Välkommen till hemsidan som handlar om
HUR SVERIGE STYRS
Partierna
| Uppdatera
|
|
Historik
1800-talet
Sveriges nuvarande partisystem uppstod under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Partierna formades efter de ideologier som uppstod efter den franska revolutionen (liberala och konservativa partier) och den industriella revolutionen (socialistiska och agrara partier).
Partisystemets ursprung finns i behovet inom olika valda församlingar (riksdagen) att bilda sammanslutningar (kaderpartier) för att främja gemensamma intressen och bedriva verkningsfulla valkampanjer bland de utvidgade väljarskarorna. Detta på grund av den representativa demokratins framväxt under 1800-talet i framförallt Storbritannien men också i Skandinavien.
Ett kaderparti kännetecknas av att partiet saknar egentligt medlemskap eller ett parti som endast har en smal medlemsbas. Dess medlemmar är i huvudsak de små inre cirklar som har hand om ledningen av partiet på nationell och lokal nivå. De tidigaste partierna av denna form var liberala och konservativa partier i Europa t.ex. Storbritannien och Skandinavien.
I Sverige under 1809-1848 gällde idékampen, mellan konservativa och liberala grupper i riksdagen, om kungens ensamma makt och riksdagens svaga roll i styrningen av landet. De liberala ville öka riksdagens makt de konservativa ville förhindra detta. 1865 var liberalernas seger klar. En ny representationsreform infördes som innebar en övergång till en mer folkvald riksdag.
Detta innebar att nu bildades masspartier som var förankrade utanför parlamentet och som eftersträvade representation i parlamentet för att få sina intressen och mål framförda och helst införda i landet. Dessa partier kännetecknades av dess många medlemmar och att partiet var ett organiserat riksparti.
1889 bildades det första mass- och rikspartiet i Sverige, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti.
1900-talet
1902 bildades ett liberalt riksparti, Frisinnade landsföreningen. 1904 bildades det konservativa rikspartiet, Allmänna valmansförbundet.
Det har bildats många nya partier i Sverige under 1900-talet. Det har orsakats av besvikelse på centralmakten (regionala och lokala partier), på det sekulariserade samhället (religiösa partier), på demokratin (fascistiska partier), som protest mot byråkratin och välfärdsstaten (protest- och missnöjespartier) och mot en ohållbar ekonomisk tillväxt (miljöpartier).
En del nya partier har bildats efter utbrytningar från de etablerade partierna (t.ex. kommunistiska partier ur socialdemokraterna).
Det är ändå inte många nya partier som har fått tillräckligt med röster i riksdagsvalen för att komma in i riksdagen. Ett parti måste nämligen ha 4% av rösterna i hela landet eller 12% av rösterna i en valkrets för att få riksdagsmandat. Det är bara 4 partier som har kommit in i riksdagen under de senaste decennierna. Miljöpartiet de gröna 1988, Kristdemokraterna 1991 (de kom egentligen in i riksdagen 1985 genom valsamverkan med Centerpartiet, Alf Svensson fick då en "centerpartistisk" riksdagsplats) och NyDemokrati kom också in i riksdagen 1991 men förlorade sina riksdagsplatser redan i nästa val 1994 och Sverigedemokraterna 2010.
2000-talet
Idag diskuteras allmänt att nuvarande partistruktur inte passar till dagens samhälle, informationssamhället. Antalet medlemmar i partierna har sjunkit under de senaste åren. Men det beror inte på att människor är mindre engagerade idag, utan därför att människor engagerar sig istället i organisationer som arbetar utanför riksdagen och som försöker att påverka samhället i en speciell fråga. Miljöorganisationer, människorättsorganisationer och organisationer för djurens rättigheter är exempel på sådana organisationer.
Många av dessa nya organisationer kännetecknas av en informell struktur, starkt kritisk till det politiska systemet, engagerar sig endast i en fråga, okonventionell deltagarstil, i grunden handlar det om värderingar, gruppen agerar globalt, motiven är expressiva (ockupationer, strejker och blockader) och deltagarna tillhör de yngre åldrarna.
Detta borde vara en utmaning för de etablerade partierna att hitta en struktur som tillfredställer människorna i sina nya behov av samhällsengagemang.
Partisystemets uppgifter
Partisystemet har fyra uppgifter:
- Kanalisera (ta upp) folkets åsikter så att det kan fatta beslut som folket önskar.
- Vara pådrivare (propagera) för nya åsikter och fatta för landet viktiga beslut (som ibland, för den enskilde individen, kan tyckas vara negativt fattade beslut).
I Sverige röstar vi mer på parti än på person men under senare år, genom utökad möjlighet till personval, blir partiernas tredje uppgift mer uttrycklig i Sverige nämligen att:
- Vara en valapparat för en politiker som vill bli t.ex. riksdagsman.
- Vara beredd att "ta över" landets styrelseorgan (t.ex. regering). Det är partierna som tillhandahåller ledare till de politiskt tillsatta posterna i samhället.
Partiprogram
Här återges kortfattat information om Sveriges sju riksdagspartier. Partiprogrammen är utgångspunkten i denna beskrivning. Partiprogrammen som fastställs av partiernas högsta beslutande organ samlar partiernas idéer hur Sverige skall styras och utvecklas.
Utöver riksdagspartierna anges vilka partier som är registrerade för att ställa upp i riksdagsvalet 2010. Det finns ytterligare partier som enbart ställer upp i EU-valet, landstingsvalen och/eller kommunalvalen i Sverige, dessa partier behandlas inte i detta dokument.
Centerpartiet
Partiet bildades 1913 under partibeteckningen Bondeförbundet och redan då beslutades om att partiet skulle vara ett centerparti i svensk politik. 1957 ändrade partiet namn till Centerpartiet. Partiet har fyrklövern som partisymbol sedan 1942.
Partiprogrammet (idéprogrammet) antogs av partiets riksstämma i Västervik den 19 juni 2001.
Grunden för partiets politik är att alla människor är jämlika. Varje människa har samma rättigheter och samma skyldigheter, oavsett kön, livsåskådning, sexuell läggning, boende, etnisk eller social bakgrund.
Mänskliga fri- och rättigheter har inga gränser. Inga kulturella. Inga nationella. Inga geografiska. Människors olikhet är en rikedom.
Ekohumanism
Centerpartiets ideologi sammanfattas i begreppet ekohumanism.
Den förenar humanismens respekt för människovärdet och tro på varje människas möjligheter med ekologins insikter om de villkor naturen ger för människa och samhälle.
Centerpartiets samhällssyn präglas av en stark tilltro till individer i samverkan.
Ur denna idébas formas Centerpartiets praktiska politik.
Det finns ett antal centrala värden som sammantaget kännetecknar Centerpartiets politik:
- Självbestämmande
- Livskvalitet
- Lika möjligheter
- Företagsamhet
Självbestämmande
Centerpartiet vill stärka varje människas självbestämmande, eller egenmakt, - helt enkelt ge henne makt över sitt eget liv. Det kräver en politik för att motverka stora byråkratiska system samt en ambition att inte detaljstyra människors vardag. Samtidigt måste politiken med styrka försvara den enskilda människans rätt gentemot exempelvis stora kapitalintressen. Personligt ägande är en viktig grund för självbestämmande.
