Atom


På andra sidan drogträsket
Acid Mothers Temple & Träd, Gräs och Stenar
Scen: Debaser Slussen, Stockholm

Rymdblippande syntljud övergår i psykedelisk improvisationsrock med gasen I botten. Gitarristen Kawabata Makoto har alltid haft ambitionen att förena Stockhausens elektroniska musik med hårdrock som Deep Purple och lyckas rätt bra. Hans band Acld Mothers Temple & The Meltlng Paraiso UFO ingår I ett "själskollektiv" som omfattar flera olika gruppkonstellationer och som prånglar ut ett oöverskådligt antal skivor på löpande band.
   Intresset för sydfransk folkmusik resulterar på Oebaser I en kreativ variant av den occitanska sången "La navla". Rockinstrumenten kompletteras med plastslang och något slags strupsång som eskalerar I en stunds udda röstimprovisationer. Men lika gärna färgar de sin yin och yang· balanserade dynamik mellan kosmiska ljud och kaosklimax med kalejdoskopiska Pink Floyd-hyllningar. Konceptet är "trip music", en sinnes utvidgande musik som passerat drogträsket och kommit ut i högform på andra sidan.
   Acid Mothers Temple spelar efter devisen att något som redan är omodernt inte kan bli mer omodernt. Det gäller i högsta grad också för "efterbandet" Träd, Gräs och Stenar som med närmare fyrtio år på nacken är hetare än någonsin i kreddiga indiekretsar. Efter att ha åkt runt tillsammans med mytomspunna New York-kollektivet No Neck Blues Band har de hälsat på hos Acid Mothers Temple i Japan. På hemmaplan skickar de ut sin rytmpumpande rock i en ömsom svajig och snyggt suggestiv omloppsbana för både kropp och själ innan de kröner alltsammans med proggklassikercovern "In kommer Gösta".


JOHANNA PAULSSON
Dagens Nyheter 22 november 2007



Tillbaka till På gång & senast

Linje

Home