Nedslag i min släkthistoria

Del 3: Svalövsgården - den danska släkten Neergaards första anhalt i Sverige

Introduktion

I förra delen av Nedslag i min släkthistoria (del 2) berättade jag lite om några danska anor. Hur kommer det sig då att jag har anor i Danmark? Naturligtvis måste någon ha invandrat till Sverige vid något tillfälle.

Historien om min mormors fars första uppehållsplats i Sverige, Svalövsgården i Skåne, kan knyta an till inte bara jordbruk och växtförädling utan också till medicinhistoria. Den danska släkten Neergaard kommer från en gård Nedergaard i Grædstrup Sogn på Jylland i Danmark. Mads (ev. Andersen) flyttade i mitten av 1600-talet till Själland i Danmark där han 1652 var förpaktare av godset Svenstrup. Hans son Thomas (1652–1735) var den förste som använde namnet Neergaard. Med hans son Johan (1673–1737) började släktens väg mot att bli en av Danmarks största jordbrukssläkter under 1700-, 1800- och 1900-talen.

Svalövsgården

Svalövsgården (läge) ligger i Norra Svalöv i Svalövs socken i Skåne. Otto Berg von Linde ägde, vid tiden för Laga skifte (1834-1840), förutom Axelvold också åtta av de tio gårdarna i Norra Svalöv. Dessa åtta slogs samman 1836 och bildade Svalövsgården. Svalövsgården arrenderades ut från 1843 först till L.F.A. Wehtje från Schleswig-Holstein och sedan till hans son Ernst. När Otto Berg von Linde avled 1860 blev ägarförhållandena något oklara, men Ernst Wehtje fortsatte att vara arrendator troligen tills Johan de Neergaard köpte den 1872. (Se Per Olov Ganrots artikel Skiftesreformernas förlorare i Släkt och Bygd, nr 2, 2005.)

Immigration till Skåne

Min mormors farfar Johan de Neergaard föddes 1834 på Bramsløkke (läge) på den danska ön Lolland. Han gifte sig 1861 i Köpenhamn med Johanne (kallad Hanne) Fabricius (född 1836 i Köpenhamn), dotter till den i förra delen av Nedslag i min släkthistoria (del 2) omtalade Hans Ditlev Fabricius. Hela familjen, med fru och fem barn, flyttade 1873 från Fannerupgården (läge) på Jylland i Danmark till Svalövsgården. På så sätt kom min mormors far Hans de Neergaard (1869–1934), son till Johan de Neergaard och Hanne Fabricius, som fyraåring till Sverige.

Hans_N_foraldrar_1890t_Svaloev
Figur 1: Johan de Neergaard (ca 55 år gammal) på häst och Hanne Fabricius sittande troligen utanför Svalövsgården ca 1890. Övriga personer okända. [Fotograf okänd.]

Johans bror Carl (1840-1918) kom 1878 med fru och tre barn till Svalövsgården, där han blev arrendator. Johan ägde inte bara Svalövsgården utan han arrenderade också Sireköpinge (läge), drygt 6 km väster om Svalövsgården. Carl fick två döttrar till på Svalövsgården innan hans hustru Mathilde Bodenhoff dog 1893. Ett par år senare, 1895, köpte Carl Ängeltofta (läge) ca 7 km norr om Ängelholm.

Birger Welinder och Theodor Bruun von Neergaard

Direktör Birger Welinder köpte 1879 Svalöv nr 10 och 11 vilka sammanslogs och fick namnet Heleneborg. Han köpte senare även andra kringliggande gårdar. Genom att han tog initiativ till bildandet av Sveriges Utsädesförening och såg till att det blev placerat i Svalöv samt initierade bildandet av Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget och mycket annat torde han vara den person som har betytt mest för Svalövs utveckling.

Gösta Olsson skriver i artikeln Godsägare Birger Welinder - En förutsättning för dagens Svalöv (Släkt och Bygd, nr 1, 2001):

"Under en resa i Tyskland sommaren 1885 träffade Welinder i Kiel också kulturingenjör Th. Bruun von Neergaard. Welinder fick den uppfattningen, att han kunde ha nytta av von Neergaard i sin verksamhet, och i ett brev daterat den 3 augusti 1885 frågade Welinder von Neergaard om han hade lust att flytta över till Svalöv för att hjälpa honom med hans utländska korrespondens, hålla sig informerad om den utländska lantbrukslitteraturen och vara Welinder behjälplig vid exporten av svenskt utsäde. Von Neergaard tyckte det verkade intressant och kom över och arbetade i Svalöv."