Principen om att stärka självbestämmandet bör tillämpas också när man fattar gemensamma beslut. I små grupper och sammanhang är det lättare för människor att vara delaktiga och ha inflytande. Makten är svårare att påverka ju längre bort den finns. Den blir också mer anonym. Därför ska beslut fattas så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Människors egna frivilliga nätverk ska så långt det är möjligt hantera sina egna problem. När inte det räcker vill Centerpartiet i första hand använda den lokala demokratin. Det lokala demokratiska självbestämmandet ska stärkas i förhållande till högre beslutsnivåer.
Livskvalitet
All politik måste utgå från människans längtan efter glädje och meningsfullhet i tillvaron. Målet är att ge utrymme för människor att själva förverkliga sin idé om det goda livet. Därför måste det vara möjligt att själv styra över sin tid och ha möjlighet att utvecklas som människa. En politik för livskvalitet utgår från en helhetssyn på människan som en biologisk, social, andlig och kännande varelse.
Det är viktigt att samhället inte bara har materiella mål. Självbestämmande, trygghet och utvecklingsmöjligheter är viktigt för att skapa helhet och sammanhang lokalt. Så kan delaktighet och tillit växa, vilket gör det möjligt att forma helhetslösningar på alla nivåer i samhället.
Dessa lösningar måste syfta till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. En god livsmiljö, med fungerande kretslopp, är en avgörande förutsättning för livskvalitet.
Lika möjligheter
Centerpartiet grundades som en folkrörelse med rötterna i en stark övertygelse om social rättvisa, och i kamp mot utanförskap och förtryck. Tanken på rättvisa och lika möjligheter är alltjämt en bärande idé för Centerpartiet.
Centerpartiets rättvisesyn handlar om jämlikhet, men inte likformighet. Var och en ska ha likvärdiga möjligheter att forma sina livsprojekt, och utifrån egna förutsättningar kunna växa som människa. Detta kan uttryckas som lika möjligheter att vara olika och det betyder till exempel att normer och system som är måste förändras. Kvinnors flertusenåriga underordning måste brytas. Olika etniska grupper behandlas ojämlikt. Beroende på grupptillhörighet - ibland självvald, ibland påtvingad - diskrimineras individer. Varje människa ska respekteras för den hon är, inte för vilken grupp hon tillhör. Det innebär likaså att olika landsändar, eller världsdelar, ska ges likvärdiga villkor att utvecklas.
För att möjliggöra för alla individer, såväl män som kvinnor, att växa och ta ansvar krävs att den könsmaktsordning som finns i samhället bryts och att den patriarkala ordningen hävs. För Centerpartiet innebär feminismen ett gemensamt ansvar för kvinnor och män att förändra samhället utifrån såväl individ- och samhälls- som symbolnivå. Den förordar åtgärder för att göra upp med kollektiva orättvisor samtidigt som den stärker den enskilde individen för att forma det slutgiltiga valet av livsprojekt. Genom ett feministiskt perspektiv skapas förutsättningar för ett samhälle där såväl kvinnor som män får utvecklas och där systemen inte könsmässigt styr fördelning av makt och resurser. Avgörande för att kvinnor ska kunna ta makt är att vi gör upp med den objektifiering av kvinnor som finns. Om kvinnor ses som objekt är det svårt att bli ett subjekt som tar makt.
Det yttersta målet är att uppnå frihet för både män och kvinnor, också frihet från de normer och strukturer som formar det sociala könet för såväl kvinna som man. Detta perspektiv kan sammanfattas i begreppet centerfeminism.
En politik för lika möjligheter måste syfta till en grundtrygghet för alla, för att var och en ska kunna uppleva frihet.
Företagsamhet och entreprenörskap
Samhällets utveckling är beroende av människors företagsamhet och skapande förmåga. Det gäller ekonomi och företagande, men också välfärd, social omsorg och människans kulturella behov.
Politik får inte formas så att den kväver människors företagsamhet genom överdriven reglering eller beskattning. Men politiken får heller inte lämna människor i sådan otrygghet att ingen vågar satsa eller pröva nya vägar. Det är tilltron till människans egen skaparkraft som gör att Centerpartiet strävar efter att ge utrymme för företagsamma människor och entreprenörer i alla sammanhang. Så kan människor skapa ny livskraft och tillväxt.
Dessa värden är grunden för Centerpartiets vilja att decentralisera, att sprida makt, resurser och ansvar till enskilda människor och gemenskaper. Centerpartiet framhåller, som inget annat parti, kravet på likvärdiga livsvillkor i hela landet. Detta krav tillgodoses bäst i ett decentraliserat samhälle, präglat av närhet och småskalighet. För att människor i alla delar av världen ska ha likvärdiga förutsättningar krävs att den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga länder överbryggas.
Den representativa demokratin ska bygga på ett starkt lokalt självstyre. Bara de frågor som inte kan lösas på ett bra sätt lokalt bör hanteras av högre nivåer; i kommunen, regionen, staten, EU eller globalt. Ansvar och befogenheter bör föras från staten till regioner och kommuner. Det kommunala självstyret ska vara starkt och grundlagsfäst. Kommuner och landsting ska genom lagen ha möjligheter att förhindra statliga ingrepp i det lokala självstyret.
Folkpartiet Liberalerna
Partiet bildades 1902 under partibeteckningen Frisinnade landsföreningen som var en riksorganisation. Redan under 1800-talet fanns dock liberala samarbetsgrupper i riksdagen.
1934 bildades nuvarande Folkpartiet genom en sammanslagning av de frisinnade och andra liberala partier samt ett par mindre grupper. 1990 ändrar partiet sitt namn till Folkpartiet Liberalerna. Partiet har blåklinten som partisymbol.
Folkpartiets partiprogram antogs på landsmötet i Västerås 7-9 september 2007.
Liberalismen
Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.
Även om varje människa är unik, så förenas vi av vissa gemensamma andliga och materiella behov. Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka. Samtidigt har vi ansvar för att dessa rättigheter omfattar alla. Liberal individualism är därför oförenlig med en egoism där man bara ser till sig själv.
Liberalismen betraktar alla människor som jämlikar - men inte som lika. Kraven på jämlikhet betyder inte att alla skall leva likadant, utan att alla skall ha möjligheter att utvecklas som självständiga människor.
Den enskildes värdighet och integritet får inte kränkas. Staten skall behandla alla människor med lika hänsyn och respekt och skydda den enskildes rätt så länge hon inte kränker andra människors lika rätt. Detta skydd skall gälla mot offentliga och privata makthavare lika väl som mot fördomar och intolerans.
Ett liberalt idéparti
Liberala partier är idépartier. Den enskildes rätt är alltid viktigare än nationalitets-, klass- och gruppintressen.
Liberaler ser inte som sin uppgift att företräda vissa grupper. I stället står de upp för medborgaren i kontrast till dem som i första hand ser sig som företrädare för en viss samhällsklass, livsåskådning eller uppfattning om hur livet skall levas.
För att hävda detta medborgarintresse fordras personlig idealism och ibland mod för att gå emot makteliter, särintressen och fördomar.
Den växande människan
Alla människor skall ha många livschanser. Den enskilda människan har det yttersta ansvaret för att skapa och ta tillvara utvecklingsmöjligheter för sig själv och sin omgivning. Politiken kan aktivt bidra till att människors makt över sin tillvaro ökar och att möjligheterna ständigt förnyas.
Viktiga uppgifter är:
- att ge alla människor möjligheter att utveckla kunskap,
- att främja människors hälsa och att skapa fler livschanser för dem som drabbas av ohälsa eller funktionshinder,
- att bekämpa fördomar och diskriminering och bidra till ett samhälle som visar respekt för den enskilde,
- att svara för ett rättsligt och ekonomiskt skydd.
