Sjötermer bokstaven V
(Däcksidan,Motordrivna fartyg)
V = morsekodsbokstav. Signalen V i morsekoden anges ...__
V = signalkods flagga.Signalflaggan V hissad enskilt betyder; Jag är i behov av assistans (inte nöd).
V = väderstrecks beteckning.Väderstrecket väst förkortas med V.
v = beteckning för fart.Distans dividerat med tid ger farten (v=D/t).Farten anges i knop
v = beteckning för volym.Vid stabilitetsberäkningar med olika förkortningar anges volymen med beteckningen v.
vackert = försiktigt,sakta.Med uttrycket vackert menas till sjöss att man skall ta det försiktigt eller sakta.Exempelvis om man skall till kaj i en trång hamnbassäng,säger lotsen till skepparen att vi "tar det så vackert", vilket betyder att man tar det försiktigt sakta när man skall lägga till kaj.På en tankbåt när man alldeles nyligen har börjat lossa,säger man att "vi har börjat lossa så vackert",vilket betyder att man har påbörjat lossningen försiktigt sakta.
vackert så = roderkommando.I en pågående gir när en rorgängare står till rors,ger den order-utfärdande uttryck för att girhastigheten är lämplig, genom uttrycket vackert så.
vajer = stållina.En vajer lindas ihop av ett fåtal grova kardeler.Den enskilda kardelen i sin tur,består av ett flertal fina ståltrådar som har lindats ihop.Användes mest till lyftinrättningar som rampar och kranar.
vajerlås = låsanordning av rundjärn.Vajerlåset användes till att exempelvis bilda ett öga på en vajer.Det består av två likadant utformade delar.Vajern sätts in i låsets runda delar och sedan fogas delarna samman med hjälp av skruvar.Fördelen är att det går snabbt att skapa tex. ett öga.
vajersplits = splits gjord på en vajer.Genom att sticka in vajerkardeler under varandra i vajern enligt en viss metod, kan man skapa ett smäckert och hållfast öga på vajern.Man kan även med hjälp av vajersplitsen sammanfoga 2 vajrar till en enda lång och smäcker vajer med hög hållfastighet.Det finns olika splitsmetoder som man kan använda sig av,exempelvis Liverpoolsplitsen vid ögonsplitsning.
vajerstek = sjömansknop.Användes av sjömän för att sticka ihop grovt tågvirke eller vajer av samma storlek.Användes endast temporärt vid brådskande tillfällen.
vajerstropp = stropp gjord av vajer.Vajerstroppar användes vid lyft av olika saker exempelvis last,bräder,fat etc.Vajerstroppar används även vid surrningsarbeten exempelvis däckslast av bräder.Vajerstroppen är gjord av vajer och har en ögla i var ände,längden är beroende av vajerstroppens användningsområde.
vaka sjön = uttryck för ett fartygs rörelser.Ett fartygs förmåga att behärska havets vågrörelser, antingen bra eller dåligt,ges genom uttrycket vaka sjön.Ett fartyg i mycket dåligt väder vakar sjön bäst, genom att köra sakta och gå upp i vindriktningen och där stäva vind och sjö.
vakt \a = arbetstidsschema.Arbetstiden på däck för vaktgående personal är uppdelad i vakter.Antingen 6 timmars vakter eller 4 timmars vakter beroende på hur många personer som delar på vakttjänstgöringen under ett dygn.4 timmars vakter gås på fartyg med 3 personer som delar på vakttjänstgöringen.6 timmars vakter gås på fartyg med 2 personer som delar på vakttjänstgöringen.
vakt \b = fysisk person ur manskap så som matros,lättmatros eller jungman.I en vakts arbetsuppgifter till sjöss ingår utkik nattetid eller vid dålig sikt även dagtid.Dagtid utför vakten diverse underhållsarbeten på däck eller rengöring.I hamn övervakar vakten lastning/lossnings arbetet i samförstånd med vakthavande styrman samt kontrollerar förtöjningar och landgångar.
vakthavande = tjänstgörande befälsperson.I nutiden är det nästan uteslutligen på däck som det förekommer vakthavande befälspersoner.Arbetet består mestadels av att övervaka fartygets framförande över haven,samt i hamn att övervaka lastning eller lossning.Uttrycket vakthavande användes mest av landbaserade personer,exempelvis rederipersonal,myndighetspersoner samt journalister.
vaktman \a = ordningsman på passgerarefartyg.På passagerarefartyg med många passagerare ombord behövs det vaktmän som ingriper vid bråk ombord.Arbetsuppgifterna består av upprätthållande av ordningen ombord,samt exempelvis utföra brandronder, övervaka biljettkontroll och att hjälpa passagerare.
