Välkommen till hemsidan som handlar om
HUR SVERIGE STYRS
Statschefen
| Uppdaterad
|
|
Monarki
Ordet monarki kommer från latinets monarchiá som betyder envälde samt från grekiskans monos som betyder en och archein som betyder härskare. Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre och har sin grund i hur stammar styrdes. Man ansåg att monarken hade en gudomlig makt.
Av världens 193 stater (år 2006) är 44 monarkier därav 15 inom det brittiska samväldet. Vilket kan upplevas som egendomligt på 2000-talet eftersom demokratitanken har vunnit inflytande i de flesta av jordens länder. Men de moderna monarkernas uppgifter är ceremoniella. Fyra monarker utses i val för en period av fem år. Men vanligast är att monarken ärver sitt statschefsämbete.
Konstitutionella monarkier
I konstitutionella monarkier regleras statschefens maktbefogenheter i grundlagen. Åtta länder i Västeuropa, två öar i Stilla havet och fyra länder i Asien är konstitutionella monarkier.
Absoluta monarkier
Två länder i Västeuropa, tre länder i Afrika, tre i Asien och sju länder i Mellersta östern har monarken fortfarande politisk makt. I absoluta monarkier har monarken all makt. Vatikanstaten styrs av den katolska påven.
Republik
Ordet republik kommer från latinets res publica som betyder den offentliga saken. I en republik fungerar en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs direkt av folket eller utses av parlamentet eller ett speciellt organ, elektorskollegium. Många av de valda presidenterna har också i stor utsträckning ceremoniella plikter och inga stora politiska arbetsuppgifter.
Av världens 193 stater (år 2006) är 148 republiker. Mest vanligt är absolut majoritetssystem vid val av president, t.ex. Frankrike. Den näst vanligaste metoden är enkel majoritetssystem, t.ex. Finland. Det indirekta presidentvalet sker genom att ett särskilt organ väljer president. USA har faktiskt kvar detta elektorskollegium från 1700-talet men i praktiken gäller direktval.
Presidentens mandatperiod är vanligen lika lång eller längre än parlamentets mandat. Ofta har omvalsmöjligheten begränsats till en gång, t.ex. USA.
Sveriges statschef
Under medeltiden
Under medeltiden (500-1500) var Sverige ett valkungadöme. Det var stormännen som valde statschef efter att, som regel, ha tillkämpat sig makten med våld.
Historiker anser att den förste regenten i Sverige var Erik Segersäll (? – 995). Mellan 1130-1250 innehade antingen den Sverkerska ätten eller den Erikska ätten makten i Sverige. 1250-1389 tillhörde statschefen Folkungaätten.
1300-1500
Perioden 1389-1523 inleddes med Drottning Margareta (Margareta Valdemarsdotter, 1353-1412) som var statschef 1389-1412 därefter följde unionsregenter, kungar eller riksföreståndare som statschefer.
1500-1800
1523-1654 tillhörde statschefen Vasaätten. 1544 infördes arvsrätten till kungakronan. 1654-1751 tillhörde statschefen Pfalziska ätten och 1751-1818 tillhörde statschefen Holstein–Gottorpska ätten.
Konstitutionell monarki
Från 1800-talet är Sverige en konstitutionell monarki. I regeringsformen 1809 fastslogs att "Sverige skall styras av en konung och vara ett arvrike".
Jean Baptiste Bernadotte
Jean Baptiste föddes den 26 januari 1763 i staden Pau i sydvästra Frankrike. Han var son till Henri de Bernadotte och dennes hustru Jeanne de Saint-Jean.
Jean Baptiste praktiserade som jurist ett par år men år 1780 tog han värvning i den franska armén. Eftersom han inte var av adlig släkt så kunde han inte bli officer men efter den franska revolutionen (1789) ändrades dessa regler. 1794 hade Jean Baptiste avancerat till general.
1798 blev Bernadotte ambassadör i Wien. Den 2 juli till den 14 september 1799 var han krigsminister i Paris. 1804 blev han marskalk i Frankrike och var guvernör över Hannover 1804-1805.
1806-1810 var han furste av Pontecorvo som ligger sydost om Rom, Italien. Han var guvernör över hansestäderna Bremen, Hamburg och Lübeck 1807–09.
Riksdagen i Örebro den 21 augusti 1810 valde marskalken Jean Baptiste Bernadotte enhälligt till svensk kronprins. Han var Sveriges kung Karl XIV Johan 1818-1844.
Den 8 mars 1844 dog Jean Baptiste Bernadotte på Stockholms slott efter en kort sjukdomstid.
Ätten Bernadotte
I 1810 års successionsordning reglerades tronföljden inom ätten Bernadotte. Det var den äldste sonen till Kungen som hade successionsrätten (agnatisk tronföljd).
Sveriges kung Karl XIII (1809-1818) adopterade Jean-Baptiste Bernadotte som fick namnet Karl Johan. När kung Karl XIII dog den 5 februari 1818 blev Jean-Baptiste Bernadotte Sveriges konung, Karl XIV Johan (1818-1844). Sedan dess har det varit personer inom Bernadottes ätten som varit Sveriges statschef.
Sedan 1979 har det äldsta barnet, oavsett kön, till Konung Carl XVI Gustaf successionsrätt till Sveriges tron (kognatisk tronföljd). Kung Carl XVI Gustaf valde 1973 att byta titel till "Sveriges konung". Titeln tidigare var "med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes Konung".
Uppgifter
Sveriges statschef har ingen politisk makt. Statschefens uppgifter är att representera Sverige vid statsbesök och deltaga i ceremoniella händelser. Han/hon skall förklara riksmötet öppnat, vara ordförande vid utrikesnämndens sammanträden och vid informationskonseljer. Vid dessa tillfällen skall regeringen informera statschefen om in- och utrikespolitik så att statschefen är välinformerad för representationer i förhållande till andra stater.
Statschefen skall ackreditera utländska ambassadörer och underteckna svenska ambassadörers kreditivbrev. Statschefen har, enligt regeringsformen, allmän åtalsimmunitet och kan bara anklagas för gärningar i civilrättsliga frågor.
Religion
Statschefen skall tillhöra den lutherska läran (enligt den Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593), Svenska Kyrkan. Om någon av kungafamiljen inte tillhör Svenska Kyrkan har denna medlem inte kvar möjligheten att bli statschef i Sverige.
Giftermål
Prins eller prinsessa av det kungliga huset får inte gifta sig utan att regeringen samtycker efter förslag av statschefen. Om någon gifter sig utan regeringens samtycke förloras successionsrätten för prinsen eller prinsessan och dennes barn.