Christopher har Aspergers syndrom vilket är en lätt form av autism. Det innebär bland annat att han har svårt att förstå andra människor och inte pratar med främlingar, han tycker inte om beröring eller färgerna gult och brunt och kan inte äta om de olika sorterna mat på tallriken har kommit i kontakt med varann.

Samtidigt är hans intelligens högre än genomsnittet, och matematik och logiskt tänkande är en barnlek för honom. Han kan t.ex. alla primtal upp till 7507 och räknar ut vad 251 gånger 864 blir på ett ögonblick.

Christopher bor med sin pappa och ett husdjur, råttan Toby, efter att modern försvann för ett par år sedan. Död i hjärtinfarkt säger fadern, men Christopher vet inte mer än så. Han går i en särskola och sitter mycket vid datorn på fritiden.

På nätterna när han inte kan sova går han gärna ut och promenerar omkring i bostadsområdet. Det är på en sådan nattlig vandring som han hittar grannfruns hund, en pudel som kallas Wellington, död på hennes gräsmatta. Hunden tycks ha blivit mördad med en högaffel. Efter en viss kalabalik med polisen inblandad säger Christophers pappa åt honom att sluta fundera över vad som hänt. Men han har bestämt sig för att göra sin egen utredning och ta reda på vem som är mördaren, och hur han går tillväga berättar han om i den här boken. Det blir några omvälvande veckor för Christopher.

Det är en mycket charmig bok som jag har lärt mig en hel del av att läsa, både om autism och andra saker. Fast jag har också fått bekräftelse på att jag har svårt att tänka logiskt, Christopher redovisar flera logiska resonemang och uträkningar som jag inte hänger med i alls.

Det är intressant att få inblick i hur världen kan te sig för en människa med autism och kanske tänker man till lite extra nästa gång man ser någon som beter sig underligt på stan innan man dömer dem. Jag kan inte annat än ge boken högsta betyg och säga: läs den!

Boken heter i original The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och kom ut 2003 på Doubleday Books (Random House). Den har bland annat vunnit Whitbread Novel Prize för 2004. Den svenska upplagan gavs ut av Wahlström & Widstrand 2003.

En svensk recension går att läsa hos Labyrint. Ett helt gäng länkar till recensioner av boken (på engelska) hittar man här på ReviewsOfBooks.com och så kanske någon mer än jag tycker att det är kul att läsa vad BBC News skriver om Mark Haddon.

3 mars 2004 © Ängslan

Handling

Omdöme

Läs mer

Huvudpersonen är den kvinnlig advokaten Ulrika Stål. Hon är strax under fyrtio, gift och har två små barn. Familjen bor i en ganska ensligt belägen villa i Täby Kyrkby, och det är Ulrika som gör karriär medan maken, som är doktorand i litteraturhistoria, sköter det mesta som gäller barnen och hushållet.

Ulrika har skinn på näsan och hon är ingen ängel - det blir man snart varse. Jag känner en motvillig beundran för henne, men är inte helt säker på att jag gillar henne som person. Hon har till exempel inga skrupler när det gäller att bedra sin man eller smita före i köer. En del åsikter känns också snudd på snobbiga och fördomsfulla. Men det finns också i grunden ett starkt rättspatos i hennes karaktär.

Ulrika dras in i en mordutredning när den unge homosexuelle Daniel, som hon företrätt flera gånger sedan han var fjorton och hamnade lite snett, blir misstänkt för att ha halshuggit sin älskare, den äldre konsthandlaren Jerry Hagen. Med lite hjälp av sin frisör och vän Pierre (ja, han är bög, surprise surprise - jag har aldrig påstått att det inte finns stereotyper i boken) nästlar hon sig in i Stockholms gayvärld och börjar snart misstänka att man har att göra med en seriemördare.

Det blir både psykiskt påfrestande och farligt men Ulrika har ett skäl till att vilja rentvå sin klient och avslöja vem som är mördaren: skulden till Daniel, för det där som hon underlät att göra för flera år sedan när hon bara hade karriären för ögonen.

Ja det är spännande! Det är nära en femma i betyg faktiskt och jag ser fram emot att sätta tänderna i de två uppföljarna i serien om advokat Ulrika Stål. Språket är mycket bättre än i många andra svenska deckare. Kommateringen är visserligen lite irriterande ibland, och slutet - typ sista stycket - vill jag helst glömma, men så här efter att jag läst klart har jag ändå en känsla av att jag gillade stilen.

Den här boken kom ut år 2000 och finns även i pocket. Läs mer om författaren och hennes böcker på Wahlström & Widstrand. Rättigheterna har sålts till flera andra länder, bl.a. Tyskland och Danmark.

14 juni 2004 © Ängslan

Handling

Omdöme

Läs mer

Lite orolig var jag att berättelsen inte skulle leva upp till omslaget. Det är så trist när man blir besviken på en bok man sett fram emot att läsa. Men den här gången hade jag inte behövt oroa mig.

Det skiljer ett år mellan Amir och Hassan som växer upp i 1970-talets Kabul. De är bästa vänner men det finns en väsentlig skillnad: Amir är son till en rik man medan Hassan är son till hans tjänare Ali. Ali och Hassan är hazarer och anses därför mindre värda i det afghanska samhället.

Den vuxne Amir är berättaren och det är en härlig barndom han skildrar, med lekar och sagor och drakflygningstävlingar. Men han ser också tillbaka med ett mycket skuldtyngt samvete, för han var väldigt avundsjuk på Hassan som var en mycket trofast och lojal vän. Amir däremot var räddhågsen och svag och deras vänskap slutade med ett stort svek. För att slippa bli påmind om sin skuld som han inte klarar av att erkänna ser Amir till att Ali och Hassan körs på porten.

När kriget bryter ut i Kabul i början av åttiotalet flyr Amir och hans far till USA där de bygger upp ett nytt liv i San Fransisco. Amirs skuld vilar hela tiden på hans axlar och tankarna på Hassan lämnar honom ingen ro. Många år senare kallas han till Pakistan av en gammal vän till fadern, och det blir inledningen till en väg till försoning med det förflutna.

Det är roligt, hjärtskärande, sorgligt och intensivt. Att läsa en så ärlig bekännelse om att svika en vänskap och sedan brottas med de känslor sveket ger upphov till är nästan smärtsamt. Jag lider all världens kval under min läsning, och jag grät en hel del bittra tårar över pojkarnas öden. Som ni förstår blev jag väldigt berörd.

Jag vet inte om det finns något självbiografiskt inslag i den delen av historien, men eftersom författaren växte upp i Kabul och flydde till USA på åttiotalet så är det inte omöjligt. Om det är så att Amir är Khaled Hosseinis alter ego, då är jag imponerad av hans mod. Det är ett sådant fruktansvärt svek att jag inte kan föreställa mig hur någon människa med känslor skulle kunna leva vidare med vetskapen om vad hon gjort. Samtidigt så förstår man Amir helt och hållet, man förstår hur svårt det är att vara en rädd och osäker pojke i stort behov av bekräftelse från sin far.

Är det inte självbiografiskt så är det ändå en stor bedrift att kunna beskriva och förmedla dessa svåra känslor så här. Jag hoppas att Hosseini skriver fler böcker.

Boken är utgiven av Wahlström & Widstrand våren 2004. Originaltiteln är The Kite Runner och är i USA utgiven av Riverhead Books. Läs mer om författaren och boken på hans hemsida. Bild på bokomslag från förlagets hemsida.

18 mars 2004 © Ängslan

Handling

Medan Isabelle har sin tids manliga värderingar att kämpa mot i sin konst, har Eldon sina egna drömmar. Han ägnar sig åt att läsa gamla kartor och hans mål i livet är att få rita sin egen världskarta, sin Cosmographia Universalis. Han har börjat inse att de expeditoner och upptäcktsresor han längtar efter att få ge sig ut på aldrig kommer att bli av. Han har alltid varit lite klen och sjuklig, och någon äventyrare är han inte.

Annies passion är att läsa böcker, och hon smyger nattetid till Eldons bibliotek och lånar böcker. En dag visar Eldon henne en karta över hennes hemland, Irland. Hennes familj svälte ihjäl under The Great Famine på 1840-talet, då pesten tog hela den irländska potatisskörden. Då var hon bara ett barn, som räddades till livet genom att en grannfru tog henne med till England.

Kartan väcker en längtan i henne, efter sin familj och sina rötter. En vänskap växer fram även mellan Annie och Eldon, som gärna diskuterar böckerna med henne.

Men Annie vet att hon aldrig kan tillhöra deras värld helt och hållet. Hon befinner sig mellan två världar - å ena sidan tjänstefolkets, som representeras av tvätterskan Tess, kokerskan och trädgårdsmästaren, å andra sidan Isabelles fotostudio i växthuset och Eldons bibliotek.

Omdöme

Språket är väl egentligen ganska vackert, men tyvärr känner jag ofta irritation över att det blir så styltigt och tillgjort. Jag brukar tycka om den här stilen, men här känns det mest tråkigt.

Humphreys gillar också att stapla motsatsmeningar ovanpå varann, lite för ofta för min smak. Det finns dock vissa passager som verkligen fångar mig, som små glimtar av sanning och visdom som får hjärtat att slå lite snabbare.

Som när Eldon filosoferar över navigering vid den irländska kartan efter att Annie lämnat biblioteket:

Sextants and celestial navigation. Taking bearings from the heavens, how odd that was, trying to position oneself in relation to the expanding, unending universe. An invisible line cast between the solid, known earth and the ethereal imagined stars. Tying oneself to the infinite skies. Using the unseen to locate oneself in a place we already are.
[---]
Perhaps knowing where you are is less a science than an act of faith? A line. A space. Step forward. Tell yourself that this is where you are. (s 113-114)

The dead apples smell like melancholy - sweet, with a hint of decay under the sweetness. (s 215)

Läs mer

Handling

Efter några år tar Bill ut skilsmässa från sin sons mor, Lucille, och gifter om sig med Violet, kvinnan som satt modell för tavlan som blev inledningen till Leos och Bills vänskap. Violet har en varm och spännande personlighet som är en total motsats till den stela Lucille.

Efter denna förändring i Bills liv lever de båda familjerna sida vid sida och hyr varje år gemensamt ett sommarhus. Pojkarna Matthew och Mark är bästa vänner. Bills konst blir uppmärksammad och delar in kritiker och köpare i två läger. Hans verk inspireras av Violets arbete, först hennes avhandling om artonhundratalets hysteri bland kvinnor, senare om anorexia, självskadande och andra kroppsliga störningar kopplade till mat och psyke.

Men den sommar då Matthew och Mark är tolv år gamla drabbas de av en tragedi, och livet blir sig aldrig mera likt.

Så långt låter det kanske lite småtråkigt, men jag tänker ändå avstå från att berätta mer om själva handlingen. Jag visste inte mer än så här innan jag började läsa, och jag tror att det var bra. Det händer nämligen en hel del i boken, men överraskning är en stor del av njutningen med en bra bok.

Omdöme

Men jag vill säga till den som börjar läsa boken: ge inte upp! Mot slutet av första delen (av tre) tar det hela en rejäl vändning. Därifrån blir det sedan snabbt spännande, smart, överraskande, psykologiskt djuplodande.

Det handlar om relationer mellan människor: äktenskapliga, vänskapliga, erotiska, faderliga och moderliga. Det är en lysande beskrivning av hur Leo gradvis får insikt i en psykopatisk personlighet.

Konsten beskrivs på ett sätt som gör den levande, och får en att känna det nästan som om man själv krupit in i Bills lådor och sett figurerna och färgerna, eller gläntat på någon av de etthundraen dörrarna i en annan utställning.

Bitvis är det också nästan en kriminalhistoria. Det finns ett antal intressanta bikaraktärer, bland vilka det finns några som jag gärna skulle velat veta mer om. Jag brukar ogilla att inte få svar på alla små detaljer, men samtidigt så känns den här berättelsen så "verklig" på något sätt.

Det hänger en del frågetecken kvar när jag läst ut boken, jag undrar lite över varför den karaktären fanns med, eller den. Men det känns som om jag har stått i utkanten av dessa personers liv och iakttagit dem i verkligheten, så levande är de för mig. Och i allas våra liv finns det väl människor som dyker ut och in, försvinner en period för att sedan återvända eller inte återvända, utan att vi vet så mycket om dem.

I verkliga livet får vi inte alltid veta "hur det gick sedan", och jag accepterar detta med Siri Hustvedts bok. Jag ger den högsta betyg och hoppas att fler läsare ger sig själva chansen att uppleva Leo Hertzbergs tjugofem år i New York.

Läs mer

Norstedts Förlag ger ut boken i svensk översättning i mars 2004 med titeln Vad jag älskade. På sajten ReviewsOfBooks.com (en av mina senast upptäckta favoritsajter!) finns länkar till flera engelskspråkiga tidningars recensioner.

12 november 2003 © Ängslan