Ideologierna


 

Friedrich Hayek

Innehåll:

Fakta om Friedrich Hayek

Den liberale ekonomen Friedrich August von Hayek (1899-1992) föddes i Wien, Österrike den 8 maj 1899.

Hans fader, August Edler von Hayek (1871-1928), var läkare och professor i botanik. Han var anställd vid det kommunala hälsoministeriet och dessutom var han föreläsare i botanik vid Universitetet i Wien. Friedrichs farfar var läraren Gustav Edler von Hayek (1836-1911) och hans farmor var Sidonie Mayerhoferová (1845-1927).

Hans moder, Felicitas von Juraschek, (1875-1930) kom från en rik, konservativ, jordägande familj. När hennes moder dog, innan Friedrich föddes, fick hon ärva en stor förmögenhet. Friedrichs morfar var professorn Franz von Juraschek, (1849-1910) och hans mormor var Johanna Stallner.

"Vi har blivit förvarnade av några av 1800-talets största politiska tänkare, av de Tocqueville och lord Acton, om att socialism betyder träldom, men ändå har vi oförtrutet rört oss i socialismens riktning. Och nu när vi har sett en ny form av slaveri uppstå inför våra ögon, har vi så totalt glömt bort varningarna att det knappast faller oss in att de båda kan ha något med varandra att göra."

Friedrich von Hayek (1899-1992)

Friedrich hade två yngre bröder. Heinrich (1900-1969) och Erich som var fem år yngre än Friedrich. Båda bröderna var födda i Wien.

I mars 1917 tog han värvning i den österikisk-ungerska armén. Han tjänstgjorde i ett artilleriregemente under första världskriget.

I november 1918 började han studera juridik och nationalekonomi vid "Der Universität Wien" och tog doktorsexamen i båda ämnena 1921 respektive 1923. Han reste till USA 1923-1924.

Han återvände till Wien och började nu sitt författarskap. Friedrich var chef för "Das Österreichische Institut für Konjunkturforschung", 1927-1931 i Wien.

Hayek flyttade år 1931 till England och var professor vid "London School of Economics", 1931-1950. 1938 blev han brittisk medborgare.

Han var professor vid universitetet i Chicago, USA, 1950-1962.

1962 flyttade han till Tyskland och var professor vid "Der Universität Freiburg" till 1968 då han gick i pension. Han fick nu en hedersprofessur vid "Die Universität Salzburg".

1974 fick han, tillsammans med Gunnar Myrdal, Riksbankens ekonomipris (Nobelpriset i nationalekonomi) till Alfred Nobels minne.

Hayeks lärofader var den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises (1881-1973). Hayek dog den 23 mars 1992 i Freiburg, Tyskland.


Hayeks viktigaste böcker


Boken, "Vägen till träldom", 1944 (The Road to Serfdom)

Han börjar sin bok med en historisk tillbakablick på individens situation. Han kritiserar den liberala tanken laissez-faire och anser att denna princip har gjort stor skada för den liberala saken. Hayeks liberala grundprincip är "...att vi i största möjliga mån skall utnyttja samhällets spontana krafter när vi sköter våra angelägenheter och i minsta möjliga mån tillgripa tvång, ..." Han liknar liberalens inställning som en trädgårdsodlares som vårdar en planta och då måste veta allt om växten, hur den är uppbyggd och fungerar för att skapa bästa tillväxtvillkor för plantan.

Frihet

Hayek betonar att ordet frihet används både av socialister och liberaler men att dessa båda har olika tolkningar av detta ord. För en liberal innebär ordet frihet, frihet från tvång, frihet från andra människors godtyckliga makt, frihet från bojor som inte lämnade individen något annat val än att lyda order från en överordnad som han var bunden vid.

För en socialist betyder ordet frihet, enligt Hayek, frihet från nöd, frigörelse från omständigheternas tvång som ofrånkomligen begränsar valfriheten för oss alla, om än långt mer för somliga än för andra. Innan människan kan bli verkligt fri måste den fysiska nödens despoti brytas, det ekonomiska systemets hindrande band lossas. Enligt Hayek innebär denna syn att frihet är bara ett annat ord för makt eller rikedom. Kravet på frihet var bara ett annat namn på det gamla kravet på en jämlik förmögenhetsfördelning, enligt Hayek.

Det gemensamma användandet av ordet frihet innebar att många liberaler lockades in på den socialistiska stigen, fortsätter Hayek. Därför såg inte dessa förblindade liberaler att socialismen skulle leda till frihetens motsats.

Det finns ett gemensamt drag mellan socialismen och kommunismen samt mellan fascismen och nazismen. Dessa ideologier slutar alltid i ofrihet och diktatur, i en totalitär stat. Det är därför inte förvånande, anser Hayek, att många socialister övergår utan svårigheter till fascismen eller nazismen t.ex. Mussolini och Quisling i Norge.

Kollektivismen och fri konkurrens

Begreppet socialism kan betyda och används ofta som beteckning för social rättvisa, större jämlikhet och trygghet. Med andra ord för socialismens syfte. Men för att nå dessa syften används metoder som avskaffandet av privat företagsamhet och av privat ägande av produktionsmedlen samt skapandet av en planekonomi som innebär att vinsten som styrmedel ersätts av ett centralt planeringsorgan. Det är omöjligt, enligt Hayek, att en enda person eller styrelse effektivt kan ha överblick på alla relevanta fakta t.ex. förändringar som ständigt påverkar efterfrågan på och utbudet av de olika varorna och tjänsterna. Istället är det absolut nödvändigt att decentralisera till olika organs frihet att justera sin verksamhet efter de faktiska förhållandena som de och inga andra kan känna till. Detta är exakt vad prissystemet gör under frikonkurrens vid privat företagsamhet och privat ägande av produktionsmedlen.

Det finns de socialister som förkastar medlen men värdesätter ändamålen. Hayek anser att det är bättre att kalla metoderna för kollektivism (planering eller planekonomi). Tvister mellan liberaler och socialister handlar om metoder som är gemensamma för alla former av kollektivism inte de syften som socialisterna vill använda dem för.

Den ekonomiska liberalismen

Den ekonomiska liberalismen bygger på övertygelsen att effektiv konkurrens är ett bättre sätt än något annat att styra individuella insatser där den kan komma tillstånd, anser Hayek. Detta bygger på ett omsorgsfullt utarbetat juridiskt system för att konkurrensen skall fungera gynnsamt och att de lagregler som finns nu eller gångna tiders är fria från allvarliga brister. Ett effektivt konkurrenssystem behöver ett intelligent utformat och fortlöpande justerat juridiskt regelverk. Detta regelverk skall förhindra oligopol- och monopolbildning och andra brott mot den fria konkurrensen samt motverka kartellbildning och protektionism.

Rättsstat

En rättsstat är enligt Hayek att "...statsmakterna i alla sina handlingar är bundna av regler som är fastställda och kungjorda på förhand, regler som gör att man med rimlig säkerhet kan förutse hur myndigheterna kommer att använda sina tvångsbefogenheter under vissa omständigheter och kan planera sina enskilda angelägenheter på grundval av denna vetskap."

En ekonomisk planering av kollektivistiskt slag medför ofrånkomligen raka motsatsen till detta, enligt Hayek. När regeringen måste bestämma hur många grisar som skall födas upp eller hur många bussar som skall gå, vilka kolgruvor som skall vara i drift eller hur mycket skor skall kosta i affärerna, kan dessa beslut inte härledas ur formella principer eller fattas för långa perioder i förväg. Till slut blir det någons uppfattning som får avgöra vems intressen som är viktigast, anser Hayek. Ju mer staten planerar desto svårare blir det för individen att planera.

Hayek medger att det finns en vinst med ekonomisk planering. Den kommer att ge en rättvisare och jämlikare förmögenhetsfördelning. Men det pris vi får betala är större missnöje och större förtryck och ett intrång på den personliga friheten.

Ekonomisk trygghet

Enligt Hayek går det att kombinera en ekonomisk trygghet med marknadsekonomi och individens frihet. Men inte med den typen av ekonomisk trygghet som socialister förespråkar.

Alla kan dock inte garanteras en viss inkomst om man fritt skall få välja yrke. Om man utfäster en sådan trygghet sker detta på bekostnad av andra människors trygghet.

Hayek använder den militära hierakiska organisationen som exempel på en total ekonomisk trygghet för den enskilda individen men på bekostnad av en inskräkning av den individuella friheten. Hayek anger den antika grekiska stadsstaten Sparta som närmaste exemplet på där hela samhället ordnade en ekonomisk trygghet för den manliga medborgaren på bekostnad av individens frihet samt otrygghet för icke medborgare.

Ju mer man försöker skapa full trygghet genom att ingripa i marknadsekonomin ju större blir otryggheten, menar Hayek. Dessutom blir kontrasten mellan tryggheten för dem som har fått detta privilegium och den ständigt ökande otryggheten för de underpriviligerade i samhället. Detta får som konsekvens att trygghet blir en symbol för status istället för självständigheten. En säkrad pension är viktigare än goda utsikter att arbeta sig upp.

Kollektivismens moraliska resultat

Hayek anser att ett amerikanskt eller engelskt fascistiskt system troligen skulle skilja sig från den italienska (Mussolinis diktatur) eller den tyska (Hitlers diktarur) modellen. Om övergången sker utan våld kan detta innebära en bättre ledare än de två ovan nämnda.

Då missnöjet med den långsamma och otympliga demokratiska proceduren råder i ett land och istället ingriper en stark person eller partiet som verkar stark och beslutsamt, som får saker och ting uträttade, kan innebära en lockelse för folket. Detta har inträffat i många länder redan, de finns i Sydamerika, Afrika och Asien.

Hayek anser vidare att det finns tre huvudskäl till att en stor och stark grupp sannolikt inte kommer att bildas av de bästa utan av de sämsta elementen i alla samhällen. Därför att ju högre utbildning och intelligens en människa har desto mer skiljaktliga är deras åsikter samt mindre troligt att de enas om gemensamma beslut.

För det andra en diktator ka få stöd av från de fogliga och lättrogna som inte har en egen stark övertygelse utan godtar ett färdiggjort förslag om detta upprepas tillräckligt många gånger.

För det tredje det verkar vara lättare för människor att enas om ett negativt program, som hat mot fienden, avund mot dem som har det bättre än en positiv uppgift, anser Hayek.

En teoretisk socialism är internationalistisk men den blir våldsamt nationalistisk när den omsätts i praktiken, anser Hayek och ger exempel hur det gick i Tyskland och Ryssland. Han fortsätter, i praktiken är socialismen totalitär överallt.

Nationaliseringen av tänkandet

Totalitära stater får, med hjälp av propaganda, sin befolkning att tänka så som de vill att de skall tänka vilket innebär att känsla av förtryck i bland befolkningen är mindre än vad liberala länder vanligen tror, anser Hayek.

Hayek menar att behovet av officiella doktriner för att styra och samla folket har det totalitära systemets teoretiker helt klart insätt. Han ger exempel som Platons ädla lögner, Sorels myter, nazisternas rasdoktrin och Mussolinis korporativa stat. Dessa tankar blir till "vetenskapliga teorier". Dessa "fakta och teorier" måste sedan spridas till skolor, tidningar, radio och film oavsett om de är sanna eller falska. Då förstärks tron att myndigheternas beslut är det rätta, fortsätter Hayek.

Information som kan ge tvivel eller tvekan skall hemlighållas. Allt som kan leda till tvivel på regeringens klokhet eller skapa missnöje undanhålls folket. Sanningen fastställs av makthavarna och alla måste tro på denna "sanning".

Nazismens rötter

Nationalsocialismens doktriner har en lång tankeutveckling som inte enbart har sitt ursprung i Tyskland utan sträcker sig utanför tyska gränser, menar Hayek. Han hänvisar till Rohan D`Olier Butlers (1917-1996) bok "The Roots of National Socialism, 1783-1933", 1941. Dessa idéer har funnits i 150 år, enligt Butlers bok.

Hayek menar att dessa idéer kommer från det socialistiska lägret. Efter krigshysterin år 1914 fördes dessa idéer från den marxistiska socialismens famn till arbetare och ungdomar och då in i den nationalsocialistiska fållan.

Hayek hänvisar till professorn i statsvetenskap Werner Sombarts (1863-1941) bok "Köpmän och hjältar", 1915 (Händler und Helden). Han var i början av sitt liv marxistisk socialist men i boken "Köpmän och hjältar" förklarar han sin förakt för Englands handelskultur och det positiva tyska hjältekulturen.

Hayek hänvisar även till den tyske professorn i statsvetenskap Johann Plenges (1874-1963) bok "Marx und Hegel", 1911. Plenge var en övertygande socialist men gick över till nationalsocialismen.

Hayek hänvisar också till den tyske filosofie doktor i statsvetenskap Paul Lenschs (1873-1926) bok "Three Years of World Revolution", 1918. Lensch var medlem av det socialdemokratiska partiets vänsterflygel i riksdagen. Hayek citerar ur boken "Tyskland representerar den revolutionära sidan i den pågående världsrevolutionen och dess största fiende, England, representerar den kontrarevolutionära sidan".

Det totalitära

Hayek diskuterar om monopol skall vara i privata händer eller under statlig styre. Han menar att ett privat monopol är sällan helt totalt utan kan inte negligera konkurrens. Medan ett statligt monopol är alltid statsskyddat mot både konkurrens och kritik. Troligen, menar Hayek, är det bättre med en stark statlig kontroll över privata monopol än statlig ledning.

Ideella mål

Vid en situation när fackföreningar motsätter sig att grupper får sänkt lön, för att få ekonomin igång igen, finns bara två möjligheter, enligt Hayek. Antingen med tvång ingripa eller får de vara arbetslösa tills de accepterar lägre löner. Ett socialistiskt samhälle skulle välja tvång i detta läge, anser Hayek. Om man höjer lönen för de som har låga löner kommer inflationen att stiga kraftigt blir problemen ännu större, anser Hayek. Att sträva efter maximal sysselsättning med hjälp av penningpolitiska medel kommer att motverka syftet.

En internationell ordning

Hayek anser att ekonomisk planering måste ske internationellt med andra ord utföras av någon övernationell myndighet. Denna myndighet kan vara fullt rättvis och bidra till det ekonomiska välståndet. Men myndigheten måste begränsa sin påverkan till att hålla ordning och skapa förutsättningar för människor att utveckla sig själva, betonar Hayek. Denna övernationella myndighet skall vara underställd en politisk makthavare som ser till att andra länder inte drabbas negativt.

En internationell myndighet som begränsar statens makt över individen blir den bästa garanten för fred mellan länder, fortsätter Hayek. Denna myndighet måste garantera att inte statens tyranni över individen liksom överstatens tyranni över nationerna förekommer.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt..