Välkommen till hemsidan som handlar om
HUR SVERIGE STYRS
Innehåll
Statschefen
| Uppdaterad
|
|
Monarki
Ordet monarki kommer från latinets monarchiá som betyder envälde samt från grekiskans monos som betyder en och archein som betyder härskare. Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre och har sin grund i hur stammar styrdes. Man ansåg att monarken hade en gudomlig makt.
Av världens 193 stater (år 2006) är 44 monarkier därav 15 inom det brittiska samväldet. Vilket kan upplevas som egendomligt på 2000-talet eftersom demokratitanken har vunnit inflytande i de flesta av jordens länder. Men de moderna monarkernas uppgifter är ceremoniella. Fyra monarker utses i val för en period av fem år. Men vanligast är att monarken ärver sitt statschefsämbete.
Konstitutionella monarkier
I konstitutionella monarkier regleras statschefens maktbefogenheter i grundlagen. Åtta länder i Västeuropa, två öar i Stilla havet och fyra länder i Asien är konstitutionella monarkier.
Absoluta monarkier
Två länder i Västeuropa, tre länder i Afrika, tre i Asien och sju länder i Mellersta östern har monarken fortfarande politisk makt. I absoluta monarkier har monarken all makt. Vatikanstaten styrs av den katolska påven.
Republik
Ordet republik kommer från latinets res publica som betyder den offentliga saken. I en republik fungerar en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs direkt av folket eller utses av parlamentet eller ett speciellt organ, elektorskollegium. Många av de valda presidenterna har också i stor utsträckning ceremoniella plikter och inga stora politiska arbetsuppgifter.
Av världens 193 stater (år 2006) är 148 republiker. Mest vanligt är absolut majoritetssystem vid val av president, t.ex. Frankrike. Den näst vanligaste metoden är enkel majoritetssystem, t.ex. Finland. Det indirekta presidentvalet sker genom att ett särskilt organ väljer president. USA har faktiskt kvar detta elektorskollegium från 1700-talet men i praktiken gäller direktval.
Presidentens mandatperiod är vanligen lika lång eller längre än parlamentets mandat. Ofta har omvalsmöjligheten begränsats till en gång, t.ex. USA.
Sveriges statschef
Sverige som kungarike har tusenårig tradition. Under medeltiden var Sverige ett valkungadöme. 1544 infördes arvsrätten till kungakronan. Dess för innan valdes kungen av stormännen. Från 1800-talet är Sverige en konstitutionell monarki.
I regeringsformen 1809 fastslogs att "Sverige skall styras av en konung och vara ett arvrike". Riksdagen i Örebro den 21 augusti 1810 valde den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte (1763–1844) enhälligt till svensk kronprins.
Ätten Bernadotte
I 1810 års successionsordning reglerades tronföljden inom ätten Bernadotte. Det var den äldste sonen till Kungen som hade successionsrätten (agnatisk tronföljd).
Sveriges kung Karl XIII (1809-1818) adopterade Jean-Baptiste Bernadotte som fick namnet Karl Johan. När kung Karl XIII dog den 5 februari 1818 blev Jean-Baptiste Bernadotte Sveriges konung, Karl XIV Johan (1818-1844). Sedan dess har det varit personer inom Bernadottes ätten som varit Sveriges statschef.
Sedan 1979 har det äldsta barnet, oavsett kön, till Konung Carl XVI Gustaf successionsrätt till Sveriges tron (kognatisk tronföljd). Kung Carl XVI Gustaf valde 1973 att byta titel till "Sveriges konung". Titeln tidigare var "med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes Konung".
Uppgifter
Sveriges statschef har ingen politisk makt. Statschefens uppgifter är att representera Sverige vid statsbesök och deltaga i ceremoniella händelser. Han/hon skall förklara riksmötet öppnat, vara ordförande vid utrikesnämndens sammanträden och vid informationskonseljer. Vid dessa tillfällen skall regeringen informera statschefen om in- och utrikespolitik så att statschefen är välinformerad för representationer i förhållande till andra stater.
Statschefen skall ackreditera utländska ambassadörer och underteckna svenska ambassadörers kreditivbrev. Statschefen har allmän åtalsimmunitet och kan bara anklagas för gärningar i civilrättsliga frågor.
Religion
Statschefen skall tillhöra den lutherska läran (Svenska Kyrkan). Om någon av kungafamiljen inte tillhör Svenska Kyrkan har denna medlem inte kvar möjligheten att bli statschef i Sverige.
Giftermål
Prins eller prinsessa av det kungliga huset får inte gifta sig utan att regeringen samtycker. Om någon gifter sig utan regeringens samtycke förloras successionsrätten för prinsen eller prinsessan och dennes barn.