till 1500-tal, Ulrik Rosendahl, Museiverket 2003
PLF, Person- och lokalhistoriskt forskarcentrum Oskarshamn, se vilket nummer under varje relevant biografi
SAÄT = Svenska adelns ättar-taflor, Gabriel Anrep, Stockholm, 1858-1864
SBL = Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1918-
SCB = Statistiska centralbyrån
SoH = Släkt och hävd (vilket nummer som åsyftas nämns efter varje aktuell biografi)
SRAK = Sveriges ridderskaps och adels kalender, Stockholm, 2010
VL = Verner Lindström
VS = Vivan Spång
WPDE = Wikipedia Tyskland
WPSE = Wikipedia Sverige
WPUK = Wikipedia Storbritanien
ÄSF = Äldre svenska frälsesläkter, del I, häfte 1-3, Stockholm 1957-1989
ÄTFR = Ättar-taflor öfver den på Finlands riddarhus introducerade adeln, Oscar Wasastjerna, Borgå 1880
ÄVOM = Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, Hans Gillingstam, Stockholm 1952

Källorna nämns inom hakparentes efter varje biografi.

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma.

Kontakt

Frågor eller kanske ny kunskap om min släktforskning, skriv då ett mail till: starpatrik
[snabel-a]yahoo.se



1 Vivan Spång, född i Mönsterås sn, Kalmar län.


*** Generation I ***

f
2 Sven Ludvig Svensson Spång, född 15/6 1892 i Kristina församling, Jönköpings län, död 25/3 1952 i Lilla och stora Essingens församling, Stockholm län. Frisörmästare.

S. bodde i Ystad 1913-1914, Malmö 1914, Lund och Malmö 1915, Mönsterås 1916 och från 1923 i Jönköping varifrån familjen flyttade till St:Görans församling i Stockholm 3/2 1939. S. upptog 1936 tillsammans med sin far åter det gamla släktnamnet Spång enligt bekräftelse 14/3 s.å. från pastorsämbetet i Sund. [fb, hfl, fsb, VS]

Gift 21/8 1915 med

m
3 Mimmi Dagmar Lindström, 25/6 1892 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 10/10 1973 i Kungsholms församling, Stockholms län. Hennes bror Gustaf Lindström var en skicklig modellbyggare.
[VS, hfl]


Mimmi Lindström och hennes make Sven Ludvig Spång. Fotografiet är troligen taget omkring 1915 av okänd fotograf. Privat ägo.


*** Generation II ***

ff
4 Frans Ludvig Svensson Spång, född 25/2 1863 i Ydrehammars hemman, Rumskulla sn, Kalmar län, död 4/3 1940 i Sofia församling, Jönköpings län. Skräddarmästare. Som barn flyttade Spångs familj ofta, från socknarna Rumskulla, via Lofta till Sund. Sitt första arbete som dräng utanför familjen fick han arton år gammal 1881 hos handlanden och skräddarmästaren Per Enoch Magnusson. Här lades grunderna till Spångs senare yrke som skräddarmästare. Knappt fyra år senare 1885 flyttar han, nu full med ny kunskap i yrket, till Gränna sn och står här nämnd som skräddarlärling. Redan i oktober 1886 flyttar han dock till Kristina församling i Jönköping, dåtidens magnet i trakten. Här nämns han som skräddargesäll och 1890 som skräddare. Under hela tiden fram till december 1891 bor han i Torgkvarteret 31-32. Här träffar han sin blivande hustru som bor i samma kvarter vid tiden. Senare arbetade han som skräddarmästare på Kungliga Smålands Artilleriregemente A6 i Jönköping. Runt 1905 införskaffade han en skrädderilokal på Lönnholmsgatan i Jönköping. På dess fönsterrutor kunde man läsa "Frans L. Spångs skrädderi". Han var även en av de första att införskaffa telefon i Jönköping.

Frans Ludvig brukade länge bara efternamnet Svensson och inte familjenamnet Spång, som han enligt obekräftade muntliga uppgifter skall ha återupptagit under sin tid på regementet A6. Med säkerhet vet man emellertid att detta namnbyte ägde rum 1936 då han och äldsta sonen Sven Ludvig erhöll bekräftelse den 14/3 s.å. från pastorsämbetet i Sund sn att återuppta det gamla släktnamnet vilken ändring en tid därefter även effektueras på samtliga av Frans Ludvigs barn. [fb, hfl, fsb, vb, db, VS, ANS]

Gift 8/4 1893 med

fm
5 Johanna Wilhelmina Isaksdotter, född 31/3 1872 i Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 10/2 1932 i Kristina församling, Jönköpings län. Piga. Hon flyttade 1890 från Habo sn till Kristina församling i Jönköping och arbetade där som piga på en rad adresser innan giftermålet. Hennes släkt har åtminstone sedan 1600-talets första hälft varit bosatt i Habo sn. Här finner man bl. a. kyrkoherden Nicolaus Laurentii, stamfader för släkten Nyberg från Habo. Se mer nedan. [fb, hfl, vb, db, ANS]

mf
6 Gustaf Emil Lindström, född 6/12 1864 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 24/5 1892 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Skeppare, lantbrukare. Blev Kofferdisjöman 28/3 1874. Tillhörde Oskarshamns sjömanshus. Lindström seglade till olika destinationer inte minst England från vilket ännu rester i form av bl.a. porslin finns kvar i släkten. Han verkade dock mesta tiden som lantbrukare och avled som sådan blott 27 år gammal. [fb, hfl, VL]

Gift 20/3 1889 med

mm
7 Alma Kristina Lundqvist, född 22/6 1868 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 22/5 1951 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Hennes släkt har ett starkt band med havet. Både hennes far och farfar var skeppare och på hennes mors sida fanns lotsar i flera generationer bakåt. Själv gifte hon in sig i en gammal lotsfamilj sedan tre generationer tillbaka och stärkte därmed ytterligare sin släkts traditioner.
Efter sin älskade makes allt för tidiga död blev hon senare gift med Henrik Thieman (1876-1958). [fb, hfl, DS]


*** Generation III ***

fff
8 Sven Fredric Spång, född 23/1 1821 Asby sn, Östergötlands län, död 4/11 1883 i Sunds sn, Östergötlands län. Rättare senare statdräng. [fb, hfl, vb]

Gift 21/11 1851 med

ffm
9 Anna Stina Pettersdotter, född 23/3 1824 i Ingatorp sn, Jönköpings län, död 5/12 1894 i Sunds sn, Östergötlands län. [fb, hfl, vb]

fmf
10 Isak Hans Pettersson, född 1/11 1837 i Lilla Målskogs hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 15/6 1901 i Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. Skräddare och torpare.
[fb, hfl, vb, JGF]

Gift 26/11 1864
med

fmm
11 Beata Sophia Johannesdotter, född 7/10 1834 i Södergårdens soldattorp, Övre Starbäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 1/1 1900 i Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[fb, hfl, vb, JGF]

mff
12 Claes Viktor Lindström, född 18/4 1832 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. död 13/3 1896 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots.

Han blev lotslärling 9/6 1846, kronolots med lägre lön (120 riksdaler) 16/3 1858 och avsked 20/10 1879. Ägde 1/4 mantal, Vållö no 1. Lindström var en flitig dagboksförfattare och har genom dessa anteckningar bidragit oerhört till kunskap om släkten på Vållö. [fb, hfl, vb, MR, VL]

Gift 16/3 1864 med

mfm
13 Anna Maria Jonsdotter, född 18/2 1830, död 15/2 1894 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Kalmar län. [fb, hfl, vb, VL]

mmf
14 Carl Johan Lundqvist, född 15/4 1844 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 3/7 1899 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Skeppare.


Råsegelskonaren "Lady Ann", ca 90 ton, byggd i Karlshamn 1846 och förbyggd 1875. Såld till Oskarshamn 1885 för 4 000 kr och fördes under många år av kapten Carl Lundqvist, Vållö. Fartyget såldes 1886 till Timmersnabben och förliste på hösten samma år med man och allt. Bild från Stranda hembygdsförenings årsskrift 1991-1992.

L. var skeppare på råsegelskonaren "Lady Ann", se bild ovan. [fb, hfl, VL]

Gift 8/11 1867 med

mmm
15 Christina Lindström, född 1/10 1832 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 25/12 1906 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, SCB]



*** Generation IV ***

ffff
16 Gustaf Gustafsson Spång, född 1775, 1777, eller 1778 i Sund sn, Östergötlands län, död 26/6 1842 i Asby sn, Östergötlands län. Livgrenadjär, kyrkovaktare och torpare. S. blev 1808, efter hans företrädares soldat Erik Spångs tillfångatagande i Frankrike 1806 blir han 1808 uttagen till livgrenadier vid Rote 115, Ydre 8:e kompani, 1:a livgrenadierregementet och överta namnet Spång. Vid mönstringen 1809 uppgavs han vara 5 fot och 9 tum lång och har varit i tjänst i 1 ½ år. Han deltar med sitt kompani i 1808-1809 års krig mot Ryssland ombord på kanonslupar på Finska viken. Han får dock avsked redan 12/2 1810, noterad som svag och ersätts av Sven Svenberg som återkommit från fransk fångenskap. Spång blir nu torpare och senare kyrkovaktare. [hfl, vb, db, AR, Olov Mattsson]

Gift 8/4 1804 med

fffm
17 Majalotta Svensdotter, född 1/2 1784 i Askeryd sn, Jönköpings län, död 20/6 1868 i Asby sn, Östergötlands län.
[fb, hfl, vb, db]

ffmf
18 Petter Isacsson Styf (Staf), född 31/12 1792 i Ingatorp sn, Jönköpings län, död 19/6 1836 i Ingatorp sn, Jönköpigs län. Soldat.

Antagen till soldat 4/9 1816 vid Holmens rote 31, Aspelands kompani, Kalmar regemente. Tilldelades namnet Styf, hette tidigare Isacsson. Han uppgavs vara 173 cm lång vid mönstringen. Styf var på åtskilliga fredskommenderingar: Arbetade först på Göta kanal 1816, 1820, 1825, 1828, 1830 samt 1832, läger i Skåne 1819 i 1 2/3 månader, i Norge 1821 i 2 1/3 månader, läger Ljungbyhed i Skåne i 2 mån samt Stockholm på Ladugårdsgärde 1836 i 1 1/3 månader. [fb, hfl, vb, db, ANS]

Gift 5/10 1816
med

ffmm
19 Lena Jonsdotter, född 18/8 1790 i Ingatorp sn, Jönköpings län, död 27/8 1851 i Ingatorp sn, Jönköpings län. [fb, hfl, vb, db]

fmff
20 Peter Johan Isacsson, född 3/4 1813 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. Dräng. For till Stockholm 1838 och har därefter inte gått att följa.
[fb, hfl]

Barn med

fmfm
21 Anna Sophia Johansdotter, 9/10 1815 i Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 1/5 1891 i Fattighuset, Bankeryds sn, Jönköpings län. [fb, hfl, JGF]

fmmf
22 Johannes Svensson, född 14/12 1804 i Bränninge soldattorp, Habo sn, Jönköpings län, död 15/3 1851 i Nedre Starbäcks Södergårds hemman, Habo sn, Jönköpings län. Arrendator. [fb, hfl, vb, db]

Gift 1826 med

fmmm
23 Johanna Nyberg, född 24/5 1805 i Gren hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 19/4 1858 i Nedre Starbäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, hfl, vb, db]


mfff
24 Johan Gustaf Lindström, född 23/9 1806 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 10/9 1844 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots.
[fb, hfl, vb, db]

Gift 30/10 1831
med

mffm
25 Charlotta Catharina Pehrsdotter, född 8/1 1807 i Njutemåla hemman, Ålem sn, Kalmar län, död 11/7 1859 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb]

mfmf
26 Jonas Peter Nilsson, född 17/9 1799 i Gelebo hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 27/5 1876 i Berg hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Torpare. [fb, vb, hfl, db]

Gift 12/5 1826 med

mfmm
27 Anna Lisa Pehrsdotter, född 26/7 1801 i Kåremo hemman, Ryssby sn, Kalmar län, död 18/11 1870 i Alebo hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, vb, hfl]

mmff
28 Gustaf Magnusson Lundqvist, född 11/2 1821 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 17/12 1910 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Sjökapten och hemmansägare.

Var först dräng. Kallades Magnusson vid vigseln 1841 men upptog senare namnet Lundqvist och blev stamfader för en ännu fortlevande släkt med detta namn. Blev sedermera skeppare men omständighterna därom är obekanta. Vid folkräkningen 1890 nämns han som hemmansägare och f.d. skeppare och senare som sjökapten. Enligt Mönsterås-tidningen hade Gustaf Lundqvist ägnat sig åt skepps- och båtbyggeri. Han hade idkat sjöfart på Östersjön och senare köpt hemman på Vållö för att ägna sig åt jordbruk och fiske. Sedan yngsta sonen dött hade han legat till sängs. [fb, hfl, vb, VL]

Gift 24/9 1841 med

mmfm
29 Sara Stina Nilsdotter, född 19/8 1820 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död mellan 1900 och 1910 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb]

mmmf
30 Erik Petter Lindström, född 18/6 1797 i i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 17/12 1875 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots och mästerlots.

Lotslärling 22/5 1824, mästerlots 10/6 1828, avsked 3/8 1857. Enligt J G Rothman från Kalmar lotskontor som besökte Vållö 1849 ansåg han att Lindström var en "Ordentlig lots, tar sig gott fram, hustrun hushållsaktig."

Lindström kallades även för "Kantorn" för sina utmärkta sångrösts skull. [fb, hfl, vb, FR, MR, VS, VL]

Gift 29/10 1824 med

mmmm
31 Sara Cajsa Nilsdotter, född 6/2 1802 i Ljungnäs hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 23/1 1875 i i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, vb, db]


*** Generation V ***

fffff
32 Gustaf (Giösta) Knutsson, född 6/2 1740 i Kohagen, Graby säteri, Sund sn, Östergötlands län, död 27/2 1815 i Sund sn, Östergötlands län. Kronohäradsfogde i Ydre härad, Östergötlands län. Med stor sannolikhet far till ana 16 även om en absolut bindning och ett fullt tillfredställande biografiskt underlag inte föreligger. [hfl, vb, db, Olov Mattsson]

Gift 28/2 1763 med

ffffm
33 Annika Johansdotter, född 20/12 1735 i Västra Ryds sn, Östergötlands län, död 9/5 1824 i Sunds sn, Östergötlands län. [fb, hfl, vb, db]

fffmf
34 Sven Michaelsson, född omkring 1750. Inhysesman. [fb]

Gift med

fffmm
35 Maja Johansdotter, född omkring 1750. [fb]

ffmff
36 Isac Johansson, född omkring 1760. Hälftenbrukare. [fb, hfl]

Gift med

ffmfm
37 Britta Jonsdotter, född omkring 1760. [fb, hfl]

ffmmf
38 Jonas (Jon) Pettersson, född 21/1 1757 i Åsbo sn, Östergötlands län. Bonde. [fb, hfl]

Gift 1784 med

ffmmm
39 Margareta Jonsdotter, född 23/11 1761 i Ingatorp sn, Jönköpings län. [fb, hfl]

fmfff
40 Isac Andersson, född 21/8 1777 i Åsared hemman, Habo sn, Jönköpings län. Hemmansägare. [hfl, vb]

Gift 26/12 1804 med

fmffm
41 Stina Andersdotter, född 22/8 1780 i Ekebergs hemman, Habo sn, Jönköpings län. [hfl, vb]

fmfmf
42 Jan Johansson, född 7/8 1767 i Rödjestugan, Habo sn, Jönköpings län, död 24/2 1838 i Hörnet, Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. Torpare. [fb, hfl, vb, db]

Gift 26/12 1811 med

fmfmm
43 Johanna Andersdotter, född 22/9 1791 i Pyttås, Eskhults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 25/7 1839 i Hörnet, Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[fb, hfl, vb, db]

fmmff
44 Sven Eriksson, född 10/12 1766 i Mosslätt hemman, Hörnet, Habo sn, Jönköpings län, död 30/8 1846 i Backstugan, Knuthults hemman, Habo sn, Jönköpings län. Torpare, senare brukare. [fb, hfl, vb, db]

Gift 9/10 1798 med

fmmfm
45 Johanna Svensdotter, född 20/10 1769 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 9/4 1807 i Ebbarps hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, hfl, vb, db]


fmmmf
46 Lars Erik Nyberg, född 15/5 1775 i Grenens hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 6/3 1836 i Gren hemman, Habo sn, Jönköpings län. Kronoskogvaktare och kronoskytt. [fb, hfl, vb, db]


Gift 16/12 1798
med

fmmmm
47 Juliana Maria Johansdotter, född 5/8 1774 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död efter 1836.
[fb, hfl, vb]

mffff
48 Johan Lindström, född 25/3 1763, död 26/6 1834 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Fisksumpskeppare, Kronolots.

Skall från Stockholm ha inkommit som fisksumskeppare till den lilla ön Vållö nordost om Mönsterås. Enligt en obestyrkt muntlig upppgift skall han ha inkommit år 1800.

I Stockholm finns två kända noteringar om en Johan Lindström. De två kan vara olika personer men också identiska. Den första uppgiften finns nämnd i Handelskollegiets register där en Johan Lindström erhållit burskap som borgare 12/9 1794. Möjligen kan han i sin tur ha ett samband med en Johan Andersson från Euråminne sn i Finland som flyttade till Stockholm 2/5 1794.

Den andra uppgiften är från Katarina församlings mantalsregister år 1800 där en kofferdikapten Johan Lindströms nämns. Att Katarina är boningplatsen är ingen tillfällighet. De flesta invånarna från Sveriges östra rikshalva såväl innan, men märkligt nog också, efter förlusten av Finland 1809 inflyttade till just denna församling i synnerhet och Södermalm i allmänhet. Exempelvis stod de inflyttade från Finland till Katarina år 1838, d.v.s. nästan 30 år efter fredsslutet, för över 50% av den totala mängden inflyttade! Församlingen starka finska inslag stärker tron en smula på att Johan Lindström faktiskt nämndes i församlingen år 1800 strax innan han flyttade till Vållö.

Med säkerhet omnämns Lindström första gången 14/10 1801 i Marines rullor som lotslärling bosatt på Vållö. Vållö var då sedan länge en välkänd och viktig lotsplats i Kalmar sund. 7/9 1802 gifter han sig med lotsänkan Sara Stina Kindström (änka efter Jonas Nilsson) och övertar därmed delar av hemmanet Vållö nr. 1. Kronolots blir Lindström samma år. En möjlig bror till honom är Isak Lindström (ana 60 nedan) som även han uppges ha kommit från Stockholm till Vållö. Isak ska dock flyttat till ön redan omkring 1790-1791. Även om sambandet tyder på släktskap finns ännu inga bevis därför. En sak som måhända pekar på motsatsen är det faktum att Isak inte nämns som fadder vid födslarna av Johans barn 1804-1809, vilket man får anse vara besynnerligt.

Frågan kring deras eventuella släktskap är ännu ett mysterium. Båda släkterna har dock förökat sig och fortlever ännu idag i Sverige. [hfl, vb, db]

Gift 7/9 1802 med

mfffm
49 Sara Stina Kindström, född 1/11 1769 i Svartö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 28/1 1839 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mffmf
50 Per (Petter) Olofsson, född 20/4 1783 i Elgerums hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 21/6 1843 i Flinsmåla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Bonde.  [fb, hfl, vb, db]

Gift 25/2 1806 med

mffmm
51 Maja Persdotter, född 1782 i Njutemåla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 16/8 1830 i Flinsmåla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, vb, db]

mfmff
52 Nils Jonsson Gillman, född omkring 1765, död mellan 1807 och 1810. Båtsman.

Nämnd som båtsman åtminstone 1790. Gift troligen första gången 20/2 1791 med Anna Lisa Jonsdotter med vilken han hade åtminstone ett barn. Hon avlider dock före december 1798 då Gillman gifter om sig med nedan nämnda ana denna månad. Gillman lever ännu 1806 men är död 1810 då hustrun gifter om sig. Då han inte omnämns i dödboken för dessa år är det mycket sannolikt att han avlider i kriget mot Ryssland 1808-1809, även om en notis härom i marinens rullor ej påträffats. [hfl, vb, kb, MR].