Frihet i gemenskap
Varje människa har en självklar rätt att sätta upp egna livsmål och välja vägar för att nå dem. Många livsmål kan bara uppnås i samverkan med andra. I ett liberalt samhälle präglas denna samverkan av andlig och materiell frihet. För att en civiliserad samverkan skall kunna utvecklas fordras dessutom nätverk som ger människor förankringar i tillvaron. Ingen mänsklig samverkan kan heller överleva om den inte tar hänsyn till de yttre begränsningar som natur och miljö sätter. Politikens uppgift är att skapa goda villkor och spelregler för en samverkan som ger människor frihet att växa.
Det handlar om:
- att främja odlingen av de idéer och övertygelser, kunskaper och känslor som bildar vår kultur,
- att stärka de nätverk som ger människor förankringar i tillvaron,
- att skapa goda spelregler för vår ekonomi,
- att värna luften, vattnet, marken, växterna och djuren i vår miljö.
Att förvalta medborgarnas förtroende
Demokratin är det enda politiska system som utgår från alla människors lika värde och ger medborgarna goda möjligheter att kontrollera makthavarna. Demokratin är det enda politiska system som ger individen skydd mot godtycklig maktutövning från myndigheternas sida och ger medborgarna möjlighet att på fredlig väg byta ut dåliga politiska ledare. Demokratins fortbestånd är inte garanterad bara därför att den är inskriven i grundlagen. Varje ny generation måste övertygas om att den är överlägsen alla andra styrelsesätt. De demokratiska institutionerna måste klara de nya utmaningar som politiken ställs inför. Politikens organisationsformer behöver ständigt utvecklas.
De viktiga uppgifterna är:
- att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt medborgarskap,
- att utveckla demokratin på kommunal, regional och nationell nivå i Sverige,
- att stärka demokratin i Europa,
- att arbeta för demokrati i hela världen.
Kristdemokraterna
Partiet bildades 1964 under partibeteckningen Kristen Demokratisk Samling. 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet. 1996 ändrade partiet namn till Kristdemokraterna. Partiet har en vitsippa som partisymbol.
Kristdemokraternas partiprogram (principprogram) antogs vid rikstinget 28 juni - 1 juli 2001.
Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats av den kristna traditionen.
Personalism
Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna helhetssyn på människan. Detta kallas för personalism.
Utifrån en personalistisk människosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och värdighet.
Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna och förvalta djur, växter och jordens resurser. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund.
En gemensam värdegrund
Med demokrati som statsform och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika möjlighet till inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri- och rättigheter kränkas. Därför behöver alla samhällen en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden, rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.
Förvaltarskap
Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl materiella som andliga värden. Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem. Människan bör därför ingripa i naturen med försiktighet och klok urskiljning. Andliga och kulturella värden utgör ett rikt arv, som behövs för att bevara och vidareutveckla en civiliserad identitet och samhörighet. All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle.
Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen
Människan är beroende av nära gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för relationer och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Individer, familjer och olika slag av minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar individers, familjers och naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter.
Den kristna etiken
För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik, som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit till lagstiftning ungefär som upptrampade stigar blivit till allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang med politiken, och orsaken till att vi kristdemokrater betonar etikens grundläggande betydelse för politik är det faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån för rätt och lagstiftning.
Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden (liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera), vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena.
Demokratin
Kristdemokratin bygger på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen eftersom den utgår från denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur.
Miljöpartiet de Gröna
Partiet bildades 1981 under partibeteckningen Miljöpartiet. 1985 ändrade partiet namn till Miljöpartiet de Gröna. Partiet har en maskros som partisymbol.
Miljöpartiet de Grönas partiprogram fastställdes på kongressen i 5-8 maj 2005.
Miljöpartiet de Gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar denna gröna politiska rörelse för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt.
Partiets vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras.
Partiets politik vilar på tre solidariteter:
- solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
- solidaritet med kommande generationer
- solidaritet med världens alla människor
Utifrån dessa tre solidariteter formulerar partiet en politik som uttrycks i ett antal grundläggande idéer:
Deltagande demokrati
Genom att decentralisera makten vill partiet stärka människors möjlighet till delaktighet. Partiet vill ha ett samhälle där makten utgår från folket och där fler är direkt delaktiga i de beslut som fattas. När människor ges inflytande och ansvar över sina liv och det samhälle de verkar i, föds lusten att engagera sig. Grunden för en deltagande demokrati är människors engagemang och en fungerande rättsstat. För att skapa engagemang och delaktighet krävs att samhället uppmuntrar kritiskt tänkande och ifrågasättande. Människans förmåga att tänka annorlunda och bryta idéer mot varandra i ett fritt och jämlikt samspel är central i en deltagande demokrati.
Ekologisk insikt
Människan är en sårbar del av ett känsligt ekologiskt system där allt hänger samman. Försiktighetsprincipen innebär att vi måste hantera naturen med stor varsamhet och vara ödmjuka inför vår egen ofullständiga kunskap om alla dess samband. Vi människor måste ta ansvar för att förvalta jordens resurser i balans med naturen så att den biologiska mångfalden bevaras. Partiet anser att allt liv har ett värde i sig, oberoende av dess nytta för människan. När människan håller sig inom de ramar naturen ger finns grunden för goda livsförutsättningar och en hållbar välfärd.
Social rättvisa
Alla har samma rätt till en grundläggande social och materiell trygghet, en trygghet som ska ge goda förutsättningar att skapa sig ett meningsfullt liv. En god samhällsutveckling förutsätter trygga människor som vågar satsa och skapa. Samhället ska överbrygga ekonomiska klyftor och erbjuda utbildning som ger alla möjlighet att delta i demokratin och få ett meningsfullt arbete. Vård och omsorg ska utgå från individens önskemål och behov. Jämställdhet ska genomsyra allt arbete.
Barnets rättigheter
Barnets rättigheter måste tillgodoses utifrån barnets egna utgångspunkter och få stort utrymme i allt beslutsfattande. I en barnvänlig värld tillgodoses barnets grundläggande behov av kärlek, mat, sömn, trygghet, utveckling, kultur och hälsa. Barn och unga ska ha möjlighet att i växande grad påverka samhället och det som sker runtomkring dem. All samhällsplanering ska utgå från barnets bästa och FN:s barnkonvention. Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en trygg uppväxt, sin eller sina vårdnadshavares tid och ansvar och rätt till en god utbildning. Det är viktigt att man i frågor som rör umgänge och vårdnad alltid ser till barnets bästa, och inte i första hand utgår från vårdnadshavarnas eller föräldrarnas rättigheter.
Kretsloppsekonomi
Partiet vill bygga ett samhälle där ekonomin utgår från sociala och ekologiska hänsyn, ett samhälle där resurser fördelas rättvist och där hänsyn tas till djurens välfärd och naturens begränsningar. Det innebär att partiet sätter den ekologiska balansen och människors och djurs välbefinnande före kortsiktig ekonomisk vinning. Ekonomisk utveckling måste ske inom naturens ramar, utan att människor slits ut. Partiet anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjlig eller eftersträvansvärd. Partiet förespråkar ett ekonomiskt system där vi lever på avkastningen av naturresurserna, i stället för att ständigt tära på dem. Vi måste lära oss att leva på ett sätt som är möjligt för alla, nu och i framtiden. Tron på människans skaparkraft och kreativitet är grundläggande för partiets syn på ekonomi. Ett företagande med delaktighet och personligt ansvar gör det möjligt att skapa mer än endast ett ekonomiskt värde.
Global rättvisa
En trygg värld är en plats där varje människa har sina grundläggande sociala, ekonomiska och politiska rättigheter tillgodosedda. I en rättvis värld är resurserna likvärdigt fördelade. Vi har bara en jord och vi är alla beroende av varandra. Vår livsstil påverkar andra människors möjligheter. Partiet vill verka för en rättvis och miljömässigt hållbar fördelning av jordens resurser. Partiet bejakar fritt kulturutbyte med möjlighet att arbeta och studera var man vill. Människor som behöver fly ska ha rätt till asyl. Partiets långsiktiga mål är att alla ska få bo och verka var helst i världen de önskar.
Ickevåld
Partiet tror på ickevåld som en metod till förändring, då fred för partiet inte bara är målet utan också vägen. Partiet tror på ickevåld som en metod för att hantera konflikter. Partiet vill att det internationella samarbetet ges förutsättningar att arbeta våldsförebyggande, genom att arbeta mot konfliktorsaker av ekonomisk, ekologisk eller kulturell karaktär. Partiet kräver en nationell och global nedrustning av alla militära vapen. En värld i fred är en förutsättning för rättvisa mellan människor och ett långsiktigt hållbart samhälle.
Jämställdhet och feminism
Kvinnor och män bemöts olika utifrån konstlade krav och förväntningar på sig själva och på varandra, bland annat på grund av stereotypa uppfattningar om könen. Detta försvårar för människor att utvecklas som fria individer. Den ojämställdhet vi ser i samhället i dag, där mannen är strukturellt överordnad kvinnan, beror bland annat på konstruerade könsnormer. Feminism betyder att vi insett samhällets rådande könsmaktsordning, och att vi vill förändra den. Partiet vill arbeta för ekonomisk, social och politisk likställighet mellan kvinnor och män. Jämställdhet är när alla människor oavsett kön är fria att göra sina livsval utan att begränsas av könsnormerna. Det krävs radikala förändringar i samhället och ökad acceptans för människor som, utan att skada andra, väljer att bryta mot normer och konventioner.
Djurens rättigheter
Människan måste respektera djurs naturliga beteenden och skapa förutsättningar för dem att leva efter sina naturliga mönster. I dag behandlas djur mer som handelsvaror än som kännande varelser. Människan har ett moraliskt ansvar att skapa ett samhälle som värdesätter och tar hänsyn till djuren. I ett samhälle som respekterar och är solidariskt med djur har djuren rätt att få utlopp för sina naturliga beteenden och de slipper utsättas för lidande.
Självtillit och självförvaltning
Självtillit innebär att kunna lita till sina grundläggande resurser och möjligheter. Småskalig, lokal och decentraliserad produktion måste öka på bekostnad av centralisering. Länder, regioner och människor ska ta tillvara lokala möjligheter att klara av basförsörjning av mat och energi. Motmakten till en allt mer skenande globaliserad ekonomi ligger i ett starkt lokalsamhälle som producerar och konsumerar sina egna livsmedel. Människan har behov av delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap och kan inte reduceras till en egoistisk aktör på en marknad. Självförvaltning och kooperativa organisationsformer är viktiga medel för att i större utsträckning ta till vara hela människan som individ och social varelse.
Frihet
Genom rätten till lika möjligheter och olika levnadsuttryck utvecklas människor till självständiga individer. Mänsklighetens mångfald är en del av samhällets drivkraft. Partiet menar därför att människor måste vara fria att utvecklas utan att bli förtryckta av fördomar. Partiet värnar därför rätten att vara olik. Människor ska kunna leva fria från utseende- och rollmallar och ha rätt att vara den de är, leva på det sätt de önskar och älska dem de älskar. Partiet arbetar för ett samhälle som är fullt tillgängligt för funktionshindrade, jämställt mellan könen och ickediskriminerande avseende etnisk bakgrund, livsåskådning, sexualitet och ålder. Den grundläggande friheten ger människan möjlighet att åtnjuta livskvalitet, vilket är målet för partiets frihetspolitik.
Långsiktighet
Grön politik innebär att tänka och handla långsiktigt. Den frihet och solidaritet som partiet vill ska prägla dagens samhälle ska gälla också för uppväxande barn, barnbarn och kommande generationer. Ingen har rätt att rycka undan livsförutsättningarna för dem som kommer efter. Långsiktighet kräver stora förändringar av dagens system, liksom att individen tar ett personligt ansvar för sin livsstil.
Moderata Samlingspartiet
Partiet bildades 1904 under partibeteckningen Allmänna Valmansförbundet. Partiet har ändrat namn 1938 till Högerns Riksorganisation, 1952 till Högerpartiet och 1969 till Moderata Samlingspartiet. Partiet har ett blått M som partisymbol.
Moderaternas handlingsprogram (partiprogram) antogs på partistämman i Gävle den 25-28 oktober 2007.
Vår tids arbetarparti
Handlingsprogrammet är skrivet med mäns och kvinnors frihet som utgångspunkt. I fokus står människans förmåga att växa av egen kraft, hennes vilja att ta ansvar för sig själv och sina närmaste. Därför sätter den moderata politiken alltid människan före systemen.
Handlingsprogrammet tar inte upp alla delar i moderaternas politik men syftar till att beskriva våra ambitioner.
Moderaterna är vår tids arbetarparti och vill ge fler människor möjlighet att delta i arbetsgemenskapen. Ett eget arbete är viktigt både för individens självbestämmande och hennes möjlighet att kunna stå på egna ben.
Att ha ett arbete handlar inte bara om den enskildes och Sveriges välstånd, utan lika mycket om att känna sig behövd och vara en del av en arbetsgemenskap.
I dagens Sverige bär alltför många människor på känslan av att inte komma till sin rätt.
Frihet att bestämma själv
Både män och kvinnor ska få ökad makt över sina egna liv. Den politiska omfattningen måste minska och politiken fungera bättre där den behövs. Det är också viktigt att förändra attityder och synsätt som begränsar människors möjligheter att få leva efter eget huvud. Sammantaget ger det människor större möjligheter att påverka sin egen vardag och skapa balans i livet.
Moderat politik bygger på de liberala och konservativa idéer som har visat sig vara de mest framgångsrika för att skapa en utveckling som kommer alla till del. I ett fritt samhälle finns de bästa förutsättningarna för ett växande välstånd.
Äganderätt och marknadsekonomi är avgörande för friheten och en förutsättning för demokrati. De ger möjligheter för människor att förverkliga sina livsplaner i frivilliga samarbeten med andra.
Ett fritt näringsliv är en central del i den svenska modellen och i den utveckling som gjort Sverige rikt. Företagande, konkurrens och valfrihet är krafter som utjämnar skillnader mellan människor och bidrar till ett samhälle som präglas av gemenskap och solidaritet.
Ansvar för varandra
Friheten ger stora möjligheter men ställer också krav på den enskilde. Alla måste ta ansvar för såväl hur man väljer att leva sitt eget liv som för andra. Tillsammans har alla människor ett grundläggande ansvar för att hjälpa och stödja dem vars krafter inte räcker till.
Kraften i det civila samhället ska inte underskattas. Avgörande för människans känsla av mening och trygghet är att det finns starka sociala band till människor i ens omgivning. Ett aktivt föreningsliv, forum för ideellt arbete, gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller utöva sina fritidsintressen spelar stor roll för värmen i ett samhälle. Det skapar trygghet och ger möjligheter att växa.
Även ett starkt och väl fungerande civilt samhälle behöver en god offentlig välfärd. Politiken ska varken osynliggöras eller bli allomfattande, utan vara stark när den verkligen behövs. En modern syn på människans möjligheter ser en viktig bundsförvant i politiken.
Miljöpolitik för en ny tid
En modern miljöpolitik vilar på marknadsekonomisk grund. En stark ekonomi och tillväxt är förutsättningar för att finna lösningar på miljöutmaningarna. Internationellt samarbete, en svensk miljöpolitik i framkant och personligt ansvarstagande parat med insikt om det gemensamma förvaltarskapet, är viktiga delar för att förbättra miljön på bästa sätt.
En allt mer miljövänlig teknik kan utgöra grunden för en långsiktigt hållbar och stabil ekonomisk tillväxt. Sverige har redan nått långt och ska fortsätta utvecklas till att bli ett av världens främsta länder inom forskning, utveckling och tillämpning av ny miljövänlig teknik. I detta ligger också en stor exportmöjlighet.
Sverige en del av omvärlden Sveriges miljö är sammanbunden med andra länders arbete. Åtgärder som genomförs här hemma får återverkningar på andra länders miljö, på samma sätt som deras miljöpolitik får konsekvenser på den svenska miljön.
Den svenska miljöpolitiken ska präglas av en helhetssyn. Sverige ska inte stanna vid de gemensamma internationella överenskommelserna, utan vara förebild och driva på utvecklingen på den internationella arenan. Sverige ska inte heller genomföra åtgärder på hemmaplan som leder till kraftigt höjda utsläpp i vår omvärld.
Europeiska Unionen (EU) är det främsta instrumentet för en bättre miljö i Sverige, i Europa, men också i världen. EU bör genom satsningar på forskning och utveckling bidra till att miljöföroreningarna begränsas, inte minst i form av förutsättningar för säker kärnkraft och alternativa energikällor för minskade koldioxidutsläpp.
Människors lika värde
Till grund för friheten ligger människors lika värde. Alla ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter. Denna jämlikhet gäller samtliga människor oavsett ålder, etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, åsikt, funktionshindrade eller kön. Ingen människa ska behöva styras av andras fördomar eller förutfattade meningar.
Det är viktigt att människors lika värde också avspeglas mellan könen. Länge styrdes familjelivet, samhällslivet och yrkeslivet helt på männens villkor. Mycket har hänt sedan dess. Sverige ligger i dag i framkant vad gäller mäns och kvinnors inflytande, delaktighet och likhet inför lagen.
Samtidigt finns det alltjämt många områden där det återstår problem. Där betraktas kvinnor inte främst utifrån de personer de är, utan snarare utifrån de föreställningar som finns om kön. Arbetsmarknaden, sjukvården och det egna hemmet är exempel på områden där jämställdheten kan bli bättre. Det är både en politisk och medmänsklig uppgift att förändra detta.
Den fria ekonomin
Det övergripande målet för moderat politik för arbete är att öka välståndet och tryggheten i Sverige. Fler människor ska ges möjlighet att komma in i arbetets gemenskap och slippa stå utanför.
Välståndets grund är den fria företagsamheten. Samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta, förmåga att ta ansvar, uppfinningsrikedom och mod att investera i framtiden. Sverige har på många sätt tagit vara på dessa drivkrafter. Dessvärre tas inte potentialen hos alla dem som i dag står utanför arbetsmarknaden tillvara.
Det är av avgörande betydelse att svensk ekonomi får bättre förutsättningar. Det sker bland annat genom bättre villkor för företagande, sänkta skatter och minskad byråkrati. Sverige behöver också bli bättre på att främja och dra nytta av innovationer samt få till stånd en ansvarsfull och långsiktigenergipolitik.
Lägre skatter för fler jobb
Det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Att få behålla mer av sin inkomst ger större makt över den egna vardagen och fungerar som en drivkraft för viljan att arbeta mer, utveckla sin kompetens och förbättra sin yrkeskarriär.
Skatterna ska framför allt sänkas i de fall de hindrar nya jobb att växa fram. Syftet är att bryta bidragsberoendet och att fler ska kunna leva på sin lön. Skatter och bidrag påverkar på ett sätt som gör att det lönar sig allra sämst att arbeta för dem med låga inkomster. Därför ska huvuddelen av skattesänkningar riktas mot låg- och medel¬inkomsttagare. Utöver detta bör tjänstesektorn ges skattelättnader för att den ska kunna växa och uppnå sin fulla potential.
Nolltolerans mot brott
Brott innebär en kränkning av människors frihet, hälsa och rätt till sin egendom. Konsekvenserna av våld, droger och kriminalitet inskränker människors makt över sina egna liv. Brottslighet ska därför aldrig tolereras och det ska råda nolltolerans mot icke medicinskt bruk av narkotika.
En av statens mest grundläggande uppgifter är att säkra medborgarnas trygghet och säkerhet. Lagarna och de rättsvårdande myndigheterna ska skydda människor från övergrepp. Medborgarnas frihet förutsätter att brottsligheten bekämpas genom ett rättvist, förutsebart och proportionerligt rättssystem.
Grundprinciperna ska vara att svensk lag gäller lika för alla; att brott ska straffas och att hela straffskalorna ska utnyttjas.
Ett vitaliserat valsystem
Sverige är och ska förbli en demokratisk rättsstat. Det innebär att de som styr vårt land ska utses av medborgarna i allmänna och fria val och att makten ska utövas under lagarna.
Valsystemet behöver förnyas och vitaliseras i flera hänseenden. Under perioden 1970/1994 valdes riksdag, landsting och kommunfullmäktige vid samma valtillfälle och för tre år i taget. Detta var för korta mandatperioder och bidrog till en ökad kortsiktighet i det politiska beslutsfattandet.
Återgången till de fyraåriga mandatperioderna är positiv, men samtidigt blir den formella kontakten mellan väljare och valda alltför sporadisk om det tillåts förflyta fyra år mellan de allmänna valen. Den gemensamma valdagen bör avskaffas och tidpunkten för riksdagsval skiljas från tidpunkten för kommun- och landstingsval. Allmänna val ska därmed äga rum vartannat år.
Monarkin ska bevaras
Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en nationell symbol och samlande kraft just därför att den inte är partipolitisk eller utsedd i val.
Den enskildes skydd
I en demokratisk rättsstat är det viktigt att all makt utövas under lagarna. Grundlagen måste tillförsäkra varje människas alla grundläggande fri- och rättigheter. Det bör övervägas att förstärka rättsväsendets oberoende och lagprövning genom att införa en särskild författningsdomstol.
Staten och kommunerna ska vara försiktiga med att bedriva näringsverksamhet. Det är ett problem när staten både anger marknadens spelregler genom lagstiftningen och samtidigt uppträder som aktör på samma marknad. Allt offentligt företagande medför också en viss snedvridning av konkurrensen. Offentligt ägda företag uppträder i realiteten med den statliga eller kommunala beskattningsrätten som eget kapital.
Det kan finnas skäl för att staten är ägare i ett företag. Det är dock angeläget att regelbundet gå igenom den statliga företagsportföljen och bedöma om de skäl som en gång fanns för det statliga engagemanget fortfarande är giltiga.
Ett gott samhälle måste också garantera den enskilde oberoende från staten. Ett fritt och öppet meningsutbyte och respekt för den enskildes personliga integritet är grundläggande värden i en demokrati.