På nätet hittar man uppgiften "att 'kulturingenjör' inte alls är något nytt begrepp från 2010. Det fanns redan på 1920-talet, men var då snarast en agronom som sysslade med mossor och lavar!" Enligt Svenska Akademien Ordbok (SAOB) (webbversionen) är kulturingenjör "en titel för vissa tjänstemän i Svenska mosskulturföreningen, vilka ha överinseende över föreningens försöksfält samt på begäran meddela enskilda mossodlare råd o. upplysningar". Jag ser ingen koppling mellan "Th. Bruun von Neergaard" och Svenska mosskulturföreningen, varför begreppet tydligen på 1880-talet användes även som titel för andra personer. Enligt Nationalencyclopedin (via Wikipedia) kommer ordet kultur från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' eller 'bildning' vilket i sin tur härstammar från cultus 'odla'. Enligt Wikipedia är en ingenjör en person med en viss grad av teknologiskt kunnande. En kulturingenjör skulle ha kunnat vara en agronom specialiserad på växtodling som t.ex. växtodlingsrådgivare. Kanske det i dag närmast motsvaras av hortonom.

"Th. Bruun von Neergaard" kallas på annat ställe på Internet för "nederländsk kulturingenjör". På ytterligare ett ställe kallas han för "a mathematician and chemist from Holstein" och någonstans står det Thomas. "Th." står emellertid inte för Thomas utan för Theodor.

Denne Theodor Bruun von Neergaard (född 1852 i Holstein, död 1911 i Holstein), som hade studerat maskinteknik, tillhör den holsteinska grenen av den äldre linjen av släkten Neergaard. Sedan 1952 heter den äldre linjen i Danmark officiellt 'Bruun de Neergaard'. Theodor är 5-männing till Johans son Hans, d.v.s. Theodors far är 4-männning till Johan. Johan tillhör den yngre linjen av släkten Neergaard, vars medlemmar ofta kallar sig 'de Neergaard'. Theodor skrev sig tydligen som 'Bruun von Neergaard' eller enbart 'von Neergaard', en anpassning till tysktalande Holstein.

Tre Neergaardsfamiljer levde alltså under slutet av 1800-talet i Svalöv.

Utsädesföreningen

I Eslöv bildade 1886-04-13 Birger Welinder Sydsvenska Föreningen för odling och förädling af utsäde, d.v.s. växtförädlingsanstalten Sveriges Utsädesförening. Föreningens första styrelsemöte hölls i Lund 1886-05-03. Verksamhet skulle förläggas till Birger Welinders mark i Svalöv. På styrelsemötet anställdes Theodor Bruun von Neergaard som sakkunnig (på engelska director) och blev därmed föreningens förste tjänsteman.

Det verkar som om Theodor gjorde lite mer än vad han anställdes för, eftersom han tydligen forskade också. Sina forskningsresultat publicerade han emellertid inte, men en metod som han använde är känd som 'mass selection' och består i att samla in de bästa plantorna, öronen eller fröna från varje skörd och sedan så dem kollektivt för kommande års skörd.

Kurt von Neergaard

Theodor gifte sig i Ratzeburg i Holstein 1886-05-28, d.v.s. 25 dagar efter han hade anställts av föreningen, med Carola Romundt (född 1855 i Holstein). Troligen skedde giftermålet innan han flyttade till Svalöv. Carolas mor var Emma Bruun de Neergaard (1830-1863), kusin till Theodors far. Ett drygt år efter giftermålet fick Theodor en son Kurt (1887-1947). Kurt von Neergaard, som han skrev sig, skulle bli en känd läkare (Professor für physikalische Therapie in Zürich).

I en artikel om upptäkten av surfaktant (Kajsa Bohlin, Mats Blennow, Tore Curstedt, Historien om surfaktant, Läkartidningen, 2009, nr 52, pp. 3492-5) (av engelska Surface Active Agent), nämns ett arbete från 1929 av Kurt vari han skriver att "ytspänning kan vara en kraft som motverkar första andetaget hos nyfödda och bör undersökas vidare". Det skulle dröja närmare 20 år (till samma år som Kurt dog) innan någon undersökte detta, vilket skedde utan vetskap om Kurts forskning. Långt senare ledde forskningen fram till en viktig behandlingsmetod av förtidigt födda barn: "Surfaktantbehandling av för tidigt födda barn med andningssvårigheter har dramatiskt förbättrat möjligheterna till överlevnad och representerar ett av den moderna neonatologins viktigaste genombrott".

Diederik Gommers doktorsavhandling Factors affecting surfactant responsiveness från 1998 inleds med:

"Historically, Kurt von Neergaard was the first to suggest that surface tension plays an important role in lung elasticity. He showed, in 1929, that the pressure necessary for filling the lung with liquid was less than half the pressure necessary for filling the lung with air, and concluded that two-thirds to three-fourths of the elasticity of the lung was derived from interfacial forces. The problem with his discovery was that this paper was published in German and that, for 25 years, no scientists in the evolving field really took note of this publication."

Kurts far, Theodor, slutade arbeta för föreningen 1890 och flyttade med familjen till Tyskland. Theodors far hade nämligen dött året innan och Theodor, som var enda barnet, ärvde fideikommissgodset Eckhof (läge) i Schleswig, ca 12 km norr om Kiel. Kurt var i barndomen svag och hade så svårt angripna lungor att familjen beslutade sig senare för att flytta till Davos i Schweiz.

I artikeln i Läkartidningen kallas Kurt "svenskättad schweizisk fysiolog". Att användanda "nationalitetsbegrepp" är alltid vanskligt. Vad syftar ett sådant på? Medborgarskap eller någon form av etnicitet? Kurt var född i Sverige så han blev kanske automatiskt svensk medborgare då. Han arbetade och levde dock i Schweiz under större delen av sitt liv, så kanske blev han schweizisk medborgare senare (även om det är svårt att erhålla ett schweizisk medborgarskap). Begreppet ätt har med släkten och ens anor att göra. Släkten Neergaard är ursprungligen en dansk släkt även om en del medlemmar av släkten har emigrerat. Hertigdömena Schleswig (da. Slesvig) och Holstein (da. Holsten) har lytt under Danmark under århundraden. En stor del av befolkningen har dock varit tyskspråkig, speciellt i Holstein. När Kurts föräldrar föddes tillhörde hertigdömena fortfarande Danmark. Jag vill hellre kalla Kurt för "danskättad schweizisk fysiolog".

Utsädesaktiebolaget

Föreningen skulle sköta forskningen eller, som det utrycktes i stadgarna, "utöfva en omsorgsfull och verksam kontroll öfver allt utsäde, som under föreningens garanti försäljes". För att sköta försäljningen bildades 1891 Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget.

Försäljning

Utsädesaktiebolaget arrenderade från 1896 Heleneborg. Svalövsgården såldes 1898 till Birger Welinder och han arrenderade ut den till Utsädesaktiebolaget. En del av vinsten av försäljningen lär Johan ha gett till sina söner. Johan och Hanne levde kvar på Svalövsgården efter att den hade sålts och erhöll vissa förmåner in natura. Johan var då ca 65 år och Hanne ca 63 år.

Brand

Svalövsgården brann ner till grunden 1899-08-02, alltså året efter det att Johan hade sålt den. Om detta kan man läsa i Östergötlands Veckoblad, Östgötaposten, nr 31, 1899-08-04:

Eldsvåda.

Svalöf den 2 Aug. Svalöfsgården, som

förlidet år inköpts af godsegaren direktör
Welinder och arrenderats af Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget,har vid 11-
tiden i dag nedbrunnit.
Till följd af den långvariga torkan och

rådande nordlig blåst spred sig elden med
stor hastighet till logebyggnaden, hvilken
jemte 3 andra uthusbyggnader i grund
nedbrann. Äfven de utanför logen liggande
stora höstackarne blefvo lågornas rof.
Allt lösöre förstördes.

Det brunna var försäkrat för omkring

200,000 kr.

Johan och Hanne flyttade efter branden till København, där Johan dog 1908 och Hanne 1922.

Welinders konkurs och bolaget i dag

Birger Welinder var dålig på ekonomi och han lär själv ha sagt att han var bra på idéer men aldrig förstått sig på pengar. Heleneborg och Svalövsgården, som tillsammans omfattade 535 ha åker, såldes till bolaget 1907 för 800 000 kronor. Men trots detta gick han i konkurs och då hans aktier misstänktes vara förfalskade anmälde Skånes Enskilda Bank honom för bedrägeri och så ett par dagar före julafton 1907 flydde han till Tyskland. Konkursboets skulder uppgick 1908 till ca 2 miljoner kronor medan tillgångarna värderades till 16 000 kr. (För att få en uppfattning om penningvärdet för hundra år sedan kan nämnas att ca 1910 kostade ett av flygplanen på Flygvapenmuseet i Linköping 16 500 kr.)

1980 slås Sveriges Utsädesförening och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget samman till Svalöf AB. 1993 fusionerades sedan Svalöf AB i sin tur med W. Weibull AB (Weibullsholms Växtförädlingsanstalt) och blev Svalöf Weibull AB, som 2010 bytte namn till Lantmännen SW Seed. Detta lär vara ett av Europas största företag inom växtförädlingsområdet.

Johan de Neergaards och Hanne Fabricius barn

Johan och Hanne fick bara söner (Fig. 2). Vart tog de vägen? Jo, den äldste, Andreas, flyttade så småningom tillbaka till Danmark; Hans gick in i Frälsningsarmén och flyttade norrut (men han och hans fru flyttade mot slutet av sina liv till Köpenhamn); Carls öde är okänt; Frans blev kvar i Skåne till att börja med men flyttade senare till Stockholm; Johan flyttade till Danmark; och slutligen Oscar, som föddes på Svalövsgården, blev kvar i Skåne.

Familj_Svaloev_1890t_300_80
Figur 2: Johan de Neergaard med familj i trädgården på Svalövsgården i slutet av 1890-talet. Från vänster (troligen): sonen Frans, Emma Skog (i Frälsningsarméuniform?, gift med Hans), oidentifierad kvinna (sittande), sonen Hans (i Frälsningsarméuniform), oidentifierad kvinna (sittande), sonen Andreas, sonen Carl (sittande), sonen Oscar (i Frälsningsarméuniform), Johans hustru Hanne Fabricius (sittande), sonen Johan Vilhelm och Johan själv (sittande). [Fotograf okänd.]

Lärdomar och tips

Under skrivandet är denna del har jag blivit påmind om en del saker, som inte framgår av texten ovan eftersom jag inte har skildrat processen. Jag har inte alltid lyckats hitta de källor som jag hade hoppats på. Så var det t.ex. med kyrkböcker, där vissa böcker för den aktuella perioden i Svalöv saknas eller så saknas uppgifter för varje år; jag har t.ex. inte hittat Theodor med familj och vet alltså inte exakt var i Svalöv de bodde. I det som följer ger jag några exempel från processen.

När jag hittade texten om Welinder så står där bara Th. Bruun von Neergaard, men genom att jag sedan tidigare hade uppgifter om att Kurt von Neergaard föddes i Svalöv kunde jag identifiera Th. Bruun von Neergaard som hans far.

Genom att jag visste när Theodors far dog kombinerat med att jag visste att han ägde fideikommissgodset Eckhof och att Theodor var den äldste sonen i syskonskaran kunde jag sluta mig till varför han slutade sin anställning i Svalöv samt att han reste "hem" till Eckhof. Detta borde förstås kontrolleras på något sätt, men det verkar vara en helt rimlig förklaring.

För att hitta läget (koordinaterna) för Eckhof fick jag först slå upp Gut Eckhof i Wikipedia; sedan klicka på Strande, som är ett litet område där gården ligger; sedan backa till Gut Eckhof och klicka på Dänischer Wohld och där finns en gammal karta (äldre än gården Eckhof) där Eckhof är utsatt (så Eckhofs historia är tydligen äldre än vad som normalt anges); sedan är det bara att gå in på Google Earth och försöka leta upp Eckhof där; gården syns tydligt men den är inte taggad, men vägen utanför är markerad som Gut Eckhof.

Några enkla allmänna tips som torde vara användbara för genealoger och personhistoriker skulle alltså kunna vara:

Ulf Ekblad

Linköping 2012-03-05
Uppdaterad och korrigerad 2013-12-09

Tillbaka till huvudnivån/Return to main page: