(Svaneti, Central Caucasus, av Kote Gabrichidze)

"Den kaukasiska och centralasiatiska herdehunden och andra varghundar"av V.Vysotsky

"The Caucasian and Central Asia Shepherd Dog and other wolfdogs" av V. Vysotsky, nedan följer valda bitar i min översättning. Då orden "herdehund", "fårhund" och "varghund" (ry."volkodav") används är det endast i referens till den kaukasiska herdehunden och ingen annan hund. Ibland kan även den centralasiatiska herdehunden inkluderas.

(Tack till Security-dog  och Elena Bereza, Ukraina för hennes tillstånd att använda deras ursprungliga artikel i min översättning.)

Om att välja en valp

Låt oss börja med tiden innan du köper en valp. Alltför många blivande hundägare har bestämt sig helt plötsligt i sitt val av en valp medans en sådan viktig sak som att fatta ett beslut angående en människas partner för 10 till 15 år måste tas mer seriöst än så. Först av allt, svara så ärligt du någonsin kan på nedanstående frågor.

Är du verkligen redo för alla de problem en valp medför (möbler och skor med skrap och bitmärken,  lite valpbajs och små pölar med valpkiss på golvet som säkert kommer under ungperioden, en valp som är ute i regnet med lera och sand och drar hem detsamma, problem med semestern, hundmaten och träningskostnader, veterinärkostnader mm.)? Är du redo att arbeta hårt både fysiskt och intellektuellt? Kommer alla i familjen att tycka om att ha en valp i hemmet? Är du säker på att du kan klara av en stark självständig hund?

Förutsatt att du svarat negativt på minst en av frågorna ovan så bör du inte springa iväg och köpa en valp av en herdehund. Det kan vara värt att konsultera en expert men hursomhelst bör du hålla i minnet att den kaukasiska herdehunden och dess "broder" den centralasiatiska herdehunden är mycket speciella hundar. Skillnaden mellan dessa hundar och andra är att de inte är en produkt av människans aktiviteter (dvs. avel).

Först av allt ska du ta med i beräkningen att hundarna åtskiljs genom sin specifika karaktär. Det finns stridshundar, vilka är ganska likgiltiga inför främlingar. Det finns vakthundar, vilka är mycket alerta och även fientligt inställda gentemot främlingar.

Tyvärr finns det även hundar (vanligtsvis är de en produkt av mänsklig aktivitet) som varken kan konfrontera hundar eller människor. Naturligtsvis betyder det inte att en stridshund inte kan vakta en persons bostad och ej heller att en vakthund inte kan strida. Det är ändock värt att ta med i beräkningen hundens inriktning. Således, för att göra det rätta valet är det bäst att du konsulterar en expert.

Valpen i hemmet

Äntligen, så har du nu köpt en valp. Vad kan du förvänta dig av valpen?

En hundägare måste kunna ta maten från sin egen hund utan att bli biten annars måste han klara av att hantera hundens käkar vid det tillfället då maten står mitt framför den. En undervärdering av detta faktum kan leda till en situation som inte går att reparera! Saken är att i denna situation i naturen är striden om maten nödvändig. Då den har sådana genetiska kännetecken så reagerar en fårhundsvalp illa på varje försök att ta maten ifrån den.

Håll i minnet, om valpen försvarar sin mat gentemot dig så betyder det att ni inte har någon pålitlig kontakt och då valpen är i vuxen ålder kommer du att vara i svårigheter. Det är skälet till varför du redan från de första dagarna måste etablera dig själv som ledare. Med det syftet så kan man använda sig av förbudskommandon, en mycket lätt klapp mot valpens nos eller dess bakhuvud för att få dess respekt för dig och familjemedlemmarna.

Kom ihåg, en fårhunds lydnad betyder inte åtlydnad av alla kommandon (vilket ju verkar helt idiotiskt från hundens sida sett) men ett erkännande av dig som ledare. Det finns många kända fall där den kaukasiska herdehunden med lätthet utförde kommandon som "sitt", "ligg", "fot", etc., likväl attackerade han genast ägaren då denne gjorde ett försök att ta den smutsiga maten från hunden, hindrade den från att slåss med andra hundar eller de som försökte att gå in på hundens område.

En mycket starkt uttalad önskan att bli ledare är ett utmärkande drag hos hunden.  Det är förresten det som är grunden för dess ovilja att lära lydnadskommandon och inte brist på intelligens som en del amatörer kanske tror. En naturlig instinkt att vara ledaren kombinerad med en vek relation till ägaren uttryckt i konflikter "runt en matskål" är det största problemet i hundägandet. Det är värt att notera att de centralasiatiska herdehundarna är mera "mottagliga för disciplinering"  än den kaukasiska herdehunden.

Det är nödvändigt att påtala två andra kännetecken hos herdehunden som kanske kan ge den problem. Excellent hälsa och att de inte är kinkiga i maten kan resultera i valpägarens förbiseende och resultera i rena katastrofen för valpen.

Kom ihåg, att bara för att en valp inte är kinkig med maten så betyder inte det att man kan slå av på att spendera pengar på dess mat. Allt det som du inte ger korrekt till din valp resulterar i allvarliga konsekvenser.

Det finns en felaktig uppfattning att det inte är nödvändigt att vaccinera valpen mot infektioner och smittsamma sjukdomar då de har ett starkt immunförsvar. Den har ett starkt immunförsvar men det betyder att då man har ett sådant system så kämpar en valp längre med en sjukdom och det faktum att valpen inte mår bra blir alltför tydligt mycket senare. Ibland är det för sent. Slutligen, det sista och angenäma kännetecknet. Dess nitiska attityd till dess territorium gör att de går ut tidigt för att göra sina behov. Det är mycket bekvämt för ägaren men om ägaren är slarvig så leder det till obehag för en valp, och det kan vara skadligt för valpens psykiatriska system.

Uppväxandet från åldern tre till nio månader (3 - 9 mån)

Den här perioden är mycket viktig för att forma hunden eftersom det är under den här tiden som hunden får sin första vaccination och börjar den första träningen, mjölktänderna blir utbytta mot permanenta tänder, och slutligen, dess karaktär har nästan blivit formad. När du föder upp en kaukasisk fårhund bör du komma ihåg fyra kännetecken (karakteristika) på rasen.

Det första kännetecknet.
Den kaukasiska likväl som den centralasiatiska fårhunden har ingen genetisk adaption till att leva i en storstadsmiljö i jämförelse med en tysk schäfer, rottweiler, dobermann etc. Med andra ord blir de vana vid bilar, oväsen runt dem och en större mängd människor (grannar) på "deras" territorium med svårighet. Att förstöra en valps psykiatriska system är enkelt det är bara att ta med den till en storhelgs brasafton med allt oväsen med smällare och folk. Du måste vara försiktig när du vänjer den vid irriterande saker runt omkring den. Det måste göras gradvis, speciellt viktigt är att skydda valpen för skarpa ljud och höga ljudnivåer.

Det andra kännetecknet.
Varghundens valpar är stormiga och livliga av naturen och glömmer snabbt ett kok stryk av en gammal hund men en snara runt foten (upplevd som en fälla) kan förstöra valpens psykiatriska system för all framtid. Likväl, glöm inte att din fem månader gamla valp kan skrämma livet ur till och med en fullvuxen man.

Det tredje kännetecknet.
Den kaukasiska och den asiatiska hunden hålls oftast i gårdar. Det klassiska misstaget är att ägaren tror att valpen spenderar hela sin tid på benen och av det skälet inte tar ut den överhuvudtaget. I en sådan situation blir det problem med valpens renlighet och valpen får inte heller tillräcklig belastning. Utan tvekan så har den väl, efter att ha gått från en sida av gården till den andra, lagt sig eller satt sig ned.

Kom ihåg att varken den kaukasiska eller den asiatiska hunden ska lastas med olika saker eller är i behov av något "löpspår" då detta kan leda till skador i deras höfter. Att springa efter en cykel är inte alls förenligt med denna hund av en massa olika skäl. Det idealiska är att en valp får en promenad i jämn takt  i 90 minuter med ett löst koppel. En fem till sju månaders valp bör ha en sådan promenad tre gånger om dagen ( 3 * 90 min ) ej inräknat de fem minuters promenader som görs av sanitära skäl.

Det fjärde kännetecknet.
Slutligen, det fjärde kännetecknet är relaterat till valpens tänder och hur man föder den vilket direkt har påverkan på hela benstrukturen. En kaukasisk valp växer snabbt. En fyra fem månader gammal hund ser verkligen imponerande ut och ägaren är nöjd med dess utvecklingen och förbiser de fakta som är karakteristiska för alla tyngre raser, nämligen, dess brist på proportion mellan valpens vikt och kroppens benstruktur. Med målet att få mer muskler så ger ägaren valpfoder rikt på proteiner och fett vilket gör problemet ännu värre; vikten går upp medans benstrukturen fortfarande är vek. Detta resulterar i en abnorm utveckling av valpens framben och bakben.

När förändringarna blir tydliga, går ägaren vidare till en annan extrem; då ger han valpen en superdos av kalcium för att ordna till de förändringar han sett.

Apropå detta, har ansvarskännande producenter av hundfoder tagit med denna potentiella fara i beräkningen och rekommenderar att valpar av raser som är av liten eller mellanstorlek borde konsumera 30% proteiner och 20% fett och 28% / 17% i motsvarande grad för stora raser. Som exempel, den Amerikanska hundfodertillverkaren Eagle Pack erbjuder för den första gruppen fodret "Growth" med proportionen 30/20, för den andra typen av raser - fodret "Puppy" med proportionen 28/17 och tar således först och främst i beaktande benstommens utveckling och endast i andra hand en tillväxtökning av musklerna.

Hursomhelst, det vore önskvärt att en veterinär kunde se till en valp under dess första månader för att notera några icke önskvärda förändringar i benstrukturen om det skulle uppkomma.

Kom ihåg, det som går förlorat under valptiden är omöjligt att rätta till senare.

Uppväxandet från åldern nio till 24 månader (9 - 24 mån)

Din valp håller på att bli vuxen och den är föremål för uppskattning från förbipasserande. Du har lyckats att skydda den för de faror som nämnts ovan.

Din fårhundsvalp växer sig stark (tack vare den rätta dieten och tillräcklig motion) även psykiatriskt (tack vare en rätt uppfostran och goda kontakter med dig). Nu kommer den mest ansvarsfulla tiden då du måste forma en bas förutan vilken ditt hundägande och hundens karriär (som avel, tävlingar etc.) kommer att misslyckas. Dessutom, det är den tiden då ledarskapet ska etableras i din relation med hunden. 

För att vara ärlig, det här är den tiden som nybörjare i hundägande är mest av allt rädda för och de har ett mycket gott skäl till det. De kaukasiska och asiatiska fårhundarna är berömda för sin självständighet, sin kärlek till frihet och begär efter ledarskap. I de fall ett misstag har begåtts under uppfostran av hunden kan det hända att hunden vill testa dess ägares ledarskap. Under dessa förhållanden, brukar en del ägare besluta att det är något fel i huvudet på deras hund. Faktum är att det endast är bevis på följande;

• kontakten med hunden är inte stark nog
• hunden har en stark möjlighet att bli ledare

En erfaren hundägare kommer inte att tillåta en sådan situation att uppkomma. Likväl, om det har hänt så måste agerandet vara tufft och göras omedelbart. Varje försök att ta över ledarskapet måste omedelbart bli kuvat så att hunden inte ens drömmer om att försöka igen. Alla medel är tillåtna för att nå detta mål.

Många nybörjare gör samma allvarliga misstag: de lämnar en olydig hund med vad de anser vara en hop "kraftfulla argument" som exempelvis att själva gå till ett annat rum. Låt oss se på situationen från hundens sida sett. Den har gjort ett försök att ta över ledarskapet, vilket var med rätta (enligt hundens syn på saken). Motståndaren (från vår sida sett är det ägaren medans hunden inte har en aning om det) lämnar territoriet och erkänner sig därmed besegrad! För hunden är det helt uppenbart. Vad som händer sedan är att den besegrade motståndaren kommer tillbaka och utan några som helst skäl attackerar vinnaren! Utan tvekan kommer det att bli seriösa konsekvenser för ägaren eftersom under sådana omständigheter kommer vilken hund som helst att slåss till det bittra slutet. Det är anledningen till varför vi vill göra det klart en gång till: du måste etablera en klar relation med hunden från allra första början utan någon chans för hunden att ändra detta! Det lättaste sättet att göra detta är att se till att något sådant här inte händer överhuvudtaget.

Ännu en obehaglig sak för nybörjare: att helt felaktigt se som jämförbart storleken på en 1,5 år gammal hund med utvecklingen av dess psykiatriska system. Vid den här åldern kan en kaukasisk eller centralasiatisk hund bli skrämd av en blandras som bara är en tiondel av dess storlek. Efter 2 eller 2,5 år kommer du att se vad det betyder. En del andra hundar i åldern 1,5 år kan besegra vilken fiende som helst. Samtidigt finns det andra hundar vars psykiatriska system utvecklas långsamt men deras förväntade levnadsålder är 2 år längre. Vid 2 års ålder ska din hund redan ha haft en grundträning i att vakta och genomgått ett arbetsprov.

Träningen och dess specifika kännetecken

Som nämnts tidigare hör denna herdehund till en mycket specifik ras och har behov av ett mycket genomgripande tillvägagångsätt när det gäller dess träning. Då hunden är nio månader gammal ska du vara helt säker på hundens lydnad, det ska då redan vara format hos hunden. För att göra denna uppgift lättare rekommenderar vi att en expert börjar träna den redan då den är sju eller åtta månader gammal. Emellertid ska denna träning endast vara att lära hunden lydnad!

När du tränar denna hund ska du vara medveten om följande:

• den kaukasiska herdehunden och den centralasiatiska herdehunden är inte tjänare eller arbetsnarkomaner av naturen. De är tänkande hundar!
• 99% av dem har inte någon naturlig reflex att hämta saker, de kommer att göra det du vill att de ska göra endast om de tycker att det är nödvändigt eller berättigat.

Så börjar du då träna din hund. Först av allt, du måste ha tålamod, vara ihärdig och kunna använda inte bara dina händer utan också din intelligens. Att träna en hund att lyda genom att sparka till hunden eller ge godis är inte effektivt och i 80% av fallen är det ett slag som är förlorat. I de övriga 20 eller 15% av fallen bryts hundens naturliga kännetecken och i 5% så existerar de troligen inte alls. 

Med tanke på detta skulle jag vilja citera Charter of Brazilian Breeders, kapitel 6, som säger "Du måste ta fila brasileiro som den är. Om någon behöver en lydig hund, så ska de inte försöka förändra fila, de ska skaffa sig en annan ras". Detta är detsamma även för kaukasisk herdehund. 

Så, ska du inte träna den då?

Du ska ha i minnet att den enda grunden för träning är en god relation med din hund och de enda tillåtna medlen är en förändring i röstens intonering, en gest och att dra i kopplet. Att den kaukasiska herdehunden blev lärd lydnadskommandon med förbundna ögon är ingen myt. 

Hursomhelst, det verkar sanslöst att träna dessa hundar utan att ha god kontakt med dem! En annan viktig fråga är vad man ska lära dem. Låt oss se på ett exempel. Ägaren tränar sin hund att lyda kommandot "kom". Han har godis och ger dem till hunden i utbyte mot att den får gå fritt. Som ett resultat av detta blir hunden van att ignorera ägarens kommandon. Du kan å andra sidan få lydnad genom att använda ett koppel och din röst i en utvald situation.

Vi anser att en hund måste lära sig:

kommandot "fot" för att gå jämsides med dig
kommandot "stopp" för att stanna och inte röra sig
"nej" eller "taboo" för generellt det som inte är acceptabelt
"plats", normalt är det inga problem med detta kommando
"kom", förutsatt att det inte finns något irriterande tjafs runt omkring eller en annan hund
"teeth", att vara kapabel att använda munkorg

För att lyda kommandon som "sitt", "ligg" "ge tassen" ska hunden tränas hemma från den är före sju månader gammal. Kommandona "nej" och "plats" ska bli inlärt med mat framför hunden och åtlydas utan minsta misslyckat beteende.

Vad är det som gör en herdehund annorlunda jämfört med andra arbetande raser?

Den kaukasiska herdehunden och den centralasiatiska herdehunden är mycket "äkta" hundar. Vi möter ofta situationen då en hund under den andra eller tredje sessionen vägrar att arbeta. Skälet till detta är inte frånvaron av "arbetsförmåga" utan ett missförstånd vad gäller herdehundens natur. För att klargöra sådana saker som ska göras borde du gå till hundens eget territorium. När den blir tränad på ett annat territorium har den inget att försvara och då den har bitit en träningsdocka en eller två gånger förstår den att handlingarna inte är vettiga, till slut så ignorerar den alltihop. Så medans det för andra raser är bättre att i ett första steg träna dem på ett träningsfält och endast efter detta försätta dem i situationer så nära de verkliga som möjligt så är det det motsatta för herdehunden; först ska den tränas på sitt eget territorium och sedan sättas i en "konstgjord" miljö. Av det skälet så fungerar inte träningstekniker som är baserade på lek.

För att summera, träningen av dessa hundar ska endast vara baserat på instinkterna att angripa en fiende, försvar av föda och försvar av  territorium.

Som en konsekvens av ovan så kan man säga att den kaukasiska herdehunden och den centralasiatiska herdehunden försöker alltid att undvika att bita i skyddade delar. De föredrar att attackera öppna delar av människokroppen som huvud eller handleder. Det kan finnas ett genetiskt ursprung i tendensen att attackera huvudet och då att bita i halsen.

Då de här raserna hanterar en fiende som måste elimineras så använder majoriteten av dessa hundar denna taktik och attackerar denna del av kroppen. Majoriteten av dessa hundar föredrar att bita mycket hårt som om de ville slita upp den del de attackerar.

Då dessa hundar absolut inte har möjlighet att vissa upp sig i tävlingar så behövs det mycket tid att träna dem och man behöver använda sig av specifika tricks. Det är anledningen till varför ägare inte tycker om att delta i shower och tävlingar. Då de fungerar utmärkt i försvaret av territorium och medlemmar av sin flock så kan de med sina typiska drag vägra att delta i övningar.

Den kaukasiska herdehunden tycker inte om att jaga efter en träningsperson. Dessa hundar accepterar endast riktiga motståndare och deras åsikt verkar vara att en fiende som springer sin väg är ingen fiende. Samtidigt kan de mycket väl attackera ett fordon som kommer farande emot dem eller för att ta fienden krossa ett fönster med ram och allt.

Så vad har vi nu då slutligen?

Nu har du tränat din herdehund i lydnad, vilket tog dig mellan tre och fyra månader, men du ska inte överskatta din förmåga att ha kontroll på hunden. 

När det kommer till att utföra vaktfunktionen blir hunden mer olydig då den är absolut övertygad om att den är mer effektiv i en sådan situation än sin ägare. Av det skälet anses den kaukasiska herdehunden och dess centralasiatiska släkting som världens bästa vakthundar. Det är också varför du inte ska lämna dem i närheten av en affär eller ha dem okopplade på platser där många människor kan dyka upp utan förvarning. Likväl, dessa hundar måste tränas i att lyda, speciellt i att gå fot jämsides med dig och lyda till kommandot "Stopp!".

Vid två års ålder ska hunden vara van vid de situationer som möjligen kan hända under dess arbete som vakthund. Kom ihåg att en kaukasisk herdehund börjar att agera beroende på situationen och väntar inte på sin ledares kommando. När det kommer till att skydda och vakta är den fantastisk men samtidigt ställer det specifika krav på ledarens (ägarens) förmåga att kontrollera sin hund.

Ovtjarka sidan