GRUNDLÄGGANDE FÄRGLÄRA


Rött är aldrig så rött som när man ser det mot en grön bakgrund.

Grundfärger

När man talar om grundfärger kan man stöta på olika teorier om vilka färger som verkligen är grundfärger. En del säger att röd, blå, grön och gul är grundfärgerna, en del anser att det är röd, blå och gul och andra blå och röd. Det finns alltså en rad olika definitioner av begreppet grundfärg. Den vanligaste uppfattningen är nog att det är röd, blå och gul som är grundfärgerna. Grön får man när man blandar gul och blå.

Denna definition tycker jag är bra.

Tre grundfärger: kadmium, magenta, cyan
Tre sekundärfärger: orange, lila, grön
Tre tertiärfärger: gulbrun, rödbrun, grönbrun + svart och vitt = alla kända och omöjliga färgblandningar.

Komplementfärger

När du tittar på en färgyta och efter en stund flyttar blicken till en vit eller en grå yta kommer du att se en färg. Färgen i efterbilden kallas komplementfärg. Fenomenet med efterbild kallas successionskontrast. Man kan göra detta försök med alla färger och man kommer att finna att efterbilden i ögat alltid får komplementfärgen till den färg man betraktat. De två färgerna kompleterar varandra och blandar man dem får man vitt eller grått. Komplementfärgerna dras till varandra och förstärker varandra. Färgerna ser också mer kulörta ut när de är tillsammans än om man ser dem en och en. Rött är alltså aldrig så rött som när man ser det mot en grön bakgrund.

Elementärfärger

Människan upplever endast sex färger som rena. Det är de kulörta färgerna rött, gult, blått, grönt samt de okulörta färgerna svart och vitt. De kallas för elementärfärger.

Kontrastverkan

Ljusa mönster mot en mörk bakgrund har en tendens att se ut att ligga närmare dig än mörka mönster på en ljus yta. En färg kan upplevas på flera olika sätt, beroende på mot vilken bakgrund den ses.

Några färgtermer:

Nyans: vad färgen är placerad i färgcirkeln.
Mättnad: Styrkan/renheten hos färgen. Mängden grått i förhållande till nyansen i procent från =% fullt mättad färg.
Intensitet: ljushet och mörkhet i färgen. Andelen ljus eller mörker anges i procent där 0% motsvarar svart och 100% vitt.
Kontrast: skillnaden mellan bildens olika tonsteg.
Omfång: skillnaden mellan bildens vitare och mörkare ton.
Luminens: färgens ljushetskomponent på en värdeskala mellan 0 och 100. OL betyder svart och 100L betyder vitt.
NMI: NMI-modellen speglar dina ögons förmåga enligt tre kriterier;
-Nyans
-Mättnad
-Intensitet

Kalla och varma färger

Att man förknippar färg med temperatur kan tyckas konstigt, men så är det faktiskt i hela världen. Man kan dela in färgerna i två stora grupper, varma och kalla färger. Den varmaste färgen är gult och den kallaste är blå. Gult närmar sig, sprider sig och sticker i ögonen. Blått avlägsnar sig, kryper nästan in i sig självt. Alla kulörta färger har dessa egenskaper, i högre utsträckning ju mer de liknar gult och blått. Tydligast blir det om man placerar två olika färger på varsin sida om en elementärfärg. En rödaktig gul färg upplevs som varmare än en grönaktig gul färg, en gulaktig röd färg känns varmare än en blåaktig röd färg osv.

De sju färgkontrasterna

  • Färgens egen kontrast
    Färgstyrka, inbördes förhållande. Minst tre från varandra fristående färger. En färgs påverkan på andra. Förändring av ljushet.
  • Ljushetskontrast
    Mängden vitt eller svart i färgen.
  • Kall-Varmkontrast
    Färgens yt/plan-förhållande. kall går in i ytan, försvinner. Varm går ut ur ytan, närmar sig.
  • Komplementkontrast
    Två färger som blandade ger neutralt grått. Tar ut eller förstärker varandra.
  • Simultankontrast
    Ögat strävar efter att framana koplementfärgen till den nyss visade.
  • Kvalitetskontrast
    Färgens renhets- eller klarhetsgrad, färgstyrkegrad. Klara, lysande färger i kontrast till dova, oklara färger.
  • Kvantitetskontrast
    Storleksförhållandet mellan två eller flera färger.

Färg och ljus

Goethes färglära

Komplementfärger

Färgpsykologi

Färg och symboler

Färgtoncirkeln

NÄSTA >>