1. Roger Andersson, Postillor och predikan. En medeltida texttradition i filologisk och funktionell belysning (1993, 271 s.)
(50 SEK, Beställ,
Mer info)
Moraliserande anekdoter, s.k. exempla, var ett viktigt inslag i den medeltida förkunnelsen. Att det redan då, före reformationen, predikades på svenska är sedan länge bekant. Omvittnad är den predikan som bedrevs av kringvandrande tiggarmunkar eller av prästbröderna i Vadstena kloster. Men hur det förhåller sig med predikan utanför klosterordnarna, t.ex. i sockenkyrkorna, är inte lika klart. Mycket tyder emellertid på att predikan redan under senmedeltiden kom att utgöra en del av den religiösa undervisningen på folkspråket. Detta och mycket annat belyses här av Roger Andersson. Boken är hans doktorsvahandling.
2. Monika Asztalos and Claes Gejrot (eds), Symbolae Septentrionales. Latin Studies Presented to Jan Öberg (1995, 384 s.)
(50 SEK, Beställ,
Mer info)
This book contains contributions from fifteen Scandinavian scholars on ancient, medieval, and Neo-Latin literature. In the first part Hans Aili discusses Caesar’s description of the elk in De bello Gallico, Monica Asztalos traces the themes of destruction and decline in Vergil’s Georgica, and Egil Kraggerud interprets some passages in Aeneis 6. Among the medieval studies attention is payed to Hildegard of Bingen, to Geoffrey of Vinsauf’s Poetria nova and to Legenda Aurea. Sevral hitherto unpublished texts are presented by Anders Piltz, Claes Gejrot and Peter Ståhl while Helmer Gustavson studies runes as carriers of the Latin language. Three studies form the Neo-Latin section in the end of the book.
3. Olle Ferm and Bridget Morris (eds), Master Golyas and Sweden . The Transformation of a Clerical Satire (1997, 504 s.)
(100 SEK, Beställ,
Mer info)
One of the chief characteristics of the so called goliardic literature is the mockery of public figures, in the clerical as well as the secular spheres. This book examines two anonymous goliardic stories in which sybaritic abbots are the butt of the spirited banter. The first is written in Latin, and dates from the late twelfth century, and the second is in medieval Swedish, and dates from the early fourteenth century. Both stories are produced in critical editions, with parallel English translations. The book also contains essays on clerical satire, humour in the Middle Ages, and obscene and blasphemous art. It is a collaborative venture which crosses national and disciplinary boundaries.
4. Roger Andersson. De birgittinska ordensprästerna som traditionsförmedlare och folkfostrare (2001, 239 s.)
(50 SEK, Beställ,
Mer info)
De tusentals medeltida predikningar från klostret i Vadstena som nu förvaras i Uppsala universitetsbibliotek har under de senaste decennierna tilldragit sig ett allt större intresse. I denna bok studerar författaren ett femtiotal sådana predikningar avsedda för en bestämd dag på kyrkoåret och tillkomna under en period från början av 1300-talet till slutet av 1500-talet. I första hand behandlar han tre frågeställningar: form, källor och innehåll. Predikanterna nyttjar som främsta förebild de många samlingar med modellpredikningar som spreds över Europa från 1200-talet och framåt. Men de anpassar hela tiden förkunnelsen till sin egen verklighet, gärna genom citat ur Birgittas uppenbarelser och ofta med hjälp av sedelärande anekdoter.
5. Inger Larsson, Svenska medeltidsbrev. Om framväxten av ett offentligt skriftbruk inom administration, förvaltning och rättsutövning (2001, 272 s.)
(100 SEK, Beställ,
Mer info)
Medeltida brev, diplom, som innehåller skriftfästa överenskommelser av olika slag, reglerar mellanhavanden såväl privatpersoner emellan som mellan medborgare, kungamakt, rättsväsende och/eller kyrkliga institutiner. I Svenska medeltidsbrev har Inger Larsson studerat hur ett i huvudsak muntligt samhälle från slutet av 1100-talet blev alltmer skriftberoende och hur ett svenskt skriftbruk växte fram inom administration, förvaltning och rättsutövning. Det har tidigare ansetts närmast självklart att det var kyrkan och kleresiet som stod för skriv- och läskunnigheten och för spridandet av en skriftberoende kultur, inte bara hos oss utan i hela Västeuropa. Men är detta hela sanningen?
6. Margareta Kempff Östlind (red.), Pilgrimsvägar och vallfartskonst. Studier tillägnade Jan Svanberg (2002, 308 s.)
(SLUTSÅLD, Out of print,
Mer info)
Driften att söka upp heliga platser möter man under olika tidsperioder, inte minst vår egen, men pilgrimsväsendets högkonjunktur inföll under medeltiden. Vallfartsmål fanns över hela den kristna världen med det Heliga landet, Rom och Santiago de Compostela som ledande mål. Den här boken innehåller 15 uppsatser som behandlar olika sidor av pilgrimsväsendet, t.ex hur bilder av pilgrimshelgon eller pilgrimsmärken understryker vandringarnas stora betydelse i det medeltida samhället samt helgonens avgörande betydelse för pilgrimsmålen. Spridningen av olika företeelser till följd av pilgrimsvandringarna eller i deras spår ger ännu en aspekt på pilgrimsväsendet, kyrkans syn på syftet med pilgrimsfärden en annan.
7. Olle Ferm, Abboten, bonden och hölasset. Skratt och humor under medeltiden (2002, 307 s.)
(150 SEK, Beställ,
Mer info)
Fanns humorn under medeltiden? Frågan kan verka besynnerlig, men den är berättigad. Många hävdar nämligen att humorn är eftermedeltida. Enligt t.ex. Michail Bachtin var det medeltida skrattet något ursprungligt, primitivt, som ännu inte hade civiliserats till humor. Med exempel från hög- och senmedeltidens Europa (ca 1100–1500) visar Olle Ferm att Bachtin tagit miste: humorn fanns och den var ett väsentligt inslag i det sociala umgänget. Utan denna vetskap blir vår förståelse av medeltidsmänniskan och hennes livsvärld ofullgången och fördomsfull. Har ni förresten hört historien om abboten, bonden och hölasset?
8. Härdelin, Alf m.fl. I Kristi och hans moders spår. Om stationsandakter i Vadstena. Textutgåvor och analyser (2003, 172 s.)
(100 SEK, Beställ,
Mer info)
Den här boken behandlar en stationsandakt som tog form i Birgittas kloster i Vadstena. Den skulle stimulera klosterfolket och pilgrimerna till att andligen följa Kristus på hans väg: från hans sista måltid fram till himmelsfärden. I boken analyseras andaktens historiska bakgrund, form och andliga innebörd. I en latinsk och en fornsvensk text från klostret dokumenteras de tankar som andakten vad avsedd att väcka. Ett avslutande kapitel behandlar de lämningar av andaktens femton stationer som arkeologiska utgrävningar har kunnat blottlägga.
9. Myrdal, Janken, Digerdöden, Pestvågor och ödeläggelse. Ett perspektiv på senmedeltidens Sverige (2003, 269 s.)
(SLUTSÅLD, Out of print,
Mer info)
Digerdöden drabbade Sverige hösten år 1350. Många pester följde i dess spår. Särskilt svåra epidemier rasade 1360, 1369 och på 1410- och 1420-talen, och mellan de stora pesterna bröt mindre ut vart eller vartannat år. I denna bok ger Janken Myrdal en samlad genomgång av det svenska källmaterialet om pesterna fram till år 1500, en genomgång som är mer ingående och omfattande än den som tidigare forskning gjort. Myrdal menar att pestepidemierna påverkade utvecklingen så att samhället destabiliserades. Bl.a. driver han tesen att pest med följande befolkningsminskning och minskat sktteunderlag i början av 1400-talet bidrog till att utlösa 1430-talets upprorsrörelser.
10. Olle Ferm och Staffan Nyström (red.), Bengt Jönsson (Oxenstierna) och hans värld (2004, 474 s.)
(SLUTSÅLD, Out of print,
Mer info)
Bengt Jönsson, herre till Salsta i Uppland, var en framträdande politiker i 1430- och 1440-talens Sverige. Han började sin offentliga bana som häradshövding, blev senare lagman i Uppland, riksråd, rikshovmästare och till slut även riksföreståndare. Till skillnad från många av sina ståndsbröder satsade han stort på att bygga upp ett kulturellt kapital för sig och sin familj om vilket bevarade artefakter än idag vittnar. Han lät rusta upp sin sockenkyrka i Tensta och han införskaffade handskrifter av skilda slag. I de fem studier som som ingår i denna bok behandlar fyra olika aspekter på dessa artefakter, medan den inledande biografiska studien infogar artefakterna i Bengt Jönssons offentliga gärning.
11. Herman Schück, Kyrka och rike – från folkungatid till vasatid (2005, 317 s.)
(SLUTSÅLD, Out of print,
Mer info)
I denna bok behandlas skilda problem i äldre svensk historia. De nio uppsatserna faller i fyra grupper. ”Härskarna” består av biografiska artiklar om riksbyggarna Birger Jarl och Magnus Ladulås. ”Kyrkan” belyser den medeltida svenska kyrkans organisation och internationella kontakter. Klassiska problem, som den svenska riksdagens uppkomst och senmedeltidens styresformer, behandlas i tre avsnitt under titeln ”Riket”. I ”Skrivarna” ingår en föreläsning om Engelbrektskrönikan och en uppsats om den skriftliga kvarlåtenskapen efter en öländsk sockenpräst, som slutade sitt liv som klosterbroder i Vadstena på 1400-talet.
12. Olle Ferm and Volker Honemann (eds.), Chess and Allegory in the Middle Ages (2005, 377 s.)
(200 SEK, Beställ,
Mer info)
The game of chess, which originated in India, reached Europe via the Arab world in the early Middle Ages, quickly becoming a cherished pastime, initially for the nobility, but it gradually took on in a wider social sphere. Since the individual pieces represented various components of feudal society, chess could easily be treated allegorically and applied to situations beyond the game itself. One of the best-known chess allegories was the “Liber de ludo Scaccorum” by Jacobus de Cessolis, a Dominican who was active in northern Italy in the early fourteenth century. The articles in this book treat several aspects of Jacobus’s Latin tract, which was translated into several vernacular languages throughout Europe.
13. Alf Härdelin, Världen som yta och fönster. Spiritualitet i medeltidens Sverige (2005, 592 s.)
(100 SEK, Beställ,
Mer info)
Bara i undantagsfall kan vi veta något om vad våra medeltida förfäder tog till sig av det som predikades, och hur djupt den kristna tron satt hos dem. Däremot har vi många, men hittills föga utnyttjade möjligheter att lära känna vad den medeltida kyrkan förkunnade, vilka svar den gav på frågan vad det är att vara en kristen. De svaren dokumenteras inte bara i tusentals prediktningar, utan även i en lång rad andra källor: runstenar, landskapslagar, kyrkorna och deras konstföremål, gudstjänster, fromma traktater, historiska krönikor m.m. I denna bok ger Alf Härdelin mycken ny kunskap om vår kyrkliga medeltid, som ses mot bakgrund av den övernationella katolska kyrka som den var en del av.
14. Sara Risberg (red.), Dicit Sciptura. Studier i C-samlingen tillägnade Monica Hedlund (2006, 269 s.)
(100 SEK, Beställ,
Mer info)
Boksamlingen i Vadstena kloster utgjorde under medeltiden Nordens största bibliotek. Antika författare, texter av kyrkofäderna, lagböcker, helgonberättelser, liturgiska handböcker och predikningar rymdes på hyllorna. Somligt hade kommit till klostret genom donationer och förvärv, annat skrevs av, sammanställdes eller författades på plats. Som en hyllning till latinisten Monica Hedlund presenterar vänner och kollegor här i tretton artiklar ny forskning kring denna handskriftssamling, känd som C-samlingen.
Boksamlingen i Vadstena kloster utgjorde under medeltiden Nordens största bibliotek. Antika författare, texter av kyrkofäderna, lagböcker, helgonberättelser, liturgiska handböcker och predikningar rymdes på hyllorna. Somligt hade kommit till klostret genom donationer och förvärv, annat skrevs av, sammanställdes eller författades på plats. Som en hyllning till latinisten Monica Hedlund presenterar vänner och kollegor här i tretton artiklar ny forskning kring denna handskriftssamling, känd som C-samlingen.
15. Olle Ferm, Olaus Petri och Heliga Birgitta. Synpunkter på ett nytt sätt att skriva historia i 1500-talets Sverige (2007, 215 s.)
(150 SEK, Beställ, Mer info)
Olaus Petri var inte bara kyrkoreformator. Han var också nydanare som historiker. Med En svensk krönika fjärmade han sig från en medeltida tradition. Alla gillade inte det han skrev. Den allsmäktige och snarstuckne kungen, Gustav I, mera känd som Gustav Vasa fattade misshag, därför att Olaus Petri inte avslöjat vad kungen uppfattade som de katolska biskoparnas fördärvliga inflytande i det svenska riket. Dessutom hade Olaus Petri dristat sig att kritisera de världsliga styresmännen och även antytt politiska missförhållanden i nuet.
Vad det nya bestod i och var utgångspunkterna för Olaus Petris historiografiska nyorientering fanns söker Olle Ferm utreda i denna bok. Två partier i krönikan skärskådas därvid. Det ena är partiet om Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, det andra är krönikans inledning, där Olaus Petri anger de principer han anser bör ligga till grund för en rekonstruktion av Sveriges historia.
16. Göran Dahlbäck et al. (red.), Medeltidens mångfald. Studier i samhällsliv, kultur och kommunikation tillägnade Olle Ferm (2008, 415 s.)
(200 SEK, Beställ, Mer info)
Medeltidens mångfald är en hyllningsskrift till Olle Ferm, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, och mellan dess pärmar ryms såväl medeltid som mångfald. I tjugoen uppsatser behandlar forskarkolleger från Danmark, Frankrike, Storbritannien, Tyskland – och förstås Sverige – en lång rad skiftande ämnen, problem och frågeställningar. I myllret av människor som figurerar i boken finner man Alexander den store, Heliga Birgitta, S:t Berhard, Hans Brask, Karin Månsdotter, munkar, prelater, riddare, biskopar, kungar och ”vanligt folk”. Miljöerna är hämtade från både stad och land, från hov, kloster, skrivarstugor, bibliotek, kyrkor och vanliga bondgårdar, från när och fjärran: Alvastra, Stockholm, Uppsala, Vadstena, Grekland, Paris, S:t Gallen, Orienten. Olle Ferm är en bred och öppen forskare; kunnig, nyfiken och teoretiskt välorienterad. Boken speglar detta och försöker förmedla en bild av medeltiden såsom vi tror att Olle upplever den – komplex, mångsidig och lockande.
17. Jan Brunius, Atque Olavi. Nordiska helgon i medeltida mässböcker (2008, 187 s.)
(100 SEK, Beställ, Mer info)
Med orden … atque Olavi (’…samt Olav’), festdag den 29 juli, introduceras den norske helgonkungen i de svenska liturgiska källorna vid slutet av 1100-talet. Formuleringen ’samt Olav’ förklaras av att hans namn läggs till raden av de helgon som redan firades denna dag, som Felix, Simplicius m.fl. I ett första skede förekommer Olavs namn bara i rubriken till festen, medan de gamla helgonens texter, sånger och läsningar bibehålls. Så småningom får Olav sina egna mässtexter.
Genom att undersöka bevarade fragment av tusentals handskrifter kan Jan Brunius klarlägga förändringarna av mässans texter för de nordiska helgonen. Det var ju tidigare känt att det inte fanns en gemensam mässordning för de sju stiften. Mässans sånger, böner och läsningar skiftade, och varje stift hade vid sidan av de norska och danska helgonen och Ansgar sitt eget stiftshelgon: Erik i Uppsala, Birgitta i Linköping, Elin i Skara, David i Västerås, Eskil och Botvid i Strängnäs, Sigfrid i Växjö och Henrik i Åbo. Brunius visar att olikheterna går tillbaka till 1300-talets början, då biskopar och domkapitel införde egna stiftstraditioner.
18. Olle Ferm et Per Förnegård (dir.), Regards sur la France du Moyen Âge. Mélanges offerts à Gunnel Engwall (2009, 391 s.)
(200 SEK, Beställ, Mer info)
Les seize articles réunis dans ce volume, édité en hommage au Professeur Gunnel Engwall, sont rédigés par des chercheurs associés au Centre d'études médiévales de Stockholm. Si les contributions couvrent un large éventail de domaines culturels - architecture, art, historiographie, linguistique, littérature, philosophie, poésie liturgique et théologie -, elles ont néanmoins le même cadre spatio-temporel : la France et la Suède du Moyen Âge. Certains articles se concentrent sur ces phénomènes culturels tels qu'ils se manifestent dans la France médiévale, tandis que d'autres explorent les relations franco-suédoises, qui prendront leur vérirable essor au XIIIe siècle. Ces échanges culturels ont enrichi, et continuent d'enrichir, les deux pays.
19. Mia Åkestam, Bebådelsebilder. Om bildbruk under medeltiden
(2010, 448 s.)
(200 SEK, Beställ, Mer info)
Bilden av jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel var, och är ännu, så välbekant att den kunde kännas igen med ett minimum av igenkänningstecken. Sveriges största medeltida bild är en bebådelsebild i Strängnäs domkyrka, mer än 2,5 m. hög och 1,7 m. bred. De minsta bilderna finns på liturgiska kärl och är någon centimeter i diameter. Bland de närmare 400 bebådelsebilder som bevarats i Sverige från perioden 1150–1550 finns allt från summariska bilder ristade i sten till praktfulla, detaljrika och monumentala målningar.
Vad är det som gör att vi känner igen bebådelsebilden så väl? Vad spelade bilden för roll i det medeltida bildbruket? Det söker konstvetaren Mia Åkestam reda ut i denna studie, inriktad på hur bilder användes och kommunicerade mening i medeltida sammanhang. Studien visar på ett mångfacetterat bildbruk. Man var väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av såväl religiös som politisk karaktär.
20. Olle Ferm and Erika Kihlman (eds.), Swedish Students at the University
of Vienna in the Middle Ages
(2011, 279 s.)
(150 SEK, Beställ, Mer info)
