Ideologierna


 

Gerald Cohen

Innehåll:

Fakta om Gerald Cohen

Den analytiske marxisten, professorn och kanadensaren Gerald Allan Cohen (1941-2009) föddes den 14 april 1941 i Montreal, Kanada. Han kallades, inom sin vänkrets, för Jerry Cohen.

Hans fader var en litauisk tillskärare Morrie vid en klädesfabrik i Montreal. Han var medlem i "United Jewish People's Order" och aktiv inom fackföreningsrörelsen.

"I do not now believe that historical materialism is false, but I am sure how to tell whether or not it is true."

Gerald Cohen (1941-2009)

Hans moder Bella (född Lipkin) var symaskinsoperatör vid en klädesfabrik i Montreal. Hon var också medlem i kanadensiska kommunistpartiet. Geralds morfar emigrerade från Ukraina år 1930.

Båda föräldrarna var judiska fabriksarbetare. Gerald hade två bröder Michael och David.

1945 började Cohen i "Morris Winchevsky Jewish School". Skolan drevs av en kommunistisk judisk organisation. 1952 gjorde polisen i Quebec en raid på skolan efter vänsterpolitisk litteratur. Gerald var medlem i det kanadensiska kommunistpartiets ungdomsförening "the National Federation of Labour Youth". Cohen kunde inte fullfölja sina studier på "Morris Winchevsky Jewish School".

Gerald började 1953 att studera vid den protestantiska skolan "Strathcona Academy" i Montreal, Kanada. Därefter studerade han vid "Outremont High School" i Montreal, Kanada.

Vid sjutton års ålder läste han Friedrich Engels´ bok "Anti-Dühring", 1878.

Han studerade filosofi och politisk vetenskap vid McGill universitetet i Montreal, Kanada och tog 1961 en BA examen (fil. kand. i humanistiska ämnen). 1961-1963 studerade han analytisk filosofi vid Oxfords universitet (New College) i England och tog en Bachelor of Philosophy examen (fil. kand. i filosofi).

1963-1979 var han lektor i etik och politisk filosofi vid "University College", London.

Efter att Cohen hade skrivit sin bok "Karl Marx's Theory of History: A Defence", 1978 började han att bli mer kritisk mot Marx's teori "den historiska materialismen". Han tillhörde den analytiska marxismen. Cohen var grundare av den analytiska marxistiska gruppen "The September Group" som bildades år 1978.

1979-1984 var han docent vid "University College", London. Han var professor, the Chichele Professorship of Social and Political Theory, vid universitetet i Oxford, England 1985-2008. Han utnämndes till "professor emeritus" vid universitetet i Oxford, England 2008.

Cohen dog av en stroke den 5 augusti 2009.


Cohens viktigaste böcker

Cohen har skrivit många böcker men de två viktigaste är:

Han har dessutom skrivit:


Boken "History, Labour, and Freedom: Themes from Marx", 1988

Innan han skrev boken så ställda han sig tre frågor:

Cohens bok är indelad i tre delar. I den första delen kommenterar och försvarar han Marx teori "den historiska materialismen". I den andra delen kritiserar och reviderar Cohen denna teori. Slutligen avslutar han sin bok med behandling av kapitalismen, arbetskraft och frihet.

Den historiska materialismen

Cohen börjar sin bok med att presentera Marx teori om den historiska materialismen. Han citerar ur sin bok "Karl Marx´s Theory of History: A Defence", 1978. "In the social production of their life men enter into definite relations that are indispensable and independent of their will, relations of production which correspond to a definite stage of development of their material productive forces. The sum total of these relations constitutes the economic structure of society, the real base, on which arises a legal and political superstructure ..."

Cohen betonar att i detta citat nämns tre ting:

    1. Produktivkrafterna. Dessa produktivkrafter är hjälpmedel i produktionen som t.ex. verktyg, maskiner, råmaterial och fastigheter. Dessutom tillkommer arbetskraften både dess produktionskraft och dess kunnande.

    2. Produktionsförhållandena. Detta menar Marx är ekonomisk makt, dvs ägandet av eller bristen på makten över arbete och produktionsmedel.

    3. Överbyggnaden. Denna överbyggnad består av juridiska och politiska institutioner.

Cohen har kursiverat i citatet ovan de förklarande samband som finns. Utvecklingsnivån på produktivkrafterna förklarar beskaffenheten på produktionsförhållandena och detta i sin tur förklarar överbyggnadens struktur.

Klasskampen

Cohen citerar ur Marx och Engels "Det kommunistiska partiets manifest", 1848. "The history of all hitherto existing society is the history of class struggles." Cohen motsätter sig inte denna åsikt. Men han håller inte med Marx och Engels slutsats att denna klasskamp bara kan vinnas genom proletariatets revolution.

Utvecklingstesen

I Cohens bok "Karl Marx's Theory of History: A Defence", 1978 lanserade han utvecklingstesen "The productive forces tend to develop throughout history."(The Development Thesis). Med detta menar han att produktivkrafterna har en inre kraft att utvecklas genom historien. Detta beror på att en överordnad kraft gör det möjligt att lätta bördan för den mänskliga arbetskraften. Detta får till konsekvens att ersätta mindre bra hjälpmedel i produktionen till bättre hjälpmedel, vilket gynnar arbetskraften. Exempel på bättre hjälpmedel är innovationer som är mindre kapitalkrävande. Cohen argumenterar vidare, att människan är rationell och innovativ. Hon har ett knapphetsproblem som hon lyckas lösa genom förbättringar av produktivkrafterna.

Utvecklingsnivån på produktivkraften förklarar den ekonomiska strukturen. Denna tes kallar Cohen för "The Primacy Thesis". "The nature of the production relations of a society is explained by the level of development of its productive forces."

Cohen har fått en del kritik för sin utvecklingstes. Han har därför i denna bok omformulerat tesen till: Det finns en tendens till en global förbättring av produktivkrafterna. Denna världsliga förbättring existerar även om inte varje samhälle kommer att uppnå en sådan förbättring.

Den ekonomiska strukturen och den rättsliga och politiska överbyggnaden

Marx behandlar många problem som den ekonomiska strukturen och den rättsliga överbyggnaden skapar. Av dessa problem kommenterar Cohen tre problem:

    1. Det första problemet: är påståendet att den ekonomiska strukturen förklarar överbyggnadens rättsliga förhållanden är falsk. Han kallar problemet för "...the problem of legality."Cohen menar att lösa detta problem är att begreppen ägandet och rättigheter är detsamma som effektiv kontroll eller makt. Att en kapitalist äger en speciell fabrik innebär att han har effektiv kontroll över den. Detta innebär dessutom att han har makt. Hans innehav av effektiv kontroll över den är hans möjlighet att disponera den således, vad än som den kanske skänker som förmåga för honom.

    2. Det andra problemet: är att i normalfallet är det kapitalistens överbyggnads rättigheter som skänker honom sin ekonomiska makt. Om detta är rätt hur kan den ekonomiska strukturen förklara den rättsliga överbyggnaden? Cohen kallar detta problem för "...the problem of explanatory direction,...". Han menar att människor har rättigheter och i och med detta så har de också rättigheter som ger dem makt att använda dem.

    3. Det tredje problemet: är att all lagstiftning inte har något samband med ekonomiska effekter. Cohen kallar detta problem för "...the problem of the inapplicability of the explanation, ..." Man kan för att klara detta problem förneka att all lagstiftning sker inom överbyggnaden. En annan lösning är att begränsa den rättsliga överbyggnaden till den lagstiftning som uttrycklingen har ekonomiska effekter, menar Cohen.
Historisk oundviklighet och revolutionär verkan

Marx och Engels trodde att historiens tendens är progressiv. Allt eftersom historien fortgår uppnås allt högre produktivkrafter med väsentligt frigörande konsekvenser. Om en social omvandling är oundviklig, medför detta, enligt den historiska materialismens teori, att det är inte bara oundvikligt utan den är välkommen. Marx och Engels betraktar det som oundvikligt att en socialistisk revolution skulle störta kapitalismen. Om socialismens ankomst är oundviklig varför skulle Marx och Engels kämpa för att uppnå socialismen?, frågar sig Cohen och kallar denna motsägning för "... the consistency problem..."

En lösning på detta problem kallar Cohen för födelsevärkar, som också finns nämnd i förordet till Marx bok "Das Kapital". Med det menar han att det är visserligen oundvikligt att en socialistisk revolution inträffar men det är inte oundvikligt hur länge det tar innan den inträffar. Därför är det rationellt att påskynda revolutionen eftersom skadorna för människorna blir mindre om de inte behöver vänta en längre tid på revolutionen. Dessutom är det troligt att människor vill vara med i en så stor historisk händelse som en revolution. De har då något att berätta för sina barnbarn. Cohen avvisar denna lösning, födelsevärkar, på problemet.

Cohen fortsätter att ange en ny lösning, de goda skälens lösning, på problemet. Om en person har goda skäl att starta en revolution så gör personen detta. Detta stämmer om en person av goda skäl går med i revolutionen och denna person innebär att antalet revolutionärer blir tillräckligt många så att revolutionen går att genomföra. Men om det saknas två personer då är inte revolutionen oundviklig, argumenterar Cohen. En revolutionär som tänker att revolutionens genomförande är oundviklig kan inte tro att hans deltagande ökar sannolikheten av revolutionens genomförande.

Hegel och Marx trodde att historiens huvudspår var oundvikligt men de trodde inte att allting i historien var oundvikligt, argumenterar Cohen. Om socialismen var oundviklig så innebar inte detta att den kunde komma automatiskt. Mycket kamp skall krävas för att den skall segra.

Cohens kritik av idén om den historiska materialismen

Kapitalismens absoluta stagnation

Produktivkrafternas bojor förhindrar all förbättring av produktiviteten som innebär en absolut stagnation och detta skapar i sin tur revolutionen, enligt Marx i hans bok ""Kapitalet" (Das Kapital). Detta håller inte Cohen med om utan menar att en annan formulering av den marxistiska teorin om social förändring behövs.

Engels syn på den historiska materialismen

Cohen använder Engels tal på Karl Marx´begravning som källa. Engels anger en struktur, utvecklingslag skulle man kunna säga, enligt Cohen.

    1. Folk måste äta, ha skydd och kläder innan de kan utöva politik, vetenskap, konst, religion m.m.

    2. Folk måste producera mat och andra nödvändighetsvaror om de skall engagera sig i andra aktiviteter som under punkt 1 ovan.

    3. Produktion av nödvändighetsvaror är grunden för dessa andra aktiviteter

    4. Graden av ekonomisk utveckling tillhör också denna grund.

    5. Produktion av nödvändighetsvaror tillsammans med graden av ekonomisk utveckling förklarar dessa aktiviteter.

Cohen kommenterar Engels slutsatser ovan. Cohen håller med Engels att punkt 1 ger punkt 2. Däremot vill Cohen formulera om punkt 2, 3 och 5 till följande:

    1. Se ovan

    2. Folk måste engagera sig i produktionen av nödvändighetsvaror om de vill bedriva några andliga aktiviteter.

    3. Produktion av nödvändighetsvaror är grunden för alla andliga aktiviteter

    4. Se ovan

    5. Andliga aktiviteter måste klargöras i termer av produktionen av nödvändighetsvaror

Cohen använder ett citat från första volymen av "Das Kapital" för att framhålla att även Marx resonerar på samma sätt som Engels: "that the Middle Ages could not live on Catholicism, nor the ancient world on politics." Cohen menar att Marx gör samma misstag som Engels i sitt begravningstal.

Cohens omprövning av den historiska materialismen

Cohen skriver i sin bok: "I do not now believe that historical materialism is false, but I am sure how to tell whether or not it is true."

Marx´s, fortsätter Cohen, bortser från att människan har en identitet vilken hon delar med andra människor. Identiteten baseras på nationalitet, ras, religion eller någon del eller blandning av dessa. Men Cohen menar inte att människan behöver religion eller nationalism eller något liknande. Men hon behöver veta vem hon är.

Cohen formulerar om den historiska materialismen i två delar, "restricted historical materialism" och "inclusive historical materialism". "Restricted historical materialism assigns a certain direction to material development, which it forbids spiritual phenomena to upset."... "In inclusive historical materialism material and economic development explains the principal features of other, non-economic or spiritual, developments."

Kapitalism, arbete och frihet

Dialectical

Cohen förklarar sin syn på ordet "dialectical". "I shall say that a subject undergoes a dialectical process if it passes from a stage where it is individed from some object, through a stage where it divides itself from it in a manner which creates disunity, to a stage where distinction persists but unity is restored. I shall label the successive stages `undifferentiated unity`, `differentiated disunity`, and `differentiated unity`. Finally, a process may be deemed dialectical, but incompletely so, if it passes from the first to the second stage without achieving the third, or from the second to the third without originating in the first.

I shall be meaning nothing more than this by the term `dialectical`here."

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.