: Hem : Om Oss : Eastwoodland Wisconsin : Våra Rottweileränglar : Nyheter : Länkar : Gästbok : Med glimten i ögat : Dagbok :

:

 

EVA-LOTTA
Jag är sedan 22 år tillbaka en lycklig rottweiler ägare, nästan alltid lycklig i alla fall. Har haft hundar omkring mig sedan jag var 7 år av lite olika raser, allt från tax till en blandras som var hälften schäfer och hälften labrador. Det var genom den hunden jag började bli intresserad av att man kunde lära sina hundar massa saker och även tävla. Så efter det var det en brukshund jag ville ha. När sedan drömhunden, en rottweilerhane, var införskaffad insåg jag att det var lite mer att handskas med än hundarna innan. Nu hade jag turen att få kontakt med ”gamla” duktiga rottweiler ägare som haft rottweiler länge och med deras hjälp lärde jag mig hur man fostrar en tuff rottweilerhane. En sak är i alla fall säker; Ta aldrig kamp med en rottweiler, det ångrar du.  

Eftersom jag är utav den uppfattningen att hunden skall få arbeta med det den är tänkt till, så har jag alltid försökt aktivera hundarna ordentligt. Jag har blivit lite mätt på tävlandet så det känns inte lika viktigt längre, men nog får hundarna jobba ändå. Jag är utbildad tävlingssekreterare inom SBK. Har tävlat lite inom både bruks och lydnad, tycker även att utställning är kul.

Mitt engagemang i Sv. Rottweilerklubben har bestått av att jag var redaktör för tidningen Rottweilern åren 2000 & 2001. Efter det så skrev jag katalogerna till klubbens officiella utställningar under 6 år, men avslutade det uppdraget vid årsmötet 2008.
Nu från årsmötet år 2009, har jag tagit hand om medlems- hanteringen i klubben. Och jag blev riktigt glad kan jag säga, över att jag blev tilldelad Svenska Rottweilerklubbens hedersnål för förtjänstfullt arbete inom föreningen i 5 år, nu vid årsmötet.

 

ROBBAN
Är uppvuxen med jakthundar. Och givetvis blev det en jakthund jag köpte till mig själv när jag skulle skaffa en egen hund, en Karelsk björnhund som jag kunde jaga med. Efter att fått ta bort två karelare alldeles för tidigt och i ordets rätta mening blivit biten av rottweiler, kom Icaroz till familjen. Det är inget jag ångrat utan snarare tvärt om. Någon mer lättarbetad hund än Icaroz får man nog leta efter. Den hunden har lärt mig massor! Vi tävlade på elitnivå inom lydnad och bruks ett antal år. Har utbildat tre av våra hundar till tjänstehundar, en till flygvapnet och två till hemvärnet. Med min nuvarande hund är jag placerad i ett hemvärnskompani i Haninge.

Jag har sedan ett antal år tillbaka varit utbildad mentaltest figurant och testledare, även på den "nya" korningen, och är sedan augusti 2008 även auktoriserad mentalbeskrivare. Och jag kan väl lugnt säga att jag nu inte behöver vara orolig över att inte ha så mycket att göra på helgerna längre.

Jag har suttit med i Sv. Rottweilerklubben Östra Lokalområdes styrelse i 5 år, varav det sista som ordförande. Efter några års uppehåll blev jag vid årsmötet 2007 invald som suppleant i Svenska Rottweilerklubbens huvudstyrelse. Det uppdraget insåg jag efter 1 år att jag inte skulle hinna med, det krävde en hel del mer tid än vad jag kunde lägga på det. Så vid årsmötet 2008 avgick jag ur styrelsen för att lämna plats till någon annan.

Eftersom rottweilern är en brukshund så håller jag med föregående skrivare. Man får inte glömma vad hunden är framavlad till från början och jag tycker att man ska försöka bevara raserna som dom var tänkta. Både mentalt, exteriört och arbetsmässigt.

 

: Robbans Whiskysida :