Gift 30/12 1798
med

mfmmm
53 Eva Stina Moberg, sannolikt född 7/1 1777 i Kurrebo hemman, Fliseryd sn, Kalmar län, död 24/4 1830 i Forssa, Mönsterås sn, Kalmar län.

Efter maken Gillmans död gifter hon om sig 1/5 1810 med ordinarie båtsmannen Nils Trogen, sedermera kallad Trall, som överlever hustrun.

Moberg är inte född i Mönsterås, däremot finns en släkt Moberg representerad i närbelägna Fliseryds sn där man finner en Eva Stina Moberg född 7/1 1777. Här vill jag göra gällande att dessa två personer är en och samma med följande uppgifter och rimliga slutsatser som grund.

Den enskilt viktigaste uppgiften finns i kyrkoböckerna i Mönsterås sn vilka vid ett tillfälle uppger att Eva Stina i Mönsterås var född i Fliseryd sn 1778.

I en bouppteckning i Fliseryds sn från 1802 efter hennes förmodade farmor, Eva Elisabet Stenfelt, kan man utläsa att  hennes barnbarn, Eva Stina Moberg i Fliseryd, då var gift och troligen bodde utanför socknen.

Man kan utöver detta lägga till en i äldre tid inte ovanlig förekomst att äldste sonen uppkallades efter farfadern och sonen n:o 2 efter morfadern. Utan att mena att detta skulle ha betydelse i just detta fall råker det händelsevis förhålla sig så. Älsta sonen Jonas Peter (se ana 26) har nämligen samma förnamn som sin farfar (endast känd genom patronymikon) och hennes andra son Carl Magnus samma namn som den förmodade morfadern, Carl Georg Moberg. Dessutom döps Eva Stinas dotter i andra äktenskapet till Hedvig, samma namn som hennes förmodade mor Hedvig Nilsdotter.

Allt detta sammantaget gör det möjligt att med all rimlig säkerhet binda samman Eva Stina Moberg i Mönsterås sn med Eva Stina Moberg i Fliseryds sn. Föräldrarna är således Carl Georg Moberg och hans hustru Hedvig Nilsdotter. Som ett genmäle mot denna slutsats kan åberopas det faktum att Eva Stina Moberg i dödboken i Mönsterås sn 1830 nämns som Eva Stina Lorentzdotter. Här rör det sig dock sannolikt om en sammanblandning, måhände grundad på felaktiga uppgifter från hennes kvarlevande man. Den person som sammanblandningen rimligen åsyftar är Carl Georgs bror Lorentz (Lars) Moberg. Han kan dock ej vara fadern då inga av hans barn passar in på Eva Stina vare sig i tid eller till namn. [fb, vb, hfl, kb, SoH 1967-3, Håkan Dackman]

mfmmf
54 Petter Joensson, född 5/8 1770 i Ryssby sn, Kalmar län, död 23/11 1847 i Kåremo hemman, Ryssby sn, Kalmar län. Sockenskräddare. [fb, hfl, vb, db]

Gift 5/10 1800 med

mfmmm
55 Anna Sofia Robbert, född 8/10 1774 i Skatfnäs hemman, Ryssby sn, Kalmar län, död 22/12 1846 i Kåremo hemman, Ryssby sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mmfff
56 Magnus Nilsson, född 26/8 1794 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Arrendator. [fb, hfl, vb]

Gift 26/12 1816 med

mmffm
57 Brita Cajsa Jakobsdotter, född 29/12 1793 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb]

mmfmf
58 Nils Pettersson, född 29/10 1793 i Yttre Långö, Misterhults sn, Kalmar län, död 3/10 1824 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots.

Han blev ihjälslagen på Mönsterås höstmarknad av sjöartilleristen Olaus Pettersson och Lars Magnus Olsson. Om denna vidriga händelse finns följade berättelse ur protokoll vid Stranda häradsrätts sammanträde den 1/11 1824.

"Deurell (anm. kronolänsman P. Deurel, vilken förde åklagarens talan) förmälte /att/ slagen varav Nils Pettersson ljutit döden blivit honom tilldelade på Mönsterås köping å den så kallade Sjögatan intill stranden om aftonen den 30 sistlidne september, att Pettersson samma dag från Vållö anlänt till Mönsterås sjöledes med båt och fiskvaror till avsalu å marknaden den 1 därpå följande oktober, att båda svarandena men särskilt Olaus först sökt gräl med lotsen och därefter i flera omgångar slagit honom i huvudet, så att han dignat neder till jorden, men likväl behållit så mycken styrka, att han någorlunda kunnat reda sig och levande färdas hem sistnämnda dags afton, att värken i huvudet honom påkommit den 2 oktober på morgonen, samt att han då måste gå till sängs och under ökade plågor avlidit vid pass 12 eftermiddagen den 3 oktober i samma månad; att Nils Pettersson, som varit här i socknen allmänt aktad för ett nyktert och utmärkt beskedligt levnadssätt, samt lämnat i sorgligaste belägenhet hustrun Wendla Pehrsdotter och 4 små barn, av vilka det spädaste föddes 2 dagar efter det fadern fallit döden i offer, samt änkan alldeles utmattad av lidande varken kunnat eller gitter övervara denna rannsakning, en anmälan varuti också instämde mästerlotsen Jonas Persson från Vållö, som tagit vård om boet och som alldeles gjorde lika berättelse med vad åklagaren om vad som tilldragit sig med N. Pettersson sedan han den 1 oktober sent på aftonen i båt transporterat sig hem till Vållö jämte drängen Olof Jonsson därstädes, vilken är kallad till vittne och som vid hemfärden från Mönsterås åtföljt Pettersson, den enda lots på Vållö, som innevarande års marknad besökt."

Vidare berättas följande i "Vållös historia" av Verner Lindström.

"Enligt Lars Magnus Olsson hade slagsmålet börjat Bages stuga. Pettersson hade också blivit slagen i hattmakarens Sahlstedts hus vid Sjögatan. Olsson nekade till delaktighet i
misshandeln, varför han frigavs.

Vid häktningen medgav Olaus Pettersson misshandeln, men ansåg att den inte varit så svår att fara för livet förelegat. Han fördes till fängelset i Kalmar.

Olaus Pettersson dömdes den 13 november 1824 enligt 24 kapitlet 18 paragrafen missgärningsbalken att giva liv för liv och varda halshuggen. Lars Magnus Olsson dömdes till
böter på 6 riksdaler och 3 skilling eller 8 dagar vid vatten och bröd.

Olaus Pettersson besvärade sig över domen hos Kungl. Maj:t. Han tycks ha hävdat att det behövdes fler vittnesmål. Hovrätten återförvisade målet till häradsrätten. Man ansåg nämligen inte att det var fullt bevisat att han utdelat det slag som ledde till döden. Vid den nya rättegången behandlades också en skrivelse från landshövdingeämbetet. De angivna vittnena hördes. Häradsrätten fann ingen anledning att ändra domen, men satte in Olaus Pettersson på Kristianstads fästning "för bekännande".

Vid tinget den 21 december 1826, förhördes både Olaus Pettersson och Lars Magnus Olsson igen. Det visade sig nu att Olaus avlagt fullständig bekännelse för slottspredikanten i
Kristianstad, något som han själv bekräftade inför rätten. Enligt bekännelsen skulle han ha lindat in sin snusdosa i en näsduk och med detta primitiva "knogjärn" ha utdelat de ödesdigra slagen. Han yrkade nu på att Lars Magnus och några personer från Torp och Habbestorp skulle häktas som medbrottslingar.

En liknande begäran gjorde han också den 24 mars 1827. Det hjälpte emellertid inte att Olaus Pettersson försökte förhala processen. Den 6 februari 1828 avrättades han på Kuggås avrättningsplats strax utanför Mönsterås köping."

Dödsorsaken var sannolikt ett resultat av en hjärnblödning han erhållit i samband med misshandeln. Man blir sorgsen av att läsa om hans gripande öde. Då han lyckades ta sig hem till familjen på Vållö väntande hans tre barn och hans höggravida hustru. De fick blott två dygn tillsammans innan döden inträffade. Två dagar därefter föddes postumt hans dotter Gustafva. Det behövs inte mycket inlevelseförmåga för att förstå det ofattbara lidande som familjen nu genomled. Frid över hans själ. [hfl, vb, db, VL]

Gift 7/4 1817 med

mmfmm
59 Wendela Petersdotter, född 2/7 1787 i Marsö hemman, Misterhults sn, Kalmar län, död 25/12 1869 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, vb]

mmmff
60 Isak (Isach) Lindström, född 25/2 1762 i Finland, död 5/2 1841 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Kofferdiskeppare, Kronolots.

Han uppges vara född i Finland och inkom via Stockholm som kofferdiskeppare till Vållö sannolikt i mitten av 1791. Några bevis utöver kyrkoböckerna i Mönsterås för denna härkomst finns emellertid inte.

Med säkerhet nämns han första gången vid vigseln på Vållö 29/12 1791 med lotsåldermansdottern Anna Caisa Petersdotter. 5/9 1792 blir han lotslärling, sedermera kronlots och får slutligen avsked som sådan 23/3 1824 efter mer än trettio års arbete på Vållö lotsstation. Om hans eventuella släktskap med Johan Lindström, se ana 48 ovan. [hfl, vb, db]

Gift 29/12 1791 med

mmmfm
61 Anna Cajsa Petersdotter, född 25/6 1768 i Vållö hemman , Mönsterås sn, Kalmar län, död 17/3 1845 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mmmmf
62 Nils Jonsson, född omkring 1770. Torpare.
[hfl, vb]

Gift 26/12 1800 med

mmmmm
63 Caisa Lisa Eriksdotter, född 18/4 1777 i Nyenäs hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, vb]



*** Generation VI ***

ffffmf
66 Johan Johansson, född omkring 1700. [fb, vb]

Gift 29/12 1732 med

ffffmm
67 Maria Jonsdotter, född 20/4 1713 i Graby torp, Sunds sn, Östergötlands län, död 16/3 1808 i Gransjöhults hemman, Västra Ryds sn, Östergötlands län. [fb, vb, db]

ffmmff
76 Peder (Peter) Almgren, född omkring 1710, död före 1793. Skräddare. [fb, hfl]

Gift med

ffmmfm
77 Brita Larsdotter, född 1732 i Åsbo sn, Östergötlands län, död efter 1812. Sannolik mor till ana 38. [fb, hf]

ffmmmf
78 Jonas Samuelsson, född omkring 1730. [fb]

Gift med

ffmmmm
79 Caijsa Johansdotter, född omkring 1730.[fb]

fmffff
80 Anders Hansson, född 27/1 1751 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 16/2 1813 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde. [hfl, db]

Gift 1773 med

fmfffm
81 Elsa Andersdotter, född 1738 (dp 26/11) i Västra Lids hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 26/6 1803 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[fb, hfl, db]

fmffmf
82 Anders Pehrsson, född 1/1 1753 i Ekeberga hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 29/12 1797 i Ekeberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde. [hfl, db]

Gift med

fmffmm
83 Lena Andersdotter, född 12/6 1749 i Gigereds hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 18/1 1822 i Ekeberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. [hfl, db]

fmfmff
84 Johannes Jansson, född 1740, död 1825 i Risbro hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde och Mjölnare. [hfl, vb, db]

Gift 12/9 1766 med

fmfmfm
85 Ingeborg Jönsdotter, född 1730, död 1812 i Solberga hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[hfl, vb, db]

fmfmmf
86 Anders Zachrisson, född 1755, död 24/8 1795 i torpet Pyttås, Eskhults hemman, Habo sn, Jönköpings län. Torpare. [fb, db]

Gift med

fmfmmm
87 Stina Andersdotter, född omkring 1760.
[fb]

fmmfff
88 Erik Andersson, född 1737 (dp 30/11) i Krämmreds hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 5/1 1807 i Espåsa hemman, Habo sn, Jönköpings län. Torpare. [fb, hfl, vb, db]

Gift 1761 med

fmmffm
89 Lisken (Elisabet) Andersdotter Björkman, född 4/9 1736 i Mosseslätts hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 25/1 1807 i Espåsa hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, hfl, vb, db]

fmmfmf
90 Sven Persson, född omkring 1730. Bonde. [fb, vb]

Gift 6/1 1766 med

fmmfmm
91 Merta Håkansdotter, född 22/8 1726 i Baskarps hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 3/7 1772 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, vb, db]

fmmmff
92 Daniel Larsson Nyberg, född 13/2 1738 i Nolgården, Orleka hemman, Fröjereds sn, Skaraborgs län, död 15/5 1810 i Gren hemman, Habo sn, Jönköpings län. Kronoskogvaktare och kronoskytt. Han blev skogvaktare i Vartofta härad 3/7 1770 och fick avsked 1797. [fb, hfl, vb, db]

Gift 1/11 1771
med

fmmmfm
93 Catharina Andersdotter, född 19/6 1748 i Hjärphults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 28/12 1819 i Gren hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[fb, hfl, vb, db]

fmmmmf
94 Johan Zachrisson, född 19/10 1740 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 18/9 1827 i Lilla Flytteryds hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde. [hfl, db, JGF]

Gift omkring 1770 med

fmmmmm
95 Kerstin (Katarina) Andersdotter, född 1744, död 18/3 1793 i Kvigshults hemman, hemman, Habo sn, Jönköpings län.
[fb, db]

mfffmf
98 Nils (Nicolaus) Kindström (Kinström), född 11/2 1743 i Svartö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 4/5 1789 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots. [fb, hfl, vb, db]

Gift 6/2 1766 med

mfffmm
99 Anna Cajsa Persotter, född 1723 i Älgerum, Mönsterås sn, Kalmar län, död 29/4 1796 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län.
[hfl, vb, db, VL]

mffmff
100 Olaus Persson, född 24/8 1749 i Elgerums hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 14/4 1789 i Elgerums hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Sexman och hemmansbrukare. [fb, hfl, vb, db]


Gift 5/6 1772
med

mffmfm
101 Anna Lena Nilsdotter, född 1751, död efter 1816. [fb, hfl, vb]

mffmmf
102 Per Jonsson, född 1/4 1751 i Ålem sn, Kalmar län, död 12/4 1820 i Njutemåla hemman, Ålem, Kalmar län. Torpare. [fb, hfl, vb, db]

Gift 25/10 1772 med

mffmmm
103 Karin Jonsdotter, född 1760, död 9/2 1824 i Njutemåla hemman, Ålem sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mfmmmf
106 Carl Georg Moberg, född 1750 i Döderhult sn, Kalmar län, död 10/12 1782 på torpet Gräsgöl, Fliseryd sn, Kalmar län. Torpare. [db, Håkan Dackman]

Gift 26/12 1771 med

mfmmmm
107 Hedvig Nilsdotter, född 1748 i Århult, Döderhult sn, Kalmar än, död efter 1805. [Håkan Dackman]

mfmmff
108 Jonas NN, född omkring 1740. Bonde. Sannolk far till ana 54. [fb]

Gift med

mfmmfm
109 Sara Johansdotter, född omkring 1740. Sannolk mor till ana 54. [fb]

mfmmmf
110 Samuel Robbert, född 21/9 1746 i Bordsjö hemman, Askeryds sn, Jönköpings län, död 3/4 1792 i Skatfnäs hemman, Ryssby sn, Kalmar län. Mästersmed. [fb, hfl, db]

Gift med

mfmmmm
111 Anna Stina Sieversdotter, född 16/5 1752, död efter 1808. [hfl]

mmffff
112 Nils Ericsson, född 18/10 1750 i Åsevads hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 30/1 1824 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Bonde. [fb, hfl, vb, db]

Gift 15/6 1782 med

mmfffm
113 Stina Nilsdotter, född 1759, död 8/2 1824 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [fb, hfl, vb, db]

mmffmf
114 Jacob Carlsson, född 20/8 1757 i Nytingsmåla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 29/6 1834 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Bonde. [fb, hfl, vb, db]


Gift 11/2 1783 med

mmffmm
115 Maja Abrahamsdotter, född 26/7 1754 i Björnö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 5/5 1834 i Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mmfmff
116 Per Andersson, född omkring 1760, död efter 1803. Kronolots. [Anton Bäck]

Gift med

mmfmfm
117 Elisabeth Nilsdotter, född 1772, död 18/3 1803 i Utlångö, Misterhults sn, Kalmar län.
[db, Anton Bäck]

mmfmmf
118 Per (Petter) Thoresson, född 18/9 1757 i Ljumnö hemman, Misterhults sn, Kalmar län, död 2/5 1836 i Marsö hemman, Misterhults sn, Kalmar län. Kronolots. [fb, hfl, vb, db]

Gift 28/11 1784 med

mmfmmm
119 Anna Catharina Andersdotter, född omkring 1760.
[fb, vb]

mmmfmf
122 Petter Månsson, född 29/10 1740 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. död 12/8 1811 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, Kronolots och lotsålderman.

Han blev lotslärling 21/9 1754, ordinarie lotsdräng 6/5 1761 och slutligen ordinarie lots 9/9 1771. Uppges vara hittransporterad från Aspö. Ägde ett kronohemman
på Wållö. Lotsålderman från 7/12 1784 till 18/8 1801. [fb, hfl, vb, db, MR, VL]

Gift 27/11 1764
med

mmmfmm
123 Hedvig Nilsdotter Rÿdwall, född 1/7 1744 i Gränebo, Mönsterås sn, Kalmar län, död 4/12 1806 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.
[fb, hfl, vb, db]

mmmmmf
126 Erik Marcusson, född 3/9 1741 i Nyenäs hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död efter 1816. Bonde.
[fb, hfl, vb]

Gift 16/11 1766 med

mmmmmm
127 Stina Pehrsdotter, född 1746, död efter 1816.
[hfl, vb]


*** Generation VII ***

fmfffff
160 Hans Svensson, född 1716, död 23/1 1795 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde och sockenman. [vb, db]

Gift 15/10 1749 med

fmffffm
161 Anna Lisa Larsdotter, född 1726 (dp 20/11) i Starbäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 27/1 1799 i Stora fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, vb, db]


fmfffmf
162 Anders Håkansson, född omkring 1700. [fb]

Gift med

fmfffmm
163 Kerstin Jönsdotter, född 15/9 1705 i Gruverds hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb]

fmffmff
164 Peter Eliasson, född 17/9 1718 i Bäckastugan, Östra Lids hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 1/4 1798 i Ekeberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db]

Gift med

fmffmfm
165 Kerstin Andersdotter, född 1712, död 15/3 1782 i Ekeberga hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db]

fmffmmf
166 Anders Månsson, född 29/5 1726 i Gigerds hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 16/11 1798 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde. [db, JGF]

Gift 1748
med

fmffmmm
167 Kerstin Svensdotter, 15/8 1729 i Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, 13/5 1776 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [db, JGF]

fmfmfmf
170 Jöns Svensson, född omkring 1700. [fb]

Gift med

fmfmfmm
171 Elisabet Jonsdotter, född omkring 1700. [fb]

fmfmmff
172 Zachris Andersson, född omkring 1730.
[fb]

Gift med

fmfmmfm
173 Lisken Andersdotter, född omkring 1730. [fb]

fmmffff
176 Anders Andersson Dunderfeldt, född omking 1692 i Sandhems sn, Jönköpings län, död 17/8 1767 i Nykyrka hemman, Bredaryds sn, Jönköpings län. Korpral.

Han blev 1711 med nummer 553 (Kråmered) antagen till soldat vid Vartofta kompani, Kungliga Skaraborgs regemente, befordrad 16/8 1725 till korpral och transporterad till nr 551 Stora Stigabo i Bjurbäcks sn, som var korpralsrote, men han gjorde antagligen ett byte, så att familjen bodde kvar i Kråmered. Deltog i 1741-1743 års krig mot Ryssland där han 1742 var han kommenderad på galären "De la Gardie". Deltog möjligen i den bataljon från nämna regemente som 1743 bidrog till återtagandet av Åland från Ryssland. Återtransporterad 1748 till Kråmered. Bevistade det Nordiska sjuårskriget i Pommern och blev 1757 vid belägringen av Wismar skadad i huvudet och fick 8 december samma år avsked i vilket det står i rullorna:

"---gammal och orkar ei längre tjena, begiär och får afskied, och emedan han wid Wismarska beläringen blifwit blesserad i hufwudet och thessutom medelst thess många utståndne fatigver är utur stånd, at sig sielf föda, han til dubbelt Corporalsunderhålls åtniutande in naturai Krigsmanshuset".