vaktman \b = säkerhetsvakt i hamn.När fartyget ligger stilla i hamn och ingen arbetsaktivitet förekommer ombord på fartyget, användes ibland en vaktman.Vaktmannens huvudsakliga arbetsuppgift är att kontrollera att ingen obehörig person kommer ombord,samt eventuellt att kontrollera förtöjningar och landgång/fallrep.Vaktman är en person ur däcksmanskap eller en inhyrd vaktman från land.
vaktman \c =fysisk person ur manskap.En vaktman på däckssidan utför arbetsuppgifter så som utkik på bryggan nattetid eller vid nedsatt sikt även på dagen.I vaktmannens arbete ingår även underhållsarbete på däck dagtid.I hamn vid lastning eller lossning övervakar vaktmannen lastning/lossnings arbetet i samförstånd med vakthavande styrman samt kontrollerar förtöjningar och landgångar.Vaktmannens arbetstid är uppgjort enligt ett vakttidsschema.Ordet vaktman i detta sammanhang används mest av officiella myndigheter/personer som skolinrättningar,sjöfartsverk eller rederi represetanter vid officiella sammanhang.
vakt om vakt = arbetstidsshcema.När vaktschemat är ändrat till 2 skiftssystem istället för 3 skiftssystem.Förekommer vid sjukdomsfall,eller hög arbetsbelastning för en vaktgående person i samband med lastnings/lossningsarbeten eller reparationsarbeten.Vanligaste förekommande när man går vakt om vakt är att man då arbetar 6 timmar,och är ledig 6 timmar.
vaktstyrman \a = vaktgående styrman. I rederier där det förekommer att styrmän går dagman (exempelvis överstyrman) benämnes de vaktgående styrmännen för vaktstyrman. Uttrycket är ej vanligt förkommande ute på vanliga lastfartyg utan användes i vissa fall främst av finska myndigheter och färjerederier.
vaktstyrman \b utbildningsnivå för däcksbefäl = En utbildningsnivå som på större fartyg i Finland ger behörighet att arbeta som vaktgående 2-styrman.
vakuum = tomrum,fysikalisk egenskap.Jordens luft utövar ett visst tryck på jordytan som gör att en vätskas höjdnivå blir lägre än om vätskan befann sig i vakuum;tomrum.På oljetankfartyg vid lastberäkningar erhåller man vanligtvis oljans densitet i vakuum.Denna densitet multiplicerad med vätskans volym ger vikt lastintaget i vakuum.För att få vikt lastintaget i luft subtraheras densiteten i vakuum med faktor 0,0011, för att där efter multipliceras med vätskans volym.
valv = beteckning på en fartygsdel.I aktern på fartyget under och framför akterspegeln betecknas den runda delen som valvet.
vant = en stadgeförstärkning av vajrar, används för att stadga upp master.Det räcker inte med att masterna är fast svetsade i däcket, de måste även stadgas upp med hjälp av vanter.
vantskruv = åtspänningsredskap.Används till att sträcka upp vajrar eller tågvirke.
vapour return = tekniskt; slutet system för återvinning av gaser.På kemikalietankers där man lastar kemikalier med giftigt innehåll använder man sig av vapour return systemet.Vapour return systemet går ut på att man med hjälp av ett slutet system, vid lastning återleder lastgaserna via särskilda rörsystem till terminalen iland,där lastgaserna återvinns till en specifik produkt.Vapour return systemet används även av oljetankers vid vissa oljehamnar av miljömässiga skäl.
varmfront = väderleks typ.Varmfronten kännetecknar att ett lågtryck är på väg.Den kännetecknas av ökande molnighet,tilltagande vind,siktförsämring samt ihållande regn.
varningsfyr = fyrkategori.För att utmärka riktningen på rörledningar,kablar etc som finns på havsbotten har man installerat varningsfyrar,dessa är oftast ensfyrar.I närheten av sådana områden är ankring förbjuden.
varningsmeddelande = meddelande utsänt på radiotelefoni.Viktigare varningar beträffande sjösäkerhet skall utsändas i form av ett varningsmeddelande,detta kan vara navigationsvarningar,meteorologiska varningar eller annat brådskande meddelande av sjösäkerhetskaraktär.Varningsmeddelandet skall föregås av varningssignalen.
varningssignal \a = varning utsänd på radiotelefoni.Ett varningsmeddelande på radiotelefoni skall föregås av en varningssignal för att alertera lyssnare, att ett varningsmeddelande följer.Varningssignalen består av orden Securite,Securite,Securite.
varningssignal \b = signal enligt sjövägsregel förordning.En varningssignal enligt sjövägsreglerna består av korta och/eller långa signalljud på fartygsvisslan enligt de lagliga förordningar som gäller för den uppkomna trafiksituationen.Varningssignal kan också ges med hjälp av ljussignaler.
varsko = meddela.Vanligt uttryck till sjöss för att få något meddelat.
-vart = riktning.Väderstrecks riktning,exempelvis nord-,ost-,syd-,västvart.
varv = affärsföretag. Fartygsproducent eller reperatör av fartyg.
varvsdocka = torrsättningsanordning för fartyg. När ett fartyg torrsätts för reperationer sker detta i en varvsdocka.Det finns tre olika typer av varvsdockor;flytdocka=höj och sänkbar varvsdocka;torrdocka=varvsdocka byggd på torra land;slipdocka= (för mindre fartyg) fartyget vinschas upp på torra land med hjälp av slipar.
vaska = tvätta.Till sjöss tvättar man inte,utan man använder ordet vaska i stället.Exempelvis vaska kläder,vaska vit färg,vaska inredningen.
vatten densitet = fysikalisk egenskap,använd vid djupgåendeberäkningar.Vatten densiteten beräknas ha värdet 1,000 i sötvatten och 1,025 i saltvatten.När ett fartyg lastar i en sötvattens hamn kan det lastas ned djupare om det skall lossa i en saltvatten hamn,beroende på att fartyget erhåller en större uppdriftskraft i saltvatten.
vattendunk = vattenlagrings förråd i livbåtar.I stället för att lagra vattnet i vattenkaggar inne i livbåtarna, kan man använda sig av vattendunkar för att lagra färskvatten som skall finnas i livbåtarna.Fördelen med att lagra vattnet i vattendunkar är att dessa är transportabla och kan flyttas till varmare ställen vintertid.
vattenhämtare = mugg.En vattenhämtare är en mugg fastsatt i en lina.Används i livbåtar för att nå vattnet i en fast vattentank.
vattenkagge = vattenförvarings förråd i livbåtar.Färskvatten skall kunna lagras i livbåtar så att det är inneslutet i ett förråd.För detta ändamål används vattenkaggar.En vattenkagge i en livbåt är fast inne i livbåten och ej löstagbar.Dess volym är beroende av hur många vattenkaggar som finns i livbåten,samt hur många personer som får finnas i livbåten.
vattenlinje = målad linje på utsidan av ett fartyg.Vattenlinjen visar gränsdragningen mellan fartygets undervattenskropp och fartygets fribord.
vattenlinjearea = skeppsbyggnads teknisk term. Den area på fartyget, vid aktuellt djupgående som omges av vatten.Anges i kvadratmeter.
vattenlinjekoefficent = skeppsbyggnads teknisk term.Anger förhållandet mellan fartygets vattenlinjearea och en tänkt rektangel med fartygets maximala längd och bredd vid aktuellt djupgående. För smäckra fartyg som kylfartyg kan man komma ned mot värdet 0,6 medan man för en pråm kan komma upp mot värdet 1,0.
vattenpråm = mindre tankfartyg sysellsatt med vattentransport.Vattenpråmar används för att fylla på andra fartygs vattenförråd.Vattenpråmar används i sådana hamnar där vattentillförsel är svår att genomföra vid kaj,samt ute på ankarredder.
vattenstånd = meteorologisk term.Vattenståndet anges i cm, över eller under medelvattenståndet vid kända mätstationer.Vattenståndet är beroende av faktorer som högtryck och lågtryck samt vindstyrka och vindriktning.
vattentank = färskvattens förråd på fartyg.Färskvatten som besättningen dricker ombord på fartygen skall förvaras i speciella vattentankar.En vattentank skall vara konstruerad enligt specifika krav från myndigheter och klassningssällskap, och granskas av besättning och myndigheter enligt lagstadgat tidsintervall.
vattentät = begrepp inom sjösäkerhet.Ett fartyg måste ha vattentäta sektioner,dörrar och luckor för att ej skador skall uppstå på fartygslast och fartyg vid dåligt väder eller vid skador på fartygsskrovet.För att uppfylla dessa krav måste en dörr eller lucka vara vattentät enligt specificierade krav från klassningssällskap och myndigheter.Huvudsakligen rör det sig om att dörrar och luckor skall vara gjorda av stål och vara vattentät på angiven plats ombord på fartyget.
vax \a = hjälpmedel vid sömnadsarbeten.Vax användes för att vaxa in sygarnet vid sömnads eller taglingsarbeten.Detta för att det dels går lättare att sy,dels för att vaxet skyddar garnet i de fuktiga väderleksförhållanden som råder till sjöss.Ett vanligt vaxmedel är exempelvis bivax.
vax \b = restprodukt vid tankfartygs transporter.En del olje och kemikalieprodukter innehåller vax som är fettartade ämnen.Detta vax sätter sig på skott och däck efter utlossning av tanklasten.Vid tanrengöring efter tanklaster med vax i lasten krävs ofta ett mer tidskrävande arbete för att få tankarna rena.Bla krävs att tankspolnings tiden förlängs och att tanskspolnings vattnet är hett.
VCG = beteckning för vertikala tyngdpunkten.VCG användes vid stabilitetsberäkningar.Ur varvets stabilitets handbok för fartyget erhåller man den vertikala tyngdpunkten för det lätta fartyget,enskilda lastrum,bunkertankar,färskvatten etc.Med hjälp av dessa uppgifter räknar man ut systemtyngdpunkten KG,med hjälp av en momentekvation.VCG anges som distans från fartygets köl.
vebb = vebbspant, skeppsbyggnadsteknisk term.För att sidobordläggningen skall klara av de krafter som ett fartyg utsätts för, av vind,sjö,last,tillläggning mot kaj, måste det konstrueras med ett fackverk av balkar och spant.En vebb är kraftigare än en vanlig tvärskeppsgående spant och kan ge ett betydande stöd åt tillstötande tvärskepps däcksbalkar.
vederlag = löneavtals term.I samband med att man arbetar lördag,söndag,helgdag,natt och övertid,omvandlas arbetad tid till vederlag enligt reglerande omvandlingsformler i kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Dessa intjänade vederlagstimmar tar den ombordanställde ut i form av semester.
vektoriserade sjökort = elektroniskt sjökort.Elektroniska sjökort som med speciell databehandling erhåller en bättre upplöslighet.De vektoriserade sjökorten blir vid zoomning tydligare till skillnad från scannade elektroniska sjökort.
ventil \a = tjockare glasruta. Till sjöss tittar man ut genom ventiler av kraftigt glas.Det krävs glas som tål relativt stora krafter. Vanliga glasrutor räcker inte till.
ventil \b= anordning för reglering av vätskor.Med ventiler reglerar man vätskeflöden genom att mekaniskt stänga och öppna ventilen.Exempelvis på tankbåtar har man ventiler till lastankarna med vars hjälp man reglerar väskenivån i tanken.
ventilation = utbyte av luft. Luftkvaliteten inne i fartygen påverkas av ventilationanläggningens kondition. Man pratar om bra eller dålig ventilation.
ventilera = fläkta, vädra ut. Ventilering sker alltid på RoRo-båtar i samband med lastning/lossning med hjälp av sug och tryckfläktar. Även på tankbåtar sker ventilering i samband med tankspolningasarbeten där man i huvudsak använder sig av tryckfläktar och vädrar ut de farliga gaserna genom tankluckor.
vertex = högst belägna punkt.Vertex beräknas vid storcirkelnavigering.Vid storcirkelnavigering kan det vara av intresse att veta hur nära nord/syd polen man kommer, för att undvika besvärliga väderförhållanden,isberg och is.Man beräknar därför storcirkelns största latitud samt den longitud där denna största latitud finns
vertikalskruv = roterande skruv använd vid lossning.På en del bulkfartyg som lossar utan hjälp av landkranar, så kallade självlossande bulkfartyg, använder man sig av en vertikalskruv för att förflytta lasten höjdledes ifrån fartygets botten, till ett högt beläget transportband som transporterar ut lasten till kajens mottagnings anordning.Denna vertikalskruv, som är fler till antal ombord på fartyget anslutna till lossningsbandet, ser mönstermässigt ut som en skruv fastän med en oerhört större diameter. Vertikalskruven roterar på ett sådant sätt att den transporterar lasten uppåt i fartyget med hjälp av sitt skruvmönster.
vetting = inspektion.På tankbåtar utför oljebolag och kemikalieproducenter inspektioner, på fartyg de chartrar in för att utföra frakter för deras räkning. Dessa inspektioner ligger till grund för,om fartyget skall få transportera laster för oljebolagets eller kemikaliebolagets räkning.Dessa inspektioner kännetecknas av en total envägskommunikation i äkta kommunistisk anda under sovjettiden, där inspektören för lastägarebolaget utfärdar dekret och de ombordanställda måste uppfylla dessa dekret för att få frakta laster för de olika bolagen.Dessa dekret kan vara hur huvudlösa som helst och i vissa fall hämma sjösäkerheten,men för att få frakter till fartyget uppfyller fartygsägare och dess besättningar dessa utfärdade dekret.
VHF = radiotelefoni kommunikationsanläggning i frekvensområdet 156-174 Mhz.VHF-radiostationen är den viktigaste kommunikations anläggningen mellan fartyg-fartyg och fartyg-land.VHF:ens frekvensområden är indelad i olika kanaler som används vid kommunikationen mellan olika VHF-stationer,exempelvis kanal 16.Det är allt vanligare att ett fartyg avkrävs att lyssna på 3 kanaler samtidigt,exempelvis nödradiokanalen 16,myndigheternas trafikbevakningskanal samt lotsarnas trafikkanal.
Victory fartyg = namn på fartygsserie.Under andra världskriget byggdes en mycket omfattande serie lastfartyg i USA enligt löpande band principen.Denna serie lastfartyg kom att benämnas Victory.
vidsträckt fart = långfart.Fartområden som är längre bort än kust och nordsjöfartens trafikområden kallas ibland för vidsträckt fart.
