Ideologierna


 

Friedrich Hayek

Innehåll:

Fakta om Friedrich Hayek

Den liberale ekonomen Friedrich August von Hayek (1899-1992) föddes i Wien, Österrike den 8 maj 1899.

Hans fader, August Edler von Hayek (1871-1928), var läkare och professor i botanik. Han var anställd vid det kommunala hälsoministeriet och dessutom var han föreläsare i botanik vid Universitetet i Wien. Friedrichs farfar var läraren Gustav Edler von Hayek (1836-1911) och hans farmor var Sidonie Mayerhoferová (1845-1927).

Hans moder, Felicitas von Juraschek, (1875-1930) kom från en rik, konservativ, jordägande familj. När hennes moder dog, innan Friedrich föddes, fick hon ärva en stor förmögenhet. Friedrichs morfar var professorn Franz von Juraschek, (1849-1910) och hans mormor var Johanna Stallner.

"Vi har blivit förvarnade av några av 1800-talets största politiska tänkare, av de Tocqueville och lord Acton, om att socialism betyder träldom, men ändå har vi oförtrutet rört oss i socialismens riktning. Och nu när vi har sett en ny form av slaveri uppstå inför våra ögon, har vi så totalt glömt bort varningarna att det knappast faller oss in att de båda kan ha något med varandra att göra."

Friedrich von Hayek (1899-1992)

Friedrich hade två yngre bröder. Heinrich (1900-1969) och Erich som var fem år yngre än Friedrich. Båda bröderna var födda i Wien.

I mars 1917 tog han värvning i den österikisk-ungerska armén. Han tjänstgjorde i ett artilleriregemente under första världskriget.

I november 1918 började han studera juridik och nationalekonomi vid "Der Universität Wien" och tog doktorsexamen i båda ämnena 1921 respektive 1923. Han reste till USA 1923-1924.

Han återvände till Wien och började nu sitt författarskap. Friedrich var chef för "Das Österreichische Institut für Konjunkturforschung", 1927-1931 i Wien.

Hayek flyttade år 1931 till England och var professor vid "London School of Economics", 1931-1950. 1938 blev han brittisk medborgare.

Han var professor vid universitetet i Chicago, USA, 1950-1962.

1962 flyttade han till Tyskland och var professor vid "Der Universität Freiburg" till 1968 då han gick i pension. Han fick nu en hedersprofessur vid "Die Universität Salzburg".

1974 fick han, tillsammans med Gunnar Myrdal, Riksbankens ekonomipris (Nobelpriset i nationalekonomi) till Alfred Nobels minne.

Hayeks lärofader var den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises (1881-1973). Hayek dog den 23 mars 1992 i Freiburg, Tyskland.


Hayeks viktigaste böcker


Boken, "Vägen till träldom", 1944 (The Road to Serfdom)

Han börjar sin bok med en historisk tillbakablick på individens situation. Han kritiserar den liberala tanken laissez-faire och anser att denna princip har gjort stor skada för den liberala saken. Hayeks liberala grundprincip är "...att vi i största möjliga mån skall utnyttja samhällets spontana krafter när vi sköter våra angelägenheter och i minsta möjliga mån tillgripa tvång, ..." Han liknar liberalens inställning som en trädgårdsodlares som vårdar en planta och då måste veta allt om växten, hur den är uppbyggd och fungerar för att skapa bästa tillväxtvillkor för plantan.

Frihet

Hayek betonar att ordet frihet används både av socialister och liberaler men att dessa båda har olika tolkningar av detta ord. För en liberal innebär ordet frihet, frihet från tvång, frihet från andra människors godtyckliga makt, frihet från bojor som inte lämnade individen något annat val än att lyda order från en överordnad som han var bunden vid.

För en socialist betyder ordet frihet, enligt Hayek, frihet från nöd, frigörelse från omständigheternas tvång som ofrånkomligen begränsar valfriheten för oss alla, om än långt mer för somliga än för andra. Innan människan kan bli verkligt fri måste den fysiska nödens despoti brytas, det ekonomiska systemets hindrande band lossas. Enligt Hayek innebär denna syn att frihet är bara ett annat ord för makt eller rikedom. Kravet på frihet var bara ett annat namn på det gamla kravet på en jämlik förmögenhetsfördelning, enligt Hayek.

Det gemensamma användandet av ordet frihet innebar att många liberaler lockades in på den socialistiska stigen, fortsätter Hayek. Därför såg inte dessa förblindade liberaler att socialismen skulle leda till frihetens motsats.

Det finns ett gemensamt drag mellan socialismen och kommunismen samt mellan fascismen och nazismen. Dessa ideologier slutar alltid i ofrihet och diktatur, i en totalitär stat. Det är därför inte förvånande, anser Hayek, att många socialister övergår utan svårigheter till fascismen eller nazismen t.ex. Mussolini och Quisling i Norge.

Kollektivismen och fri konkurrens

Begreppet socialism kan betyda och används ofta som beteckning för social rättvisa, större jämlikhet och trygghet. Med andra ord för socialismens syfte. Men för att nå dessa syften används metoder som avskaffandet av privat företagsamhet och av privat ägande av produktionsmedlen samt skapandet av en planekonomi som innebär att vinsten som styrmedel ersätts av ett centralt planeringsorgan. Det är omöjligt, enligt Hayek, att en enda person eller styrelse effektivt kan ha överblick på alla relevanta fakta t.ex. förändringar som ständigt påverkar efterfrågan på och utbudet av de olika varorna och tjänsterna. Istället är det absolut nödvändigt att decentralisera till olika organs frihet att justera sin verksamhet efter de faktiska förhållandena som de och inga andra kan känna till. Detta är exakt vad prissystemet gör under frikonkurrens vid privat företagsamhet och privat ägande av produktionsmedlen.

Det finns de socialister som förkastar medlen men värdesätter ändamålen. Hayek anser att det är bättre att kalla metoderna för kollektivism (planering eller planekonomi). Tvister mellan liberaler och socialister handlar om metoder som är gemensamma för alla former av kollektivism inte de syften som socialisterna vill använda dem för.

Den ekonomiska liberalismen

Den ekonomiska liberalismen bygger på övertygelsen att effektiv konkurrens är ett bättre sätt än något annat att styra individuella insatser där den kan komma tillstånd, anser Hayek. Detta bygger på ett omsorgsfullt utarbetat juridiskt system för att konkurrensen skall fungera gynnsamt och att de lagregler som finns nu eller gångna tiders är fria från allvarliga brister. Ett effektivt konkurrenssystem behöver ett intelligent utformat och fortlöpande justerat juridiskt regelverk. Detta regelverk skall förhindra oligopol- och monopolbildning och andra brott mot den fria konkurrensen samt motverka kartellbildning och protektionism.

Rättsstat

En rättsstat är enligt Hayek att "...statsmakterna i alla sina handlingar är bundna av regler som är fastställda och kungjorda på förhand, regler som gör att man med rimlig säkerhet kan förutse hur myndigheterna kommer att använda sina tvångsbefogenheter under vissa omständigheter och kan planera sina enskilda angelägenheter på grundval av denna vetskap."

En ekonomisk planering av kollektivistiskt slag medför ofrånkomligen raka motsatsen till detta, enligt Hayek. När regeringen måste bestämma hur många grisar som skall födas upp eller hur många bussar som skall gå, vilka kolgruvor som skall vara i drift eller hur mycket skor skall kosta i affärerna, kan dessa beslut inte härledas ur formella principer eller fattas för långa perioder i förväg. Till slut blir det någons uppfattning som får avgöra vems intressen som är viktigast, anser Hayek. Ju mer staten planerar desto svårare blir det för individen att planera.

Hayek medger att det finns en vinst med ekonomisk planering. Den kommer att ge en rättvisare och jämlikare förmögenhetsfördelning. Men det pris vi får betala är större missnöje och större förtryck och ett intrång på den personliga friheten.

Ekonomisk trygghet

Enligt Hayek går det att kombinera en ekonomisk trygghet med marknadsekonomi och individens frihet. Men inte med den typen av ekonomisk trygghet som socialister förespråkar.

Alla kan dock inte garanteras en viss inkomst om man fritt skall få välja yrke. Om man utfäster en sådan trygghet sker detta på bekostnad av andra människors trygghet.

Hayek använder den militära hierakiska organisationen som exempel på en total ekonomisk trygghet för den enskilda individen men på bekostnad av en inskräkning av den individuella friheten. Hayek anger den antika grekiska stadsstaten Sparta som närmaste exemplet på där hela samhället ordnade en ekonomisk trygghet för den manliga medborgaren på bekostnad av individens frihet samt otrygghet för icke medborgare.

Ju mer man försöker skapa full trygghet genom att ingripa i marknadsekonomin ju större blir otryggheten, menar Hayek. Dessutom blir kontrasten mellan tryggheten för dem som har fått detta privilegium och den ständigt ökande otryggheten för de underpriviligerade i samhället. Detta får som konsekvens att trygghet blir en symbol för status istället för självständigheten. En säkrad pension är viktigare än goda utsikter att arbeta sig upp.

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.