Välkommen till hemsidan som handlar om

HUR SVERIGE STYRS

Jordglob

Dina synpunkter

 

Lagarna

Uppdaterad 2012-03-02

Innehåll:

Inledning

Nästan alla länder har konstitutioner (författningar) men endast några har konstitutionellt styrelseskick. Detta styrelseskick innebär att maktutövningen i landet sker under och genom lagarna. Konstitutionen anger styrelseskickets formella struktur och beskriver balansen mellan statsmaktens centrala och andra nivåer. Den sätter gränser för statsmaktens räckvidd, ställer upp individuella rättigheter och skapar möjligheter för upprättelse om statsmakten skulle överskrida sina befogenheter. Konstitutionellt styrelseskick är vanligt i västvärlden.

I nästan alla länder som har en konstitution har också en institution som granskar befintliga och nya lagar. Strider lagen mot konstitutionen får den inte bibehållas.

Det finns två olika modeller för denna granskningsmakt:

    1. Lagprövning innebär att vanliga domstolar och specialdomstolar har en auktoritativ tolkning av lagen som godkänner eller inte godkänner lagar. Dessa domstolar har tre uppgifter: avgöra om en lag är konstitutionell, lösa konflikter mellan staten och medborgarna angående grundläggande friheter och att lösa konflikter mellan olika institutioner eller nivåer inom statsmakten. USA:s Högsta domstol t.ex. tillhör denna kategori.

    2. Den andra modellen för denna granskningsmakt är författningsdomstolar. Dessa domstolar är särskilda domstolar som inte tillhör den normala juridiska processen. De kan uttala sig generellt i konstitutionella frågor. Domstolarna är mer politiska och mindre juridiska än t.ex. USA:s Högsta domstol vilken finns överst i den vanliga domstolshierarkin. I Europa är författningsdomstolar vanligt.

Sveriges grundlagar

Men Sverige har varken lagprövning eller författningsdomstolar vilket landet är ganska ensam om. Det finns dock ett organ Lagrådet som politikerna kan skicka en ny lag till för att få synpunkter, men behöver inte ta hänsyn till vad lagrådet anser om den nya lagen.

I Sveriges konstitutionella styrelseskick ingår dessa 4 grundlagar: 

    1. Regeringsformen

    2. Tryckfrihetsförordningen

    3. Yttrandefrihetsgrundlagen

    4. Successionsordningen

Dessa lagar talar om hur den politiska makten skall delas mellan statschefen, regeringen och riksdagen. De reglerar hur statschefen, regeringen och riksdagen skall tillsättas och arbeta samt att landets medborgare har vissa fri- och rättigheter.

Grundlagar, till skillnad från vanliga lagar, kan, enligt regeringsformen 8 kapitel 4 §, bara ändras genom två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Detta för att förhindra att en tillfällig riksdagsmajoritet skall kunna ändra dessa utan att folket i ett demokratiskt val skall kunna säga sin mening om grundlagsändringen.

Enligt regeringsformen 8 kapitel 15 § kan en minoritet på 1/3 av riksdagens ledamöter begära en folkomröstning om ett förslag till grundlagsändring. Detta under förutsättning att riksdagen har antaget förslaget till grundlagsändring en första gång och att en framställan om folkomröstning har begärts inom femton dagar från det att riksdagen antog förslaget.

Om antalet nej-röster, i folkomröstning, är fler än hälften av dem som röstat i det samtidigt hållna riksdagsvalet faller den föreslagna ändringen. Den nya grundlagsutredningen föreslår att inte de lämnade röster i riksdagsvalet som är blanka och ogiltiga skall räknas med.

Denna paragraf infördes 1980 men riksdagen har ännu inte tillämpat denna folkomröstningsmöjlighet (riksdagsvalet 2010). Regeln fungerar framför allt som en påtryckning på riksdagspartierna att gemensamt komma överens vid grundlagsreformer.

Tanken att skydda landets medborgare inte bara från andra medborgare utan även mot staten spreds från England (1689), Frankrike (1789), USA (1791) och till Sverige i Tryckfrihetsförordningen 1766.

Kommunallagen, som inte är en grundlag, reglerar den kommunala självstyrelsen i Sverige. Utöver kommunallagen ingår i kommunallagstiftningen Lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting och kommunfullmäktige, Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting och Förvaltningslagen. 

Regeringsformen

"All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna." Detta utdrag ur regeringsformens inledning beskriver hur Sverige styrs. 

Demokratin

Folkstyrelsen bygger på lika och allmän rösträtt. För att den politiska demokratin skall fungera tillförsäkras alla medborgare: 

    1. Yttrandefrihet

    2. Informationsfrihet

    3. Mötesfrihet

    4. Demonstrationsfrihet

    5. Föreningsfrihet

    6. Religionsfrihet

Yttrande- och informationsfriheten får bara begränsas när rikets säkerhet är i fara samt inom näringsverksamhet.

Mötes- och demonstrationsfriheten får bara begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomster och för att förhindra trafikproblem. Begränsning får ske också vid hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får bara begränsas endast när sammanslutningar är av militär eller liknande natur eller vid förföljelse av folkgrupp av viss ras, hudfärg eller etniskt ursprung.

Riksdagen

Det är riksdagen som stiftar lagarna och är folkets främsta företrädare. Riksdagen (konstitutionsutskottet) skall vidare granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses vart fjärde år genom fria, hemliga och direkta val. Genom röstning på parti med möjlighet att avge särskild personröst väljs 349 ledamöter. Rösträtt vid val till riksdag har den som är 18 år senast på valdagen och är svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i Sverige. 

Statschefen

Konungen eller drottningen är Sveriges statschef, enligt successionsordningen. Sveriges statschef skall vara svensk medborgare och fyllt 18 år.

Statschefen skall av regeringen hållas informerad om rikets angelägenheter. Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.

Sveriges statschef har straffrättslig immunitet. Andra medlemmar av kungafamiljen kan åtalas och straffas om de begår brott, som till exempel fortkörning eller parkeringsböter.

Är statschefen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.

Finns det ingen från kungahuset kvar som kan vara statschef utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare. Detsamma gäller när statschefen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej har fyllt 18 år.

Regeringen

När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Sedan överlägger talmannen med vice talmännen och avger ett förslag till riksdagen. Inom fyra dagar skall riksdagen ha tagit en ställning till förslaget. Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget förkastas det annars är förslaget godkänt. Om riksdagen förkastar förslaget fyra gånger skall nyval till riksdagen utföras.

Regeringen styr riket men är ansvariga inför riksdagen. Regeringen består av statsminister och övriga statsråd.  Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Dessa departement förbereder regeringens förslag som riksdagen skall besluta och regeringen skall se till att dessa beslut genomförs. 

Primär- och landstingskommuner

I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Ändringar i indelningen av landet i kommuner samt grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer bestäms i kommunallagstiftningen. Även den kommunala beskattningen och föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden bestäms i kommunallagstiftningen. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. 

Domstolar

För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Dessa skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och vara opartiska. Ingen myndighet får bestämma hur en domstol skall döma i ett enskilt fall eller hur domstolen i övrigt skall tillämpa rättsreglerna. 

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen infördes i Sverige första gången år 1766. "Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning."

Detta utdrag ur tryckfrihetsförordningens inledning beskriver svenska medborgares rätt att utgiva skrifter (som detta dokument). Men det var först år 1809 som tryckfriheten i Sverige fick så stor omfattning så att under första hälften av 1800-talet startades hundra nya tidningar (Aftonbladet 1830) i landet.

För att demokratin skall fungera bra anger tryckfrihetsförordningen att allmänna handlingar är offentliga (offentlighetsprincipen). Det finns angivit sju undantag från denna princip: 

    1. Hänsyn till rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation

    2. Hänsyn till rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

    3. Hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

    4. Hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott

    5. Hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse

    6. Hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

    7. Hänsyn till intresset att bevara djur- eller växtart

Offentlighetsprincipen gäller även för bilder och upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handlingen är allmän om den förvaras hos myndighet och anses som inkommen till eller upprättad av myndighet.

Den som utgiver skrift är inte skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur finnas på skriften. Om skriften utkommer regelbundet som en tidning skall det finnas en utgivare.  

Det är Justitiekanslern som övervakar tryckfriheten och åtalar om brott mot tryckfrihetsförordningen har gjorts. 

 Yttrandefrihetsgrundlagen

"Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst." Detta utdrag ur yttrandefrihetsgrundlagens inledning beskriver svenska medborgares rätt att uttrycka sina tankar.

Den som gör ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning är inte tvungen att ange sitt namn. Ingen myndighet får försöka ta reda på vem som har gjort t.ex. ett radioprogram eller vem som har lämnat uppgifter till den som har gjort t.ex. ett radioprogram.

Radioprogram och filmer skall ha en utgivare. Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en film ligger på utgivaren.

Det är Justitiekanslern som övervakar yttrandefriheten och åtalar om brott mot yttrandefrihetsgrundlagen har gjorts. 

Successionsordningen

I successionsordningen fastställs hur statschefen skall utses. Sveriges statschef blir Kung Carl XVI Gustaf:s manliga eller kvinnliga barn. Äldre syskon och äldre syskons barn har företräde framför yngre syskon eller yngre syskons barn.

Statschefen skall tillhöra den rena evangeliska läran (enligt den Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593), Svenska kyrkan. Om statschefen lämnar denna religion gäller inte dennes successionsrätten längre.

Kommunallagen

Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkanda kraft som är till nackdel för medlemmarna om det inte finns synnerliga skäl för det.

Kommuners och landstings befogenheter och skyldigheter på vissa områden finns det särskilda föreskrifter (ungefär ett 20-tal lagar).

Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att tillhandahålla får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet.

Grundlagsutredningen

Den 17 december 2008 lämnade grundlagsutredningen sitt betänkande "En reformerad grundlag SOU 2008:125" till justitieministern.

Utredningen föreslår följande:

Propositionen "En reformerad grundlag"

Den 2 juni 2010 antog riksdagen regeringens proposition 2009/10:80 "En reformerad grundlag" som vilande. För att den skall gälla måste den nya riksdagen 2010/2011 också anta propositionen.

Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras i syfte att ytterligare stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna.

Skyddet för den personliga integriteten stärks genom en ny bestämmelse om skydd mot betydande intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållanden.

Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning.

Vidare tydliggörs i regeringsformens målsättningsstadgande det allmännas ansvar dels för att barns rätt tas till vara, dels för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas.

Bestämmelserna om domstolarnas och andra offentliga organs så kallade lagprövning ändras. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.

Kommunernas särskilda ställning markeras, bland annat genom att det införs en bestämmelse som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.

En bestämmelse införs om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val.

Lagrådets granskningsroll stärks genom att dess granskningsområde utvidgas och granskningen görs obligatorisk.

I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet.

Ändringar i grundlag kräver att riksdagen fattar två likalydande beslut. Den 24 november 2010 antog den nyvalda riksdagen regeringens proposition 2009/10:80 "En reformerad grundlag" för andra gången. Den nya grundlagen infördes den 1 januari 2011.

Copyright © 1998-2012, Sören Odensåker. Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden.

Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman.