Välkommen till hemsidan som handlar om
HUR SVERIGE STYRS
Riksdagen
| Uppdaterad
|
|
Inledning
Ordet parlament kommer från latinets parlamentum som betyder samtal om riket. Sveriges parlament kan spåras till år 1251 då den minderårige Valdemar kröntes till kung i Linköpings domkyrka. Enligt ett pergament skedde det ”i närvaro av rikets stormän och herrar”.
Moderna parlament har tre uppgifter att:
- representera folket,
- debattera samhällsfrågor och
- lagstifta.
Många parlament i världen har dessutom följande funktioner:
- utser regering,
- godkänner budgeten,
- granskar den verkställande makten och
- ger möjlighet till elitrekrytering och
- socialisation.
Representera folket
Parlamentet är representanten för folkets vilja. För att verkligen förstå parlamentens roll är det lämpligt att gå tillbaka till deras ursprung i medeltidens Europa. Deras syfte då var att representera de olika stånden, adeln, prästerna och borgarna. Sverige hade en ståndsriksdag mellan 1527-1866. Den innehöll adel, präster, borgare och bönder.
När ståndens betydelse växte under 1200 och 1300-talen började kungarna att rådfråga ståndens ledare i frågor som krig, förvaltning, handel och beskattning.
De europeiska parlamenten var alltså tidigt representativa men de hade inte den lagstiftande makten den hade kungen. Däremot hade USA:s kongress redan vid starten år 1776 den lagstiftande makten.
År 1866 omvandlades den svenska riksdagen till en representativ församling. Men det vara bara män med en viss inkomst eller egendom som hade rösträtt till Riksdagen. Först med rösträttsreformen 1907/1909 fick alla män rösträtt i Sverige. Men det fanns villkor för att få utnyttja sin rösträtt. Mannen var tvungen att vara myndig och vara en ”välfrejdad” man som var ordentlig, oberoende och fullgjorde sina medborgerliga plikter, det vill säga han gjorde sin värnplikt, betalade sin skatt och försörjde sig själv och de sina. Kvinnorna i Sverige fick vänta ända till år 1921 på sin rösträttsreform.
Debattera samhällsfrågor
I Storbritanniens parlament är debatten en viktig funktion. Debatten i kammaren är en ständigt pågående valkampanj. Den svenska riksdagen är däremot en mer arbetande församling.
Lagstifta
Det är utskotten i Sveriges riksdag som behandlar lagförslag och budgetförslag som undersöker generella frågor av allmänt intresse som granskar regeringsförvaltning och tidigare utgifter samt avger rapporter och gör rekommendationer.
Utser regering
Som regel är det parlamentet som utser regering. Den verkställande makten styr endast så länge som den har parlamentets förtroende eller åtminstone inte dess motstånd. Men som i USA, som har presidentmakt, väljs presidenten av folket och då kan inte som regel parlamentet avlägsna presidenten
Godkänner budgeten
En av parlamentens äldsta funktioner är att godkänna en statsbudget. Redan i monarkierna på 1200 och 1300-talen var kungen tvungen att få parlamentet med på att beskatta folket. I praktiken är det i regel den verkställande makten som förbereder budgeten som sedan parlamentet i många fall helt enkelt godtar utan stora ändringar.
Granskar den verkställande makten
Muntliga och skriftliga frågor är vanliga metoder för parlamenten att granska verkställande makten. I Sveriges riksdag får alla ministrar då och då besvara sådana frågor. Någon form av misstroendeförklaring kan parlamentet visa mot antingen enskilda ministrar eller bara mot regeringschefen.
Ger möjlighet till elitrekrytering
I parlamentariska system rekryteras vanligtvis ministrar från parlamentet där de blir tränade och utvärderade.
Socialisation
Nyvalda ledamöter till parlamenten blir socialiserade. Genom denna process förhindras fientligheter mellan politiska aktörer och maktgrupper att pågå i kammaren.
En och tvåkammarsystem
Det är mest vanligt att parlamentet består av en kammare. De flesta federala stater har dock två kammare. Den lägre kammaren är direktvald medan den övre representerar vanligtvis de olika delstaterna. I t.ex. USA består den lägre kammaren (representanthuset) av 435 ledamöter som fördelas efter delstaternas folkmängd. De folkrikaste delstaterna har fler platser än de delstater som har mindre befolkning. Den högre kammaren (senaten) består av 100 ledamöter, 2 ledamöter från varje delstat oavsett befolkningsstorlek och har en längre mandatperiod (6år) än den lägre kammaren (2år).
Sveriges riksdag
Helgeandsholmen, Stockholm
| Foto: Holger Staffansson |
Helgeandsholmen är en ö i Norrström, Stockholm. Den 12 januari 1905 invigdes Riksdagshuset på Helgeandsholmen.
Sveriges första riksdag anses Gustav Vasa ha sammankallat i Västerås 1527 och 1544. Ledamöterna bestod av representanter från de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder.
År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar.
Den 24 maj 1919 beslutade Sveriges riksdag om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
År 1971 övergavs tvåkammarsystemet för nuvarande system med en kammare som vars ledamöter väljs genom direktval. Mandatperioden var tre år.
År 1994 beslutades att riksdagens ledamöters mandatperiod förlängdes till fyra år.
Val till riksdagen
Ordinarie val
Ordinarie val till riksdagen hålls 3:e söndagen i september månad vart 4:e år.
Rösträtt
Rösträtt i riksdagsval har svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige.
Extraval
Extraval till riksdagen kan beslutas av regeringen. Regeringen bestämmer då även valdag för extravalet. Ett extra val kan hållas tidigast 35 dagar och senast tre månader efter regeringsbeslutet. Inträffar extra val bryts inte ordningen för de ordinarie valen.
Omval
Enligt vallagen kan omval ske då Valprövningsnämnden upphäver ett val och förordnar om omval i en valkrets. Detta inträffar då det har förekommit avvikelser från föreskrifterna, om någon hindrat röstningen eller om någon förvanskat inlämnade röster.
Plenisalen
Plenisalen, Riksdagshuset
| Foto: Melker Dahlstrand |
Riksdagsledamöterna sitter valkretsvis i plenisalen. Särskilda platser finns för talmannen och vice talmännen samt för statsråden.
De främre 50 platserna är "debattplatser" och placerade i en halvcirkel framför talmannen. En av dessa är reserverad för statsministern och tre för statsråd.
Bakom statsministerns och de tre statsrådens platser finns 18 statsrådsstolar.
Det finns tre talarstolar i plenisalen varav två är mobila och ha tre olika placeringsmöjligheter framför talmannen beroende på typ av debatt.
Sammanträde i kammaren är offentliga och får sändas i radio och TV efter överenskommelse med talmanskonferensen. Det finns särskilda platser för åhörare.
Talman
Enligt Riksdagsordningen 8 kapitlet 1 § skall val av talman samt av 1:e, 2:e och 3:e vice talman förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod. Valen gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning.
Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna.
Enligt riksdagens traditioner sitter riksdagens ålderspresident som ordförande vid val av talman. Det är den ledamot som innehaft en riksdagsplats längst av alla tjänstgörande riksdagsledamöter.
| Fotograf: Melker Dahlstrand |
Talmannens uppgifter
Vid ett skifte på talmansposten är det den nyvalde talmannen som lägger fram förslag till ny statsminister. Det förutsätts dock att den avgående talmannen förbereder regeringsskiftet.
När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger han samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.
Förslaget ska därefter prövas av kammaren i en omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. I annat fall är det godkänt. Det fordras alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag för att det ska gå igenom.
Efter det att riksdagen godkänt förslaget utfärdar talmannen förordnandet för den nye statsministern.
Skulle riksdagen inte godkänna förslaget gör talmannen ett nytt försök. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Godkänns inte något av dem ska extra val anordnas inom tre månader, om inte ordinarie val ändå ska hållas inom samma tid.
Talmannen deltar varken i utskottsarbetet eller i debatter och omröstningar i kammaren.
Inför sammanträdena gör talmannen en föredragningslista och beslutar i vilken ordning ärendena ska tas upp. Därutöver bestäms ordningen mellan de talare som har anmält sig i förväg. Dessutom leder talmannen kammarens sammanträden.
När talmannen är förhindrad att leda kammaren leder en av de tre vice talmännen istället.
Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. Detta eftersom Sverige är en monarki vars ämbete ärvs. Talmannen kommer alltså före statsministern i rangordning.
Riksdagens uppgifter
Enligt regeringsformen så är riksdagen det viktigaste statsorganet. De 349 valda riksdagsledamöterna representerar det svenska folket.
Riksdagsordningen, som har en ställning mellan grundlag och vanlig lag, reglerar hur riksdagen skall arbeta. Ett riksdagsbeslut med två tredjedels majoritet (kvalificerad majoritet) krävs för att ändra på eller göra tillägg till riksdagsordningen.
Riksdagen har fyra huvuduppgifter:
- Utser, på förslag av talmannen, en statsminister som i sin tur utser sin regering.
- Beslutar om nya lagar.
- Beslutar om statens budget.
- Granskar och kontrollerar regering och förvaltning.
Budgetproposition
Budgetåret börjar 1 januari. Regeringen skall dessförinnan den 20 september avlämna proposition (förslag från regeringen) med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition). I förslaget skall även ingå redovisning av statens tillgångar och skulder. Budgetpropositionen skall innehålla finansplan och nationalbudget samt förslag till reglering av statsbudgeten.
Proposition
Pegeringen lämnar proposition (förslag från regeringen) till kammarens kansli. Talmannen anmäler proposition för kammaren.
Motion
Riksdagsledamot lämnar motion (förslag från riksdagsledamot) till kammarens kansli. Talmannen anmäler motion för kammaren.
Proposition och motion skall förberedas i ett utskott. Innan detta görs bordläggs dessa vid ett sammanträde med kammaren.
Riksdagsutskotten
Enligt riksdagsordningen utser Riksdagen, för varje valperiod, följande utskott:
- Konstitutionsutskottet
- Finansutskottet
- Skatteutskottet
- Justitieutskottet
- Civilutskottet
- Utrikesutskottet
- Försvarsutskottet
- Socialförsäkringsutskottet
- Socialutskottet
- Kulturutskottet
- Utbildningsutskottet
- Trafikutskottet
- Miljö- och jordbruksutskottet
- Näringsutskottet
- Arbetsmarknadsutskottet
- EU-nämnden
- Riksdagsstyrelsen
- Utrikesnämnden
Varje utskott skall ha ett udda antal ledamöter dock minst 15 ledamöter. I praktiken har varje utskott 17 ledamöter och minst lika många suppleanter som representerar partierna i förhållande till deras storlek i riksdagen. Utskotten väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande.
Till Riksdagsstyrelsen väljer Riksdagen tio ledamöter dessutom är Riksdagens talman ordförande. Till Utrikesnämnden väljer Riksdagen nio ledamöter dessutom är statschefen ordförande.
När riksdagen är samlad mellan oktober och juni sammanträder utskotten på tisdagar och ofta även på torsdagar.
Alla riksdagens utskott skall inom sina ämnesområden följa arbetet i EU.
Riksdagsutskottens uppgifter
Regeringens propositioner och ledamöternas motioner bereds i ett eller flera av riksdagens utskott. Finansutskottet skall alltid ges tillfälle att yttra sig innan det beredande utskottet lämnar sitt betänkande och förslag till riksdagen för beslut.
Ett utskott kan begära att Lagrådet, med domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten, yttrar sig över ett lagförslag.
När utskottsbetänkandet lämnas till riksdagen måste betänkandet bordläggas vid två sammanträden innan riksdagen fattar sitt beslut.
Ett utskott kan göra ett utskottsinitiativ. Detta innebär att utskotten kan lämna egna förslag, för riksdagsbeslut, i ämnen som hör till dess beredningsområde.
Utskotten utvärderar också riksdagsbeslutet. Dessutom kan tvisteärenden, i kammaren, återsändas till utskotten för fördjupning och klarläggning. För detta krävs att minst en tredjedel av de röstande i riksdagen stöder förslaget.
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens arbete och hur regeringen handlägger sina ärenden samt övervaka hur demokratin fungerar i landet. Vidare bereder utskottet ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen. Utskottet beslutar även om åtal mot statsråd.
Finansutskottet
Finansutskottet bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgettekniska ärenden samt granskar statsbudgeten.
Skatteutskottet
Skatteutskottet bereder ärenden om statliga och kommunala skatter, taxering, uppbörd och folkbokföring.
Justitieutskottet
Justitieutskottet bereder ärenden om domstolar, åklagar- och polisväsendet, kriminalvården och brotts- och rättegångslagstiftningen.
Civilutskottet
Civilutskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning.
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet bereder ärenden om Sveriges förhållande till andra stater och överenskommelser med andra länder samt bistånd, utrikeshandel och internationellt ekonomiskt samarbete.
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet bereder ärenden om den militära och den civila delen av totalförsvaret samt fredsräddningstjänst, strålskydd, kemikaliekontroll och kustbevakning.
Socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring, stöd åt barnfamiljer, svenskt medborgarskap samt utlännings och invandrarfrågor.
Socialutskottet
Socialutskottet bereder ärenden om omsorg om barn och ungdom samt äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk, socialtjänstfrågor, hälso- och sjukvård, alkoholpolitik och övriga sociala frågor.
Kulturutskottet
Kulturutskottet bereder ärenden om allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet även kyrkofrågor.
Utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet bereder ärenden om högre utbildning och forskning, studiestöd samt skolväsende.
Trafikutskottet
Trafikutskottet bereder ärenden om järnvägar, post, tele, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och vädertjänst.
Miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske, vädertjänst. Utskottet bereder även ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning.
Näringsutskottet
Näringsutskottet bereder ärenden om näringspolitik, forskningsfrågor, industri och hantverk, handel, energipolitik, statlig företagsamhet och pris- och konkurrensfrågor.
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet bereder ärenden om arbetsmarknads- och regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Riksdagens kontrollmakt
Misstroendeförklaring
Det centrala inslaget i den parlamentariska kontrollen är reglerna om regeringens avgångsskyldighet. Ett statsråd som drabbas av riksdagens misstroendeförklaring skall avgå. Gäller det statsministern skall hela regeringen avgå.
Konstitutionsutskottets granskning
En viktig del av riksdagens kontroll är den granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning som konstitutionsutskottet skall utföra samt den efterföljande debatten i riksdagen.
De parlamentariska kontrollinstituten
Till de parlamentariska kontrollinstituten är frågeinstituten, interpellationer och frågor till statsråden.
Ombudsman (JO)
Viss kontrollinstitut har riksdagens ombudsmän (JO). JO kontrollerar hur lagar och andra författningar tillämpas i den offentliga verksamheten.
Riksrevisionen
Under riksdagen finns en revisionsmyndighet, Riksrevisionen med ansvar för den statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Myndighetens uppgift är helt enkelt att granska statsmakternas hantering av medborgarnas skattepengar. Riksrevisionen får granska den verksamhet som bedrivs av bl.a. regeringen med underliggande myndigheter, Regeringskansliet, riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen, Kungliga Slottsstaten och Djurgårdens förvaltning, statliga aktiebolag, vissa stiftelser samt arbetslöshetskassorna.
Riksdagen utser Riksrevisionens styrelse som består av elva ordinarie ledamöter och elva suppleanter. Styrelsen ska bestå av nuvarande eller tidigare riksdagsledamöter. Samtliga riksdagspartier skall vara representerade med ordinarie ledamöter. Styrelsens roll regleras både i regeringsformen och i lagen med instruktion för Riksrevisionen.
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som utses av riksdagen för en mandattid på sju år efter förslag från Konstitutionsutskottet. Dessa personer har sitt oberoende garanterat i regeringsformen. De tre riksrevisorerna beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen.