| Dina synpunkter |
| Uppdaterad
|
|
Den tyske darwinisten och filosofen Ernst Haeckel (1834-1919) var den som myntade ordet ekologi. Ordet ekologi kommer från de grekiska orden oikos som betyder hus och från ordet logos som betyder lära. Ekologi är en vetenskap om de levande organismerna i förhållande till sin omgivning, både till fysiska förhållanden som t.ex. terräng, nederbörd, temperatur och till andra organismer i miljön. Ekologismen är ideologin som kretsar kring ekologiska frågor och gärna gör dem till utgångspunkt för ställningstaganden i alla andra frågor.
I engelsmannens John Evelyns (1620-1706) skrift, "Fumifugium: or The Inconveniencie of the Aer and Smoak of London Dissipated", 1661 förespråkade han till Englands kung Charles II och till det engelska parlamentet att plantera välluktande träd runt city för att fräscha upp dess luft.
Den engelske prästmannen och nationalekonomen Thomas Malthus ( 1766-1834) skrev i sin bok, "Essay on the Principles of Population", 1798 att befolkningsökningen kommer att göra slut på jordens resurser. Han största oro var att jordens livsmedelkapacitet inte skulle räcka till jordens befolkning. Malthus hade en pessimistisk slutsats, fattigdomen kunde aldrig besegras genom växande produktion.
Stanley Jevons (1835-1882) skev i sin bok, "The Coal Question: An Inquiry Concerning the Progress of the Nation and the Probable Exhaustion of our Coalmines", 1865 att han fruktade att kolet skulle snart ta slut på jordklotet.
Även bland tyska romantikens stora poeter under 1800-talet och tidigare kan man hitta exempel på oro för miljön. I USA t.ex. etablerades världens första nationalpark Yellowstone, 1872 för att rädda miljön.
I USA skrev Rachel Carson (1907-1964) sin mycket inflytelserika bok, "Silent Spring", 1962. I boken tog hon upp "den första miljökrisen" DDT. Giftet som höll på att ta död på djur och människor. Bokens titel anspelade på tystnaden som komma skall om fågelsången tystnar på grund av DDT. Men hon var allmänt bekymrad att användandet av kemikalier skulle ta död på allt i miljön även människorna. Många naturkatastrofer, visserligen bara ännu nationella, bekräftade Rachel Carson oro vilket innebar att en större allmänhet fick upp ögonen för miljöfrågorna.
Under de senaste decennierna har en andra våg av miljökriser uppmärksammats den globala uppvärmningen, minskningen av ozonskiktet över polerna. Dessa nya kriser är internationella, globala miljökriser.
Som en konsekvens av denna oro för miljöproblem uppstod under 1800-talet miljögrupper som startades bara för att lösa ett miljöproblem, t.ex. rädda en lokal sjö. Det finns ekologiska grupper som anser att det krävs utomparlamentariska åtgärder som aktionsgrupper, bojkotter och företagsockupationer för att påverka rådande miljöpolitik.
Men under senare delen av 1900-talet har en ekologisk ideologi utvecklats vilken inte bara har lösningar på en miljöfråga utan en genomtänkt idé hur samhället borde styras utifrån en ekologisk helhetssyn.
Den ekologiska rörelsen vilar på forskningsresultatet inom ekologin och under senare år på tankar om den bevarande biologin (The conservation biology).
Både för människans och jordens skull är ekologismen emot stora industriella strukturer, världsmarknader, finansiella nätverk, masspolitiska organisationer, offentliga institutioner, militära etablissemanger, städer och byråkratier. Istället betonas decentralisering inom alla dessa områden. Det ideala samhället är en värld av decentraliserade samhällen som styrs genom direktdemokrati. Dessa samhällen skall vara självförsörjande och ekologiskt anpassade.
Ekologismen är mot alla former av diskriminering eftersom diskriminering är ett onaturligt beteende. Social diskriminering är en konstlad produkt av vidrig mänsklig kulturform. Man ser lika positivt på socialt mångfald som på biologiskt mångfald.
Norrmannen Arne Naess har i sin bok, "Ekologi, samhälle och livsstil. Utkast till en ekosofi.", 1973 (Økologi, samfund og livsstil) utformat ett filosofiskt system som baserar sig på en ekologisk balans. Ekologisk balans anses råda i en orörd natur.
Ekologismen är en internationalistisk ideologi. Nationer och nationalstater ses som mindre väsentliga i mänsklighetens samspel med naturen. Miljökrisen anses som en global kris.
Ekologismen bygger sina idéer på närsamhället eller lokalsamhället. "Stabila, nära mänskliga relationer som ger trygghet och värme finns bara inom förhållandevis små grupper", skriver Arne Naess vidare i sin bok.
Decentralisering och gradvisa reformer är viktiga medel för ekologismen.
Copyright © 1998-2012, Sören Odensåker. Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden.
Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.