Socialdemokratiska Arbetarepartiet
Partiet bildades 1889 under partibeteckningen Socialdemokratiska Arbetare-Partiet numera Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Partiet har en röd ros som partisymbol.
Partiprogrammet antogs av partikongressen i Västerås den 6 november 2001.
Den demokratiska socialismens mål
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.
Socialdemokratin vill möta dagens utmaningar, nationellt och internationellt, med utgångspunkt i partiets värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet, genom egna politiska erfarenheter och i tillit till styrkan och bärkraften i det demokratiska samhället.
Frihet
Frihet betyder såväl frihet från yttre tvång och förtryck, från hunger, okunnighet och fruktan som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid.
De medborgerliga fri- och rättigheterna, allmän och lika rösträtt, tanke- och trosfrihet, yttrandefrihet och organisationsfrihet är nödvändiga, grundläggande förutsättningar för friheten, men de är inte ensamt tillräckliga. Ekonomiska och sociala skillnader skapar olika förutsättningar för medborgarna att bruka dessa friheter och för människors faktiska möjligheter att råda över det egna livet. Verklig frihet till delaktighet och utveckling förutsätter att människor frigörs ur ekonomiskt, socialt eller kulturellt underläge, och från beroendet av enskilda ekonomiska maktgrupper utanför demokratins kontroll.
Frihet handlar därför både om individuella fri- och rättigheter och om sådana samhälleliga strukturer, som ger individen faktiska möjligheter att växa och utvecklas och delta i samhällsarbetet på lika villkor med alla andra.
Jämlikhet
Jämlikhet är uttrycket för idén om allas lika värde, värdighet och rätt. Jämlikhet handlar om allas lika rätt att råda över det egna livet och påverka det samhälle de lever i.
Jämlikhet innebär däremot inte att alla ska vara och leva likadant. Tvärtom är kravet på jämlikhet ett krav på mångfald: Människor ska fritt kunna göra sina egna olika val och utveckla sin egen identitet utan att begränsas av föreställningar om hur man bör vara och utan att riskera att hamna i socialt underläge genom sina val. Jämlikhet förutsätter olikhet, men är oförenlig med klyftor.
Jämlikhet är frihetens förutsättning. I ett ojämlikt samhälle är de som drabbas av ojämlikheten ofrånkomligen mindre fria än andra att styra sina liv. Jämlikhet förutsätter en rättvis fördelning av de resurser, som har betydelse för denna människors frihet: ekonomisk styrka, utbildning, tillgång till kultur. Liksom frihet förutsätter jämlikhet sociala strukturer och ekonomiska villkor, som ger alla lika rätt och lika förutsättningar till utveckling och delaktighet.
Solidaritet
Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra. Det är i samspelet med andra som människor utvecklas som individer, känslomässigt och intellektuellt. Det är i samverkan med andra som människor bygger det samhälle, som formar villkoren för den enskildes liv. Detta ömsesidiga beroende nödvändiggör en ömsesidig hänsyn och respekt, och detta är solidaritetens kärna.
För dem som kämpar ur underläge är solidariteten ett stöd i kampen för rättvisa. För alla, oavsett egen styrka, är solidariteten förutsättningen för trygghet och gemenskap i det omgivande samhället. Trygghet och gemenskap kan endast födas ur tillit, aldrig ur strid och konkurrens.
Denna solidaritet kräver att alla efter sin förmåga gör sin insats och tar sitt ansvar för samhälls- och arbetsliv. Den kräver samtidigt att vi som medborgare ger varandra rätten till tryggad försörjning vid sjukdom, arbetsskada, ålderdom och arbetslöshet, till utbildning, vård och omsorg, till delaktighet i kulturen och till respekt för vars och ens värde som individ och samhällsmedborgare.
Frihet, jämlikhet och solidaritet utgör tillsammans grundvalen för det demokratiska samhället. På samma gång är det endast det demokratiska samhället, som kan förverkliga friheten, jämlikheten och solidariteten. Demokratin är själva grunden för socialdemokratins samhällssyn, och dess ideal måste prägla samhällslivet i hela dess omfattning - politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.
Sverigedemokraterna
Partiet bildades 1988 under partibeteckningen Sverigedemokraterna. Partiet har en blåsippa som partisymbol.
Vid riksdagsvalet 1988 fick partiet 1 118 röster, riksdagsvalet 1991 deltog inte partiet i hela landet men partiet fick 4 887 röster, riksdagsvalet 1994 fick partiet 13 954 röster och i riksdagsvalet 1998 fick partiet 19 624 röster vilket var 0,4 % av rösterna.
Principprogrammet (partiprogrammet) antogs av Sverigedemokraternas riksårsmöte den 8 maj 2005.
Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, nationalistiskt parti. Partiet har idémässigt låtit sig inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.
Nationalismen och önskan om ett demokratiskt styrelseskick utgör de mest grundläggande principerna i
Sverigedemokraternas ideologi.
Helt central för partiet är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund.
Varje samhälle bör vara byggt på en värdegemenskap, en minsta gemensam nämnare i form av grundläggande normer och
värderingar.
Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle, ett folkhem, präglat av trygghet, harmoni och solidaritet. Erfarenheter från vår historia och vår omvärld visar att de viktigaste faktorerna för att kunna skapa ett sådant samhälle är småskalighet, en fungerande rättstat, en stark gemensam identitet och grundläggande social rättvisa. Några
nyckelord i partiets politik är förvaltarskap, stabilitet, trygghet, kontinuitet och omtanke.
Partiets idéer utvecklas ständigt, men vilar ändå på en fast värdegrund. I kombination med en verklighetsanpassad omvärldsbeskrivning och förslag på hur den förda politiken bör förändras utgör denna värdegrund basen för vårt principprogram. Partiets hållning i dagsaktuella, sakpolitiska frågor presenteras mer utförligt i ett antal handlingsprogram.
Den nationalistiska principen
Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen, principen om en stat, en nation, är grundläggande för Sverigedemokraternas politik.
Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. De rådande omständigheterna i Sverige och i omvärlden omöjliggör att principen praktiseras till fullo. I många fall är nationerna vidare än statens territorium; så även för Sveriges del. Det lever ett betydande antal svenskar utanför Sveriges gränser, dock främst i vårt eget närområde. Dessutom lever här sedan lång tid tillbaka ickesvenska befolkningsgrupper, som till exempel samerna.
Staten är nationens territoriella bas och politiska centralmakt. Normalt brukar staten definieras som en samhällelig instans med monopol på våldsutövning, vars huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ordningen i samhället och skydda det från såväl inre som yttre hot.
Begränsad invandring
Sverige har genom århundradena upplevt ett antal invandringsvågor. Främst har det rört sig om ett begränsat antal invandrare från närliggande områden. Tendensen i modern tid har dock varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder. Ett uttalat mål att skapa ett pluralistiskt samhälle har medfört ett allvarligt hot mot den svenska nationen och dess homogena
sammansättning. Det råder ingen tvekan om att en sådan politik utgör en elakartad kränkning av den nationalistiska principen.
Principen omöjliggör inte invandring. Däremot måste invandringen hållas på en sådan nivå att den inte i grunden förändrar befolkningssammansättningen på så vis att etniska enklaver uppstår. När så ändå har skett finns det två möjliga lösningar: a) återvandring och b) assimilering, det vill säga att de, som invandrat, tar till sig majoritetskulturen och på sikt uppgår i nationen.
Människan
Alla människor är inte likadana. Vi skiljer oss åt på många sätt, inte minst beroende på var vi har vårt ursprung. Vi ser olika ut, talar olika språk, tillber olika gudar och använder oss av olika lösningar för olika problem. Det innebär inte att någon har rätt att förtrycka eller på annat sätt kränka en annan människas grundläggande rättigheter. Tvärtom är respekten för dessa rättigheter
en förutsättning för fred, frihet och rättvisa. Med varje rättighet ska dock följa en skyldighet. Utan skyldigheter kan inga rättigheter upprätthållas. Den som åberopar sina rättigheter ska också vara medveten om sina skyldigheter gentemot sig själv och andra. Vi är alla ansvariga för våra egna handlingar och konsekvenserna av dessa.
Familjen
Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har familjen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats. Förhållandet mellan man och kvinna, och deras barn, är den nödvändiga förutsättningen för harmoniska samhällsförhållanden. Familjen är samhällets innersta kärna och själva förutsättningen för den mänskliga fortplantningen, vilken
överallt utgör grunden för respektive nations fortlevnad. Familjens funktion som bas för samhället är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Familjen är kulturförmedlande och fostrande.
Hembygden
Samhällen, oavsett dess storlek, kan inte byggas ovanifrån. Ett samhälle är något som uppstår, därför att det finns ett mänskligt behov av gemenskap och identitet. Här är den lilla gemenskapen av särskild vikt. Hembygden och närmiljön har, vid sidan av familjen, stor betydelse för vår identitet.
Viktigt för Sverigedemokraterna är att människor ges möjlighet att leva i sin hembygd. Återigen måste politikens betydelse betonas. Marknaden kan inte garantera att hela Sverige får leva.
Fäderneslandet
Vikten av att förvalta arvet har redan påtalats. Kontinuitetens betydelse för stabilitet och identitet kan inte nog betonas. Förvaltarskapet omfattar mer än det kulturella arvet. Det är lika viktigt att värna landet, dess resurser och miljö. Naturen får inte betraktas som en outsinlig källa, där kortsiktiga vinstsyften leder till överexploatering. Landets resurser ska hanteras varsamt, så att vi med gott samvete kan lämna över till kommande generationer.
Lika angeläget är att försvara landet från yttre hot. Ett starkt försvar ska garantera att hela Sverige
kan försvaras.
Folkhemmet
Ett viktigt mål för Sverigedemokraterna är återskapandet av folkhemmet; det fria, öppna och demokratiska samhälle, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt.
Sverigedemokraterna förespråkar en klassisk demokratimodell, med inslag av brukar- och direktdemokrati, där ett minimum av värderingar läggs in i demokratibegreppet och där samtliga medborgare har samma rättigheter och skyldigheter. All makt ska utgå från folket. Demokratins kärna är medborgarnas möjligheter att tillsammans påverka sin situation. Utan demokratiska fri- och rättigheter, som gäller för alla, finns ingen demokrati.
Så länge Sverige har varit en stat i politisk mening har vi också haft monarkin som statsskick. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att den svenska statsbildningen gynnas av att Sverige även fortsättningsvis är en konstitutionell monarki, där regenten representerar kontinuiteten och stabiliteten i statsmakten. Folkets främsta företrädare är riksdagen, som ska väljas demokratiskt och utöva sin makt i enlighet med den demokratiska rättsstatens principer. Sverigedemokraterna förordar en utökad användning av såväl beslutande som rådgivande folkomröstningar, även på lägre nivå än statlig. Endast myndiga svenska medborgare ska ha rösträtt i allmänna val.
Om respekten för lagen ska kunna upprätthållas och om individuell rättskipning ska kunna undvikas är det viktigt att lagöverträdelser bestraffas hårt och snabbt, och att lagarna är i samklang med den folkliga rättsuppfattningen. Principen om allas likhet inför lagen är en förutsättning för upprätthållandet av rättsstaten.
Vänsterpartiet
Partiet bildades 1917 under partibeteckningen Sverges socialdemokratiska vänsterparti efter en utbrytning ur Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Partiet har ändrat namn 1921 till Sveriges kommunistiska parti, 1967 till Vänsterpartiet kommunisterna och 1990 till Vänsterpartiet. Partiet har ett vitt V i en röd, stiliserad nejlika som partisymbol sedan 2006.
Partiprogrammet antogs av Vänsterpartiets kongress 6–8 juni 2008.
Ett socialistiskt och feministiskt parti
Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internationellt och i Sverige. Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt mål: att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.
De socialistiska och feministiska idétraditioner, som vänsterpartiet är en del av och för vidare, bygger på övertygelsen om alla människors lika värde. Det är idétraditioner som hyllar förnuft och kritiskt tänkande och utgår från en tilltro till alla människors skapande förmåga. De ser kvinnor och män som självständiga, tänkande individer, kapabla att skapa sig själva som människor i samverkan med andra.
Vårt ekologiska förhållningssätt baseras på en insikt om att den samtida miljöproblematiken har sin huvudsakliga orsak i de specifikt kapitalistiska sociala och ekonomiska förhållandenas dynamik. Miljöförstöringen är idag inte främst en fråga om osäkra eller oavsedda konsekvenser av produktionen, utan om att produktionen är orienterad gentemot vinstmaximering oavsett dess sociala och ekologiska konsekvenser.
Vänsterpartiet vill omsätta denna insikt i politisk handling. Vi menar att en hållbar ekologisk utveckling är intimt förknippad med en hållbar mänsklig utveckling.
Klassamhället
Vi lever i ett världsomfattande kapitalistiskt klassamhälle. Klassuppdelningen bygger på människors olika förhållande till produktionen av varor och tjänster. Den stora majoriteten av världens kvinnor och män tjänar sitt uppehälle genom att lönearbeta – sälja sin arbetskraft – i privata företag eller i den offentliga sektorn. De äger inte så mycket kapital att det ger någon makt, de har ingen beslutanderätt över produktionen och de kontrollerar inte andras arbete. De utgör arbetarklassen. Mot dem står borgarklassen. Det är den lilla minoritet som äger och kontrollerar kapital i en sådan utsträckning att det ger en avgörande makt över samhället. De bestämmer över produktionen och kontrollerar andras arbete och de värden som det skapar.
Patriarkatet
Vi lever i ett samhälle som bärs upp av en maktstruktur grundad på kön: patriarkatet. Det är ett system som innebär mäns kontroll över kvinnors liv. Detta system överordnar män och underordnar kvinnor både samhälleligt och privat.
Det patriarkala maktmönstret genomsyrar förhållandet mellan könen på alla områden, i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövning och i de politiska församlingarna. Kvinnoförtrycket förekommer både öppet och dolt, medvetet och omedvetet. Det återskapas ständigt i nya former.
Patriarkatet är ingen biprodukt av kapitalismen utan en självständig maktfaktor i samhället.
Patriarkatet har sin materiella bas i reproduktionen, den sociala verksamhet där människor föder och fostrar nya generationer. Män som grupp utövar makt genom kontroll av kvinnors sexualitet och arbete både i familj och samhälle. I arbetsdelningen mellan könen framträder strukturen tydligt. Män och kvinnor gör olika saker och befinner sig på olika platser, vilket antas motivera att de betalas olika och har olika mycket makt.
Ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt
De två maktstrukturerna kön och klass beskriver människors relationer till varandra. Men vi måste förhålla oss till den materia som finns runt omkring oss och som vi är helt beroende av – vår planet. Kampen för en rättvis fördelning av naturresurser handlar om rättvisa och solidaritet och är därför sammankopplad med köns- och klassaspekterna.
