Ideologierna


 

Socialism

Innehåll:

 
"Kapitalismen kan bara
avskaffas genom revolution"

Karl Marx (1818-83) och
Friedrich Engels (1820-95)

Inledning

Ordet socialism kommer från de latinska orden socius som betyder kamrat och från socialis som betyder kamratlig. Begreppet socialism användes första gången 1839 i en allmännare bemärkelse kring de tre utopiska författarna Saint-Simon, Owen och Fouriers idéer. Men anhängare till Owens läror kallades för socialist redan 1827 och ordet socialism förekom också 1832 som en beteckning på saintsimonismen.

Inom den socialistiska rörelsen kan man tidigt skilja på de som vill reformera samhället med fredliga metoder och de som vill förändra samhället genom revolutionära metoder.


The Diggers

Föregångarna till kommunismen uppstod den 1 april 1649, när en liten grupp personer ville fördela allmänningarnas jord (i Saint George’s Hill, Surrey i sydöstra England) till fattiga, jordlösa människor. Därför kallades de för "the Diggers" (grävarna).

Gerrard Winstanley (1609-1676) var den främste talesmannen för the Diggers. Det finns väldigt lite uppgifter bevarat om hans liv.

Gerrard Winstanley

Gerrard Winstanley döptes den 10 oktober 1609 i Wigan, Lancashire i nordvästra England. Hans fader, Edward Winstanley (-1639), var manufakturhandlare i Wigan.

Gerrard lär ha fått en medelklassutbildning. Han gick förmodligen på ett läroverk för han kunde latin. Men Gerrard läste ftroligen inte på universitet.

Han var lärling år 1630 hos en tyghandlare. År 1640 bodde han i centrum av London (Old Jewry) och var tyghandlare men tre år senare gick företaget i konkurs. Han förföljdes av fordringägare under lång tid, 20 år.

Winstanley flyttade 1643 till Cobham, Surrey i sydöstra England där han var kyrkvärd och arbetade som koskötare till sin död den 10 september 1676.

I sin bok "Frihetens lag", 1652 (Law of Freedom in a Platform) utvecklar Winstanley sina idéer. I sin bok propagerar han för ett utopiskt samhälle. Den sanna friheten, menar Winstanley, betyder att alla har tillträde att använda jorden och dess frukter.

Han förespråkar att mark inte får ägas av någon person utan gemensamt av alla människor. Vad marken producerar skall gemensamt samlas in och fördelas efter behov. Alla arbetsföra måste tvingas att arbeta med produktivt arbete åtminstone till fyrtioårs ålder.


Den utopiska socialismen

Fransmännen Claude Henri de Rouvroy de Saint-Simon (1760-1825) och Charles Fourier (1772-1837) samt britten Robert Owen (1771-1858) är de första socialistiskt tänkande personerna, vilkas tankar har fått stor betydelse för socialismens idéer.

Dessa personer kallade Karl Marx och Friedrich Engels för utopister därför att de hade en fantasifull framtidsdröm hur det socialistiska samhället skulle se ut. Den utopiska socialismen är icke revolutionär och bygger på ett samhälle med en begränsad ekonomi. Trots Marx och Engels negativa kritik var dessa utopiska tankar förmodligen viktiga för socialisters tankar och som ledde fram till kommunismen.

Dessa socialisters tankar framkommer främst i följande böcker:


Den marxistiska socialismen

Socialismen fick en stor spridning på jorden i och med publiceringen av tyskarna Karl Marx och Friedrich Engels skrifter. Dessa tyskar brukar därför anses vara fäder till socialismens idéer.

I boken "Det kommunistiska partiets manifest", 1848 (Manifest der kommunistischen Partei) förklarar Marx och Engels människans historia som en kamp mellan klasser t.ex. fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll. Med industrialismens intåg så har nya grupper av förtryckare och förtryckta uppstått nämligen borgare och proletärer.

I manifestet står grundtankarna för den marxistiska socialismen:

Marx hävdade att liksom franska revolutionen gjorde det möjligt för de nya köpmännen och fabriksidkarna att ta makten från en döende aristokrati så kommer arbetarklassen i det kapitalistiska samhället att till slut krossa detta system. Den kommunistiska revolutionen skulle, enligt Marx, inleda en ny, rationell och progressiv era där fördelningen skedde i enlighet med behoven.

För den marxistiska socialismen var franska revolutionen en borgerlig revolution. Den franska revolutionen innebar bara att Frankrike omvandlades från ett feodalt land till ett kapitalistiskt land. Detta innebar också att det infördes i Frankrike en politisk liberalism i form av rösträtt, mänskliga fri- och rättigheter med andra ord demokrati, en borgerlig demokrati. Det behövs en social revolution för att omvandla ett kapitalistiskt land till ett socialistiskt land, enligt marxismen. Denna revolutionära utveckling är som en natur lag, den kommer att inträffa på grund av kapitalismens inneboende utveckling.

Den marxistiska socialismens tre grenar

Den marxistiska socialismen delades under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet in i två huvudgrenar, socialdemokrati och kommunism. I Sverige skedde detta år 1917 då kommunisterna bröt sig ur det Socialdemokratiska partiet och bildade ett eget parti, Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti. (År 1921 ändrades partiets namn till Sveriges kommunistiska parti.)

Denna splittring uppstod då man var oense om hur man ser på demokratin. De som anser att demokratin är ett verktyg att erövra makten kallas socialdemokrater och de som anser att man bara kan ta makten genom revolution kallas kommunister.

Sedan 1980-talet försöker en del kommunister att reformera Marx och Engels teorier. Man använder sig av verktyg och metoder som finns inom de angloamerikanska vetenskapliga disciplinerna filosofi och socialvetenskap. Denna form av kommunism kallas den analytiska marxismen. Medan den form av kommunism som fortfarande utgår från Marx och Engels teorier kallas den vetenskapliga marxismen.

Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov (1985-1991) försökte att reformera Marx och Engels teorier genom två reformer inom Sovjetunionen. Dessa reformer avslutades när Sovjetunionen upplöstes 1 januari 1992.


Socialdemokrati

Trots att det redan på 1840-talet fanns socialister som kallade sig för socialdemokrater anses tysken (som under en tid var Friedrich Engels medarbetare) Eduard Bernstein som grundare till den tyska socialdemokratin vilken i sin tur har inspirerat socialdemokratin i övriga Europa. Bernsteins tankar finns i skriften "Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter", 1899 (Die Voraussetzungen des Sozialismus und die Aufgaben der Sozialdemokratie).

I boken kritiserar han bland annat Marx och framförallt Engels tankar om proletariatets diktatur och att störtandet av kapitalismen måste göras genom en revolution. Proletariatets diktatur går inte att införa, fortsätter Bernstein, därför att arbetarklassen är inte homogen. Det finns olikheter i sysselsättning och inkomst detta medför att de olika yrkesgrupperna har olika levnadssätt och olika anspråk på livet.

Dessutom betonar Bernstein, i sin bok, att Engels även reviderade sin syn på demokratiska metoder. Demokrati, menar Bernstein, är en form för makt genom den allmänna rösträtten, det parlamentariska arbetet, den proportionella folkrepresentationen och folklagstiftningen. Men demokrati är också frånvaro av klassherravälde. Bernstein förkastar anarkin som medel för socialismen men ser liberalismen som föregångare till socialismen.

John Maynard Keynes

Den engelske professorn och nationalekonomen John Maynard Keynes (1883-1946) skrev boken ”Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar”,1936 (The General Theory of Employment, Interest and Money). Keynes rekommenderade i sin bok drastiska åtgärder för att komma tillrätta med ekonomiska kriser. Han argumenterade för en statlig aktiv finans- och stabiliseringspolitik. Det var under den stora depressionen 1929-1937 som han formade grundvalen för denna teori.

Marx syn på ekonomiska frågor (enligt boken "Kapitalet") kom nu i skymundan. Socialdemokratin tog till sig Keynes idéer och använde sig av dessa tankar allmänt mellan 1940-talet och 1970-talets oljekriser (oljepriset höjdes kraftigt av OPEC 1973 och 1979) och stagflationer (hög inflation och hög arbetslöshet samtidigt). Keynes idéer klarade inte av dessa 1970-tals problem.


Den vetenskapliga marxismen

De marxister som fortfarande anser, som Marx och Engel, att kapitalismen bara kan avskaffas genom revolution och dels att införandet av proletariatets diktatur för att införa ett klasslöst samhälle är nödvändigt kallas för kommunister. Namnet kommunism kommer från ordet kommun som betyder en begränsad lokal gemenskap.

Det finns många olika förgreningar av Marx och Engels tankar. Här nedan redogörs kort några av dem som har haft och har stort inflytande i världspolitiken och vars teorier kallas för den vetenskapliga marxismen.

Gemensamt för nästan alla dessa variationer av den vetenskapliga marxismen är att de bygger på revolutionära kampgrupper. En stat som har total kontroll över alla delar av samhället, en totalitär stat. Man eftersträvar en total omvandling av hela samhället även människorna. Det yttersta målet är att genom utbildning och övertalning skapa en ny kommunistisk man och kvinna som skall leva i ett klasslöst, kommunistiskt och ateistiskt samhälle vilket skall vara fri från alla de gifter som finns under kapitalismen.

De som inte sympatiserar med den kommunistiska staten eller kampgrupperna betraktas som motståndare och skall skolas om till den kommunistiska ideologin. Det är vanligt med omskolningsläger för dessa människor.

Marxism-leninismen

Ryssen Vladimir Iljitj Lenin (1870-1924) är den främste företrädaren för Marx revolutionära åsikter. Lenin ändrade också marxismen så att teorin passade för ett industriellt underutvecklat samhälle med en agrar bondeekonomi.

I skriften "Staten och revolutionen", 1917 kritiserar han de som föredrar demokratin som medel att nå socialismen. Han kritiserar i sin bok både de personer som inte var socialister och de personer som var socialister men som inte, enligt Lenin, följde Marx och Engels tankar (t. ex. Karl Kautsky som Lenin speciellt nämner i sin bok).

Teorin demokratisk centralism

Partiet skall följa teorin demokratisk centralism. Där demokratisk innebär, enligt Lenin, att en partimedlem har rätten att diskutera politiska frågor i vilket partiet inte ännu har tagit något beslut. När partiet har fattat ett beslut får partimedlemmen inte längre diskutera frågan. Centralism innebär att varje partiorgan måste strikt följa beslut som har fattats av partiorgan som har en högre position inom kommunistpartiet.

Lenins partiteori

Själva revolutionen måste ledas av partiet. Enligt Lenin skall kommunistpartiet vara en förtrupp, ett avantgarde, för arbetarklassen, proletariatet. Han betonar att:

Proletariatet behöver staten för att undertrycka revolutionens motståndare, att leda befolkningen vid uppbyggandet av socialismen och att senare införa det klasslösa samhället, kommunismen.

Trotskismen

Lev TrotskijRyssen Lev Trotskij, född Lev Davidovich Bronshtein, (1879-1940) gjorde ett avsteg från marxismen genom teorin om "den permanenta revolutionen". Trotskij ansåg: "I ett land som är ekonomiskt outvecklat kan proletariatet ta makten tidigare än i ett land där kapitalismen har utvecklats ett tag".

I boken "Resultat och framtidsutsikter", 1905 (boken blev konfiskerad i Ryssland omedelbart efter utgivningen) skriver han. Ryssland kunde införa socialismen utan att först behöva en revolution som avskaffar feodalismen som i sin tur inför kapitalismen och en borgerlig liberal demokrati. För att därefter införa en ny revolution som avskaffar kapitalismen och som inför socialismen.

Man kunde utan avbrott i revolutionen avskaffa både feodalismen och kapitalismen samt införa socialismen i en följd. Denna revolution i flera steg fick benämningen "den permanenta revolutionen".

Eftersom boken konfiskerades så blev den verkliga publiceringen av teorin först 1906 i Tyskland, (Ergebnisse und Perspektiven, Die treibenden Kräfte der Revolution). Dessutom var teorin lånad av Marx och Engels ur deras "Address of the General Council to the Communist League", 1850.

I boken "Litteraturen och revolutionen", 1924 beskriver Trotskij hur människan kommer att vara i ett kommunistiskt samhälle. "Människan kommer att bli omätligt mycket starkare, visare och subtilare. Hennes kropp blir mer harmonisk, rörelserna mer rytmiska, rösten mer musikalisk. Livets former blir dynamiskt dramatiska. Genomsnittsmänniskan kommer att nå en Aristoteles, en Goethes, en Marx höjder. Och ovanför denna bergsrygg kommer nya toppar att resa sig."

Stalin landsförvisade Trotskij från Sovjetunionen 1929. Leo bosatte sig, efter ett tags flyttande mellan olika länder, i Mexiko City. Den 20 augusti 1940 blev han dödligt sårad i huvudet av en ishacka som den sovjetiske agenten Jaime Ramón Mercader del Río Hernández högg honom med. Trotskij dog dagen efter på ett sjukhus.

Maoismen

Kinesen Mao Tse-tung (1893-1976) ansåg i sin skrift "Rapport om en undersökning av bonderörelsen i Hunan", 1927 att kommunistpartiet i Kina måste ta ledningen över bonderörelsen. Detta för att kunna inom överskådlig tid kunna gripa makten. Utan de fattiga bönderna blir det ingen revolution i Kina.

"Bonderörelsens nuvarande uppsving är en väldig tilldragelse. Inom mycket kort tid kommer flera hundra miljoner bönder i Kinas mellersta, sydliga och nordliga provinser att resa sig som en mäktig storm, som en orkan... Varje revolutionärt parti och varje revolutionär kamrat kommer att prövas av den och efter deras beslut godtas eller förkastas. Vi har tre ting att välja på. Skall vi gå i spetsen för att leda dem? Skall vi släpa efter dem, gestikulerande och kritiserande? Eller skall vi ställa oss i vägen för och bekämpa dem?"

Maos slutsats är klar. Kommunistpartiet måste ta ledningen över bonderörelsen. Det är viktigt att de fattigaste bönderna dominerar inom bonderörelsen. Mao för fattigbönderna till en särskild klass som han kallar halvproletariatet. Det verkliga proletariatet omfattar enbart det moderna industriproletariatet.

Mao använder sig av begreppet folket. Med detta menar han den nedre delen av den sociala pyramiden. Folket förenas oavsett ställning i produktionen av en rad gemensamma intressen. Folket förenas också av sedvänjor och traditioner av erfarenheter och kunskaper.

Mao kritiserade Lenin och Josef Stalins (hans verkliga namn var Iosif Dzjugasjvili och var Sovjetunionens diktator 1924-1953) sätt att införa socialism i Sovjetunionen. Enligt Mao hade i Sovjetunionen en ny borgerlig klass växt fram och Sovjetunionen var inte längre på väg mot socialism utan mot kapitalismen, statskapitalism.

Lenins teori om imperialismen har Mao vidareutvecklat. Han menade att hela världen måste erövras från den stora landsbygd som utbreder sig utanför kapitalismens huvudstäder. USA:s imperalism kan inte besegras på hemmaplan men den kan besegras i Vietnam och på Cuba. Denna syn har påverkat många revolutionärer inom u-länderna. Den revolutionära kampen på olika håll i t.ex. Sydamerika, Asien och Afrika har inspirerats av Mao.

Mao menar att alla teorier måste prövas och korrigeras genom den praktiska erfarenheten och det är bara folket självt som kan utföra dessa prov. Det är emellertid den politiska och ideologiska ledningen, kommunistpartiet som utbjuder de allmänna principerna och påståendena till folkets prövning.

Mao ansåg att partiledningens viktigaste uppgifter är att:

För att utrota kapitalismens idéer och beteenden hos folket samt att förhindra att kommunistpartiet blev ett kommenderande funktionärsparti så organiserade han väldiga ideologiska kampanjer. Kulturrevolutionen var en sådan kampanj som varade i tio år 1966-1976.

Mao Tse-tung beskrev regimen i Kina som en demokratisk diktatur som leds av arbetarklassen och som grundas på förbundet mellan arbetare och bönder. Man kan kalla Maos form av kommunism för agrarkommunism.


Michail Gorbatjov

Michail Gorbatjov "Mikhail Sergejevič Gorbačjov" (1931-) var Sovjetunionens sista president (1990-1991) och Generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistparti (1985-1991).

Gorbatjov införde två reformer i Sovjetunionen. En politisk reform år 1985, Glasnost "öppenhet" och en ekonomisk reform år 1987, Perestrojka "Ombyggnad".

En världskongress "Eurasia: Prospects for Wider Cooperation", hölls för forskare om Ryssland, Central- och Östeuropa och Centralasien i Stockholm den 26-31 juli 2010. Gorbatjev var inbjuden som huvudtalare vid kongressen men kunde inte komma av hälsoskäl. Istället skrev Michail Gorbatjov ett brev till kongressen som publicerades i Svenska Dagbladets Brännpunkt den 28 juli 2010. Gorbatjov skriver i sitt brev följande om reformerna Glasnost och Perestrojka:

Glasnost

"Innebörden i glasnost var att skapa dialog mellan makten och samhället. Dialogen förutsatte att man avstod från alla former av
censur och påtryckningar mot massmedia och att man införde verklig mötes- och demonstrationsfrihet, religionsfrihet och frihet att bilda föreningar. Allt detta förverkligades under perestrojkan."

Perestrojka

"När vi inledde perestrojkan hade vi klart för oss att så här kan man inte ha det längre. Vi hade klart för oss vad det var som vi måste göra oss av med – det stela politiska, ideologiska och ekonomiska systemet, en strävan att kontrollera allt in i minsta aspekt i vårt eget land, och frontalkonfrontationen och den ohämmade kapprustningen på det internationella planet. Vi var övertygade att samhället skulle stödja oss i detta, och det visade sig att det var en riktig bedömning."


Den analytiska marxismen (Nykommunism)

Efter att Berlinmuren föll 1989 och att de kommunistiska regimerna i Östeuropa byttes ut mot demokratier har många ansett att marxismen var död och förvisad till historiens skräphög. Men en ström av Marxistisk litteratur har producerats sedan 1980-talet som försöker att reformera Marx och Engels teorier. Denna reformering har fått namnet den analytiska marxismen. Man använder sig av verktyg och metoder som finns inom de angloamerikanska vetenskapliga disciplinerna filosofi och socialvetenskap.

Kritik mot Marxs historieteori, den historiska materialismen

Få analytiska marxister försvarar Marxs historieteori, den historiska materialismen. Enligt denna teori bestäms samhällets struktur av klasskampen. Vilken i sin tur bestäms av den ekonomiska produktionen och som ett oundvikligt resultat ur detta kommer proletariatet att störta kapitalismen med en revolution. Kapitalismen kommer att ersättas av socialismen och den i sin tur kommer att ersättas av kommunismen när tiden är mogen.

Dessa analytiska marxister ersätter denna teori med normativa argument för socialismen eller kommunismen. De menar också att man måste argumentera för införandet av socialismen eller kommunismen och de måste visa att socialismen eller kommunismen är moraliskt legitima och värda att eftersträva. Om socialistiska partier skall lyckas, menar de vidare, måste man argumentera varför socialistiska samhällen är mer önskvärda, mer fria, rättvisa eller mer demokratiska än den slags kapitalistisk välfärdstat som vi ser idag.

Gerald Allan Cohen är den främste personen inom den analytiska marxismen. Även personer som ekonomen och professorn John E Roemer (född 1945 i Washington D.C.), politiske teoretikern och professorn Jon Elster (född 1940 i Oslo, Norge), ekonomen, historikern och professorn Robert P Brenner (född 1943 i New York) samt sociologen och professorn Erik Olin Wright (född 1947 i Berkerley, USA) är framstående personer inom nykommunismen.

Gerald Allan Cohen

En av dessa nykommunister är professorn vid universitetet vid Oxford Gerald Allan Cohen (1941-2009). Han har i sin bok "History, Labour, and Freedom: Themes from Marx", 1988 utvecklat sin syn på den analytiska marxismen.

Innan han skrev boken så ställda han sig tre frågor:

Copyright © 1998-2015, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.