Ideologierna


 

Charles Fourier

Innehåll:

Fakta om Charles Fourier

Charles Fourier Den franske socialistiske utopisten François Marie Charles Fourrier (1772-1837) föddes 7 april 1772 i Besançon, Frankrike. Han ändrade stavningen av sitt efternamn till Fourier när han fyllde 18 år.

Hans fader var den välbärgade klädeshandlaren Charles Fourrier (1732-1781) som år 1776 utsågs till konsulär domare i Besançon.

Hans moder var Marie Murguet (1741-1812) som också kom från en släkt med välbärgade köpmän från Besançon.

Charles hade fyra äldre systrar Mariette (1785-?), Marie-Antoinette-Françoise de Rubat (1767-?), Jeanne-Claude-Lubine Clerc (1768-1842) och Antoinette-Gabrielle-Sophie Parrat-Brillat (1771-?).

Charles studerade latin och teologi vid "Jesuit Collège de Besançon" (1781-1787). 1789 lämnade han sin mor och flyttade till Lyon, Frankrike för att utbilda sig inom handelsområdet.

1790 reste han tillsammans med sin svåger, de Rubat, till Paris och Charles besökte även Rouen i nordvästra Frankrike. Under de närmsta åren besökte han också andra städer i Frankrike (Lyon 1791 och Marseille 1792) men även städer i Tyskland (Frankfurt am Main) och Belgien (Antwerpen och Brysell). Han studerade inte bara handelsverksamhet, i dessa orter, utan allt som han tyckte var av intresse.

1793 blev han köpman i Lyon men han drabbades hårt i oktober 1793 när "Club des Jacobins" (Jakobinerklubben) intog Lyon. (Jakobinklubben, "Samfundet konstitutionens vänner", var en politisk gruppering under den franska revolutionen (1789-1799) vars ledare var Maximilien François Marie Isidore de Robespierre (1758-1794). Maximilien de Robespierre och Jakobinerklubben styrde Frankrike 1793-1794).

Charles arresterades men genom att ljuga vid jakobinernas förhör flera gånger samt genom mutor kunda han undvika att bli placerad i giljotinen och halshuggas. Men han var tvungen att utan ersättning lämna över alla sina varor till jakobinerna. Han hade nu förlorat sin förmögenhet som han hade investerat i dessa varor.

Han släpptes dock av jakobinerna och flyttade tillbaka i november 1793 till Besançon och sin familj. Hans hälsa blev nu försämrad på grund av behandlingen i Lyon. Charles blev även arresterad i Besançon men med hjälp av sin svåger Léger-Clerc , som var medlem av Besançons revolutionskommitté, blev han åter fri efter fem dagar i arresten.

Han var dock tvungen att tillhöra en militärstyrka som vid behov skulle marschera i främsta ledet när den inkallades. Hans styrka tillhörde "Le 8e régiment de chasseurs à cheval". Charles tillhörde detta regemente från den 10 juni 1794 till den 25 januari 1796.

Regementet ingick i franska lätta kavalleriet och var stationerat vid Vesoul i östra Frankrike. Översten för regementet var gift med en kusin till Charles. Detta kom att underlätta hans tillvaro i regementet. Han utsågs till kavallerist men fick, efter några år, tillstånd att lämna det militära.

Han blev ombud i Besançon för sin tidigare arbetsgivare i Lyon. Charles reste till Paris för ett kort besök 1797, till Marseilles både 1798 och under våren 1799 samt till Paris under sommaren 1799.

1800 tillbringade han ett år i Paris med att studera naturvetenskap vid "Bibliothèque Nationale". 1801 flyttade han till Lyon och arbetade nu som mäklare vid sidan av sina studier. Han besökte Dijon i östra Frankrike.

Den 30 januari 1808 ansöker Charles, hos prefekten för floden Rhône, att bli mäklare för transporttjänster. Han titulerar sig i ansökan som handelsresande i Lyon.

Under hans senare årtionden var han sysselsatt med att skriva sina böcker. 1816-1821 bodde han i Belley i östra Frankrike och i Besançon under 1821 och 1822 samt flyttade till Paris i november 1822.

Den 1 april 1825 flyttade han från Paris till Lyon och arbetade som kassör då det bara fanns ett mäkleri kvar i Lyon. Den 15 december 1825 återvände Charles till Paris.

I juli 1828 återvände Charles till sin barndomsstad Besançon för att få sin nya bok utgiven. Han hade det svårt i Paris att få boken utgiven. I mars 1829 var utgivningen klar och han återvände då till Paris.

År 1831 var han sjuk i, vad han själv kallade, en ny sjukdom, sommarkolera, influensa och kramp. Han kunde inte sova på fem nätter. Charles hade efter detta ofta förkylningar och magproblem.

Fourier korresponderade med många personer om de försök som gjordes att skapa "Phalanstères" (självförsörjande enheter). I många brev kritiserade han de försök som gjordes. Han ansåg att många av försöken inte följde hans idéer.

Det hölls föreläsningar och det fanns även tidskrifter ("La Réforme Industrielle" eller "Le Phalanstère" och "La Phalange, Journal de la science sociale") om hans idéer om "Phalanstères". Den intensivaste perioden var under 1832-1833.

Charles deltog, speciellt under vintern 1833-1834, i en del av dessa föreläsningar och skrev också artiklar till dessa tidskrifter. Det var under denna period som hans namn var känd i Paris och hans idé om "Phalanstere" var eftersökt.

I april 1834 flyttade Charles till sin lilla lägenhet "9 Rue Saint Pierre Montmartre" i Paris. Under 1835-1836 försökte Fourier övertyga den franske kungen Ludvig Filip I (1830-1848) att pröva hans "La Théorie Sociétaire". Hans hälsa försämrades nu markant.

Charles tillbringade 1-2 timmar varje dag, under sina sista år (1825-1837, i läsrummet (Rotundan) i Palais-Royal, Paris. Han var förtjust i att se parader och militära manövrer så han besökte varje morgon, när han var i Paris, "La Palais des Tuileries" för att lyssna på marschmusik och se marscherande grupper.

Fouriers hälsa förvärrades under vintern 1836-1837. Under våren 1837 gick han inte ut från sin lägenhet vid "9 Rue Saint Pierre Montmartre" i Paris. Ibland var han sängliggande men han vägrade erbjuden hemhjälp. Han ville inte ta de läkemedel som läkare ordinerade honom. Han ville vara ensam men han accepterade att portvakterskan i hans hus, madame Delahaye, såg till honom regelbundet.

Den 9 oktober 1837 vid midnatt lämnade madame Delahaye honom efter att de hade pratat med varandra och Charles hade sagt godnatt till portvakterskan. När hon kom tillbaka till honom nästa morgon klockan fem på morgonen hittade hon honom död knäböjande vid sin säng. Han var klädd i sin "Bonjour" (formell aftonklädsel). Förmodligen var han på väg att gå och lägga sig när han dog.

Charles Fourier dog i Paris den 10 oktober 1837.


Fouriers utopi

Han förespråkade en omorganisation av samhället mot självförsörjande enheter "falangstär" (Phalanstères) vilka skulle vara vetenskapligt planerade för att ge ett maximum av både samverkan och självuppfyllelse för deras medlemmar.

Många försök att skapa sådana samhällen gjordes i Frankrike och USA. La Reunion skapades 1855 och som låg nära Dallas i USA var ett exempel på ett sådant samhälle. Detta samhälle försvann när La Reunions mark inkorporerades i staden Dallas år 1860.

Under 1800-talet etablerades närmare 40 liknande samhällen i USA. Men fastän alla dessa försök misslyckades har hans idéer skapat ett stort intresse och många efterföljare.


Fouriers viktigaste böcker

Före 1808 publicerades endast artiklar, skrivna av Charles, i tidskrifter som "Le bulletin de Lyon".

Hans mest berömda bok:

Han har även skrivit:


Boken "Théorie des Quatre Mouvements et des Destinées Générales, 1808

Bokens rubrik betyder (fritt översatt) "Teorin om de fyra rörelserna och om generella mål". Fourier börjar sin bok med att betona naturens fyra rörelser, den materiella, den organiska, den animaliska och den sociala rörelsen. Den materiella rörelsens lagar, tyngdkraften, har Isaac Newton (1643-1727) avslöjat. Lagarna för den sociala rörelsen avslöjar Fourier i denna bok.

De fyra rörelserna

Fourier betonar i sin bok, för att förstå de fyra rörelserna måste man läsa boken minst två gånger men förmodlingen tre gånger.

Guds matematiska lagar om de universella rörelserna kan delas in i fyra rörelser:

    1. Den sociala rörelsen: Denna teori förklarar de lagar med vilka Gud styr ordningen och raden av olika sociala mekanismer på alla bebodda jordklot.

    2. Den animaliska rörelsen: Denna teori förklarar de lagar med vilka Gud fördelar passionerna och instinkter hos alla varelser som levat och kommer att leva på de olika jordkloten.

    3. Den organiska rörelsen: Denna teori förklarar de lagar med vilka Gud fördelar egenskaper som form, färg, lukt, odyl. hos alla skapta eller framtida materia på de olika jordkloten.

    4. Den materiella rörelsen: Denna teori, som redan har blivit förklarad av Isaac Newton, har lärt oss de lagar med vilka Gud styr kroppars gravitation på de olika jordkloten.

Charles menar att han har lyckats avslöja lagarna bakom den sociala rörelsen vilket ingen annan tänkare har lyckats lösa tidigare. Då har han gått så långt tillbaka i tiden som 25 århundraden.

Den sociala rörelsen

Den mänskliga varelsen kommer att existera i ungefär 80 000 år, enligt Fourier. Denna 80 000 årsperiod har Fourier delat in i fyra faser och dessa faser har han i sin tur delat in i 32 perioder.

    1. Första fasen som pågår i 5 000 år består av sju perioder. Denna fas kännetecknas av en uppgångsrörelse men olycklig tid för människorna.

    2. Andra fasen som pågår i 35 000 år består av nio perioder. Denna fas kännetecknas av en uppgångsrörelse och en lycklig tid för människorna.

    3. Tredje fasen som också pågår i 35 000 år består av nio perioder. Denna fas kännetecknas av en nedgångsrörelse men en lycklig tid för människorna.

    4. Fjärde fasen som pågår i 5 000 år består av sju perioder. Denna fas kännetecknas av en nedgångsrörelse och en olycklig tid för människorna.

Han beskriver hur länge varje fas och period pågår samt följderna för människorna. I boken finns en utförlig tabell som beskriver dessa 80 000 år. Här följer som exempel första fasen som kommer att pågå i 5 000 år:

Första fasen

Första fasen har Fourier delat in i sju perioder.

Fourier anser att nu (år 1808) finns det på jorden tre olika samhällen samtidigt, civilisation, barbarism och vildhet. De båda lägre samhällena vildhet och barbarism är paralyserade och kan inte förbättra sin situation. Civilisationssamhället är behäftad med politisk maktlöshet. Det försöker dock hela tiden komma ur dess besvärligheter. Han går inte in på vilka delar av jorden som tillhör vilken period.

Period fem

Fourier beskriver period fem med hjälp av en tabell.

Period fem: Civilisation
Stigande svängning
Fas 1 Namn Barndom
Upprinnelse Monogami eller uteslutande giftermål
Beror på Kvinnors medborgerliga rättigheter
Fas 2 Namn Tillväxt
Upprinnelse Adelsfeodalism
Höjdpunkt Beror på Arbetarnas frigörelse
Sjunkande svängning
Fas 3 Namn Nedgång
Upprinnelse Nautisk vetenskap
Beror på Trångsynt monopol
Fas 4 Namn Förfall
Upprinnelse Begränsad tillträde till kåren
Beror på Kommersiell feudalism

Alla de 32 perioderna är indelade som period fem i fyra faser, fas 1 Barndom, fas 2 Tillväxt, fas 3 Nedgång och fas 4 Förfall.

Fas 1 Barndom

Denna fas uppstår när kvinnor är garanterade mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter visade aldrig antikens filosofer som Konfucius och Egyptiens och Indiens filosofer intresse för, menar Fourier. De visade aldrig minsta avsikt att förbättra kvinnors villkor. Kvinnor hade till och med mindre frihet än idag (1800-talet), fortsätter Fourier.

Fas 2 Tillxäxt

Perioden inträdde i denna fas på grund av att slaveriet minskade. Denna förändring fick effekten att adelsfeodalismen uppstod. Vilket i sin tur skapade jordbrukssamhällen med kollektiva syften och tilltagande frigörelse. Detta innebar slaveri till en jordlott istället för till en godsherre. Men tendensen var dock en ökning mot frihet. Denna process ignorerades totalt av de antika filosoferna, menar Fourier.

Fas 3 Nedgång

Denna fas utvecklades på grund av den ekonomiska politiken. Ursprunget fanns i den koloniala monopolet. Denna utveckling förutsågs inte heller av filosoferna, anser Fourier.

Fas 4 Förfall

Denna fas nås genom att man begränsade antalet som fick tillhöra vissa kvalificerade yrkersgrupper och dessa försvarade dessutom gruppens privilegier. Denna yrkesgrupp uteslöt de mest kvalificerade aspiranterna att få utöva dessa yrken och införde restriktioner för tillgång till deras yrken. Detta tänkande infördes inom de finansiella och industriella systemen. Den industriella feodalismen hade skapats. Fourier menar att filosoferna inte förutsåg denna process förrän det var försent. Då ingrep filosoferna och formade ett nytt kotteri av tvister om den. De säljer nu en ström av böcker om det nya systemet, fortsätter Fourier.

Fouriers planekonomi

Fourier avslutar sin bok med en utvikning av sina synpunkter om varuutbytet och handel. Han är väldigt kritisk till hur ekonomin har utvecklats från antiken till hans tid, början av 1800-talet. Köpmän utnyttjar konkurser, köper produkter på spekulation, riggar marknaden, tar ut orimligt höga låneräntor och hamstrar produkter för att bli rika på folkets bekostnad. Han är starkt kritisk mot marknadens frihet och det kommersiella överflödet av varor. "Till exempel: På mindre än tio år har denna anarkistiska konkurrens nästan förintat Frankrikes stora teatrar."Han föreslår istället att myndigheterna skall styra ekonomin så att behoven från samhället som helhet tillfredsställs.

Period sex: dess ekonomiska system, samhällelig konkurrens

Han beskriver endast det ekonomiska systemet under period sex, som han kallar för samhällelig konkurrens, som bra. Fourier anser att samhällelig konkurrens förhindrar hamstring och andra felaktigheter som finns i den fria konkurrensen.

Period sju

Fourier beskriver utförligt och detaljerat hur hushållen i period sju skall vara organiserade. Han tänker även här matematiskt och symmetriskt. Dessa hushåll skall leva i en byggnad som rymmer 100 personer som består av olika åldrar och kön vilka har olika uppgifter inom kollektivet. Varje hushåll bör bestå av nio grupper. Det bör finnas nio matplatser fördelade på tre matsalar, en första klass, en andra klass och en tredje klass. Sedan fortsätter han att beskriva i detalj hur hushållen bör organiseras.

Fourier anser att äktenskapets hyckleri undanröjs med hans eget system av kärleksrelationer. Dessutom kommer könssjukdomar att utrotas genom hans system, menar Fourier. Han redogör för tre olika förhållanden mellan man och kvinna. Mellan dessa former finns skillnad i arvsrätt.

      1. Älsklingar, mellan dessa parter finns inga barn.

      2. Normalt föräldrapar, mellan dessa finns ett barn

      3. Make och maka, mellan dessa finns det två barn eller flera

En man eller kvinna kan ha relationer inom alla tre formerna. Dessa tre former, anser Fourier, skapar ett stor mått av belevenhet och trohet. Många män och kvinnor beklagar att de inom några dagar har blivit fångad i en fälla av äktenskapet och känner sig snärjd under resten av äktenskapet. Denna känsla finns inte inom Fouriers relationsformer.

Falangstär (Phalanstères)

Fourier är mest känd för sina tankar om det utopiska samhället, Falangstär. Detta är namnet på ett kollektiv som antingen kan vara en industriell falangstär eller jordbruksfalangstär. Den bör bestå av 600 individer, enligt Fourier, vilka är stommen i en attraktiv och naturlig falangstär. Han anger att hela världen kommer att förenas under ett oföränderligt styre. Fourier menar att individerna dras till dessa sammanslutningar för de skapar mer överflöd och välbehag än vad en enskild industri, familjegård eller hushåll kan tillhandahålla. De är ordnade på samma sätt som en armé.

Fourier beskriver denna falangstär utförligt i sin bok. Han gör detta på samma sätt som han beskriver hela den sociala rörelsen genom precisa matematiska beräkningar. Hans falangstärexempel i boken är en fruktodling. Detta kollektivs produkt är päron i olika sorter.

Men detta exempel gäller för alla falangstär inom alla områden som t.ex. inom vetenskap och konst. Det viktiga är att de är symmetriskt uppbyggda för då uppstår harmoni, enligt Fourier.

Fourier redogör för villkoren för kvinnorna samt för organisationen av konsten, vetenskapen och underhållningen samt dess betydelse för kollektivet. Dessutom fördjupar han sig i kärlekens alla dimensioner och betydelsen av god mat.

De 600 individerna delas in i 7 divisioner där varje division är specialister på en päronsort.

1:a divisionen består av 2 grupper 5:e divisionen består av 6 grupper
2:a divisionen består av 4 grupper 6:e divisionen består av 4 grupper
3:e divisionen består av 6 grupper 7:e divisionen består av 2 grupper
4:e divisionen består av 8 grupper

Varje division i sin tur delas in på följande sätt:

1 chor som består av 1 kadrilj 3 chor som består av 3 kadriljer
2 chor som består av 2 kadriljer 2 chor som består av 2 kadriljer
3 chor som består av 3 kadriljer 1 chor som består av 1 kadrilj
4 chor som består av 4 kadriljer

1 kadrilj består av en man och en kvinna. Varje chor består av människor i olika åldrar. Kadriljerna är klädda i olika uniformer.

Fourier anser att det måste bildas 144 falangstär inom ett distrikt för att de skall fungera bra. Dessa falangstär är inom olika områden som jordbruk, fabriker, vetenskap och konst.

Fouriers råd

Fourier avslutar sin bok med några råd under återstående tid i period 5, civilisation.

Perioden år 2200 tillhör den åttonde sociala perioden och kommer att ha utvecklats intill dess fulländning. Då den andra fasen i denna period kommer att börja så leds mänskligheten in i den nionde perioden.

Fourier avslutar med att uppmana läsaren att läsa om boken en andra gång för att helt förstå hans tankar om den sociala rörelsens lagar.

Fouriers rättelser

I en ny inledning, skriven år 1818, av boken gör Fourier några rättelser av sin teori. Han skriver att det finns fem rörelser istället för fyra. Den rörelse som han inte tog med tidigare är "den aromatiska rörelsen". Vidare skriver han att han har kommit underfund med att antalet sociala perioder inom varje fas inte är 32 utan 34.

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.