Han togs dock inte in på krigsmanshuset, utan fick sitt dubbla underhåll kontant 13 daler per år.

Han och hustrun dog på samma dag, han av bröstfeber, hon av ålderom. I bouppteckning efter dem som gjordes 24/8 1767 nämns att de ägde en ko, en kviga, två får och ett lamm samt inbärgat hö och gröda värderat till 16 daler med en total behållning i boet av 52 daler.

[fb, Soldatregistret, JGF, Släktforskaren nr 2 1983, Mullsjö - Habobygdens genealogiska förening, www.ripa.se]

Gift
26/12 1722 med

fmmfffm
177 Kerstin Svensdotter (Eriksdotter?), född omkring 1700, död 18/8 1767 i Nykyrka hemman, Bredaryds sn, Jönköpings län. [fb, JGF, www.ripa.se]

fmmffmf
178 Anders Jönsson Björkman, född 1686, död 6/7 1746 i Mosseslätts hemman, Habo sn, Jönköpings län. Faktorismed, senare vagnmakare. [fb, vb, db]

Gift 1718 med

fmmffmm
179 Karin Nilsdotter, född 22/11 1691 i Lilla Gölhults hemman, Habo sn, Jönköpings län, 14/3 1771 i Mosseslätts hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, vb, db]

fmmfmff
180 Pär Svensson, född omkring 1700. [fb]

fmmfmmf
182 Håkan Isaacsson, född 1702, död 13/6 1772 i Baskarps hemman, Habo sn, Jönköpings län. Bonde. [vb, db]

Gift 1732 med

fmmfmmm
183 Gunilla Johansdotter, född 27/8 1712 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 10/6 1782 i Baskarps hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, vb, db]

fmmmfff
184 Lars Danielsson Nyberg, född 1716 i Fröjereds sn, Skaraborgs län, död 5/12 1793 i Fridene sn, Skaraborgs län. Ryttare, bonde.

Han var ryttare vid Nolgården, Orleka rote, Fröjereds sn, Vartofta kompani, Västgöta regemente. Blev antagen som soldat 1736 och fick avsked 1741 då han nämns som innehavande av gårdsbruk. [hfl, vb, Soldategistret, Bengt Liljenbäck]

Gift 26/12 1738
med

fmmmffm
185 Britta Larsdotter Svenberg, född 1711. [hfl, vb]

fmmmfmf
186 Anders Andersson, född sannolikt 1694, död 27/9 1761 i Hjärphults hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, vb, db]

Gift 10/10 1740 med

fmmmfmm
187 Merta Eriksdotter, född 1716, död 5/9 1788 i Hjärphults hemman, Habo sn, Jönköpings län. [vb, db]

fmmmmff
188 Zachris Nilsson, född 9/2 1713 i Hagen, Starbäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 12/4 1799 i Kvighult hemman, Habo sn, Jönköpings län. Arredantor.

Gift 3/8 1740
med

fmmmmfm
189 Maria Johansdotter, född 10/1 1720 i Kvighult hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 17/12 1782 i Kvighult hemman, Habo sn, Jönköpings län.

fmmmmmf
190 Anders Andersson, född omkring 1720.

Gift med

fmmmmmm
191 Lisken Andersdotter, född omkring 1720.

mfffmff
196 Jonas Kindström, född omkring 1710, död 26/5 1762 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Brukare.

Gift 1/11 1742
med

mfffmfm
197 Sara Jordan, född 11/12 1710 i Glabo hemman, Döderhults sn, Kalmar län. död 2/3 1763 i Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län.

mffmfff
200 Per Andersson, född omkring 1720.

Gift med

mffmffm
201 Elisabet Olofsdotter, född omkring 1720.

mffmmff
204 Jon Carlsson, född omkring 1720.

mfmmmff
212 Sven Andersson Moberg, född 1718?, död 15/2 1760 på torpet Gräsgöl, Fliseryd sn, Kalmar län. Hovrättskommissarie. Han kallas i kyrkböckerna "commisarie". Andra uppgifter kallar honom "hovrättskommissarie" eller "likvidationskommissarie". Enligt
Västra Härads, Jönköping, dombok 1745 ST 23/5 lägrade kommissarie Sven Moberg kvinnofolket Annika Persdotter på torpet Backen (ett soldattorp med detta namn finns i Norra Sandsjö sn), som blev med barn. Upptog namnet M o b e r g. [db, Håkan Dackman, Nils Hård af Segerstad]

Gift 4/12 1748 med

mfmmmfm
213 Eva Elisabeth Stenfelt, född 11/3 1722 på Äng, Åsbo sn, Östergötlands län, död 20/7 1802 på torpet Gräsgöl, Fliseryd sn, Kalmar län.
Av svenska adliga ätten S t e n f e l t (no 1867) [db, GE]

mfmmmff
220 Johan Rubbert, född 1696 (troligen i Godegårds sn), död 14/1 1772 i Bordsjö hemman, Askeryds sn, Jönköpings län. Mästersmed.

I Askeryds husförhörslängd 1766-1770 står att han inflyttat från God(e)gård sn 1726 där vallonsläkten Robert hade sitt huvudsäte. Han får därför med största säkerhet sägas härstamma från denna släkt även om hans släktskap med denna ännu inte är säkerställt. Både han själv och en del av sönerna arbetade på Bordsjö gods i Askeryds sn som var i friherrliga, sedermera grevliga ätten Bondes ägo sedan många år. Två av dessa söner tillsammans med två av deras systrar levde tillsammans hela sitt liv ogifta på Bordsjö varav samtliga erhöll pension av greve Gustaf Carlsson Trolle-Bonde, som studom kallas den "blinde excellensen" i Sveriges historia. Samtliga dessa fyra uppnåde en ansenlig ålder, varav Anna Maja blev 93 år gammal. Den höga åldern var troligen ett släktarv då deras troliga farfars far Anton Robert skall ha blivit 100 år gammal.

Gift 3/5 1723
med

mfmmmfm
221 Anna Cardon, född 1702 (dp 14/9) i Godegårds sn, Östergötlands län, död 17/1 1788 i Bordsjö hemman, Askeryds sn, Jönköpings län.

mmfffff
224 Eric Nilsson, född omkring 1720.

Gift med

mmffffm
225 Karin Olofsdotter, född omkring 1720.

mmfffmf
226 Nils Dufva, född omkring 1720. Båtsman.

Gift med

mmfffmm
227 Christina Gullansdotter?

mmffmff
228 Carl Pehrsson Snabb, född 1725 i Hammarglo, Mönsteås sn, Kalmar län, död 4/2 1782 i Hammarglo, Mönsterås sn, Kalmar län. Båtsman. [fb, hfl, vb, db]

Gift 22/11 1747
med

mmffmfm
229 Lisa Ingelsdotter, född 29/10 1727 i Nytingsmåla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län, död 1782 (bg 13/6) i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Hennes födelsedata överensstämmer inte med dödbokens uppgifter om hennes levnadsålder men är trots allt sannolikt korrekt datum. [fb, hfl, vb, db]

mmffmmf
230 Abraham Abrahamsson, född 1714, död 19/7 1794 i Björnö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Bonde. [hfl, vb, db]

Gift 18/5 1740 med

mmffmmm
231 Annika Larsdotter, född 1718, död 4/7 1800 i Åsevad hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [hfl, vb, db]

mmfmfmf
234 Nils Andersson, född 5/1 1733 i Höckhult, Misterhults sn, Kalmar län, död 1800. Rusthållare. Rusthållare på gården Höckhult, Misterhult sn. [Mattias Loman, Anton Bäck]

mmfmmff
236 Thore Pehrsson, sannolikt född 16/8 1723 i Nynäs hemman, Misterhult sn, Kalmar län, död 25/1 1778 i Hamnö hemman, Misterhult sn, Kalmar län. Bonde. [fb, hfl, vb, db]

mmmfmff
244 Måns Månsson, född 1697 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län, död efter 1754 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots. Gift 2:o med Maja Brandtberg och hade med henne sonen Nils Månsson, född 23/6 1754 i Vållö hemman, Mönsterås sn, död 1803. Han upptog sin moders namn och blev slutligen komminister och rektor. [hfl, vb]

Gift 14/6 1726 med

mmmfmfm
245 Annika Pehrsdotter, född 1709, död sannolikt 1/12 1745 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. [vb, db]

mmmfmmf
246 Nils Rÿdwall, född 1687, död 1/3 1751 i Gränebo, Mönsterås sn, Kalmar län. Frälse befallningsman och frälse fogde. Tillhörde en gammal Mönsteråssläkt. [vb, db]

Gift 19/6 1732 med

mmmfmmm
247 Catharina (Caisa) Svensdotter, född omkring 1710.

mmmmmff
252 Marcus Eriksson, född omkring 1710. Bonde.

Gift 28/12 1731 med

mmmmmfm
253 Lisa Larsdotter, född omkring 1710.


*** Generation VIII ***

fmffffff
320 Sven Ericsson, född omkring 1690. [fb]

Gift med

fmfffffm
321 Marit Andersdotter, född omkring 1690. [fb]

fmffffmf
322 Lars Andersson, född omkring 1691, död 19/4 1761 i Nedre Starbäcks södergård, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db]

Gift 7/7 1723 med

fmffffmm
323 Maria Andersdotter Glömberg, född omkring 1700, död 2/5 1767 i Nedre Starbäcks södergård, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db]

fmffmfff
328 Elias Persson, född 30/5 1690 i Östra lids hemman, Habo sn, Jönköpings län. Skomakare.

Gift 26/12 1717 med

fmffmffm
329 Kerstin Persdotter, född omkring 1690.

fmffmfmf
330 Anders Håkansson, född omkring 1680. [JGF]

Gift med

fmffmfmm
331 Elsa Larsdotter, född omkring 1680. [JGF]

fmffmmff
332 Måns Johansson, född 3/5 1675 i Backebo hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 20/5 1746 i Gigereds hemman, Habo sn, Jönköpings län. Rotemästare. [fb, db, JGF]

Gift med

fmffmmfm
333 Märta Johansdotter, född 1680, död 1746 i Gigereds hemman, Habo sn, Jönköpings län.

fmffmmmf
334 Sven Eriksson, född 1685 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 1/9 1772 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db, vb, JGF]

Gift 1/5 1718 med

fmffmmmm
335 Maret Olofsdotter, född 3/2 1684 i Kvighult hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 12/5 1758 i Stora Fiskebäcks hemman, Habo sn, Jönköpings län. [fb, db, vb, JGF]

fmmffmff
356 Måns Jonsson, född omkring 1650. [fb, JGF]

Gift med

fmmffmfm
357 Maret Persdotter, född omkring 1670. [JGF]

fmmffmmf
358 Nils Svensson, född omkring 1660, död 2/2 1723 i Lilla Gölhult hemman, Habo sn, Jönköpings län. Arrendator, rusthållare.

Gift med

fmmffmmm
359 Ramborg Eriksdotter, född omkring 1670. [JGF]

fmmfmmff
364 Isaac Håkansson, född omkring 1670. [JGF]

Gift med

fmmfmmfm
365 Carin Håkansdotter, född omkring 1670. [JGF]

fmmfmmmf
366 Johan Svensson, född omkring 1670, död före 1752. [JGF]

Gift med

fmmfmmmm
367 Merta Svensdotter, född 30/3 1678 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län, död 1752 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län.

fmmmffff
368 Daniel Nilsson Nyberg, född 1681, död 1743 (bg 10/4) i Nolgården Orleka hemman, Fröjereds sn, Skaraborgs län. Rusthållare och kyrkvärd.

Nämnd som kyrkvärd i kyrkoräkenskaperna i Fröjered i maj 1733 till maj 1734. [vb, db, Bengt Liljenbäck]

Gift med

fmmmfffm
369 Anna Greta Pehrsdotter

fmmmfmff
372 Anders Nilsson, född 1661.

Gift med

fmmmfmfm
373 Malin Andersdotter, född 1668.

fmmmfmmf
374 Erik Andersson, född 1675.

Gift 22/4 1710 med

fmmmfmmm
375 Ingrid Andersdotter, född 22/3 1685 i Mölekullen, Habo sn, Jönköpings län.

fmmmmfff
376 Nils Jonsson, född 1662, död 19/8 1737 i Hagen, Starbäcks Övre Sörgårds hemman, Habo sn, Jönköpings län. Soldat.

Gift med

fmmmmffm
377 Marit Zachrisdotter, född 1667, död 29/10 1745 i Hagen, Starbäcks Övre Sörgårds hemman, Habo sn, Jönköpings län.

fmmmmfmf
378 Johan Andersson, född 1678, död 14/10 1744 i Kvighults hemman, Habo sn, Jönköpings län.

Gift med

fmmmmfmm
379 Marit Andersdotter, född 30/3 1679.

mfffmfmf
394 Thomas Christophersson Jordan, född omkring 1660, död 11/1 1738 i Svartö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Mönsterskrivare.

Nämnd 1688 då han tillträdde som mönsterskrivare (enligt obestyrkt uppgift vid överstelöjtnantens kompani, Kalmar regemente) på Glabo gård, Döderhult sn. Gården (nämnd tidigast 1351) hade genom donation 1640 tillfallit den store jordägaren, f.d. kommendanten, landshövdingen m.m., Bengt Bagge af Berga (1596-1660) som vid hans död ärvdes av sonen Peder Bagge af Berga (1636-1712), men drogs in till Kronan vid reduktionen 1683 och omvandlades till mönsterskrivarboställe för kavalleriet. Här verkade Jordan i tjänsten till han fick avsked 1701, men arrenderade trots detta vidare gården ända fram till sin död 1710.

J. är möjligen född i Högsby sn, Kalmar län och synes han ha gift sig i denna socken med en till namnet obekant kvinna omkring 1685. Deras två första barn föddes här. Flyttade mellan 1687 och 1691 till Döderhult sn, Kalmar län där ytterligare sex barn föddes. Hans första hustu avlider emellertid 1704. Jordan gifte om sig med nedannämnda ana i samma socken, därifrån hustrun även tycks komma då hennes far bor där ännu 1700. Med henne får han två barn i Döderhults sn. J. inflyttade med hustru och barn till Mönsterås sn 1719 där han senare avled.

Om hans släkts ursprung är intet känt men ett utrikiskt ursprung är inte uteslutet. Det fanns ett par andra personer Småland vid denna tid som förde namnet Jordan varav en Olaus Jordan i ovannämnda Högsby sn är den mest intressanta. Troligen är Thomas Jordan släkt med denna, men på vilket sätt har inte gått att fastställa. [vb, db, PLF, nr 67, oktober 2003, PLF, nr 114, augusti 2014]

Gift 28/12 1708 med

mfffmfmm
395 Elisabeth Hermansdotter Fast, född omkring 1680, död 10/12 1736 i Svartö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.

mfmfmfff
424 Anders Persson, född omkring 1690, död efter 1723. Gästgivare. Arrendator på Möcklamo gästgivaregård, Norra Sandsjö sn. Enlight Västra Härads domboken 1721 VT §§ 51 och 52 stämmer P. gästgiveri-änkan Ingrid Andersdotter för ”tjuveri på P. och dess barn”. [Nils Hård af Segerstad]

Gift med

mfmfmffm
425 Catharina (Karin) NN, möjlig mor. [Nils Hård af Segerstad]

mfmfmfmf
426 Georg Stenfelt, född 9/5 1678 i Malmö, död 21/9 1758 i Fliseryd sn, Kalmar län. Kapten.

Georg Stenfelt
Georg Stenfelt (1678-1758), porträtt av Johan Heinrich Wedekindt, Karlskrona 1717.

Hans första erfarenhet av krig skedde i slaget vid Själland 1700. Tjänstgjorde därefter under Kungliga Livgardet till fot från 1706, bevistade slaget vid Holofzin 1708 och slaget vid Poltava 1709 där han i sistnämnda slag som fältväbel blev tillfångatagen. Han lyckades emellertid fly och ta sig till livländska gränsen, där han blev tillfångatagen av kalmuckerna och satt fängslad under omänskliga förhållanden. Men ännu än gång flydde Stenfelt och lyckades denna gång ta sig till Stockholm där han åter träder i krigstjänt.

1712 blir han löjtnant vid Västra skånska regementet till fot. Utnämnd till kapten 1717 värvar han soldater i Skåne samma år. Stenfelt deltar 1718 som kapten för Nya grenadjärbataljonen i 1718 års fälttåg mot Norge. Han blesseras vid Strömstad där hans vänstra hand blev sönderskjuten och blev skjuten med en kula i vänstra höften. Vid sjöslaget vid Idre fjord får han en bajonett genom vänstra bröstet och vid belägringen av Fredrikshall ånyo en bajonett, denna gång stucken genom vänstra armen samt skadade högra foten av en handgranat.

Efter krigslutet anhåller han 1719 om adelsskap hos drottning Ulrika Eleonora där han motiverar anhållan med att de frälsegods han erhållit genom sitt gifte med Elsa Charlotta Stråle af Sjöared samt inköpt på eget bevåg skall kunna konserveras för sig själv och sina efterkommande. Anhållan bifölls och han a d l a d e s 12/11 1719 med bibehållande av sitt gamla släktnamn. Han ligger begraven i Fliseryds gamla kyrka. [GE, SRAK, Stenfeltska släktföreningen]

Gift 20/6 1712 med

mfmfmfmm
427 Elsa Charlotta Stråle af Sjöared, född 26/9 1696 på godset Näs, Åsbo sn, Östergötlands län, död 22/11 1754 i Fliseryd sn, Kalmar län.
[GE]

mfmmmfff
440 Per Antonsson Robert, född omkring 1650.

mfmmmfmf
442 Jacob Melchiorsson Cardon, född omkring 1664 i Lerbäcks sn, Örebro län, död 1709 (bg 29/8) i Godgårds sn, Östergötlands län. Hammarsmed.

Gift 2/10 1698 med

mfmmmfmm
443 Catharina Johansdotter Muskin, född 1677, död 1705 (bg 19/2) i Godegårds sn, Östergötlands län.

mmffmfmf
458 Ingel Persson, född omkring 1690.

Gift med

mmffmfm
459 Annika Persdotter, född omkring 1690.

mmffmmff
460 Abraham Abrahamsson, född 11/1 1688 i Björnö, Mönsterås sn, Kalmar län, död 28/1 1741. Bonde.

Gift med

mmffmmfm
461 Maria Ingalsdotter, död 2/8 1742 i Björnö, Mönsterås sn, Kalmar län.

mmfmfmff
468 Anders Persson, född 1683 i Misterhults sn, Kalmar län, död 11/11 1734 i Höckhult, Misterhults sn, Kalmar län. Sockenman. [Mattias Loman]

Gift 18/11 1719 med

mmfmfmfm
469 Margareta Jacobsdotter Roback (Robach), död 1769 i Misterhults sn, Kalmar län. [Mattias Loman]

mmfmmfff
472 Pär Thorsson, född omkring 1690.

mmmfmfff
488 Måns Nilsson, född 1665 i Vållö hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Kronolots.

Gift 1689 med

mmmfmffm
489 Brita Jonsdotter, född omkring 1670 i Ödängla hemman, Mönsterås sn, Kalmar län.


*** Generation IX ***

fmffffmmf
646 Anders Glömberg, född omkring 1670. Fältväbel.

fmffmffff
656 Peter Björnsson, född omkring 1660.

Gift med

fmffmfffm
657 Elsa Andersdotter, född omkring 1660.

fmffmmmff
668 Eric Jonsson, född omkring 1645.

Gift med

fmffmmmfm
669 Kerstin Mickelsdotter, född omkring 1655.

fmffmmmmf
670 Olof Nilsson, född omkring 1650.

Gift med

fmffmmmmm
671 Kerstin Hansdotter, född omkring 1660.

fmmfmmmmf
734 Sven Andersson, född omkring 1650.

fmmmfffff
736 Nicolaus Laurentii (Nils Larsson) Nyberg, född 1644 i Alingsås landsförsamling, Älvsborgs län, död 3/9 1724 i Fröjereds sn, Skaraborgs län. Kyrkoherde.

Gick i skola i Alingsås och Skara 1655-1657 för att 1666 resa till Göteborg och studera "konster". Han blev präst 1677 och predikade först i Skara och 1678 som komminister i Västra Tunhems församling innan han i februari 1679 blev fältpredikant vid Västgöta kavalleriregemente efter byte med Petrus Grotte.

Åter i Sverige sistnämnda år befinner han sig åtminstone fram till 1690 på okänd ort. Sistnämnda år är han dock i Alingsås där hans dotter Anna-Maria föds. Den 9/5 1696 utnämns han till kyrkoherde i Fröjereds sn och kvarstår som sådan till sin död 1724.

Hans ena son, kyrkoherde Laurentius Nicolaus (Lars Nilsson) Nyberg, tar över pastoratet vid faderns död men avlider redan 1726. Nicolaus Laurentii sägs enligt en inskription på familjegravens stenhäll i Fröjereds kyrka vara "af redlig ätt och gammal giöta stam". [Bengt Liljenbäck]

Gift 1680 med

fmmmffffm
737 Maria Eneberg(h), född omkring 1660 i Mariefreds landsförsamling, Södermanlnds län, död 1721 i Fröjereds sn, Skaraborgs län. [Bengt Liljenbäck]

fmmmfmmmf
750 Anders Andersson, född omkring 1650.

Gift med

fmmmfmmmm
751 Maret Nilsdotter, född omkring 1650.

fmmmmffmf
754 Zacharias Björnsson, född omkring 1630, död före 1676. Soldat. Möjlig far till ana 377.

fmmmmfmmf
758 Sven Andersson, född omkring 1650. Bonde.

mfffmfmff
788 Christopher Jordan, född omkring 1630. Länsman.

Gift med

mfffmfmfm
789 Ingrid Olofsdotter, född omkring 1630.

mfffmfmmf
790 Herman Fast, född omkring 1650, död 2/5 1711 i Harrstorp hemman, Mönsterås sn, Kalmar län. Häradsskrivare. Han ägde Tokö by i Mönsterås sn. När pesten kom till Kalmar hösten 1710 drabbades snart byn hårt och det har beräknats att över 50 procent avled, möjligen Fast själv. Hans hustru överlevde emellertid det fasansfulla. [Pesten i Ålem och Mönsterås 1710-1711, Jonny Nilsson, stencil]

mfmmmfmff
852 Lorentz Stenfelt, född 1647 i Kiel, Tyskland, död 1726. Sockerbagare. Sockerbagare och borgare i Malmö. [GE]

Gift 27/10 1680 med

mfmmmfmfm
853 Anna Göransdotter Rodhe(?), född omkring 1661. [GE]

mfmmmfmmf
854 Magnus Andersson Stråle af Sjöared, född 25/12 1644 på Näs säteri, Åsbo sn, Östergötlands län, död 4/9 1708 på Näs säteri, Åsbo sn, Östergötlands län.
Överstelöjtnant.

S. blev lärkonstapel vid artilleriet 1660. Konstapel därstädes 1664. Han var kommenderad till Bremen 1665 och bevistade fälttåget därstädes. Furir 1666. Styckjunkare vid artilleriet i Jönköping 1668 men fick av oklar anledning avsked 1670. Konstituerad fänrik på Nyenskans 1671 och konstituerad löjtnant vid artilleriet i Stockholm 1673. Utnämnd till Regementskvartermästare vid Stockholms artilleristat 1/11 1675. Kapten s. å. 20/5. Deltog i slagen vid Halmstad och Lund 1676. Major vid fältartilleriet i Skåne 28/1 1677 deltog han som sådan i slaget vid Landskrona 14/7 s. å. Efter freden placerad på artilleriet i Stockholm 1679 och i Jönköping 1681. Överstelöjtnant vid sistnämnda artilleri 12/9 1693. Avsked 29/4 1708. Han ligger begraven i Åsbo kyrka, där hans vapen uppsattes.

Han och hans broder Carl erbjödo sig 1701, såsom enda kvarlevande syskon, att göra sig urarva efter fadern med anledning av reduktionsanspråken. [GE, ÄTFR, SAÄT]

Gift med

mfmmmfmmm
855 Elisabeth Schildt, född 1650 i Årby, Rasbokils sn, Upplands län. [GE]

mfmmmffff
880 Anthoine (Anton) Martinsson Robert, född omkring 1612, död 1712 i Godegårds sn, Östergötlands län. Kolare.

Gift med

mfmmmfffm
881 Angelica NN, född omkring 1630, död 1690 i Godegårds sn, Östergötlands län.

mfmmmfmff
884 Melchior Isaacsson Cardon, född omkring 1630, död omkring 1700.

Vid vigseln i Norrköpings St Olai församling sägs han vara från Finspång. År 1658 är han anställd av Adrian Trip vid Långstorps hammar i Lerbäck. Han finns sedan vid Trehörningsbruket 1663-69. Hustrun begravs 4/4 1714 i Godegård. Hon sägs då vara bosatt i Sörby och 90 år gammal. Förmodligen är åldersuppgiften ett tiotal år för högt angiven. Troligen bor hon då hos dottern Margareta i Sörby i Godegård.

Gift 7/9 1656
med

mfmmmfmfm
885 Maria Petersdotter Allard, född omkring 1624, död 1714 (bg 4/4) i Godegårds sn, Östergötlands län.

mfmmmfmmf
886 Johan Musquin, född omkring 1648, död 3/6 1693 i Godegårds sn, Östergötlands län. Hammarsmed. Han är hammarsmed vid Godegårds bruk 1672-93. Sannolik fader till ana 443.

mmffmmfff
920 Abraham Abrahamsson, född omkring 1650, död omkring 1720.

Gift med

mmffmmffm
921 Elisabeth NN

mmfmfmfmf
938 Jacob Claesson Roback (Robach), född omkring 1668, död 19/4 1747 i Höckhult, Misterhults sn, Kalmar län. Fältväbel, ryttare.

R. blev ryttare vid Jöran Sölfverloods (d. 1683) kompani omkring 1682, fältväbel vid Kalmar regementes fältkompani 28/6 1693, troligen sårad 1705 samt fick avsked 6/8 1707. Den 20/6 1704 anklagades fältväbeln Jacob Robacks hustru (se nedan) av löjtnantskan Märta Nilsdotter (Jacob Robacks moder) i Clemmestorp för begånget enfalt hor med drängen Per Simonsson, som tillförne för samma brott efter tingsrättens resolution på sistflutne hösting blivit sakfälld till sina 40 daler smt och kyrkplikt. Tingsrätten frågade bemälte fältväbelns hustru, Rebecka Johansdotter, om hennes man ännu levde. Hon svarade att det var länge sedan fått brev av honom från kungliga armén. Beklagade sin olycka med gråtande tårar; varför prövade tingsrätten skäligt det bör Rebecka Johansdotter efter kungliga straffordningen första punkt plikta sina 80 daler smt och stånda vederbörlig kyrkoplikt, och som Per Simonsson är instämd att svara till hennes tilltalan om barnets uppfostran och årliga avgift därtill efter kungliga förordningen, men icke efter upprop sig infann, så pliktar han därför 1 daler smt och saken uppsköts till nästa ting. Den 21/6 1704 resolverades efter rättens gottfinnande att Per Simonsson i Höckhult erlägger till det oäkta barnets uppfostran, som han avlat med sin matmoder fältväbelskan Rebecka Johansdotter, 5 daler smt årligen till dess det sig själv nära kan. [Mattias Loman]

Gift med

mmfmfmfmm
939 Rebecka Johansdotter (Hultenius), född 1674.

mmmfmffff
976 Nils Månsson, född omkring 1640 på Vållö, Mönsterås sn, Kalmar län.
Nämnd vid hösttinget 1684. Sannolik far till ana 488.


*** Generation X ***

mf mf mf mm ff
1708 Anders Pedersson Stråle af Sjöared, född omkring 1590, död 1649 i Åsbo sn, Östergötlands län. Lantjunkare, godsägare.

Han nämnes bland de som vid 1633 års riksdag var förordnade att beledsaga Konung Gustaf II Adolfs lik, men var ej närvarande. Han förbjöds vid riksdagen 1634 att ej vidare försälja sin frus gods. Vid 1649 års riksdag löstes äntligen den med ätten Stråle af Ekna vilken den 20/3 samma år av Ridderskapet och Adeln avdömdos till Eknaättens förmån. Strålarna af Sjöared måste åtnöja sig med numret 197, vilket sedermera blev nummer 223, ibland dem i Svenneklassen, som år 1634 blev introducerade, vilket riksdagen 1650 godkände. Han lät själv i likstämmighet härmed upphänga sitt vapen på riddarhuset.

Han tycks haft ett häftigt temperament. Han uppvisade till exempel stor aggression mot kyrkoherden Johannes Svenonis Kaliander (hans hustrus styvfar) inte bara genom intrång i präsegården och klockarbostället utan också genom försök att taga kyrkoherden av livet.

Han ägde bl.a. godset Näs, sedermera Strålsnäs i Åsbo sn, Östergötlands län.

Ligger begraven i Åsbo kyrka, till hvilken han 1648 gaf predikstol och orgelläktare. [GE, Herdaminnet]

Gift 3/2 1633 med

mf mf mf mm fm
1709 Birgitta Gustafsdotter Rutencrantz (Rutenkrantz), född omkring 1610, död 1690 i Åsbo sn, Östergötlands län.

Enligt äldre uppgifter brukar hennes föräldrar anges vara hertig Gustaf af Sachsen Lauenburg och Anna Lillie af Ökna. Om så är fallet måste hon vara född senast 1598 då hennes angivna far avled i november 1597. I sitt angivna gifte ovan får Birgitta Rutencrantz sitt sista barn 1649, således över 50 år gammal. Detta låter mindre troligt, om ej biologisk omöjligt. Mer rimligt att anta är att hon är dotter till en föga känd, men ända knapphändigt nämnd, son till hertingen, kallad Gustaf Gustafsson, född omkring 1590, död efter 1610 och bosatt i Hässle, Fittja sn, Uppsala län, i en relation med Christina Chistersdotter Månesköld af Seglinge. [SoH1990-3/4, SoH1994-2, GE]

mf mf mf mm mf
1710 Jürgen Schildt, född 30/11 1603 i Trose gård, Livland, död 11/2 1662 i Årby, Rasbokil sn, Uppsala län. Överste.

Han överflyttade till Sverige där han blev överstelöjtnant. Deltog i trettioåriga kriget och blev slutligen överste för ett tyskt kavalleriregemente. Han introducerades utan remiss eller brev 14/4 1642 under nuvarande n:o 282. [GE, ÄTFR, SRAK]

Gift 23/2 1641 på Karkus, Livland med

mf mf mf mm mm
1711 Anna Axelsdotter Cruus af Harfwila, född 1615 i Årby, Rasbokil sn, Uppsala län, död 1672 i Årby, Rasbokil sn, Uppsala län.
[GE, ÄTFR]

mfmmmfffff
1760 Martin Robert (Robbert, Rubbert), född omkring 1590 i Belgien, död efter 1653 i Godegårds sn, Östergötlands län. Kolare.

mf mm mf mf ff
1768 Isaac Cardon, född omkring 1600 i Belgien, död omkring 1654. Skogshuggare, kolare och uppsättare.

Han skrev kontrakt i Amsterdam 29/4 1624 för sex års arbete som skogshuggare i Sverige. Den 3/11 1625 får han lön i Finspång och år 1629 står han upptagen i Finspångs register. Under de närmast följande åren förekommer han i Södermanland, vid Fada Bruk 1631 och 1637 samt vid Nävekvarn 1642. I roteringslängden detta år kallas han uppsättare och ingår bland bruksfolket i Tuna och i Bergshammars socknar. Han flyttar till Lerbäck sn, Örebro län där han finns vid Kungsbruket i Skyllberg 1643. Han är sedan kolare vid Nävekvarn 1652, 1660-62 och 1676, sannolikt även däremellan. År 1676 kallas han en "uth lefvat man". Stamfader för släkten Cardon i Sverige.

mfmmmfmfmf
1770 Pierre Allard, född omkring 1600, död död 1668 i Finspångs bruk, Risinge sn, Östergötlands län.

Gift med

mfmmmfmfmm
1771 Kerstin Bengtsdotter, död 1681 i Finspångs bruk, Risinge sn, Östergötlands län.

mf mm mf mm ff
1772 Pierre Musquin (Mischon), född omkring 1600 i Vallonien, Belgien, död omkring 1654. Smältarmästare.

Kommer till Sverige först i mitten av 1630-talet. Hans kontrakt daterar sig till Amsterdam 10/8 1635. Han är smältarmästare och arbetar först i Finspång men finns 1640-44 i Finnåker. Sistnämnda år flyttar han tillfälligt till Kvarnbacka och finns där 1645. Mellan 1647-50 är han åter vid Finnåker men 1650 också på mantalslängden för Nävekvarns bruk. Man kan inte vara helt säker på att det hela tiden rör sig om samme person. De anteckningar som finns om Pierre är som följer:

1640 Finnåker: kontrakt med Pierre Musquin
1641 Finnåker rote: Pier Mischin
1642 Finnåker: kontrakt med Pierre Musquin
1643 Finnåker rote: Piehr Muscin
1644 22/9 Finnåker: Piere Musquin
1645 Kvarnbacka mantalslängd: Peer Måcho, 2 pers
1647 Finnåker rot: Machir smeltare fransos
1650 7/2 Fellingsbro födelsebok: Måkos barn widh Finaker hammar
1650 Nävekvarn mtl: Petter Mochein med hustru

Sannolikt blir även vistelsen vid Nävekvarn kortvarig. År 1654 anges Petter Maucon, affineur, som en av de döda eller ovissa i Finnåker. Kanske levde han längre än 1654 då. År 1658 nämns en man som arbetar åt Adrian Trip vid dennes hammar Långstorp i Lerbäck som kan vara identisk med Musquin. Samme man är 7/2 1670 och 20/6 1674 bisittare vid hammartingen i Lerbäcks bergslag och troligen kvar vid Långstorp under Skyllbergs bruk. Stamfader för släkten Musquin i Sverige.

Gift med

mf mm mf mm fm
1773 Jeane Francois, född omkring 1600 i Vallonien, Belgien.

mmfmfmfmff
1876 Claes Jacobsson Roback (Robach), född ca 1635 på Spinnekulla, Virserums sn, Kalmar län, död 1696 (bg 1/5) i Klemenstorp, Tuna sn, Kalmar län. Löjtnant.

R. deltog troligen i Karl X:s krig i Polen som ryttare vid Smålands husarer och var med i tåget över Lilla och Stora Bält 1658 och stormningen av Köpenhamn. År 1660 fick Claes Roback gården Klemenstorp som boställshemman. Den 21/7 1677 blev han utnämnd till löjtnant i 2:a compagniet vid nämnda regemente under överstelöjtnant Axel von Schar samt fick 16/11 1692 avsked från tjänsten för ålderdoms och bräckligheter. Alla sina fem söner fick han släppa till under Karl XII:s krig, två hamnade i fångenskap i Sibirien, varifrån den ene aldrig återkom. Tre av sönerna nådde kaptens grad. När sonen Nils återkom från krigsfångenskapen bosatte han sig på faders boställe, Klemenstorp, där han levde i många år, allmänt aktad och respekterad i bygden. En ljuskrona i Tuna kyrka minner än i dag om den gamle hederlige karolinen. [Mattias Loman, AR 1684, www.svinge.se]

Gift med

mmfmfmfmfm
1877 Märta Nilsdotter, född omkring 1640, död 1723 i Ryningsnäs hemman, Mörlunda sn, Kalmar län. Uppges i dödboken blivit 99 år gammal. [Mattias Loman, AR 1684, www.svinge.se]

mmfmfmfmmf
1878 Johannes Boetii (Boethi) Hultenius, född omkring 1610, död 1678. Kyrkoherde, rektor. H. var rektor i Eksjö och sedermera kyrkoherde i Misterhults sn, Kalmar län. [Anton Bäck, Rötter]

Gift 166(8) med

mmfmfmfmmm
1879 Maria eller Margareta Nilsdotter Loftander (Loftandra), född 1652 i Västerviks församling, Kalmar län, död 1677 i Misterhuts sn, Kalmar län. [Mattias Loman]


*** Generation XI ***

mf mf mf mm ff f
3416 Peder Birgersson Stråle af Sjöared, född 1562, död 12/4 1640 på Sjöared, Tofteryds sn, Jönköpings län. Kapten, fogde och godsägare.

Till Sjöared (Sjöeryd) i Tofteryds sn samt säteriet Måshult i Gällaryds sn. Sjöared tillbytte han sig 1615 mot torpet Leda i Fryele sn och 80 dalers mellangift (skrev sig dessförinnan till Svanaryd i Fryele sn).

Kapten vid Östgöta landsregemente 1619–1626. Kapten vid Johan Banérs fältregemente 1622, vid Lars Kaggs fältregemente 1623–1626 och vid Anders Watz skvadron knektar från Östergötland och Jönköpings län 1627–1628.

Erhöll enligt två kungliga brev daterade 14/6 1626 och 7/2 1627 frälserätt till åtskilliga kronohemman i Jönköpings län. Erhöll 22/2 1632 konfirmation på jägmästare- och skogvaktareämbetet i Jönköpings och Kronobergs län. Fogde i Östbo och Västbo härader 1637–1640.

Han tjänstgjorde som kapten i trettioåriga kriget och lyckades återställa familjens dåliga ekonomi och skamfilade namn. Jan Eric Almquist i Släkt och hävd 1967 nr 1 beskriver detta på följande vis;

"Detta skedde till en början genom ett kombinerat köp och byte, varigenom han 1615 förvärvade skattehemmanet Sjöaryd i Tofteryds sn, Östbo hd (Smal.). Fyra år senare fick han räntan från samma hemman i förläning av kronan. I förläningsbrevet (8/9 1619) talas det om hans i bondestånd nedsjunkna anförvanter, vilka voro "si av sig komne, att de genom rusttjänsts hållande alla deras jordagods måst försälja". Per Birgersson byggde där (Sjöaryd) ett säteri, och utökade stadigt sina godsbesittningar genom köp från såväl kronan som privatpersoner."

Han introducerades 1625 på Riddarhuset med namnet Stråle af Sjöared - efter sätesgården - under n:o 47. Han var vid bägge riksdagarna 1627 tillstädes och intog då oriktigt Stråleättens af Ekna säte på riddarhuset, samt underskrev, såsom caput familiea (huvudman), riksdagsbesluten, kallande sig i det sista Pehr Stråle till Sjöred. Vid 1633 års riksdag bestreds Strålenamnet och numret av Pehr Gustafsson Stråle till Kråkesjö, av Eknasläkten, som påstod honom vara av Grip-ätten och yppade tillika tvekan om hans adelskap, vilket han åter sökte styrka, medelst utdrag av Rasmus Ludvigssons släktebok, vilket innehöll, att hans farbroder Christoffer Grip fått förbättring av vapnet. Striden fortsatte och övertogs av sonen Anders Pedersson Stråle af Sjöared (se ana 1708) och fick sin slutliga lösning 1649 då även ätten Stråle af Sjöared tilldelades det nya numret 197, sedermera ånyo ändrat till 223.

Anrep anger att hans hustru (se nedan) skall vara dotter av Eric Axelsson, till Tådene och Christina Ulfsdotter Bååt till Fyllingarum. En Ulf Bååt finnes och som även befinner sig rätt i tiden för att vara fader. Dock nämner inte Anrep någon Christina som dotter av Ulf Bååt. [GE, SoH1967-1, SAÄT, www.adelsvapen.com]

Gift med

mf mf mf mm ff m
3417 Anna Eriksdotter [GE]

mf mf mf mm fm f
3418 Gustaf Gustafsson Rutencrantz (Rutenkrantz), född omkring 1590, död efter 1610. Page. Bosatt i Hässle, Fittja sn, Uppsala län. Kallas enligt hovräkenskaperna 1605 Rutencrantz. Var 1609-1610 page hos Karl IX. [GE, SoH 1990-3-4, SoH 1993-2, SoH 1994-2]

Gift med

mf mf mf mm fm m
3419 Christina Christersdotter Månesköld af Seglinge, född omkring 1580, död 14/4 1638 i Åsbo sn, Östergötlands län. [GE, Linköpings stifts herdaminne, 1938, sid 77, SoH1990]

mf mf mf mm mf f
3420 Berthold Schildt, född omkring 1565. Generalmajor.

Han var först i polsk tjänst och avancerade till generalmajor av kavalleriet i Livland. Blev under 1580-talet tillfångatagen av svenskarna och gick i svensk tjänst. Skrev sig bl.a. till Oselhoff. Berthold Schildt var sannolikt gift två gånger. Första gången med Karin Mårtensdotter Hästesko af Målagård (syster till ana 3423) och andra gången med nedannämnda ana som troligen också är mor till Jürgen Schildt (se ana 1710). [GE, ÄTFR, SoH1991-1, Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands, Volym 1 2 Av Heinrich von Hagemeister, Riga 1836]

Gift med

mf mf mf mm mf m
3421 Catharina von Walmes auf Walmeshof, född omkring 1572. [GE, ÄTFR, Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands, Volym 1 2 Av Heinrich von Hagemeister Riga 1836]

mf mf mf mm mm f
3422 Axel Matsson Cruus af Harfwila, född 1584 i Lemsjöholm, Finland, död 1622 eller 1623. Ryttmästare.

Han var ryttmästare för en fana finska ryttare 1605. Skrev sig tlll Årby by samt Numilax och Rylax i Finland. Hans son Axel (död omkring 1638) och hans brorsbarn introducerades 1625 på Riddahuset under no 2 i riddareklassen under namnet Cruus af Harfwila efter sätesgården med samma namn i Finland.

En yngre gren av ätten kallad Cruus af Edeby introducerades samma år på riddarhuset under no 69. [GE, SBL, Sveriges krig 1611-1632, Generalstaben, Upplands handlingar, Kammararkivet]

Gift omkring 1614 med

mf mf mf mm mm m
3423 Anna Mårtensdotter Hästesko af Målagård, född omkring 1588, död 1645. [GE]

mf mm mf mf ff f
3536 Abraham Cardon, född omkring 1560, död 1631. Skogshuggare.

mf mm mf mf mf f
3540 Martin Allard, född omkring 1570 Belgien, död 1644 i Finspångs bruk, Risinge sn, Östergötlands län.

mm fm fm fm ff f
3752 Jacob Roback, död efter 1641. Pipare och trumslagare. Pipare och trumslagare vid Kalmar regemente. Trolig fader till ana 1876.

mm fm fm fm mf f
3756 Bo Johansson. Ryttare.

Gift med

mm fm fm fm mf m
3757 Cecelia Eriksdotter

mm fm fm fm mm f
3758 Nicolaus Olai Loftander, född 1622, död 1666. Kyrkoherde, skald.

Barockskalden Nicolaus Loftander finns representerad i Ståhle/Tigerstedt "Sveriges litteratur II", s 33-37 med dikten (tryckt 1650) "Hungers nödz bedröfliga Påminnelse." Han ska ha varit rektor i Västervik till 1654 och senare (år okänt) kyrkoherde i Misterhults församling. Innan sistnämnda tjänst önskade hans svärmor i ett brev till biskopen i Linköping Andreas Prytz att han skulle utses till kyrkoherde i Lofta församling, där hennes man tidigare varit kyrkoherde. Biskopen avböjde dock denna önskan och svarade "att alldhen stundh Her Nils är en så ungh och oförtiänt man till en sådhan församblingh som är ett Beneficium Regale eller Kongeligt giäld (Beneficium Regale är ett pastorat med kunglig utnämningsrätt till kyrkoherdetjänsten! det måste bli så att den som tidigare förordnats näml. Anundus Palm skulle få kyrkoherdetjänsten." [Rötter I, Rötter II, Rötter III, Rötter IV]

Gift med

mm fm fm fm mm m
3759 Maria Andersdotter Loftander, död 24/12 1672 i Västerviks församling, Kalmar län. [Rötter I, Rötter II, Rötter III, Rötter IV]


*** Generation XII ***

mf mf mf mm ff ff
6832 Birger (Börje) Andersson Drake (Stråle af Sjöared), född omkring 1530, död efter 1594. Frälselandbo.

Nämnd 1560 "---då han bosatte sig i byn Värnlanda (Väderlanda) i Nöbbele sn (Konga hd, Smål.), där han "lagt halvannan gård tillhopa" som sätesgård." Tycks därefter endast ha bott på gårdar som ägdes av nära släktingar. Enligt en uppgift, som härstammar från hans son, skulle faderns olyckor ha börjat med att han under nordiska sjuårskriget råkat i dansk fångenskap och därefter måst pantsatta sina gods. Möjligen kan uppgiften om fångenskapen sattas i samband med en notis i 1570 års årliga ränta, att sätesgården då var "bränd", förmodligen till följd av kriget med danskarna. Birger Anderssons kallade sig Drake efter morfaders ätt Drake af Sunnerbo. [GE, SBL, SoH1967-1]

Gift med

mf mf mf mm ff fm
6833 Margareta Hansdotter(?), född omkring 1540. Till Siggestorp. Av okänd härstammning. Uppgiften om hustrun kan ledas tillbaka blott till Åkersteins genealogier och är därför mer än tvivelaktig. [GE, SoH1967-1]

mf mf mf mm fm ff
6836 Gustaf af Sachsen Lauenburg, född 1570/1574, död 11/11 1597 på Stockholms slott, Stockholms län. Hertig. Han var hertig till Sachsen, Engern och Westfalen. Då fadern lämnade Sverige tidigt, uppfostrades han ensam av sin moder  på Ekolsund. Till följd av hennes ombytlighet och svaghet för sonen blev dennes uppfostran tämligen missvårdad. Hertig Carl ansåg åtminstone, att G. vandes blott vid lättja och självsvåld, och hade honom därför tidtals vid sitt hov. Efter sin uppväxt anträdde han 1591 en utländsk resa, vilken sträckte sig ända till Italien. I januari 1594 var han nyss återkommen till Sverige. I striden mellan Sigismund och Carl slöt han sig till den senare, varför han ock, 8 juni 1597, insattes i slottsloven på Kalmar. Kort därefter (11 augusti) träffades han emellertid vid en mönstring utanför Stockholm av olyckan att skjuta sig genom knät. Till följd av vådaskottet avled han 11 november 1597 och begrovs 1598 i Uppsala.
[GE, SoH1993-2, NF 2:a upplagan]

Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburgs vapen
Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburgs vapen.

Barn med (frillan)

mf mf mf mm fm fm
6837 NN NN, ej den först under 1700-talet för första gången nämnda Anna Knutsdotter Lillie af Ökna vartill tillfreställande underlag ej finnes. Hans Giilingstam uppger hennes namn vara Mathilda Mattsdotter i Släkt och hävd 1994. [SBL, GE, Rötter: Diskussion kring ätten Rutencrantz, SoH1994]

mf mf mf mm fm mf
6838 Christer Carlsson Månesköld af Seglinge, född omkring 1555, död 31/8 1620. Godsägare. Skrev sig till Seglinge.

I likhet med de äldre bröderna undertecknade och sigillerade han 1597 års riksdagsbeslut, men han synes icke i likhet med dessa ha råkat i onåd hos hertig Carl. I en odaterad godslängd från omkring 1604 omtalas han ha ägt frälsejord i Lyhundra, Nädinghundra, Olands och Ärlinghundra hd samt i Norra Roden, allt i Uppland. Hans första hustru ägde däremot gårdar även i Östergötland och Västergötland, vilka Christer vid nämnda tid förvaltade i egenskap av sina barns förmyndare. I en senare godslängd från 1613 omtalas även Ryggesta som sätesgård, men i verkligheten har den brukats som avelsgård under Seglinge. Christers andra hustru medförde i boet ytterligare en sätesgård, nämligen Bottna i Roslags-Bro sn (Bro skplg, Uppl.), men detta utnyttjades icke som sådan förrän efter mannens död. Christers sigill med den vanliga vapenbilden, ärvd av fadern, återfinnes flerstädes i Handlingar rörande Älvsborgs lösen (KA) 1613 (3: 1) och 1615 (3: 2), på senare stället i ovanligt tydligt skick. Han har åtminstone kallats till 1617 års riksdag.

Erhöll sköldebrev 26/6 1582 men brukande aldrig namnet Månesk(i)öld.

I Almunge kyrka har enligt Rhezelius vid sakristie-dörren funnits följande inskrifter: "Anno 1620 den 31 augusti avsomnade ädle och valbördige Christer Carlsson till Seglinge. Gud hans själ i evighet benåde." [GE, SAÄT, SoH1965-1]

Gift med

mf mf mf mm fm mm
6839 Brita Björnsdotter Bååt, död 19/2 1597 (bg 20/3) i Almunge sn, Stockholms län. I Almunge kyrka har enligt Rhezelius vid sakristie-dörren funnits följande inskrifter: "Den ädla och välborna fru Brita Björnsdotter av Seglinge avsomnade i Herranom anno 1597 den 19 februari och vart här begraven den 20 mars." [EA, SoH1965-1]

mf mf mf mm mf ff
6840 Christoffer Schildt, född omkring 1530. Han uppges vid 1500-talets slut ha överflyttat från Bayern till Sesswegen i Livland. Äldsta kända stamfader för den ätt som sannolikt härstammar från en bayersk patriciersläkt i Regensburg i Tyskland. [GE, SRAK]

Gift med

mf mf mf mm mf fm
5841 Sofia Wilchaus, född 1556 i Bayern, Tyskland. [GE]

mf mf mf mm mf mf
5842 Jürgen von Walmes auf Walmeshof, född omkring 1555 i Livland, död under 1580-talet i Livland. Godsägare, krigare. Han deltog på den polska sidan i kriget mot Ivan den förskräcklige under 1580-talet där han blev tillfångatage och senare avled. Han skrev sig bl.a. Walmeshof i Livland som övergick till ätten Schildt genom hans ena dotters giftermål med Berthold Schildt (se ana 3420). [Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands, Volym 1 2 Av Heinrich von Hagemeister Riga 1836]

mf mf mf mm mm ff
6844 Mats Larsson Cruus af Harfwila, född omkring 1550, död 1606. Riksråd, ståthållare, lagman, ryttmästare.

Mats Larsson var efter sin bror ryttmästare för upplandsfanan 1573-83. Han var 1576 slottsloven på Reval och deltog i Henrik Klassons Horns misslyckade tåg mot Narva 1579 och Pontus De la Gardies fälttåg i Ingermanland och Estland 1580 82. 1583 blev Mats Larsson befallningsman på Viborg, som han 1592 försvarade mot ryssarna. 1593-99 var han häradshövding i Äyräpää i Viborgs län.

Efter fredsslutet med ryssarna i Teusina blev Mats Larsson en av de tre gränskommissarier som skulle reglera Viborgs gräns mot Ryssland, och 1597 var han en av dem som i enlighet med fredstraktaten överlämnade Kexholm till ryssarna.

Hans hustru i första giftet var halvsyster till Hans Hansson till Monikkala och han kan beläggas ha varit kritiskt inställd till Klas Fleming, ehuru det aldrig kom till så skarp konflikt mellan honom och denne som mellan denne och Hans Hansson. Efter Flemings död avfordrade Arvid Henriksson Tavast Mats Larsson Viborgs slottsnycklar hösten 1597 men blev då så misshandlad, att han måste söka läkarhjälp. Hösten 1598 tog emellertid konung Sigismund Viborg från Mats Larsson med anledning av hans sympatier för hertig Karl. Denne nämnde honom redan i sitt testamente 1600 bland blivande riksråd, och då riksrådet 1602 reorganiserades på riksdagen i Stockholm, fullföljdes denna avsikt. S å blev Mats Larsson lagman i Norrfinne lagsaga, och han kan 1602-04 också beläggas som ståthållare på Tavastehus, varjämte han från 1600 var häradshövding i Hattula, Tavastehus län. 1605 var han bland fem personer som befullmäktigades att förhandla med ryssarna.

Mats Larsson skrev sig först till Niemenpää o senare till Harviala , båda i Vånå (Vanaja), Tavastehus län, vilka han kommit i besittning av genom sitt äktenskap med en dotter till riksrådet Björn Klasson Lepasätten (se nedan). I Vånå kyrka finns hans gravsten. Harviala blev snart hans sätesgård och 1625 introducerades på Riddarhuset hans då två levande manliga ättlingar, sonsönerna sedermera kammarrådet Johan Jespersson Cruus (död 1644) och sedermera översten Lars Jespersson Cruus (1621-1656) under no 2 i riddareklassen och benämndes efter nämnda sätesgård "Kruser af Harfwila" (Cruus af Harfwila). Denna gren blev dock kortlivad och utslocknade redan i samband med att Lars Jespersson Cruus upphöjdes till friherre Cruus af Gudhem 1651. [GE, SBL]

Gift 1575 med

mf mf mf mm mm fm
6845 Anna Björnsdotter Lepasätten, född omkring 1530, död 1618. Hon lovades av modern vid bröllopet, med ovan nämnda ana, äganderätten till Harviala gård i Vånå sn, Tavastland, vilket löfte tre dagar före moderns död upprepades (läs mer under ana 6844). [GE, ÄSF]

mf mf mf mm mm mf
6846 Mårten Claesson Hästesko af Målagård, född 1555, död 1605 i Pölpis, Livland. Ryttmästare, slottsloven.

Till Numlaks i Nurmijärvi socken och Clemet, vilket han 14/6 1594 erhöll av konung Sigismund på behaglig tid. Hovman under Anders Boijes fana 1594. Hövitsman för hundra skottar i januari 1597 och sändes från Viborg till Savolaks för att kuva bondeupproret. Hörde till konung Sigismunds anhängare, men övergick, efter den kungliga arméns nederlag, till hertig Carl, som för honom utgav skyddsbrev 13/11 1599 och befallde honom att infinna sig till den stundande riksdagen. Löjtnant under Carsten Schades fana 1601. Deltog i kriget i Livland och utmärkte sig med stor tapperhet i slaget vid Kokenhusen sistnämnda år. Har 1602 i Åbo underskrivit trohetsförsäkran till hertig Carl. Ryttmästare för en fana finska ryttare 7/1 1602.

A d l a d 12/7 1602 jämte sin yngre broder Lindved och med samma vapen som denne, samt fick i sköldebrevet bekräftelse på säterifrihet för Numlaks och förläning av Ratula by i Elimä socken och Sartvik i Kyrkslätts socken. Slottsloven på Narva 10/12 1603. Stupade efter tappert fäktande 1605 vid Pölpis i Livland och blev på hertig Carls befallning begraven i Narva. [SBL, GE, SAÄT, ÄTFR]

Gift med

mf mf mf mm mm mm
6847 Bengta Mårtensdotter Creutz, född omkring 1560, död efter 1646. [GE, SÄAT, ÄTFR]

mm fm fm fm mm ff
7516 Olof NN, bonde.

mm fm fm fm mm mf
7518 Andreas Johannis Saebyensis, född 1586 i Säby sn, Jönköpings län, död 1653 i Lofta sn, Kalmar län. Kyrkoherde. Student i Uppsala 1604, kyrkoherde i Lofta och Loftahammar 1623-53, prost 1629. [Rötter]

Gift med

mm fm fm fm mm mm
7519 Emerentia Olofsdotter Luth, död 1662 i Lofta sn, Kalmar län. Trolig hustru till ovan.


*** Generation XIII ***

mf mf mf mm ff ff f
13664 Anders Olofsson Grip (Stråle af Sjöared), född omkring 1500, död före 1547. Bonde(?)

Äldsta med säkerhet kända stamfader för ätten Stråle af Sjöared. Skrev sig till Boatorp(?) i Småland och Uggleboda i Värmland. Skall kallat sig Grip.

Jan Eric Almquist menar i sin artikel "Ätterna Stråles (af Sjöared) och [Gyllen-]Grips gemensamma härstamning samt tvisterna härom på riddarhuset under 1600-talets förra hälft" i Släkt och hävd 1967 nr 1 att det finns flera felaktigheter i de äldre matriklarna. Han menar bl.a. att den ovan angivna (sätes)gården Boatorp "---näppeligen bebotts av Anders Olofsson men väl av hans änka Margareta (Mariet) Birgersdotter [Drake fran Sunnerbol]." Vidare menar Almquist att Anders Olofsson inte kunnat bli utnämnd till slottsloven 1582 eftersom ha var död före 1547. Mycket pekar på att han i själva verket inte ens var frälseman som ättens muntliga tradition vill göra gällande utan blott en bonde.

Klart är emellertid att han var gift med en adelsfröken (se nedan). Deras barn blir då en del av det bekanta s.k. halvfrälset vars medlemar många gånger sökte introduktion på Riddarhuset så som varande adliga. Ätten Stråle af Sjöared tycks således ha fått introduktion på Riddarhuset på falska grunder - eller åtminstone otillräckliga grunder - i det att medlemmar uppgett att konung Karl Knutsson Bonde skall ha gett frälse till en obestyrkt anfader. Den enda dokumenterade adliga bakgrunden ättlingar till Anders Olofsson finns i hans hustrus släkt, Sunnerbodrakarna. [GE, SAÄT SoH1967-1]

Gift med

mf mf mf mm ff ff m
13665 Märta Birgersdotter Drake (Sunnerbodrakarna), född omkring 1500, död efter 1562. [GE, SoH1967-1]

mf mf mf mm fm ff f
13672 Magnus II af Sachsen Lauenburg, född 1543, död 14/5 1603 på Ratzeburgs slott, Schleswig-Holstein, Tyskland. Hertig.

Kom i början av Erik XIV:s regering till Sverige, trolovades med konungens halvsyster, prinsessan Sofia, och användes något i kriget mot Danmark. Han sökte ställa sig in hos konungen genom att tjänstgöra som spejare på dennes bröder och deras släktingar och uppträdde 1567 vid rättegången på Svartsjö som en av angivarna mot de anklagade herrarna i Erik XIV:s uppgörelse med aristokratin. Sin belöning erhöll han i juli 1568, då hans och Sofias bröllop firades i samband med Eriks och Karin Månsdotters. I sept. s. å. övergav han emellertid konungen och slöt sig till de upproriske hertigarna Johan och Carl och deltog på deras sida vid intaganden av Stockholm och avsättandet av Erik XIV 29/9 1568.

Sedan Magnus fader 1571 nedlagt regeringen, återvände han till Tyskland, samlade trupper och sökte med våld taga hertigdömet från sin yngre broder Frans (1574). Han misslyckades likväl, flydde tillbaka till Sverige och fick av Johan III 1575 i förläning Soneburgs slott och län på Ösel. Där kom han genast i strid med danske ståthållaren på Arensburg (på Ösel) och höll på att uppväcka ett nytt krig i Norden. Efter Soneburgs intagande av danskarna s. å. begav han sig åter till Sverige, där han var illa liden, bl. a. för sitt brutala uppförande mot sin gemål och sin våldsamhet mot sina underhavande. 1578 måste han lämna riket, där hans familj kvarstannade. 1588 inspärrades han av sin broder Frans i livstidsfängelse på Ratzeburgs slott och satt där de sista femton åren av sitt liv. Han var en rå och simpel personlighet. [NF andra och fjärde upplagan]

Gift 4/7 1568 med

mf mf mf mm fm ff m
13673 Sofia Gustafsdotter Vasa, född 29/10 1547 på Stockholms slott, Storkyrkoförsamlingens sn, Stockholms län, död 17/3 1611 på Ekolsund, Husby-Sjutolft sn, Uppsala län. Prinsessa. Äktenskapet blev olyckligt och när maken landsförvisades stannande hon kvar.
[NF andra och fjärde upplagan]

mf mf mf mm fm mf f
13676 Carl Bengtsson Månesköld af Seglinge, född omkring 1485, död 1/7 1569. Häradshövding, väpnare.

Till Seglinge samt Karlösa i Söderbykarls sn, Uppsala län. Uppräknades 8/8 1526 ibland de rustande av adeln i Uppland; Förseglade bland adeln Västerås arvförening 1544, Konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561. Hans ekonomiska ställning var relativt god. Av 1562 års frälselängd framgår, att Carl Bengtsson då innehade vid sidan av sätesgården Seglinge över 30 landbohemman i Uppland, fördelade på Bro, Hagunda, Lyhundra, Långhundra, Närdinghundra, Sollentuna, Ulleråkers, Vallentuna och Ärlinghundra hd samt Bro skeppslag och Örbyhus län. En mindre del av dessa hemman tillhörde dock hans hustru i andra äktenskapet. [GE, SAÄT, SoH1965-1]

Gift med

mf mf mf mm fm mf m
13677 Margareta Arentsdotter Örnflycht, död 12/3 1598. [GE, SAÄT, SoH1965-1]

mf mf mf mm fm mm f
13678 Björn Pedersson Bååt, född omkring 1510, död 1/6 1570 i Sorunda sn, Stockholms län. Riksråd, kammarråd.

Till Fållnäs. Synes ha varit i besittning av Gustav Vasas förtroende. Fogde vid Värmlands borg (berg?) 25/9 1525; erhöll i förläning Västerhaninge socken 23/7 1537 och Sorunda socken 26/2 1538 till 1554, då de återkallades; slottsloven på Stockholms slott 16/5 1538; kammarråd 1540-1545; riksråd 1547-1560 och rikskammarråd 1560. Gift första gången med Birgitta Grip och andra gången efter 1549 med Kerstin Krumme. Uppges ha haft 16 barn i dessa två giften. [GE, SBL, ÄSF, SAÄT]

Gift med

mf mf mf mm fm mm m
13679 Kerstin Nilsdotter Krumme, född omkring 1525, död 1562 (bg 18/2). [ÄSF]

mf mf mf mm mm ff f
13688 Lars Jespersson Cruus, född omkring 1520, död 1588. Fogde, lagman.

Kallades Lasse Jespersson och skrev sig till till Wernestad, Årby, Grickelsboda och Yttergård. Han bodde till en början på Grycksbo vid Falun och var redan 1537 häradsdomhavande i Dalarna. Från 1540 var han en tid domare i Dalarna efter sin styvfar (modern gifte om sig med hans svärfar, Otte Nilsson Hästhufvud, se ana 27378) och svärfar Otte Nilsson Hästhuvud och samtidigt domare på Kopparberget, vilket senare ämbetes tidigare självständiga karaktär därmed upphörde.

Senare var Lasse Jespersson fogde i Dalarna 1542-45, på Uppsala slott 1554-56 och i norra Gästrikland 1555-58, lagman i Västmanland 1568 och åter domare i Dalarna 1570-83. Förseglade bland Adeln Westerås Arvförening under namnet Lasse Jespersson till Grickelsboda, och Konung Gustaf I testamente, under namnet Lasse Jespersson till Yttergård.

På äldre dagar bodde han på sin mödernegård Årby i Rasbokil sn, Uppsala län, och han gifte då om sig med det finländska riksrådet Jöran Finckes änka. [GE, SBL, ÄSF, SAÄT]

Gift med

mf mf mf mm mm ff m
13689 Karin Ottesdotter Hästhufvud, född omkring 1515, död 18/5 1570 i Årby sn, Rasbokils sn, Uppsala län. [ÄSF]

mf mf mf mm mm fm f
13690 Björn Clausson Lepasätten, född omkring 1495, död 1550 eller 1551. Riksråd.

Skrev sig bl.a. till Lepas som var ättens stamgods. Han blev student i Rostock 1516 och i Louvain 1517 samt studerade i Paris 1519. Han var bland de nio som enligt en registraturanteckning blev riksråd på riksdagen i Strängnäs 1523 några dagar före Gustav Erikssons (Vasa) val till konung. Från Finland var bland de nytillkomna riksråden även hans mödernekusiner Ivar och Erik Fleming. Då 1510 års svensk-ryska fred 1524 bekräftades i Novgorod, var Björn Clausson den ene av Sveriges båda främsta representanter och i realiteten den främste, då hans äldre kollega Knut Eriksson ej ens kunde skriva sitt namn.

Hösten 1536 befullmäktigades Björn Clausson åter att resa till Novgorod, denna gång tillsammans med sin rådskollega Knut Andersson Lillie af Ökna, som var gift med en syster till hans hustru. De beseglade sommaren 1537 i Novgorod den nya traktaten om fred för sextio år. 1545 anmodade konungen Björn Clausson att tillsammans med bl.a. Erik Fleming och Knut Andersson Lillie af Ökna fara till Finland för underhandlingar vid ryska gränsen, om vilka intet tycks vara känt. I övrigt kan om hans offentliga verksamhet nämnas, att han jämte andra riksråd deltog i riksdagarna i Västerås 1527 och 1544 och förhandlingarna med danskarna i Lödöse 1528 och i Kalmar 1540 samt satt i domstolen över västgötaherrarna efter upproret 1529. Hösten 1542 var Björn Clausson bland de nio finländare som kom att ingå i slottsloven på Stockholm under konungens vistelse i Östergötland på grund av Dackefejden.

Liksom sin farfar var han häradshövding i Hollola, vilket kan beläggas från 1526 till hans död. I sitt sigill förde Björn Clausson ett halvt lejon i övre fältet av en delad sköld, alltså ett vapen helt olikt farfaderns och möjligen bildat på det snarlika vapen som förts av hans svärfars utdöda mödernesläkt Slaweka. Efter detta vapen har hela släkten och dess medlemmar i äldre litteratur ofta kallats Lejon . Hans hustru var systerdotter till marsken Lars Siggesson Sparre af Rossvik. Hon blev senare mor till Hans Hansson till Monikkala. Med henne var Björn Clausson morfar till Jesper Matsson Cruus, som i sin ungdom förde mödernevapnet. Med dennes arkiv har delar av Björn Claussons arkiv kommit att bli bevarade i De la Gardieska samlingen i LUB och i någon mån även i Stavsundsarkivet i RA. [GE, SBL, ÄSF].

Gift med

mf mf mf mm mm fm m
13691 Karin Göransdotter Stiernsköld, född omkring 1510, död mellan 1580 och 1584. [ÄSF]

mf mf mf mm mm mf f
13692 Claes Linvedsson (Hästesko af Målagård), född omkring 1510, död efter 1572. Länsman [SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm mf m
13693 NN Henriksdotter [SBL]

mf mf mf mm mm mm f
13694 Mårten Mattsson Creutz, född omkring 1515, död 1574 i Ryssland. Skeppshövitsman, slottsloven.

Mårten Mattsson, stundom kallad "Lille Mårten", blev Skeppshövitsman 1561 samt var senare i slottsloven på Tavastehus. Erhöll 8/8 1567 och 9/8 1567 evärdligt frälse för särskilda gods under Sarvlaks samt bekräftelse på adelskap och sköldemärke 2/8 1569. Gjorde försträckningar till kronan och fick därför i pant två gårdar i Hindersby, Pyttis socken 12/9 1570. Underskrev bland adeln i Borgå län trohetsförsäkran till konung Johan 2/2 1569. Död 1574 på tåg till Ryssland, ihjälslagen av fienden.

Han tillhörde den typ av lågfrälse ätter som under Johan III:s långvariga ryska krig med dess starka förbrukning av dugligt folk på allehanda befälsposter i sydöstra Finland och i de baltiska provinserna vunno ett visst inflytande. Ätten nådde ett sekel senare högadelns glans då två bröder båda blev både riksråd och friherrar. [GE, SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm mm mm m
13695 Margareta Bertilsdotter, född omkring 1520 i Helsingfors, Finland. [GE]

mm fm fm fm mm mf f
15036 Johannes Andreae Linderosensis, född 1550 i Linderås sn, Jönköpings län, död 1600 i Säby sn, Jönköpings län. Hovpredikant.
L. blev student i Uppsala 1570, prästvigd 1572, hovpredikant hos konung Johan III 1576, kyrkoherde i Säby 1577-1600. Kontraktsprost 1577. Han var med och underskrev Uppsala möte 1593. [Carl Szabad]

Gift med

mm fm fm fm mm mf m
15037 Margareta Nilsdotter Thoreria, född omkring 1565 i Risinge sn, Östergötlands län, död 11/1 1629 i Asby sn, Östergötlands län. [Carl Szabad]

mm fm fm fm mm mm f
15038 Olaus Simonis Clerevallensis Luth, född 1560 i Simonboda, Ljusdals sn, Gävleborgs län, död 8/10 1639 i Horns sn, Östergötlands län. Kyrkoherde. Prästvigd 1587, hovpredikant hos prinsessan Anna (dotter till Johan III) under hennes vistelse i Polen, dit han utreste 1588 i sällskap med sändebudet Erik Turesson Bielke. Återkom till Sverige 1592. Underskrev Uppsala möte 1593 och underskrev riksdagsbeslutet i Örebro 1610 23/12. Kyrkoherde i Horn 1593-1639, kontraktsprost 1606. [Henrik Moséns farfars mors anor]

Gift med

mm fm fm fm mm mm m
15039 Margareta Eriksdotter (Vasa?), död 11/11 1618 i Horns sn, Östergötlands län. Enligt olika senare skrifter dotter till konung Erik XIV (i någon anges modern vara en till namnet okänd öländsk bondkvinna). Det hänvisas till en notis i Horns C:1 som då fanns, men som nu är brunnen, där det ska stå att hon är dotter till Erik XIV. Ur PHT 1930: "År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm.". I biskop Prytz likpredikan över biskopinnan Enander sägs dock att Margareta är dotter till en förnämlig kyrkoherde, medan E.M. Fant i De liberis regum naturalibus bestämt uppger att hon är dotter till Erik XIV och Agda Persdotter [ehm]. även Meijer och Granqvist anger i sin "Gustav Vasas avkomlingar" att Margareta är dotter till Erik XIV. Margaretas Eriksdotter ska [ebp] ha ägt jord i Härna i Hycklinge socken, och kan man nu bara fastslå att det är kronojord. [Henrik Moséns farfars mors anor]


*** Generation XIV ***

mf mf mf mm ff ff mf
27330 Birger Magnusson Drake (Sunnerbodrakarna), född omkring 1460, död efter 1530. Väpnare. Till Ugglebo. Utfärdade 1488 på sin svärfars sätesgård Hjälmaryd morgongåvobrev för Botild Nilsdotter (Krumme). [SoH 1957-1, SoH 1986-2, ÄSF]

Gift 1488 med

mf mf mf mm ff ff mm
27331 Botild Nilsdotter Krumme, född innan 1470. [ÄSF]

mf mf mf mm fm ff ff
27344 Franz I af Sachsen Lauenburg, född omkring 1510, död 19/3 1581 i Buxtehude, Tyskland. Hertig. [WP DE]

Gift 8/2 1540 med

mf mf mf mm fm ff fm
Sibylle af Sachen27345 Sibylle af Sachsen, född 2/5 1515 i Freiberg, Tyskland, död 18/6 1592 i Buxtehude, Tyskland.
Prinsessa.

Hennes äktenskap med Franz I af Sachsen Lauenburg blev politiskt viktig för hennes bror Moritz af Sacshen (1521-1553) i det Schmalkaldiska kriget. Äktenskapet blev emellertid olyckligt och Franz anklagade Sibylle för att vara hämndlysten och kärlekslös. Senare försonades dock Sibylle och Franz. 1552 frågade Sibylle sin bror Moritz om ekonomiskt stöd till sin man så att han kunde återköpa varor och byar i Lübeck. Hon spelade 1588 en framträdande roll i en affär sonen Moritz (1551-1612) hade med Adam von Tschammers hustru Gisela mot vilken Sibylle intierat en häxprocess.

Sibylle begravdes i katedralen i Ratzeburg. [WP DE]

mf mf mf mm fm ff mf
27346 Gustaf Eriksson Vasa, troligen född 14/5 1496 på Lindholmens gods, Orkesta sn, Stockholms län, död 29/9 1560 på Stocholms slott, Storkyrkoförsamlingen, Stockholms län. Svensk konung. [SBL]

Gift 1/10 1536 på Uppsala slott med

mf mf mf mm fm ff mm
Margareta Eriksdotter Leijonhufvud27347 Margareta Eriksdotter Leijonhufvud, född i januari 1516 på Loholms slott, Långared sn, Älvsborgs län. Svensk drottning.

Uppgiften om att hon skall ha varit född på slottet Ekeberg i Örebro län är troligen felaktig då fadern hade Loholm som sätesgård från 1514. Krönt till drottning 2/10 1536.

M framstår i de bevarade breven med systern Märta som en kompetent husmor och en kärleksfull maka. Vid sin bortgång ägde M ett betydande antal gods och gårdar i mellersta och södra Sverige. Flera notiser i riksregistraturet och bland drottningens få efterlämnade handlingar tyder på att hon själv tog aktiv del i förvaltningen av godsförmögenheten och dess avkastning.

En på 1950-talet gjord undersökning av Gustav I:s och hans gemålers gravar i Uppsala domkyrka ger vid handen att M var gracil och liten till växten (knappt 155 cm), och hennes kranium är "ovanligt vackert och välformat". Hennes kvarlevor gravlades i Uppsala först 1560; dessförinnan hade hon tillsammans med kungens första gemål temporärt haft sitt vilorum i Stockholms storkyrkas sakristia. Någon samtida bild av M är inte bevarad; däremot återgår ett porträtt från 1500-talets senare hälft, troligen av J B van Uther, sannolikt på ett original från 1540-talet. [SBL]

mf mf mf mm fm mf ff
27352 Bengt Jönsson Månesköld af Seglinge, född omkring 1450, död omkring 1490. Godsägare. [SoH1965-1]

Gift med

mf mf mf mm fm mf fm
17353 Botilda Björnsdotter, död före 1515. Nämmd 1491 i regestsamlingen på Rungarn, då hon på egen hand försålde 8 örtugsland i Svinn, Simtuna sn och hd (Uppl.). [SoH1965-1]

mf mf mf mm fm mf mf
Arent Persson Örnflycht27354 Arent Persson Örnflycht, död före 1548. Väpnare, häradshövdning.

Till Granhammar och Ornäs. Arent, som genom sitt gifte med den förmögne bergsfogden Stig Hanssons dotter erhållit Ornäs, omtalas icke i några källor tidigare än i sammanhang med Gustav Vasas besök på hans gård och flykt därifrån. Händelsen, som i sina huvuddrag berättas av Peder Svart, stämmer väl överens med förhållandena i Dalarna vid denna tid. Arents svåger var konung Kristierns fogde i Dalarna, och hans svärfader synes ha varit en av Gustavs ivrigaste vedersakare. Det var då naturligt, att Arent begagnade tillfället att söka gripa en av de många uppviglarna mot den nyss upprättade ordningen, till vilken han och hans släkt anslutit sig. Ornäsepisoden i Gustavs dalaäventyr har sedermera av folktraditionen, som i detta fall kan spåras till 1600-talets mitt men i sin nu kända form är ännu yngre, utsmyckats med flera delvis otillförlitliga detaljer, som på ett okritiskt sätt utnyttjats av författare på 1700-talet till fantasirika och värdelösa bidrag till Arents biografi.

Om A:s hållning under befrielsekriget känner man intet, men att han på ett eller annat sätt blivit tagen till nåder av Gustaf är tydligt. Han deltog i Västerås och Strängnäs riksdagar, bidrog 1529 att förebygga oroligheter i Dalarna, fick samma år Konungsbyn i Iresta socken i förläning och är troligen identisk med den "Arend Persson väpnare", som år 1536 tillhörde domstolen uti myntmästaren Anders Hanssons sammansvärjning.

På äldre dagar var han bosatt på fädernegården Granhammar, i Västra Ryds socken i Bro härad, varest han 1534 erhöll häradshövdingedömet. År 1548 omtalas han som död, och även senare finner man hans namn i samband med arvstvister mellan hans fränder. [SBL]

Gift med

mf mf mf mm fm mf mm
27355 Barbro Stigsdotter Svinakulla, född omkring 1490.

Innan hon gifte sig med Arent Persson (se ovan), hade en annan, mindre förnäm friare, Svante Stures sven Bengt Eriksson, under förevändning av hennes ungdom avvisats. Trots den ryktbarhet, hon förvärvat som Gustav Vasas räddarinna undan mannens försåt, känner man i övrigt intet säkert om henne. Händelsen berättas hos Peder Swart i följande ordalag: "Men Aron Pedersons hustru... var då så dygdelig, att hon gav Gustav förvarning, fick honom häst, åketyg och dräng och skyndaden till herr Jon i Svärdsjö".

Krönikeförfattaren känner således icke ens hennes namn. Detta förekommer i en handskriven genealogi från 1500-talet, troligen av Rasmus Ludvigssons hand, och kan sålunda anses riktigt. En yngre, på 1700-talet upptecknad tradition, som berättar, att hon efter Gustavs flykt skulle levat i ovänskap med mannen, är däremot osannolik. K. G. Kröningssvärd och J. Lidén ha båda genom feltolkning av källor konstruerat upp hennes liv så, att hon skulle blivit skild från mannen 1521 och sedan bosatt sig i Holm i Stora Tuna samt under årens lopp varit föremål för konungens välvilja på flera sätt. Allt detta är oriktigt, ty den hustru Barbro i Holm, som omtalas i åtskilliga handlingar från Gustav Vasas tid, var dotter till Lars Tomasson till Årby och Hallkved och 1539 änka i sitt andra gifte efter frälsemannen Otto Nilsson i Holm.

Berättelsen om Gustav Vasas Ornäs-besök, sådan den här återgivits, torde kunna antagas återgå på en tradition, förmedlad av personer, som stått konungen nära. Emellertid existerar det en annan, tidigare obeaktad källa om samma sak, en polsk skrift, tryckt 1570, vilken återgiver en tradition, som fortlevat i hertig Johans omgivning. Enligt denna skulle det varit Stig Hansson, Barbros far, som lagt försåtet för Gustav, vilken räddats av husets dotter. Förloppet och Barbros roll i det romantiska äventyret skulle alltså i huvudsak bli desamma, medan rollen som Gustavs svekfulle värd överginge till Stig Hansson. Åtskilliga sannolikhetsskäl giva åt den polska källan ganska stor grad av tillförlitlighet, och dess framställning av händelsen synes rimligare än Peder Swarts; några långt gående slutsatser lär man dock icke kunna draga därav. [SBL]

mf mf mf mm fm mm ff
27356 Peder Erlandsson Bååt, död 30/5 1540. Riksråd, lagman.

Han blev på 1523 års valriksdag riksråd och lagman över Öland, men måste 1529 - troligen emedan han ansågs ha blivit på något sätt komprometterad i samband med det nämnda år utbrutna upproret - nedlägga rådsämbetet. [SBL, GE]

Gift med

mf mf mf mm fm mm fm
27357 Märta Björnsdotter Pukehorn [SAÄT]

mf mf mf mm fm mm mf
27358 Nils Nilsson Krumme, död mellan 1561 och 1562. Riksråd, häradshövding.

Till Örboholm. Han deltog i Västerås riksdag 1527, satt i domstolarna över västgötaherrarna 1529, över Måns Nilsson på Aspeboda 1534 och över myntmästaren Anders Hansson 1536. Han deltog 1535 i det svenska fälttåget i Skåne och blev detta eller föregående år riksråd. 1542 var Krumme ett av de riksråd som i Linköping representerade konung Gustav vid stilleståndsöverenskommelsen med Nils Dacke, och då stilleståndet upphörde, blev han en av befälhavarna för konungens trupper mot denne 1543. 1559 användes han tillsammans med bl a Henrik Klasson Horn vid rågångsförrättningen mellan Finland och Ryssland. 1561 sändes Krumme i spetsen för en beskickning till Moskva. Därifrån hänvisades den till Novgorod, där samma år ett tjugoårigt stilleståndsfördrag slöts. [SBL]

Gift med

mf mf mf mm fm mm mm
27359 Margareta Siggesdotter Sparre af Rossvik, född 1527, död före 7/11 1570.

mf mf mf mm mm ff ff
27376 Jesper Nilsson Cruus af Harfwila, född omkring 1480, död efter 1514. Väpnare. Skrev sig till Värnsta, Lillkyrka sn, Uppsala län. Äldsta kända stamfader för ätten Cruus. [SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm ff fm
27377 Barbro Larsdotter Ulfstand (Årbyätten), död efter 1514. Hon  gifter efter mannens död om sig med nedan nämnda (ana 27378) Otte Nilsson Hästhufvud. [SAÄT]

mf mf mf mm mm ff mf
27378 Otte Nilsson Hästhufvud, född omkring 1480, död 1540. Häradshövding, landsdomare.

Häradshövding i Siende härad (Finland) 1529-1538 och i Norrbo härad 1536-1538, samt landsdomare i Dalarna 1533. Han adlades 1509 och kallas Hästhufvud efter vapenskölden. Skrev sig till Holm i Stora Tuna och Årby i Rasbokilsn, Uppsala län. [GE, SBL, ÄSF]

Gift med

mf mf mf mm mm ff mm
27378 Karin Gustafsdotter Slatte, född omkring 1482, död efter 1540. [GE]

mf mf mf mm mm fm ff
27380 Claus Hansson Lepasätten, död efter 1498. Häradshövdning. [SBL, ÄSF]

Gift med

mf mf mf mm mm fm fm
27381 NN Björnsdotter Stjärnkors [ÄSF]

mf mf mf mm mm fm mf
27382 Göran Hansson Stiernsköld, död 1517. Hövitsman. Han skrev sig till Norrnäs, Värmdö sn, Stockholms län. Han var Sten Sture d.y:s hövitsman på Korsholm. [GE, PHT 1947 1-2]

Gift med

mf mf mf mm mm fm mm
27383 Ingeborg Siggesdotter Sparre av Rossvik, född omkring 1492, död 1544. [ÄSF]

mf mf mf mm mm mf ff
27384 Lindved Claesson (Hästesko af Målagård), död efter 1530. Landsfogde. Han var landsfogde i Sjundeå sn, Nylands län. Trolig fader till Claes Lindvedsson (Hästesko af Målagård) (ana 13692). [SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm mf fm
27385 NN Henriksdotter Sjundby-släkten [SBL, JR]

mf m mf mm mm mm ff
27388 Matts Knutsson Creutz, född omkring 1499 i Sarvlax, Pernå sn, Nylands län, död efter 1574. Skeppshövitsman?, godsägare.

Skrev sig till Sarvlax, Pernå sn, Nylands län. Nämnes 1541-1574 men nämns ej i ÄSF som känd 1530 vilket år han enligt GE skall ha varit "skeppshövitsman", och enligt SAÄT "över några skepp". Gjorde adlig rusttjänst; erhöll skyddsbrev av kung Gustav Vasa 17/10 1557, vilket upprepades 23/9 1573. Befallningsman för kungliga majestäts krigsfolk 12/3 1570; erhöll förläning 22/9 1573. [ÄSF, GE, SAÄT]

Gift med

mf mf mf mm mm mm fm
27389 Bengta Lydekadotter Lydekasönernas ätt, död efter 1559. [ÄSF]

mf mf mf mm mm mm mf
27390 Bertil Mattsson, född omkring 1492, död före 1555. Borgmästare. Han var borgmästare i Helsingfors. [JR]

Gift med

mf mf mf mm mm mm mm
27390 Margareta Eriksdotter, född omkring 1500. [JR]


*** Generation XV ***

mf mf mf mm ff ff mf f
54660 Magnus Birgersson Drake (Sunnerbodrakarna), född omkring 1433, död efter 1475. Väpnare. Till Ugglebo. D. beseglat ett brev i Ed 9/6 1460 åt Nils Stolpe, men hans sigill är tillplattat. [SoH 1957-1, SoH 1986:2]

Gift med

mf mf mf mm ff ff mf m
54661 Ingeborg Nilsdotter Balk af Billa
[SoH 1986:2]

mf mf mf mm ff ff mm f
54662 Nils Svensson Krumme, död mella 1485 och 1496. Nämnd 1441. Hans sätesgård var Hjälmaryd i Ljungby sn, Sunnerbo hd, Kalmar län. [ÄSF]

Gift med

mf mf mf mm ff ff mm m
54663 Märta Abjörnsdotter Sparre över blad [ÄSF]

mf mf mf mm fm ff ff f
Magnus I af Sachsen Lauenburg54688 Magnus I af Sacshen-Lauenburg, död 1/8 1543 i Ratzeburg, Schleswig-Holstein, Tyskland. Hertig.

Han hade sammanlagt tolv syskon, men blev den ende i syskonskaran att föra linjen Lauenburg vidare. Magnus var inblandad i stridigheter med ärkestiftet Bremen och stiftet Ratzeburg. Ärkestiftet Bremen krävde överhöghet över de frisiska landskapen på ömse sidor av Jade, samt därtill över landen Hadeln och Wursten. Ärkestiftet stödde sig på ett av Karl den store 788 utfärdat brev till Bremen, ett brev som under årens lopp fallit i glömska men som nu "hittats" och därmed gav ärkestiftet legitimitet i sitt anspråk. Detta brev har senare visat sig vara förfalskat.

Landen Hadeln och Wursten lydde vid denna tidpunkt under hertigarna av Lauenburg. Åtföljd av fadern stod Magnus därför 1498 i spetsen för ett härtåg mot Bremen, och följande år drog hären in i Wursten-landet. Trots att sistnämnda tåg inte blev särskilt lyckosamt för Magnus del, kunde han i vart fall hävda sin besittning av landet Hadeln. Striden om Wursten skulle avgöras av kejsaren, där hertigarna Erich och Heinrich av Braunschweig fick fungera som förmedlare. Tvisten med stiftet Ratzeburg handlade även den om anspråk och rättigheter. För Magnus del tog det en ände med förskräckelse - Magnus bannlystes av kyrkan och hela hans land belades med interdikt. Först 1519 nåddes en förlikning, utverkad av biskop Johann av Lübeck och hertigarna av Mecklenburg.

Det sachsiska hertighuset hade sedan länge inbördes tvistat om kurfurstliga rättigheter. Magnus var den förste av Sachsen-Lauenburgs hertigar att avstå från kurfurstliga anspråk. Han förde aldrig kurfurstlig titel och i vapnet fanns inga kursvärd.

Den 12 november 1530 förlänades Magnus sitt hertigdöme jämte regalierna av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg.

1531 införde Hertig Magnus den reformerta läran i Lauenburg. [WPSE]

Gift 1509 med

mf mf mf mm fm ff ff m
54689 Katarina af Braunschweig Wolfenbüttel, född 1488, död 29/6 1563 i Neuburg, Tyskland.
Hertiginna.

Katarina var en sträng katolik med nära band till sina släkting i Brunswick. Detta föranledde Gustaf Vasa att gifta sig med en dotter till henne i ett försök att få de katolska tyska furstarna att ge sitt stöd i dennes krig mot kung Kristian II av Danmark. [WPDE]

mf mf mf mm fm ff fm f
Heinrich "den fromme" IV af Sachsen54690 Heinrich "den fromme" IV af Sachsen, född 16/3 1473 i Dresden, Tyskland, död 18/8 1541. Hertig, markgreve.

1498 gjorde H en pilgrimsfärd till Jerusalem och följande år utsågs han av sin far till guvernör över Friesland. 1503 genomförde han en pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela. Som ett resultat av olämpliga skattefordringar uppstod ständiga uppror i Friesland som tillhörde Sachsen. H gav upp sin titel över området och 1505 avträddes detsamma till brodern Georg mot livränta och områdena Wolkenstein och Freiberg. Samma år flyttade H till slottet Freudenstein i Freiberg.

Han var en ivrig jägare och passionerad samlare av vapen och pistoler.

Efter att ha funnit rika silverfyndigheter i Erzgebirge grundade H bergsstaden Marienberg 1521.

Efter påtryckningar från sin hustru Katharina (se nedan) införde han 1536 den lutherska läran i sina områden. H kom på så sätt i strid med sin äldre bror hertig Georg "den skäggige", vilken som en uttalad fiende till Luther hållit fast vid katolicismen.

Vid en ålder av 66 år, tog H över efter sin bror George som regerande hertig över hertigdömet Sachsen. Under hans regeringstid var protestantismen statsreligion i Sachsen. De som vägrade att acceptera den nya religionen, fängslades eller landsfövisades.

11 dagar innan hans bortgång bestämnde H att sonen Mauritz skulle bli hans medregent. I sitt testamente förpliktigade han sina efterkommande att vara lojala mot den Augsburgska bekännelsen. H ligger begravd i Freibergs domkyrka som den första av den uradliga ätten Wettiner till vilket han hörde.

H är en av de mest inflytelserika medlemmarna av den nämnda uradliga ätten Wettiner. Hans enskilt viktigaste beslut - som påverkat landet in i våra dagar - var införandet av reformationen i det Albertinska Sachsen. Detta står i märklig kontrast till hans ganska begränsade möjligheter, i synnerhet i jämförelse med hans på rikspolitiskt nivå betydligt mer aktiva broder George, som förnekades sådan historisk betydelse. [WPDE]

Gift 6/7 1512 med

mf mf mf mm fm ff fm m
Katharina af Mecklenburg54691 Katharina af Mecklenburg, född 1487, död 6/6 1561 i Torgau, Tyskland.

K sympatiserade tidigt med Martin Luthers läror, medan hennes man av rädsla för sin bror, den regerande hertigen George "den skäggige", undertryckte reformationen till 1536 då ha slutligen föll för sin starka hustrus övertygelse. Då försökte hertig Georg muta K att överge sin övertygelse då hon svarade sändebudet "Ihr erweiset mir einen großen Gefallen, so Ihr Freiberg alsbald verlasset" (Ni skolen göre mig en stor tjänst om ni övergav Freiberg snart). När hertig Georg dog 1539 flyttade hon och Heinrich till Dresden där de förde med sig reformationen. Efter makens död 1541 levde K ytterligare 20 år på slottet Wolkenstein. 1560 utfärdade hon en kulturhistoriskt intressant förordning gällande hennes hovdamer. [WPDE]

mf mf mf mm fm ff mf f
54692 Erik Johansson Vasa, född omkring 1470, död 8/11 1520 Stortorget, Stockholm, Stockholms län. Riksråd, riddare.

Han synes 1496 ha deltagit i Sten Sture d. ä:s finska krig och var en av riksföreståndarens verksammaste anhängare i 1497 års kris, varför han blev bannlyst av ärkebiskop Jakob Ulfsson. Vid konung Hans kröning s. å. blev han emellertid riddare. Han understödde sedan upproret mot Hans 1501 och inträdde vid denna tid i riksrådet. 1504-05 var han innehavare av Kastellholms län på Åland. E. var under hela sitt liv Sturarnas meningsfrände och avrättades därför av Kristian II vid Stockholms blodbad, men synes icke ha lagt i dagen några särskildt framstående egenskaper.

Liksom brodern och brorsonen hade han ett häftigt och egenmäktigt lynne. Som ägare av Rydboholm vållade han därigenom Stockholms stad mycket obehag under yngre år. Då han vid ett tillfälle uppträtt särskildt klandervärt mot Stockholmsborgare, som råkat hugga ved på hans skog eller användt hans fiskevatten, måste han 1490 göra offentlig avbön på rådhuset, varvid borgmästarna förmanade honom att icke vidare "hamra och handtera folk som oskäliga skogsdjur". Ännu på äldre dagar gav han prov på samma sinnesart genom inbrott och plundringar i Ekerö kyrka 1515, varvid endast Sten Sture d. y:s förbön räddade honom från att bli bannlyst av Strängnäsbiskopen.

En eller möjligen två av hans döttrar omkommo jämte fru Cecilia i fångenskap i Köpenhamn, dit de under Gustaf Vasas befrielsekrig: bortförts på Kristian II:s befallning. [NF andra upplagan]

Gift med

mf mf mf mm fm ff mf m
54693 Cecilia Månsdotter Ekaätten, död 1522 i Köpenhamn, Danmark.

Efter Stockholms blodbad 1520, där Cecilia förlorade sin make, hölls hon någon tid fängslad i Stockholm. Man lovade henne att återfå friheten, om hon kunde förmå sin son Gustav att underkasta sig konung Kristian. Hon skrev också till honom, men då han icke ville ge efter för hennes böner, fördes hon tillsammans med ett par av sina döttrar troligen på hösten 1521 till Köpenhamn, där hon inspärrades i det beryktade Blå tornet. Hon avled där i en pestsjukdom 1522 eller under början av följande år och begrovs på S:t Nicolai kyrkogård. [SBL]

mf mf mf mm fm ff mm f
54694 Erik Abrahamsson Leijonhufvud, död 8/11 1520 Stortorget, Stockholm, Stockholms län. Rikråd, riddare, riksmarsk.

E. förekommer tidigast 31 okt 1499 i ett brev, där han och hans bror Sten nämns med riddartitel. Sannolikt har båda blivit dubbade till riddare vid konung Hans kröning i Sthlms storkyrka 26 nov 97. För detta talar möjligen även att E A nämnes med herrtitel i en anteckning i Jöns Ulfssons (Roos) 28 jan 98 daterade jordebok (denna anteckning kan dock ha tillkommit senare än 98). I brevet 99 omtalas E A o hans bror som barn till sin då sannolikt nyligen avlidne far, o ännu i ett dombrev från 01 (Leijonhufvud, Några bidrag) nämnes deras mor som agerande å deras vägnar. De har troligen trots sin riddarvärdighet varit minderåriga, ehuru deras föräldrar gift sig redan i början av 70-talet. Härnäst framträder bröderna i handlingarna bland vittnena i ett morgongåvobrev från 08 (B 16). Av intresse för E A:s ungdoms historia är att modern gifte om sig med Anders Persson, konung Hans grymme fogde i Åkerbo härad i Västmanland, som kom att stanna i Sverige även efter sin hustrus död omkr 10. Först 09 dyker E A upp i offentliga sammanhang, i jan som budbärare mellan riksföreståndaren Svante Nilsson och ärkebiskop Jakob Ulvsson o i juni bland utfärdarna av ett dombrev i Sthlm. Hösten 10 var han en av de sv underbefälhavarna vid den belägring som resulterade i erövringen av Borgholms slott. E A:s enda bevarade brev till Svante Nilsson vittnar om att han ännu i febr 11 var i Högsby, Kalm, men då bad om permission för att se om sitt bästa o gagn  i Uppland, kanske med anledning av moderns död, På hösten s å förekommer han bland fastarna i Sten Sture d y:s morgongåvobrev. Vid festmåltiden på Sthlms slott efter dennes val till riksföreståndare i juli 12 skall E A enligt Olavus Petri ha kommit i träta med sin hustrus syssling Gustav Kristiernsson Vasa och stuckit denne så illa att han måste fly till dominikanklostret. Under Sten Sture d y blev E A en av landets främste. Denne gjorde honom nämligen till sin efterträdare som hövitsman i Västergötland o på Örebro 13 samt till riksråd, o sonsonen greve Axel (L5) skröt i sin krönika med att farfadern brukat rida genom landet med mer än 200 egna hästar (Sjödin 1933). Sju bevarade brev från E A till Sten Sture, av vilka fem daterats på Örebro o ett i Skara, vittnar om deras goda samarbete. I dec 13 var han en av dem som följde riksföreståndaren på dennes resa till Dalama, o på ett möte i Skara i jan 14 föranledde han genom ett anförande en skriftlig framställning av denne till Kristian II om en justering av gränsen mellan Västergötland o Norge, så att Sverige skulle få två socknar på Hisingen som ersättning för Skårdal i Nödinge. Senare deltog E A i rådsmötet i Södertälje i aug 14, herremötet i Vadstena i febr 15, ridsmötet i Södertälje sommaren 16 o riksmötet i Arboga i jan 17. Hösten 16 sökte han i spetsen för fem andra västgötska riksråd i skrivelser till ärkebiskop Gustav Trolle, strängnäsbiskopen o västeråsbiskopen media mellan den förstnämnde o riksföreståndaren, o våren 17 skrev han ensam till den sistnämnde i samma avsikt. På arbogamötet sökte E A o skarabiskopen förgives förmå Sten Sture att frige ärkebiskopens fängslade fader Erik Trolle, som gift om sig med en halvsyster till E A:s hustru. Krigsutbrottet 17 drabbade ej E A förrän genom Karl Knutssons Tre resor infall i Västergötland i febr 19, som föranledde ett i Sävedal 14 mars daterat brev från honom till Henrik Krummedige på Varberg med hot om repressalier. På sommaren s å belägrade E A Älvsborgs slott, men efter flera skärmytslingar upphörde denna belägring genom att han natten mellan den 17 o 1 8 juli med sitt folk i tysthet lämnade lägret därutanför. Enligt en uppgift från 1550-talet i en av de äldsta handskriftema av Olavus Petris svenska krönika var det E A som 1 febr 20 visade danskarna vägen runt svenskarnas försvarsbråte på Tiveden, så att de kunde tränga in i Svealand. I ett brev av den 20 febr till Krisitan II från den danska härens ledning uppges, att han o biskop Mattias i Strängnäs efter Sten Stures död varit verksamma för Kristian så mycket de kunnat. E A var bland de sv riksråd som i Uppsala den 6 mars erkände Kristian som Sveriges konung o bland de västgötska riksråd o frälsemän som 25 april uppmanade dalkarlarna att ansluta sig till denna dagtingan. I Sten Stures änkas proklamation den 6 maj varnades Södermanlands allmoge för E A o Ture Jonsson Tre rosor, vilka ämnade bege sig över Tiveden in i Närke för konungens räkning. Olavus Petri uppger, att han blev gripen av närkingarna, o detta styrkes av Erik Getings (bd 17) brev till ärkebiskop Gustav Trolle den 17 juni (tr Uppsala-Overenskomsten 1520). Enligt detta ryktades, att E A blivit tillfångatagen, o att Örebro slott av hans familj uppgivits till bönderna i hans närvaro. Den 1 aug skrev han själv från Västerås till sin svärmor en begäran, att hon skulle ge priorn i Västerås kloster 100 mark till att köpa oxar i Västergötland för klostrets räkning, eftersom priorn lånat honom pengar o fru Ebba o barnen fått ta sin tillflykt till detta kloster. Senare var E A bland Kristians representanter vid förhandlingarna med Sten Stures änka om Sthlms kapitulation. Han hörde till de riksråd som beseglade Kristians amnestibrev 5 sept för henne, hennes underbefälhavare o Sthlms stad, överlämnade Sthlms slott till konungen två dagar senare o erkände hans arvsrätt till den sv kronan den 31 okt. Vid det sistnämnda tillfället tituleras han lagman i Västmanland o Dalarna. Som sidan har E A troligen efterträtt den vid samma tillfälle uppträdande Sten Turesson Bielke, vilken dock ej kunnat beläggas som ämbetets innehavare senare än 11. E A hade ej varit bland dem som avsatt Gustav Trolle 17 o nämnes ej i kättarförklaringen men avrättades ändå i Sthlms blodbad. Som E A:s sätesgård nämnes 12 o 13 Ekeberg i Lillkyrka, Ör, men, sedan detta övertagits av brodem Sten, 14 18 Loholm eller Lo i Långared, Älvsb. Jordeböcker i RA för hans änka o barn visar, att de ägde c:a 500 gårdar i samtliga svea- o götalandskap utom Dalarna. Nära 300 av gårdarna - i alla dessa landskap - var barnens fädernearv. [SBL]

Gift 8/1 1512 med

mf mf mf mm fm ff mm m
54695 Ebba Eriksdotter Vasa, död 21/11 1549 i Vreta kloster, Vreta kloster sn, Östergötlands län. [SBL]

mf mf mf mm fm mf ff f
54704 Jöns Pedersson Månesköld af Seglinge, född omkring 1400, död efter 1472. Bonde.

Av regesterna till de månesköldska släkturkunderna på Rungarn framgår, att ägaren till Seglinge 1425-65 hetat Jöns Pedersson och varit sysselsatt med att köpa eller byta till sig en rad hemman, huvudsakligen belägna i Almunge sn, sådana som Mälberga (Medelberga), Ryggesta och Skratteby. Då man finner, att dessa tre hemman förutom Seglinge återfinnas i sonsonen Carl Bengtssons godslängd 1562, är det tämligen säkert, att vi gjort bekantskap med den sistnämndes farfar.

Huruvida han varit frälseman, framgår icke utan vidare av källorna, men hans affärsverksamhet talar givetvis härför. En vanlig skattebonde fick enligt upprepade förbud just under 1400-talet ej slå under sig mera jord, än han direkt behövde för sin egen och sin familjs bärgning." Å andra sidan befinnes han sitta i Närdinghundra häradsnämnd såväl 1451 som 1472, vid vilka tillfallen han kallas Jöns i Seglinge, utan patronymikon. Men då skillnaden mellan skattebönder och s. k. knapadel ej var så stor under medeltiden, fanns det troligen intet, som hindrade, att representanter för båda kategorierna kunde tjänstgöra som faste- eller nämndemän. År 1468 var han dessutom medlem i Helga Lekamens gille i Stockholm. [SoH1965-1]

mf mf mf mm fm mf mf f
54708 Per Eriksson Örnflycht, död 1497. Riksråd, häradshövdning.

Till Granhammar i Västra ryds sn, Bro härad i Uppland. Nämnd tidigast 21/3 1472 och blev mellan 1483-1487 häradshövdning i Håbo härad i Uppland vilket han var ännu 28/1 1497. Nämnes som rikråd 1489-1497 och dog mellan 12/3 och 26/11 1497. [ÄSF]

Gift med

mf mf mf mm fm mf mf m
54709 Karin Arentsdotter Ulv, död efter 1504. [ÄSF]

mf mf mf mm mf mf mm f
54710 Stig Hansson Svinakulla. Bergsfogde. [SAÄT]

Gift med

mf mf mf mm fm mf mf m
54711 Karin Olofsdotter Svinhufvud [SAÄT]

mf mf mf mm fm mf ff f
54712 Erland Pedersson Bååt, död omkring 1485. Riddare.

Var väpnare 21/2 1455 och blev riddare vid Kristian I:s kröning 1457. Hade Flöxhult i Älghult sn som sin sätesgård, men var 1470 och ännu 1481 bosatt på Händelö i S:t Johannis sn. Genom sitt giftermål förvärvade han sätesgården Fituna på Södertörn samt Händelö i Norrköping. [SBL, HG]

Gift med

mf mf mf mm fm mf ff m
54713 Gertrud Birgersdotter Sparre af Fyllingarum, död efter 1471. [SAÄT, HG]

mf mf mf mm fm mm fm f
54714 Björn Jönsson Pukehorn, död efter 1487. Häradshövding. [GE]

Gift med

mf mf mf mm fm mm fm m
54715 Birgitta Månsdotter Ros af Horshaga [GE]

mf mf mf mm fm mm mf f
54716 Nils Nilsson Krumme, död efter 1509. Häradshövding.

Förekommer tidigast 1485-1486 bland Ivar Axelssons småvennar på Gotland. Blev mellan 1502 och 1508 häradshövding i Dalsland vilket han blivit genom sina goda förbindelser med riksföreståndaren Svante Nilsson. Nämnd ännu 1509 på denna tjänst. [ÄSF, SBL]

Gift med

mf mf mf mm fm mm mf m
54717 Estrid Ragvaldsdotter Yngre Välingeätten [ÄSF]

mf mf mf mm fm mm mm f
54718 Sigge Larsson Sparre af Rossvik d.y., född 1442, död mellan 6/5 och 10/5 1509. Riksråd.

Han blev i slaget på Brunkeberg 1471 sårad. S förekommer från 1477 bland rikets råd och män, och från 1479 till 1496 kan han beläggas som riksråd. 1485 var han häradshövding i Viste hd. Deltog i tronföljarvalet 1499, men icke som rådsherre. Bevistade dock sedan ett rådsmöte 1505. Vid sin död hade S Lidköping som förläning. Han hade åtminstone från 1470-talet och ännu 1499 som sätesgård Skofteby i Skofteby (nu Norra Härene) sn, Västergötand, som tidigare tillhört hans första hustru Birgitta Bengtsdotters farmors far, västgötalagmannen Gustav Magnusson (Tre rosor av Horshaga), och hennes far, den 1453 för landsförräderi dömde häradshövdingen i Skånings hd Bengt Andersson (Öra). Senast 1504 flyttade S till Agården i Råda sn, Västergötland. [SBL, GE, SAÄT]

Gift 10/9 1486 med

mf mf mf mm fm mm mm m
54719 Kristina (Kerstin) Månsdotter Natt och Dag, död efter 1519. [GE]

mf mf mf mm mm ff ff f
54752 Niklis (Nils) Cruuse (Kruse) [SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm ff ff m
54753 Karin Ulfsdotter (Till Vämsta) [JR]

mf mf mf mm mm ff fm f
54754 Lars Tomasson Ulfstand (Årbyätten), död efter 1487. Häradshövding, underlagman. Han var häradshövding i Ulleråkers och Waxala härader i Uppland. [ÄSF, ÄVOM, SAÄT]

Gift med

mf mf mf mm mm ff fm m
54755 Karin Ragvaldsson Kagg [SAÄT]

mf mf mf mm mm ff mf f
54756 Nils Persson. Fogde.

Gift med

mf mf mf mm mm ff mf m
54757 Karin Olofsdotter Svinhufvud.

mf mf mf mm mm ff mm f
54758 Gustaf Andersson Slatte, död efter 1481. Väpnare, häradshövding. Bosatt i Finland redan 1472. Väpnare 1481. Häradshövding i Österbotten. [ÄSF, GE]

Gift med

mf mf mf mm mm ff mm m
54759 Brita Petersdotter Svärd, död efter 1481. [ÄSF]

mf mf mf mm mm fm ff f
54760 Hans Pedersson Lepasätten, född omkring 1420, död efter 1481. Häradshövding. Han var häradshövdingen i Hollola, Tavastehus län. Nämd tidigast 1461. Äldsta kända stamfader för Lepasätten som i sigillet förde två fågelfötter. [ÄSF, SBL]

Gift med

mf mf mf mm mm fm ff m
54761 Ragnhild Henriksdotter Svärd, död efter 1456.

mf mf mf mm mm fm fm f
54762 Björn Ragvaldsson Stjärnkors, död efter 1482. Häradshövding, fogde. Nämnd 1452-1482. Häradshövding i Raseborgs östra hd och fogde på Tavastehus. Senast 1460 äger Björn Ragvaldsson hela byn Svidje (gods) efter sin far Ragvald Ragvaldsson. [ÄSF, NSKM]

Gift med

mf mf mf mm mm fm fm m
54763 Elin Eriksdotter Geet af Djula,
död efter 1494. [Institutet för språk och folkminnen]

mf mf mf mm mm fm mf f
54764 Hans Pedersson Stiernsköld, född omkring 1420, död efter 1497. Häradshövding.

Skrev sig till Norrnäs, Värmdö sn. Han är enligt Hans Gillingstam troligen identisk med den Hans Pedersson som 1449 var hövitsman på Nyköping och 1454 var konung Karls fogde på Gripsholm. Förmodligen har han låtit tillbygga Värmdö kyrka. Han och sockenborna utverkade av kardinals-kollegi i Rom 12/12 1466 påvligt avlatsbrev för kyrkan i hundra dagar; gav ock frälsegården Ed till prästebolet. Möjligen är han den Hans Persson, som 1483 var närvarande vid Sten Sture d. ä:s överenskommelse med Ivar Axelsson Tott i Nygård på Gotland. Han förekommer i arvstvisten mellan Erik Eriksson Gyllenstierna och Ture Turesson Bielke. I början av 1490-talet var han häradshövding i Frösåkers härad, Hans Pedersson levde ännu våren 1497 då han nämnes på Sten Stures sida under konflikten med rådet.

Han skall ha ärvt Norrnäs efter sin morbror Bengt Svensson och sedan av konung Karl tilldömts Södernäs, som Bengt Svensson förvärvat från kronan men hans systers andre man Mickel Arvidsson sålt till lame Hans Köneckesson, delvis i strid mot hennes son Bengt Nilssons testamente. [ÄSF, SAÄT, PHT 1947 1-2]

Gift 1450 med

mf mf mf mm mm fm mf m
54765 Catharina Clausdotter Slaweka, död efter 1497. [SBL]

mf mf mf mm mm fm mm f
54766
Sigge Larsson Sparre af Rossvik d.y. = 54718

Gift med

mf mf mf mm mm fm mm m
54767 Kristina Magnusdotter Natt och Dag = 54719

mf mf mf mm mm mf fm f
54770 Henrik Ragvaldsson Sjundby-släkten, död efter 1574. Godsägare. Nämnd tidigast som skiftesman 1537. Till Gerknäs i Sjundby, Sjundeå sn. [SBL, JR]

mf mf mf mm mm mm ff f
54776 Knut Larsson Creutz, död efter 1540. Fogde. Till Gerknäs i Sjundby, Sjundeå sn, Tavastland. [ÄSF, SBL, JR]

mf mf mf mm mm mm fm f
54778 Lydik Larsson Lydekasönernas ätt, död före 1559. Godsägare.

Nämnd 1511. Levde ännu 13/7 1542 men var synbarligen död 1554, med visshet 1559, då arvskifte över honom förrättades. Ägde Kråkö Storgård och ett par strögods i Borgå sn i Östra Nyland samt del i Bengtilä i Birkala sn i Övre Satakunda. Vapen: ett blått ankare jämte en sexuddig stjärna i blått fält, på hjälmen två örnvingar med en stjärna emellan. [ÄSF]

Gift med

mf mf mf mm mm mm fm m
54779 Birgitta Nilsdotter Dufva i Finland

mf mf mf mm mm mm mm f
54782 Erik Larsson, död före 1556. Godsägare. Till Gästerby i Sibbo socken. Tillbytte sig 1545 av ståthållaren Nils Grabbe ett frälsegods i Hindhår i Borgå socken mot ett frälsegods i Knapsby i Karis socken. [JR]

Gift med

mf mf mf mm mm mm mm m
54783 Marietta Henriksdotter Dönsby-släkten, död efter 1556. Med sin son Hans Eriksson (Ekelöf) sålde hon 1556 hennes arvegods i Gerknäs i Lojo socken till hennes frände, Jakob Henriksson av adliga Sjundby-släkten. [JR]


*** Generation XVI ***

mf mf mf mm ff ff mf ff
109320 Birger Drake (Sunnerbodrakarna) [SoH 1986:2]

Gift med

mf mf mf mm ff ff mf fm
109320 Ingeborg NN [SoH 1986:2]

mf mf mf mm ff ff mf mf
109322 Nils Turesson Balk af Billa, död efter 1461. Häradshövding. Bosatt på Billa, Hemmesjö sn, Konga hd. Häradshövding i Konga härad 1451-1461. [SoH 1986:2]

Gift med

mf mf mf mm ff ff mf mm
109323 Birgitta Persdotter Sparre över blad, död efter 1473. [SoH 1986:2]

mf mf mf mm ff ff mm ff
109324 Sven Nilsson Bäk Krumme, död efter 1427. Godsägare.

Gift med

mf mf mf mm ff ff mm fm
109325 Botild Clausdotter Abildgaard

mf mf mf mm ff ff mm mf
109326 Abjörn Jönsson Sparre över blad, död mellan 1432 och 1444. Väpnare. Beseglade brev 1399. Kallad väpnare 1403 och pantförskrev jord i Hjälmaryd samma år. [GE]

Gift med

mf mf mf mm ff ff mm mm
109327 Karin Dansdotter

mf mf mf mm fm ff ff ff
109376 Johann V von Sachsen Laueburg, född 18/7 1439, död 15/8 1507. Hertig. After a fire Johann V reconstructed Saxe-Lauenburg's residential castle in Lauenburg upon Elbe, started in 1180 1182 by Duke Bernard I. In 1481 Johann V redeemed Saxen-Lauenburg's exclave Land of Hadeln, which had been pawned to Hamburg as security for a credit of 3,000 Rhenish guilders since 1407. Johann V then made his son and heir apparent, Magnus, vicegerent of Hadeln, and finally regent as of 1498. Having advanced to regent Magnus, who in 1484 had failed to conquer the rich Land of Wursten, a de facto autonomous region of free Frisian peasants in a North Sea marsh at the Weser estuary, won his father and Henry IV the Elder of Brunswick and Lunenburg, Prince of Wolfenbüttel on 24 November 1498 as allies in a second attempt to conquer Wursten. However, on 9 September 1499 the pre-emptive feud of the joint forces of Wursten, the Prince-Archbishopric of Bremen, Ditmarsh, the cities of Bremen, Buxtehude, Hamburg, and Stade against John V and Magnus turned the latter's campaign into an adventure involving heavy losses.[4] By early December 1499 Prince-Archbishop Johann Rode of Bremen converted Henry IV to their column so that Magnus lacked support. Mediated by Eric I of Brunswick and Lunenburg, Prince of Calenberg and Henry IV, Rode and Magnus for his father John V concluded peace on 20 January 1500. Hadeln was restored to Magnus, while the Wursteners rendered homage to Rode on 18 August, thus in the end little had changed as compared with the status quo ante. [NDB, WPUK]

Gift 12/2 1464 med

mf mf mf mm fm ff ff fm
109377 Dorothea von Brandenburg, född 1446, död 1519. Kurfurstinna. [WPDE]

mf mf mf mm fm ff ff mf
109378 Heinrich I "der Ältere" von Braunschweig-Lüneburg-Wolfenbüttel, född 24/6 1463, död 23/6 1514. Hertig, furste. Han var hertig till Braunschweig-Lüneburg och furste till Braunschweig-Wolfenbüttel från 1503. [NDB]

Gift 1486 med

mf mf mf mm fm ff ff mm
109379 Catherina von Pommern Wolgast, död 1526. [WPDE]

mf mf mf mm fm ff fm ff
109380 Albrecht III "der Beherzte" von Sachsen, född 31/7 1443 i Grimma, Tyskland, död 12/9 1500 i Emden, Tyskland. Hertig, markgreve. Som tolvårig gosse var han jämte sin äldre broder, Ernst, föremål för det av riddaren Kunz von Kaufungen utförda "Sachsiska prinsrovet". Von Kaufungen, som ansåg sig ha rätt till ersättning för åt kurfursten Fredrik den saktmodige lämnad krigstjänst, sökte tilltvinga sig sina fordringars uppfyllande genom att bortröva kurfurstens unga söner, Ernst och Albrekt. Prinsrovet verkställdes på slottet i Altenburg, Sachsen, natten till 8 juli 1455, och rövarna sökte på skilda vägar uppnå böhmiska gränsen. Traditionen förmäler, att den 12-årige Albrekt på färden under förevändning att plocka bär lyckades varsko en kolare, varpå denne skulle ha samlat några av sina kamrater, befriat prinsen och fångat Kunz von Kaufungen, varefter dennes medbrottslingar mot löfte om strafflöshet utlämnade prins Ernst. Riddar Kunz blev omedelbart halshuggen. Prinsrovet, vars detaljer forskningen inte helt lyckats utreda, blev på 1600-talet ämne för en hel rad sagor. Efter Albrechts faderns död (1464) regerade de båda bröderna till en början gemensamt; men sedan de efter sin farbror fått även de thüringska arvländerna, delade de sig emellan sina besittningar (1485), varvid A. tog Meissen-delen för vilket område han blev markgreve. Sålunda uppstodo de ernestinska och albertinska linjerna. A:s liv utmärktes för övrigt av hans trohet mot habsburgska huset. Han förde flera gånger befäl över kejserliga härar och vann därvid anseende såsom en av sin tids störste krigare. 1498 utnämndes han till arvståthållare i Friesland. [NDB, NF andra upplagan]

Gift med

mf mf mf mm fm ff fm fm
109381 Zdena (Sidonia) von Böhmen, död 1504. Prinsessa. [NDB]

mf mf mf mm fm ff fm mf
109382 Magnus II von Mecklenburg, född 1441, död 20/11 1503 i Klosterkirche, Doberen, Wismar. Hertig. In jungen Jahren hielt sich M. oft beim Kurfürsten von Brandenburg auf und gehörte 1462 zu dessen Räten. Hier dürfte er auch das Vorbild für die später von ihm verfolgte Politik gefunden haben. Nach dem Tod seines Bruders Albrecht (1483), mit dem er sich das|Regiment über Mecklenburg geteilt hatte, war M. praktisch Alleinherrscher, denn der jüngere Bruder Balthasar zeigte wenig Interesse an einer Regierungsbeteiligung. Es war ein vordringliches Ziel des Herzogs, das Land vor dem drohenden finanziellen Zusammenbruch zu bewahren und die zahlreichen von seinen Vorfahren beliehenen Pfänder wieder einzulösen; tatsächlich hinterließ er seinen Söhnen ein nahezu schuldenfreies Herzogtum. Mit einer Reihe neuartiger und umfassender Reformen versuchte er, finanzielle Unabhängigkeit zu erlangen, die landesherrliche Gewalt auszudehnen und den Einfluß der Stände zurückzudrängen. Seit 1480 entstand bei der fürstl. Kanzlei eine Zentralkasse, die Rent(er)ei, deren Leitung seit 1493 bei einem Rentmeister lag, der dem Herzog direkt verantwortlich war. Hier wurden die Gelder aus den Vogteien einmal jährlich abgeliefert und abgerechnet. Die zuvor selbständigen Vogteien standen nun unter einheitlicher Lenkung. Hofhaushalt und Landeshaushalt wurden voneinander getrennt.  Unter M. bildeten sich in Mecklenburg die Anfänge einer Behördenorganisation und eines Beamtenstaates heraus. Die Kanzlei zog nicht mehr mit dem Hof umher, sondern blieb ortsfest (in der Regel auf den Schlössern Schwerin und Güstrow). Sie wurde zu einem Zentralorgan mit umfangreichem Zuständigkeitsbereich. Der Kanzler war seit 1493 ein Rechtsgelehrter, und auch die übrigen Stellen wurden allmählich statt mit Geistlichen mit Juristen besetzt. Der Beginn einer Neuorganisation des fürstl. Rates zu einem Regierungskollegium fällt ebenso in M.s Zeit wie die Rezeption des Röm. Rechts ins Staatsrecht. Der Herzog entdeckte bald den Nutzen eigener unternehmerischer Tätigkeit und einer Wirtschaftslenkung. Er führte Getreide nach Holland aus und exportierte Holz nach Hamburg und Magdeburg, dazu handelte er mit Heringen, Speck, Tuchen, Silber und Salpeter. Handelssperren, Ausfuhrverbote und -monopole sowie andere Hilfen für den heimischen Absatz dienten neben der wirtschaftlichen Stärkung des Landes auch dazu, fremdes Geld hereinzuholen. Mehr noch als diese merkantilistischen Elemente und die Zentralisationstendenzen in der Verwaltung zeugen die Auseinandersetzungen mit den Städten, insbesondere mit Rostock, von einem neuzeitlichen Herrschaftsverständnis des Herzogs. Während seiner gesamten Regierungszeit lag M. mit der Universitätsstadt in oft erbittertem Streit. Dabei ging es ihm im Kern um die Abschaffung der städtischen Autonomie und die Durchsetzung seines auf der Idee des Gottesgnadentums begründeten Herrschaftsanspruchs. Daß es M. aber trotz massiver kirchlicher Unterstützung nicht gelang, die fürstliche Landeshoheit weiter auszubauen, lag neben dem starken Widerstand Rostocks und Wismars an dem fehlenden Beistand der benachbarten Herrscher und an der  verständlichen  Zurückhaltung der Ritterschaft. M.s Söhne vermochten das Begonnene nicht weiterzuführen. [NDB]

Gift 1478 med

mf mf mf mm fm ff fm mm
109383 Sophie von Pommern, död 1504. [NDB]

mf mf mf mm fm ff mf ff
109384 Johan Kristiernsson Vasa, död 6/7 1477 Rydboholm, Österåkers sn, Stockholms län. Riksråd, riddare. Blev riddare redan under Karl Knutssons första regeringstid och riksråd senast 1457. Någon större politisk roll spelade han egentligen blott under 1460-talet, då han i alla skiften tvärt emot ättens traditioner tog parti för Karl Knutsson, som var morbroder till hans hustru Birgitta Gustafsdotter Sture, en syster till Sten Sture d. ä. Under Karl Knutssons andra regering (1464-65) stödde han alltså denne mot Jöns Bengtsson och stod, sedan konungen ånyo måst avsäga sig kronan, i förbindelse med honom genom upprepade besök på hans slott Raseborg, hvarvid han dels förmedlade det politiskt betydelsefulla giftermålet mellan Ivar Axelsson och Karls dotter Magdalena sept. 1466, dels till honom överbringade dalkarlarnas första uppfordran i nov. s. å., att konungen skulle återvända till Sverige, och sålunda förberedde Karl Knutssons tredje tronbestigning 1467. J. bodde till en början på Örby (Örbyhus), som han 1451 köpt av sin moster Agneta Krummedige, men ärvde sedan genom sin första hustru Rydboholm och flyttade själv dit. Efter Birgitta Stures död (1472) gifte han (senast 1474) om sig med marsken Tord Bondes dotter Birgitta. I sitt första äktenskap hade han sönerna Kristiern och Erik, som båda voro omyndiga vid hans död; från det senare giftet efterlämnade han dottern Anna, g. m. Ture Jönsson (Tre rosor). Birgitta Tordsdotter ingick efter hans död nytt äktenskap, med riksrådet Erik Ottesson; hon levde ännu 1514. [ÄSF, NF andra uppl.]

Gift med

mf mf mf mm fm ff mf fm
109385 Birgitta Gustafsdotter Sture Sjöbladsätten, död 1472. [ÄSF]

Sidans topp | Startsidan | starpatrik[at]yahoo.se | Reviderad 2018 03 12

A PBA Production Copyright ©
1998-2018