| Dina synpunkter |
| Uppdaterad
|
|
||
|
"Ett land skall inte med revolution Edmund Burke (1729-1797) |
Ordet konservatism kommer från latinets conservati´vus som betyder bevarande och latinets conse´rvo som betyder bevara, vidmakthålla. Konservatismen är en samhällsbevarande åskådning.
Under slutet av 1700-talet växer den politiska konservatismen fram, främst som en protest mot att franska revolutionen blev så blodig, att ett skräckvälde efterträdde revolutionen och som en reaktion mot Napoleons envälde. Konservatismens huvudtes (idé) uppstod "att ett land inte med revolution skall skaka av sig sitt förflutna". Det som är bra i samhället skall bevaras och vidareutvecklas.
Konservatismen delas in i fem grenar efter hur man ser på marknadsekonomin och statens roll.
Under senare delen av 1800-talet uppstod ett nytt slags konservatism, socialkonservatism. Den tyske filosofen Lorenz von Stein (1815-1890) och den engelske statsmannen Benjamin Disraeli (1804-1881) kan stå som läromästare inom socialkonservatismen. (Disraeli var premiärminister under två perioder från februari 1868 till december 1868 och mellan februari 1874 och april 1880).
1842 var Disraeli med om att bilda gruppen "The Young England" inom det konservativa partiet i England. Denna grupp ansåg att medelklassen hade för mycket politisk makt och ville bilda en allians mellan aristokratin och arbetarklassen. Disraeli ansåg att aristokratin skulle använda sin makt för att hjälpa de fattiga.
Benjamin Disraeli förändrade 1872 radikalt ideologin inom det konservativa partiet i England i socialkonservativ riktning (Tory Democracy).
De socialkonservativa accepterar tanken på allmän rösträtt och statlig socialpolitik. Den senare tanken uppstod när de sociala konsekvenserna för den industriella revolutionen blev uppenbara. Socialkonservatismen kan ses som ett försök att lösa detta sociala problem.
De anser att statens befogenheter och skyldigheter skall utvidgas så att varje medborgare garanteras en dräglig levnadsstandard. Allmän fattigdom och proletarisering ser dessa konservativa som en farlig samhälls- och statsupplösande kraft.
Staten skall hålla den industriella utvecklingen i strama tyglar. Målet för de socialkonservativa är att integrera arbetarklassen i den nationella gemenskapen och motverka social oro och revolution (socialismen).
Den amerikanske statsvetaren och författaren Russell Kirk (1918-1994) är nykonservatismens främste filosof. Hans bok "The Conservative Mind: From Burke to Eliot", 1953 är ett idéhistoriskt arbete om konservatismen från den franska revolutionen till 1950-talet.
Nykonservatismen går tillbaka till Burkes kritik av den franska revolutionen. Denna revolution skapade de psykologiska och idémässiga rötterna för de kulturella omvärdringar skulle, enligt Burke, omöjliggöra ett stabilt samhälle. Resultatet skulle bli en "permanent revolution" vars resultat vore den västerländska kulturens undergång.
Nykonservatismen betraktar den kommunistiska idelogin som en brytning med västerlandets grundläggande ideal. Den amerikanske statsvetaren och professorn Stefan Thomas Possony (1913-1995) skildrar i sin bok "A century of Conflict: Communist Techniques of World Revolution 1848-1950", 1953 den kommunistiska offensiven. Med en kombination av terror och modern militär strategi har marxismen utarbetat ett överlägset system för makterövring, enligt Possony.
De nykonservativa lyfter fram Edmund Burkes sympati för religionen, hans respekt för det historiskt nedärvda, hans misstro mot rationalistiska abstraktioner, hans önskan att bevara vunna historiska fri- och rättigheter, hans försvar av privategendom och hans tro på en evolutionär reformverksamhet.
Nykonservatismen började växa fram på de amerikanska universiteten under 1950-talet. Stor roll fick den politiska tidskriften "National Review" i New York City, USA som startades av den amerikanske författaren och journalisten William Frank Buckley Jr. (1925-2008) år 1955.
De nykonservativa betonar en klassisk ekonomisk liberalism (liberalkonservatism) och bevarandet av sociala värden och etiska normer (värdekonservatism).
Konservatismen är en stark motståndare till socialism och kommunism. Detta innebär att en del konservativa hyllar den klassiska ekonomiska liberalismen och de kallas för liberalkonservativa. De hyllar den fria marknaden.
Värdekonservatismen står för att staten skall upprätthålla vissa sociala värden och etiska normer. Detta i stark motsättning till den liberalisering och individualisering som pågått sedan 1950-talet av dessa värden och normer. Till de sociala värdena hör familjen som grundsten för samhället. Staten skall framhäva den kristna synen på etik och moral. Staten skall vidare vårda kulturarvet och slå vakt om kulturmiljöer.
Den ledande neokonservativa tänkaren är Irving Kristol (1920-2009). 1965 började neokonservatismen formas i USA med att Kristol grundade tidskriften "The Public Interest". Kristol är mer positiv till Milton Friedmans nyliberala, ekonomiska teorier än Karl Marx´. Han anser att Adam Smiths teorier är bra men har vissa kritiska tankar om marknadsekonomin.
De neokonservativa betonar värdekonservatismen, en konservativ välfärd, borgerliga värden och marknadsekonomin. De är emot liberalismen, socialismen och kommunismen.
Copyright © 1998-2012, Sören Odensåker. Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden.
Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.