Välkommen till hemsidan som handlar om
HUR SVERIGE STYRS
Internationellt
| Uppdaterad |
|
Inledning
Uppkomsten av en världsekonomi, internationella organisationer och ett globalt informationsflöde samt att människor och kapital flyttar runt på jordklotet innebär att de enskilda staterna inte längre "äger" sitt folk och sina tillgångar. Dessutom kan även människor som inte reser utomlands komma i kontakt med konkurrerande värderingar och perspektiv. Kontakter länder emellan liknar mer ett nätverk. Ömsesidiga beroendet mellan länderna är högre än någonsin tidigare i historien.
De enskilda länderna möter också internationella organisationer. De internationella organisationernas antal har ökat lavinartat 1993 fanns över 5000st t.ex. FN, EU och WTO.
Redan 1965 fick regeringsformen en paragraf som syftade till att svenska organs beslutanderätt på skilda nivåer kan överlåtas till mellanfolkliga organisationer eller domstolar.
Överlåtelse av beslutskompetens till utländskt eller internationellt organ förutsätter grundlagsstöd. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom att avtalet skrivs om till svensk författning eller genom att avtalstexten i svensk översättning gäller som svensk författning.
Längst har detta gått inom de europeiska gemenskaperna (EG), dvs EEG, Kol-och stålgemenskapen (EKSG) och Euratom.
Konventioner som Sverige är med om att beslut om är inte juridiskt bindande förrän riksdagen har ratificerat konventionen.
Ratificerat innebär att Sveriges regering ser över landets lagstiftning så att den överensstämmer med konventionens normer. Om gällande lagstiftning gör det kan riksdagen godkänna att regeringen ratificerar konventionen. Ibland måste lagstiftningen ändras innan ratificering.
Internationell rätt
Internationell rätt är det system av regler som stater och andra aktörer betraktar som bindande i sina inbördes relationer. Den härrör ur fördrag, sedvana, allmänt accepterade principer och uppfattningar hos juridiska instanser. Begreppet "internationell rätt" användes första gången 1780 av den engelske filosofen Jeremy Bentham (1748-1832).
Det är den Internationella domstolen i Haag, som inrättades 1946, som har preciserat att internationell rätt kommer ur dessa fyra källor:
- fördrag
- sedvana
- allmänna principer som accepteras av civiliserade nationer
- rättsliga instanser
Europarådet
Europarådet bildades 1949 och är en mellanstatlig politisk organisation. 40 europeiska pluralistiska demokratier är medlemmar. Därav är 16 central- och östeuropeiska stater. Europarådet har sitt säte i Europapalatset i Strasbourg, Frankrike.
Europarådets målsättning är att:- försvara mänskliga rättigheter och pluralistisk demokrati
- främja den europeiska kulturella identiteten och uppmuntra dess utveckling
- söka lösningar på samhälleliga problem (minoriteter, främlingsfientlighet, intolerans, miljöskydd, bioetik, AIDS. narkotika osv)
- utveckla politisk samverkan med Europas nya demokratier
- hjälpa länderna i centrala och östra Europa med deras politiska, lagstiftnings- och konstitutionella reformer.
Hundratals rekommendationer om riktlinjer i viktiga samhällsfrågor inom områden rättigheter, hälsa, säkerhet, utbildning och kultur, sport, ungdomsfrågor, miljö, kommuner och regioner, massmedia, finansvärlden och inom solidaritet.
Europarådet arbetar genom tre huvudorgan:
- Ministerkommittén
är det beslutande organet, bestående av de 40 medlemsstaternas utrikesministrar eller deras ställföreträdare, som sammanträder i Strasbourg
- Parlamentariska församlingen
är det rådgivande organet, med 286 medlemmar från de 40 nationella parlamenten och med delegationer med "speciell gäststatus" från Armenien, Azerbajdjzan, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Vitryssland
- Europeiska kongressen för lokala och regionala myndigheter bestående av två kammare där den ena representerar de lokala myndigheterna och den andra de regionala.
Ett internationellt sekretariat med 1200 tjänstemän, som leds av en generalsekreterare, vald för fem år, står till dessa organs förfogande.
Europadomstolen
Europadomstolen bildades 1959 för att kunna tillämpa Konventionen för de mänskliga fri- och rättigheter som undertecknades i Rom 1950. Antalet domare är 40, lika många som medlemsstaterna i Europa rådet, och utses för en period om 9år.
FN
FN är ett centralt forum för debatten om världsproblem. FN:s huvudsyfte är att enligt FN-stadgan (1949) "att upprätthålla internationell fred och säkerhet, och för detta ändamål: att vidtaga effektiva kollektiva åtgärder för förebyggandet och avlägsnandet av hot mot freden."
Mänskliga rättigheter
Den 10 december 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Artikel 1: "Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap."
Artikel 2: "Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning.
Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet."
Syftet med förklaringen var att den skulle ha moraliskt inflytande på regeringarna och den allmänna opinionen eftersom den inte är juridiskt bindande.
Konventionerna om mänskliga rättigheter är däremot juridiskt bindande för de regeringar som ratificerar dem. Det har med åren blivit många konventioner och därmed tillsamman blivit ganska heltäckande. Det finns två grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter:
- konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Miljön
FN genomförde 1992 den andra konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Konferensen enades om tre dokument, Agenda 21, Riodeklarationen och skogsprinciperna. Två konventioner antogs också, konventionen om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald.
Barn
1959 antog FN förklaringen om barnets rättigheter. Förklaringar är inte juridiskt bindande men ger uttryck för världssamfundets inställning i en fråga. Däremot är konventioner som har ratificerats av de enskilda länderna juridiskt bindande. 1989 antog FN konventionen om barnets rättigheter.
- alla barn har lika värde och ska tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, etniskt ursprung, handikapp eller något annat
- vid alla åtgärder som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet
- barn har rätt att säga sin mening i allt som rör dem själva och att bli respekterade
- länder som ratificerar konventionen har skyldighet att till det yttersta av sina resurser stödja barnets rättigheter.
Kvinnor
Det står i FN:s stadga "Vi, de Förenade Nationernas folk, beslutna att ... ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för kvinnor och män ...".
Sedan 1950 har FN antagit över 50 konventioner som tryggar kvinnorna t.ex. konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor 1979.
WTO
1 Januari 1995 startade World Trade Organization (WTO) men tidigare fanns General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) som upprättades 1948 för att gynna handel mellan länder.
WTO:s huvuduppgifter är att:
- övervaka handelsavtal som har beslutats genom WTO
- vara ett forum för förhandlingar om handel
- lösa handelskonflikter
- fastställa handelsregler
- hjälpa och utveckla utvecklingsländer
- samarbeta med andra internationella organisationer
WTO har infört grundläggande principer i handeln mellan länder:
- Mest gynnad nation
- Fri handel
- Klara handelsregler
- Fri konkurrens
- Extra gynnat läge för utvecklingsländer
Mest gynnad nation innebär att om ett WTO-land ger ett annat WTO-land en handelsfördel skall alla andra WTO-länder också ha samma handelsfördel.
Genom att minska handelshindren ( tullavgifter o.dyl.) gynnas fri handel.
WTO behandlar handelsregler mellan stater. Det finns tre huvudprinciper:
- fri handel mellan länder
- liberalisering av handeln
- lösa meningskiljaktligheter om handeln mellan länder
Världsbanken
Världsbanken (World Bank Group, WBG) grundades 1-22 juli 1944 av 45 länder vid en konferens i staden Bretton Woods i delstaten New Hampshire, USA. Sverige blev medlem den 30 mars 1946.
World Bank Group, WBG består av fem internationella organisationer som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. De fem organen är:
- International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) grundades år 1944
- International Development Association (IDA) grundades år 1960
- International Finance Corporation (IFC) grundades år 1956
- Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) grundades 1988
- International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) grundades 1966
Medlemsländernas (187 länder år 2011) finansministrar och centralbankschefer deltar i högnivåmöten två gånger om året vid ett vårmöte och vid ett höstmöte.
Internationella valutafonden
Internationella valutafonden IMF grundades 1-22 juli 1944 av 45 länder vid en konferens i staden Bretton Woods i delstaten New Hampshire, USA. I december 1945 undertecknade 29 länder stadgarna för IMF. Sverige blev medlem den 30 mars 1946.
I avtalet om Internationella valutafonden artikel 1 står syftet med organisation:
- Att främja internationellt monetärt samarbete genom en permanent institution som har de mekanismer för samråd och samarbete i internationella monetära problem.
- Att underlätta expansion och balanserad tillväxt av internationell handel och på så sätt bidra till att främja och upprätthålla hög sysselsättning och realinkomst samt till utvecklingen av den produktiva resurser hos alla medlemmar som primära målen för den ekonomiska politiken.
- Att främja utbyte stabilitet, för att upprätthålla en ordnad verksamhet för informationsutbyte mellan medlemmarna och att undvika konkurrens utbyte avskrivningar.
- Att bistå i inrättandet av ett multilateralt system för betalningar av löpande transaktioner mellan medlemmar och i avskaffandet av valutarestriktioner som hämmar tillväxten av världshandeln.
- Att ge förtroende till medlemmar genom att göra den allmänna fondens medel tillfälligt tillgängliga för dem enligt lämpliga skyddsåtgärder vidtas, vilket ger dem möjlighet att rätta felaktigt inställda i sin betalningsbalans utan att tillgripa åtgärder destruktiva av nationella eller internationella välstånd.
- I enlighet med ovan, att förkorta och minska graden av obalans i den internationella betalningsbalans medlemmar.
Fonden skall styras i all sin politik och beslut av de ändamål som anges i denna artikel.
Guvernörsstyrelsen
Guvernörsstyrelsen är högsta beslutande organ inom Internationella valutafonden. Varje medlemsland (187 länder år 2011) har en guvernör (Sveriges riksbankschef representerar Sverige). Styrelsen sammanträder en gång per år och beslutar främst om stadgar, allmänna förhållningssätt och medlemsfrågor.
Executivstyrelsen
Executivstyrelsen sammanträder dagligen och har 24 ledamöter. Röststyrkan i procent avspeglar ländernas andelar av IMF:s grundkapital. Åtta länder har så stora andelar att de har egna representanter i exekutivstyrelsen. Resten är fördelade i grupper som delar på en plats i styrelsen.
Efter att IMF:s anställda har utformat lånekraven fattar styrelsen utlåningsbesluten, bereder låneförhandlingar och genomför de analyser som ligger till grund för IMF:s politik.
Lånekraven innehåller villkor att t.ex. det krisdrabbade låntagarlandet genomför makroekonomiska åtgärder och politiska reformer, som avregleringar, försäljning av statliga bolag, lägre ersättningar i försäkringssystemen.
Internationella monetära och finansiella kommittén
Internationella monetära och finansiella kommittén IMFC sammanträder två gånger om året vid ett vårmöte och vid ett höstmöte. IMFC består av medlemsländernas finansministrar och centralbankschefer vilka utfärdar strategiska råd till IMF:s exekutivstyrelse. IMFC slutsatser vägleder IMF:s verksamhet.