Viken = Persiska viken alias Arabiska viken.Kan vara rätt påfrestande för en sjöman att köra på Viken, dels sommartid pga värmen i området, dels pga stora kulturella skillnader mellan lokalbefolkningen och sjömännen.Befraktningsmässigt sett heter området Arabiska viken om fartyget är destinerat till en arabisk ort,är fartyget däremot destinerat till en iransk hamn heter området Persiska viken.
viklucka = lastlucka.För att lastfartyg skall kunna lasta och lossa,krävs det att man har öppningar i väderdäck.Dessa öppningar måste kunna tillslutas ordentligt för att skydda mot överbrytande sjö.En sådan lastlucketyp är vikluckan,som är speciellt lämpad för lastfartyg där lasten placeras rakt ner på rätt plats utan att det behövs hjälp av en lasttruck i lastrummet.Vikluckan är hydrauliskt manöverbar och det krävs ingen hjälp av kranar eller winschar.Den öppnas i långskeppsled utan hjälp av kedjor mellan de olika lucksektionerna.
vimpel = långt och smalt band gjort av flaggduk.Vimpeln är lång och smal gjord av flaggduk med färgmönster som anger vimpelns symboliska värde.På fartyg finns vimplar enligt internationella signalhandboken i form av 10 st vimplar visande siffrorna 0-9.
vindby = kortvarig och plötslig ökning av vindhastigheten.Vindbyar uppträder exempelvis vid kallfrontspassager och kan förutses med blotta ögat,exempelvis vid en passage av ett stort lågt liggande moln kan man räkna med att en kraftig vindby kommer att uppträda.
vindflöjel = vindriktnings visare.Vindflöjlar ombord på fartyg är gjorda av metall och ofta i formen av en pil där pilspetsen pekar mot vinden och där pilfjädern gör att pilspetsen hålls mot vindriktningen.
vindhastighet = luftens rörelsehastighet i horisontellt led.Vindhastigheten till sjöss anges i m/s eller knop.
vindkantring = plötslig ändring av vindriktningen.Vindkantringar kan exempelvis förekomma vid högtrycksbetonat väder där vinden blåser från ett håll,för att sedan plötsligen vrida över åt ett annat att håll.
vindmätare = instrument för att mäta vindens hastighet.Fartyg med vindmätare använder huvudsakligen en propelleranemometer för att mäta vindhastigheten.På propelleranemometern fångar en propeller upp vinden med vars hjälp vindhastigheten kan avläsas.
vindstrut = strut gjord av tyg.Vindstruten är strutformig med ett större öga i öppningen och ett mindre öga i änden,gjord av segelduk.Den hissas upp på en masttopp för att ange vindriktningen,samt vid kaj ge en uppfattning om vindstyrkan.
vindstyrka = klassifiering av vindhastighet.Vindstyrkan till sjöss anges enligt beaufortskalan i intervallet 0-17.Exempelvis vindstyrka 7 beaufort anger att det blåser mellan 13,9-17,1 m/s.
vindstöt = plötslig och kraftig temporär ökning av vindhastigheten.När vinden plötsligt ökar temporärt har man råkat ut för en vindstöt.Ordet vindstöt används mest av skeppare som har bucklat till fartygssidan vid en till-läggning mot kaj.Man blev utsatta för en kraftig vindstöt vid till-läggningen.
vindriktning =vindens bäring.Det håll vinden blåser ifrån,anges i väderleksstreck indelning.Exempelvis ONO;ostnordost.
vindöga = vindens bäring.Det exakta hållet varifrån vinden blåser.Om man stävar rakt mot vinden,så styr man mot vindögat.
Vinga = ö i Göteborgs yttre skärgård.Ön är känd genom sjömansvisor,samt som lots och fyrplats.
vingtank = lasttank på tankfartyg.På tankfartyg där lastytrymmet bredledes har indelats i 3 tankar istället för en enda stor tank,kallas den mellersta lasttanken för centertank och de 2 sido lasttankarna kallas vingtank babord eller styrbord.Genom att istället för enda stor tank bredledes,indela lastytrymmet i vingtank-centertank-vingtank erhålles en niofaldig reduktion av vätskans krängande moment vid lutning,om tankarna är lika breda.Längdledes avdelas lastytrymmet även med hjälp av lastskott i olika lastpar.
vinkelskrapa = rostskrapa.En handskrapa som man skrapar rost med.Den är ungefär 10 cm lång och avslutas i ena änden med en 90 graders böj, där en ca 3 cm lång ände änvänds som antingen handstöd eller för att knacka rost på vid besvärliga ställen.
vinsch = mekaniskt spel med dragkraft.Vinschar finns ombord på fartygen i form av förtöjningsvinschar,kranvinschar och bomvinschar.Förtöjningsvinschar användes till förtöjningsarbeten exempelvis hiva hem trossar.Kran och bomvinschar användes vid lastning/lossning av fartyget.
vinterboj = utmärknings redskap i isfarvatten.En vinterboj är konstruerad så att den ligger kvar på samma ställe i isfarvatten,till skillnad mot normala bojar som vintertid har en viss benägenhet att pressas ned under isen eller komma på drift.Vinterbojar används till att utmärka farleder eller undervattens faror i isbelagda farvatten.
Vinter klass = fatygsklassifierings beteckning.I trafikområden där det förekommer is i större utsträckning,krävs det att fartygen har konstruerats kraftigare.Dessa kraftigare konstuktioner måste uppfylla vissa krav av myndigheter och klassningssällskap,en så kallad Vinter klass.Vinter klassen indelas i olika isklassbeteckningar allt ifrån Ice Class 1A Super till Ice Class 3
vintermärke = beteckning på lastmärket.I farvatten som är betecknade som vinterzonområden får fartygen ej vara nedlastade lägre än till vintermärket.Fartygen får på detta sätt en högre fartygs sidoyta gentemot havsytan och därmed erhålles en högre sjösäkerhet.
vinterprick = utmärknings redskap i isfarvatten.En vinterprick är konstruerad så att den ligger kvar på samma ställe i isbelagda farvatten,detta till skillnad mot vanliga prickar som har en viss benägenhet att komma på drift och försvinna.Vinteprickar används till att utmärka farleder eller undervattens faror i isbelagda farvatten.
vinterzon = farvatten som är betecknat som vinterzonområden.Världshaven är indelade i olika farvattensområden med hänsyn tagen till hur långt ned på fartygssidoytan ett fartyg får nedlastas.Betecknande för vinterzonområdet är att mer än 10 % av vindarna når upp i styrka 8 beaufort eller mer.Även havsvattnets densitet samt årstid har betydelse för om ett farvatten skall klassas som vinterzonområde under en tidsperiod.
virtuella tyngdpunkten = uttryck vid stabilitetsberäkningar.När ett fartyg lutar förflyttas fartygets tyngdpunkt skenbart uppåt längs centerlinjen pga fria vätskeytors påverkan på fartyget.Denna virtuella tyngdpunktsförflyttning måste inkluderas vid stabilitetsberäkningar.Virtuella tyngdpunkten räknas ut med hjälp av trögetsmomentet för den fria vätskeytan samt vätskans volym.
virvelvind = roterande pelare av luft.En virvelvind är en vind som man kan se för blotta ögat i form av en roterande pelare ifrån havsytan och uppåt.Virvelvindar i svenska farvatten förekommer sommartid vid vackert väder och blir förhållandevis små, med liten diameter på den synliga roterande virvelmassan.En känd virvelvind är tromben som kan orsaka oerhört stora skador inne i land.
visir = fartygsstäv.På RoRo fartyg och passagerarfärjor där det krävs en snabb lossning och lastning,har man utrustat fartygen med rampar både för och akter.Detta för att man inte skall behöva vända bilarna i själva lastrummet,utan de kan lossas genom att fortsätta rakt fram genom lossningsrampen.För att förliga lossningsrampen skall kunna öppnas har man utrustat fartyget med ett visir som öppnas hydrauliskt,så att själva fartygsstäven lyftes uppåt.
vissla \a = mekanisk munvissla.Små visslor som man kan vissla i skall finnas på livbälten och flytdräkter.
vissla \b = signalhorn.Varje fartyg skall vara utrustat med en/flera visslor som uppfyller vissa krav beträffande ljudstyrka.Dessa signalhorn används för att exempelvis påkalla andra fartygs uppmärksamhet eller varna andra fartyg.
visuellt = term använd vid siktbarhets bestämmning.När man ser ett annat fartyg optiskt,säger man att det syns visuellt.
vit färg = uttryck vid däcksarbete.I stället för att säga att man skall måla eller vaska överbyggnad,däckshus,reling eller annat som är färgat vitt, säger man att man skall måla eller vaska vit färg.
vit sektor = uttryck vid sektornavigering.Vid skärgårdsnavigering använder man sig ofta av sektorfyrar,varvid så länge man befinner sig inom vit sektor går klar grynnor som befinner sig vid sidan om farleden.I röd och grön sektor finns det däremot risk för grundkänning.
VLBC = begrepp inom befraktning.Ett VLBC fartyg är ett bulkfartyg som är större än 200000 tdw.
VLCC = begrepp inom befraktning.Ett VLCC fartyg är ett tankfartyg i storleksordningen 200000-300000 tdw.
VNV = väderstrecks beteckning.Förkortningen VNV betyder västnordväst.
Voith-Schneider = typ av propeller.En Voith-Schneider propeller har vertikala knivliknande blad monterade i en ring och sticker ned under fartygskroppen.Mesta användningen är på bogserbåtar.
volymlast = fartygslastnings begränsning.När fartygets fulla volym i lastutrymmena användes,man har "full volym" då lastar man en volymlast.Med volymlaster i fartyget är det sällan man kommer ned till lastmärket,alltså är fartyget ej full-lastat viktmässigt utan endast volymmässigt.
volymutvidgningskoefficent = fysikalisk koefficent vid vätske beräkningar.Vätskor erhåller en större volym ju varmare de blir.Denna volymutvidgning innebär vid lastberäkningar att man måste ta hänsyn till detta.Det göres med hjälp av vätskans volymutvidgningskoefficent vid en specifik referentemperatur.Exempelvis är referentempereraturen vid oljelaster 15 grader Celsius i europeisk kustsjöfart.
voyage charter = uttryck inom befraktning.När fartyget åtar sig att frakta en angiven last från lastningshamn till lossningshamn,sker detta i form av en resebefraktning sk voyage charter.Typisk befraktningsform inom trampsjöfarten.
vq = karaktär på bojar eller fyrar.Anger att ljusblixtarna kommer i en snabb följd,vanligen 120 ljusblixtar varje minut.
vq(3) = karaktär på bojar eller fyrar.Anger att ljusgrupper om 3 mycket snabba ljusblixtar följt av vitt sken var 5 s visas.
vq(9) = karaktär på bojar eller fyrar.Anger att ljusgrupper om 9 mycket snabba ljusblixtar följt av vitt sken var 10 s visas.
vq(6)Lfl = karaktär på bojar eller fyrar.Anger att ljusgrupper om 6 mycket snabba ljusblixtar följda av en ljusblänk var 10 s visas.
vrak \a = havererat fartyg.När ett fartyg har sjunkit eller har strandsatts på klippor kallas det för vrak.
vrak \b = tillstånd på fartyg.Fartyg som är nedslitna och i dåligt skick kallas arbetsmässigt sett vrak.
vrakboj = utmärknings redskap i sjöfarvatten.En vrakboj utmärker ett vrak i sjöfarvatten,för att fartyg ej skall köra på vraket,eller ankra på fartyget.Vrakbojen är flytande och förankrad i havsbotten med hjälp av lina eller kätting.Vrakbojens färgsammmansättning och eventuell lyskaraktär är beroende av vrakbojens läge i förhållande till vrakets läge.
vrakprick = utmärknings redskap i sjöfarvatten.En vrakprick utmärker ett vrak i sjöfarvatten,för att fartyg ej skall köra på vraket,eller ankra på vraket.Vrakpricken kan vara bottenfast eller flytande med förankring i havsbotten med hjälp av lina eller kätting.Vrakprickens färgsammansättning och eventuell lyskaraktär är beroende av lysprickens läge i förhållande till vrakets läge.
vridande vind = förändring av vindriktning.Man säger att vinden är vridande då vindriktningen förändras antingen medsols eller motsols.
VRM = betecning på radarapparat.Variabla avståndsringen på radarapparaten betecknas med VRM.
VSV = väderstrecks beteckning.Förkortningen VSV betyder västsydväst.
VTS-område = rapporteringsområde för fartyg.Längs kuster och inne i hamnar gäller vid vissa områden att obligatorisk rapportering skall ske vid speciella rapporteringspunkter,sådana rapporteringsområden kallas för VTS-område.Rapporteringen sker på VHF.
VTSS = vessel traffic separation system.Trafik separeringssystem för fartyg.I trafikområden med livlig fartygstrafik, eller där ett lands myndigheter vill att fartygstrafiken skall gå (mest för att förflytta fartygstrafiken en bit ut ifrån kusten,eller för att skydda känsliga områden) har det införts VTSS-områden på sjökortet,där fartygen måste följa de kurslinjer i form av pilar som är utsatta i sjökortet.Man separerar mötande fartyg på detta sätt i från varanda separerade trafikstråk.VTSS infördes ursrpungligen efter det, att det i tätt trafikerde fartygs trafik områden inträffade flera kollisioner mellan fartyg.
vågberg =hög och kraftig våg.Höga och kraftiga vågor i svåra oväder kallas till sjöss för vågberg.
vågbrytare \a = vågskydd i hamn.I hamnar som ligger oskyddat mot öppet hav anlägger man vågbrytare som skydd mot stora vågor.Dessa vågbrytare konstrueras av stora stenblock eller stora betongblock och kan vara upp till 10 meter höga från vattenytan.
vågbrytare \b = vågskydd på fartyg.På tankfartyg för att skydda ventiler och överbyggnader mot lång överbrytande havssjö, bygger man vågbrytare.Dessa vågbrytare är gjorda av järn och ca 50 cm höga.De är vinklade ca 45 grader i förhållande till fartygets längdriktning för att leda ut vattnet mot däckssidan.
vågdal =djupet mellan 2 vågor.I dåligt väder med ordentlig blåst och sjögång,när fartyget ligger mitt emellan 2 vågor,då befinner sig fartyget i en vågdal.
våghöjd = höjd på havsvågor.Våghöjden mäts i meter mellan vågdal och vågtopp.
vågkamm =vågtopp.Vågkammar pratar man om i samband med mindre vågor,när vågtopparna börjar brytas.Man säger att vågkammarna börjar bli vita.
våglängd = längd på havsvågor.Våglängden mäts i meter ifrån en vågtopp till nästa vågtopp.
vågtopp =översta delen på en våg.Vågtoppar pratar man om när den översta delen av vågen, tydligt kan urskiljas ur vågen,exempelvis när vågtopparna bryter och därmed blir vita.
väderdäck = våningsplan på fartyg. Det däck som lastluckorna ligger på kallas väderdäck.
väder-facsimile = radiomottagare.Med väder-facsimilen ges fartyget möjlighet att ta emot väderlekskartor,där exempelvis högtryck och lågtryck är inritade.Väderlekskartorna skickas ut av meteorologiska institut på speciella radiofrekvenser.
väderkarta = väderlek inritad på papper.Väderkartorna tas emot på facsimile och innehåller information om väderleken.De kan dels vara en analys av vädret,dels en prognos av vädret.De innehåller uppritade högtryck och lågtryck,isobarer och vindriktningar över det specifika området.
väderprognos = förutsägelse av väder.Väderprognoser utsänds av meteorologiska institut och avlyssnas ombord på radiomottagare,de ger förutsägelser om det kommande vädret till havs beträffande siktförhållanden och vindriktning samt vindstyrka.
vägare = skeppsbyggnadsteknisk term.För att staga upp ett fartygs skrov,exempelvis däck och botten använder man sig av vägare.För att exempelvis fartygets däck skall klara av de påfrestningar det utsätts för, av överspolningar och däckslast,stagas däcket upp av däcksvägare.En vägare är en kraftig stålprofil som ingår i ett fackverk inuti fartyget för att ge stöd åt fartygets bordläggning.
väja = svänga.När ett fartyg svänger gör det i olika grad beroende på svängningens karaktär,man ändrar kurs,girar,väjer eller slår rodret dikt.
väjningsregel = regel för att undvika kollision.För att undvika kollision till sjöss finns det ett regelverk, hur fartyg skall uppträda i förhållande till andra fartyg.Dessa väjningsregler är internationella och finns skrivna i de internationella sjövägsreglerna.
väl = säkerhetsmässigt uttryck.Ordet väl användes när en bedömning av det aktuella läget anses säkert.När fartyget är säkert förtöjt vid kaj säger skepparen "väl i maskin" varvid menas att det är säkert att stänga av maskinen.Till sjöss under natten säger vaktgående matros "allting väl i maskin" när han har gjort en brandrunda i maskinutrymmena och ej observerat något
extraordinärt.
väl bekomme = hälsningsfras.Vid måltider i en främmande mäss, hälsar den främmande som kommer in under pågående måltid med uttrycket väl bekomme.
värmelast = typ av last.På tankfartyg kan det krävas att lasten måste värmas,för att den skall kunna lossas.Sådan last kallas för värmelast.
värmeslinga = värmelednings utrustning.På tankfartyg där man värmer upp lasten med ånga,har man rör ovanpå tankarnas botten där värmeångan transporteras runt i tankarna,dessa värmerör kallas för värmeslingor.
värmeväxlare = uppvärmnings utrustning.En mindre uppvärmd behållare där den vätska som skall uppvärmas pumpas igenom.Denna uppvärmda behållare kallas för värmeväxlare.
västmärke = navigations utmärkning.Ett västmärke skall passeras väster om,och är antingen en boj eller en prick.
vätskekompass = typ av magnetkompass.Kompass skålen i en vätskekompass är fylld med vätska till skillnad från luftkompassen, där skålen är fylld med luft.Magnetkompasser i form av vätskekompasser är stabilare i sjögång än luftkompasser, där en luftkompass lätt kommer i svängning i sjögång.
växande kort = sjökort gjort enligt Mercators projektion.Den vanligaste förekommande projektionen i sjökort är uppgjort i Mercators projektion.I ett Mercator sjökort växer latitudskalans minuter polvart.Exempelvis i ett sjökort över Östersjön är latitudskalans minuter mindre i den södra delen än i den norra delen.
växelfyr = ljuskaraktär på fyr.En växelfyr visar inom fyrkaraktärens period sken av växlande färger.
växlande vind= vind med oregelbunden vindriktning.Vinden säges vara växlande när vindriktningen varierar och ej kan förutspås enligt medsols/motsols principen.