Ideologierna


 

William Godwin

 Innehåll:

Fakta om William Godwin

William Godwin Den engelske författaren och filosofen William Godwin (1756-1836) föddes 3 mars 1756 i Wisbeach, Cambridgeshire i östra England.

Fadern John Godwin (1723-1772) tillhörde en släkt från Newbury, Berkshire i södra England. Han var år 1756 präst i Wisbeach inom den reformerta kyrkan. Williams farfar var prästen Edward (1695-1764) som flyttade till London år 1721.

Modern var Ann Hull (1723-1809) och tillhörde en släkt från Durham, Durham i nordöstra England. Under sina sista år led hon av reumatism. Hennes fader Richard var år 1756 fartygsägare i Wisbeach och var engagerad i kusttrafiken men trafikerade också Östersjön.

William hade en syster, Hannah (?-1817), som var sömmerska och bodde i London. Hon skrev poesi. William hade dessutom elva bröder men dessa nämner han inte så ofta i sin dagbok.

Men bröderna John (?-1805) som bodde i London, Philip Hull (1765-1852) var bonde och bodde i Norfolk, Nathaniel (1768-1846) var sjöman och dog till sjöss och Joseph (?-1825) som hade hamnat i svårigheter, namnger han i sin dagbok.

1758 flyttade familjen Godwin till Debenham, Suffolk i östra England. 1760 flyttade familjen till Guestwick, Norfolk (21 mil nordost om London).

William fick sin första utbildning, utanför hemmet, av en äldre dam vid en småskola i Guestwick. Han fich läsa hela gamla och nya testamentet vilket innebar att han vid åtta års ålder hade en stor förtrolighet med bibelns fraser och grammatik. Han fick en puritanisk uppfostran.

I mars 1764 började han sin utbildning vid skola i Hindolveston, 4 km från Guestwick. Under 1765 fick William följa med på en resa i östra England och besöka Norwich, Lynn och Wisbeach.

I september 1767 började han studera, som ensam elev, hos prästen Samuel Newton i Norwich, Norfolk. 1771-1773 arbetade han som vaktmästare vid sin gamla skola i Hindolveston. Under denna tid läste han William Shakespears (1564-1616) verk.

I september 1773 började han sina studier vid "Hoxton College" (frikyrklig) och tog sin prästexamen den 25 maj 1778. William läste nu klassiska verk av romerska författare som Tacitus och Cicero samt verk av grekiska författare som Homeros och Xenophon. Han läste även verk av samtida engelska författare som David Hume (1711-1776).

William var präst i Ware, Hertfordshire 1778-1779. I augusti 1779 lämnade han prästerskapet Ware och tillbringade fyra månader på Coleman Street, London. Han läste under denna tid, t.ex. verk av Edmund Burke.

1780 var han präst i Stowmarket, Suffolk i östra England. Han kom nu i kontakt med franska filosofers politiska teorier (Rousseau, Hélvetius och d'Holbach). Han lämnade Stowmarket i april 1782 och flyttade till London och blev allt mer politisk radikal.

Godwin skrev nu sin första bok "Life of Lord Chatham", utgiven psedonymt våren 1783. I januari 1783 till augusti 1783 var han präst i Beaconsfield, Buckinghamshire (4,5 mil nordväst om London).

William lämnade nu prästyrket och bodde på Strand Street, London samt började skriva artiklar för "The English Review". Han skrev också tre noveller "Damon and Delia", 1784 och "Italian Letter" samt "Imogen, a Pastoral Romance".

Den 1 juli 1785 skrev William för tidskriften "Political Herald and Review" och blev dess redaktör i augusti 1785. 1784-1791 skrev han för tidskriften "The New Annual Register".

Vid franska revolutionens utbrott 1789 skrev han i sin dagbok att han, under de senaste nio åren, var republikan. Han anslöt sig till en klubb som kalladest "The Revolutionists". 1991 började han skriva på sin bok "Political Justice".

År 1793 flyttade han till eget boende vid Chalton Street, Somers Town i London och började skriva skriva på sin novell "Caleb William". Dessutom hade han skrivit klart sitt första politiska verk "En undersökning rörande den politiska rättvisan" som publicerades den 14 februari 1793.

Då Godwin hade skrivit sina båda böcker (Political Justice och Caleb Williams, 1793-1794) ökade hans bekantskapskrets. Han var nu en av de populäraste författarna. Det var bara Edmund Burke och Thomas Paine som var mer populär än Godwin.

Den 29 mars 1797 gifte sig William Godwin med Mary Imlay (1759-1797), ogift Wollstonecraft. Mary Wollstonecraft var en brittisk författare och filosof som kämpade för kvinnors rättigheter. Hennes mest kända bok är "Till försvar för kvinnans rättigheter", 1792 (A Vindication of the Rights of Woman: with Strictures on Political and Moral Subjects). Hon dog tio dagar efter att deras dotter Mary Wollstonecraft Godwin föddes den 30 augusti 1797.

Dottern, vars namn som gift var Mary Shelley (1797-1851), var också författare och hennes mest kända bok är: "Frankenstein eller den moderne Prometheus", 1818 (Frankenstein; on, the Modern Prometheus).

Efter sin hustrus död skrev han en biografi om henne: "Memoirs of the Author of A Vindication of the Rights of Woman", 1798. Boken publicerades i början av 1798 men var ingen succé.

Hans nästa bok "St Leon: A Tale of of the Sixteenth Century" som publicerades 1799 blev inte lika populär som "Political Justic" 1793 och "Caleb Williams" 1794. Godwin förlorade nu sin popularitet speciellt inom den konservativa pressen.

Den 2 juli 1800 kom Godwin fram till Dublin, Irland. En sådan resa, London till Dublin, tog 54 timmar med postdiligens och färja. Under sin resa tillbaka till London stannade han en vecka i norra Wales. William hade då varit ifrån London och sina två barn, Fanny och Mary, i nästan sex veckor.

Han dog i London den 7 april 1836.


William Godwins anarkism

Godwin är en av de stora tänkarna inom anarkismen men han kallade aldrig sig själv för anarkist. Godwin var emot våld istället ville han skapa förändringar genom diskussion och passivt motstånd. Godwin misstror politiska sammanslutningar han förespråkar istället att bilda löst sammanfogade diskussionsgrupper.

Han förordar demokratin som den minst dåliga av styrelsealternativen. De andra två förkastade Godwin, monarki och aristokrati. Han är starkt kritisk mot representativ demokrati. Han ville ha ett samhälle uppbyggd av lokala församlingar och inom dessa ansåg han att någon lagstiftning inte behövdes. För hela samhället skulle så långt som möjligt delta i förvaltningen och ämbetsmännen skulle ägna sig åt att lämna upplysningar och handlägga detaljer av praktiskt intresse.

Om undervisning skriver Godwin "Planen på en nationell undervisning borde enhälligt motarbetas på grund av sitt påtagliga samband med en nationell regering". Han förespråkar istället den lilla oberoende skolan och individuell undervisning.

"Tvångs- och straffsystemet står i intimt samband med förhållandet att egendomen placeras på en rättvis basis", skriver Godwin angående privategendom. Han fortsätter, följaktligen är varje människa "berättigad, så långt de allmänna tillgångarna räcker, inte endast till medel att leva utan att leva väl". Men detta innebär också att människan är skyldig att delta i uppbyggnaden av de allmänna tillgångarna.

Godwin tillhör den individualistiska anarkismen.


William Godwins viktigaste böcker

Under 1784-1791 skrev han för tidskriften "The New Annual Register".

Han skrev anonymt:

Hans första politiska bok:

Denna bok skrev han som en omedelbar impuls av den franska revolutionen. Godwin beskriver en anarkistisk doktrins väsentliga inslag. Han förkastar varje samhällsordning som vilar på makt. Han ville ha ett förenklat och decentraliserat samhälle med så liten myndighet som möjligt.

Eftersom Edmund Burkes bok "Reflektioner om franska revolutionen", 1790 kom ut tre år tidigare kan man tänka att denna bok var ett svar på Burkes synpunkter på franska revolutionen.

Del 1 innehåller 16 essayer och del 2 innehåller 12 essayer. Boken publicerades i början av 1797.

Han skrev noveller:


Boken "En undersökning rörande den politiska rättvisan", 1793 (The Enquiry concerning Political Justice, and its Influence on General Virtue and Happiness).

Godwin skriver i sin bok "människornas moraliska karaktär är resultatet av deras iakttagelser". Människan föds varken god eller ond. Det som påverkar människans intellekt är regeringsmakten den starkaste. Alltså är regeringsmakten dålig. "Möjligheten till fullkomning är ett av människosläktets mest otvetydiga karakteristika, varför människans såväl politiska som intellektuella tillstånd kan antas befinna sig på den fortskridande förbättringens väg".

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.