Vi människor lever på en planet med begränsade naturresurser, vilket sätter ramar för vårt handlande. Graden av vår påverkan på naturen bestäms delvis av våra kunskaper och den tekniska utvecklingen, men vi kan inte överskrida ekosystemets bärkraft. Då drabbar det oss själva, kommande generationer och andra arter.
En orättfärdig värld
Vi lever i en orättvis, ohållbar och orimlig värld. I enlighet med det kapitalistiska systemets logik samlas allt större rikedomar i allt färre händer, medan det stora flertalet av världens människor hålls nere i fattigdom och ofrihet. Klyftorna vidgas, både inom länder och mellan rika och fattiga länder. Naturresurser plundras och miljön förstörs. Krig och förtryck medför ofattbara lidanden.
Kapitalismen har alltid varit gränsöverskridande. I detta avseende innebär dagens internationaliserade ekonomi inget nytt. Samtidigt framträder vissa drag allt mer tydligt. De transnationella företagen lägger under sig allt större marknader och allt mer makt. Informationstekniken har möjliggjort en gigantisk ökning av kapitalrörelser och kortsiktig spekulation. Avreglering och privatisering av gemensamma tillgångar har dragit in allt fler människor och allt fler sektorer av produktionen i världsekonomin. Fattiga länders möjlighet till utveckling undergrävs genom att de högutbildade dras till de stora företagen i västvärlden. Kapitalet utnyttjar varje skillnad i sociala rättigheter för att maximera sina vinster. Arbetare i olika länder ställs mot varandra. Fackliga rättigheter angrips och försämras.
Mänskliga rättigheter och folkrätt
Så länge mänskligheten funnits har det förts en kamp för rätten till ett bättre och jämlikare liv. De framsteg som följt på denna oförtrutna strävan gör att vi i dag kan tala om okränkbara mänskliga rättigheter. Deras betydelse har växt och satts på pränt i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Trots att dessa rättigheter ständigt förvägras människor över hela världen – även i vårt land – kan ingen regim i längden ignorera dem.
Barn har specifika behov, men de kan inte alltid uttrycka dem. Lika lite kan de föra sin egen talan för att stoppa kränkningar de utsätts för. Därför fastslås barns rättigheter i särskild ordning i Barnkonventionen. Vänsterpartiets politik skall utformas så att barnens bästa kommer i första rummet.
Respekten för de mänskliga rättigheterna skall vara grundläggande för all politik. Men mänskliga rättigheter praktiseras inte genom att de utlovats. De kan bara kan erövras och garanteras genom organiserade sociala rörelsers kamp för frigörelse och rättvisa.
Folkrätten, den internationella rättsliga praxis som reglerar förhållandet mellan stater, måste försvaras och fördjupas. När respekten för det nationella oberoendet undergrävs och det generella förbudet mot anfallskrig åsidosätts, då öppnas nya vägar för imperialistisk expansion. Alla beslut om militärt våld som en sista utväg för att skydda freden och de mänskliga rättigheterna måste fattas av FN. Det är viktigt att vid ställningstagande gällande internationella insatser inte bara förlita sig på FN mandat, en individuell bedömning måste ske i varje enskilt fall. När så behövs måste Folkrätten och FN-stadgan kunna hävdas gentemot
säkerhetsrådet för att stärka FN:s ställning.
Den politiska demokratin – ofullgången men ovärderlig
Demokrati byggs i ett historiskt givet politiskt, socialt och ekonomiskt sammanhang. Den kommer alltid att vara ofullständig och påverkad av sin tid. I det kapitalistiska samhället inskränks den politiska demokratin både direkt och indirekt av det odemokratiska ekonomiska systemet. För det stora flertalet åtföljs sällan de formella friheterna av motsvarande möjligheter att använda dem. Demokratiskt valda beslutsfattare anpassar sig till mäktiga ekonomiska intressen bortom folkets kontroll.
I en demokrati är medborgarna själva samhällets högsta beslutande instans. Denna folksuveränitet, utövad genom den fritt valda folkförsamlingen, parlamentet, har historiskt formats i och genom nationalstaten. Ett försvar av demokratin kräver i dag också ett försvar av den nationella självbestämmanderätten.
En demokratisk författning
Folkets politiska makt skall utövas av riksdagen, tillsatt genom allmänna, fria och rättvisa val där mandaten fördelas proportionellt mellan partier. Regeringen skall vara ansvarig inför riksdagen.
Några av den politiska demokratins viktigaste byggstenar är föreningsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. I kamp mot kungar och generaler, överklass och politisk reaktion, har folket tillkämpat sig den omistliga rätten att organisera opposition, delta i offentlig debatt, granska makthavarna och mobilisera till kamp genom möten, massmedia och demonstrationer. Den rätten skall försvaras, stärkas och fördjupas.
Gemensamt ägande och ekonomisk demokrati
Den avgörande makten i alla samhällssystem ligger hos dem som äger och kontrollerar produktionsmedlen – i det kapitalistiska systemet en liten minoritet av stora kapitalägare. Människors arbetskraft och skapande förmåga reduceras till varor. Vare sig politisk demokrati, utbyggd offentlig sektor eller fackliga rättigheter har kunnat upphäva det faktum att kapitalismen per definition är odemokratisk.
Under kapitalismen har ekonomins olika delar blivit mer och mer beroende av varandra, såväl nationellt som internationellt. Samtidigt leder det privata ägandet till en kortsiktig vinstjakt där börskurser blir viktigare än att utveckla produktionen. Detta visar på ett ökande behov av samhällelig, demokratisk samordning av ekonomin.
Ett socialistiskt samhälle
Den socialistiska samhällsomvandlingen är ett resultat av kapitalismens motsättningar och folkets kamp. Det är i kontrasten mellan samhällets strukturer och människans möjligheter vi ser nödvändigheten av en grundläggande samhällsförändring.
Socialismen är förverkligandet av ett ekonomiskt och politiskt demokratiskt system. Det socialistiska målet är människans frigörelse.
Det kapitalistiska systemet är inte bara oförmöget att lösa mänsklighetens stora problem; det är självt orsaken till många av dem. Kapitalismens grund är fåtalets ägande av och makt över produktionsmedlen, vilka styrs i eget vinstintresse. Det ekonomiska fåtalsväldet måste ge plats åt de arbetandes demokratiska förvaltning. Införandet av socialismen kräver kapitalismens avskaffande.
Övriga partier
Utöver de åtta riksdagspartierna är ytterligare 26 partier registrerade hos valmyndigheten inför riksdagsvalet år 2014.
Allianspartiet/Medborgarens röst |
Mosebackedemokraterna |
SPI-Svertiges Pensionärers Intresseparti |
Europeiska Arbetarpartiet-EAP |
Nationaldemokraterna |
Sjöbopartiet |
Feministiskt initiativ |
Nordisk Union |
Skattereformisterna |
Frihetspartiet |
Norrländska Samlingspartiet |
Skånepartiet |
Högerpartiet de konservativa |
Ny Framtid |
Sociala Partiet |
Junilistan |
Partiet.se |
Socialistiska Partiet |
Kommunistiska Partiet |
Piratpartiet |
Spritpartiet |
Landsbygdsdemokraterna |
Rikshushållarna |
Svenskarnas parti |
Libertas Sverige |
Rättvisepartiet Socialisterna |