Internationella mått och vikter

Metersystemet

Metersystemets tillkomst

Det var fransmännen som skapade metersystemet. Före revolutionen hade man gjort försök att skapa en enhet i mått, mål och vikt, men förgäves, så när franska revolutionen utbröt 1789 existerade fortfarande en stor förvirring när det gällde de olika måtten på grund av att de skilde sig åt mellan olika trakter. En livre i Paris motsvarade t.ex.16 uns, i Marseille däremot 13, i Lyon 14 osv. Denna obestämdhet medförde att man dagligen utsattes för misstag eller rena bedrägerier. Efter franska revolutionen väcktes därför snart förslag om nya måttsystem. Republiken fordrade enhet i mått, mål och vikt likväl som i lagstiftning, styrelse och språk Man tillsatte därför en kommitte som fick till uppgift att utarbeta ett nytt enhetligt måttsystem.

Av konventet fick Vetenskapsakademin i uppdrag att föreslå ett nytt, enkelt och rationellt system för mått, mål och vikt. Man kom att tänka på att det skulle bli mycket stora svårigheter om alla likare blev förstörda, därför vore det bäst om likaren gjordes efter längden på något som alltid fanns. Genom att ta enheten ifrån naturen skulle man utesluta all godtycklighet och vara säkra på att den alltid skulle förbli densamma, och det skulle vara lätt att tillverka ny likare om alla likare råkade bli förstörde genom någon olyckshändelse. Eftersom man ansåg att jordens storlek var oföränderlig bestämde man sig för att enheten för längdmåttet skulle vara en tiomilliondel (1/10 000 000) av avståndet från nordpolen till ekvatorn (jordmeridiankvadranten) mätt längs axeln Dunkerque-Barcelona av fransmännen Delambre och Méchain år 1791. I beslutet från 1 aug. 1793 beslöts att som princip skulle decimal-delningen gälla och måttet skulle kallas meter.

Sedan metern hade tagits som längdenhet, tog man multipler eller undermultipler av denna som grundval för enheterna för yta, rymd, vikt och mynt. Som enhet för åkermått tog man dekametern (10 meter), och för rymdmåtten en kub, vars sida var 1/10 meter, kubikdecimetern, eller litern. Till viktenhet (massenheten) tog man vikten av en kubikcentimeter destillerat vatten, ett gram. (Senare ändrade man viktsenheten till att gälla kubikdecimetern. Vikten i lufttomt rum av en sådan volym rent vatten av 0° grader skulle vara viktsenheten, kilogram. Denna princip ändrades senare ytterligare något, närmast genom att temp. hos vattnet skulle vara den, vid vilken det har sin största täthet, dvs +4°). Ur metern härledde man också ett silvermynt som innehöll 1/10 koppar och med vikten 5 gram, dvs myntenheten franc.

Principen med de obligatoriska mått- och längdenheter fastställdes slutligen under konventet genom ett dekret den 7 april 1795 (18 germinal i republikens år III). Detta dekret instiftade det metriska systemet, fastlade nomenklaturen för enheterna och definierade för första gången metern i lag. Enligt en uppgift jag har skulle en meter- och en kilogramprototyp ha tillverkats av platina enl. dessa principer, arkivmeter, och ha deponerats i republikens arkiv i Paris 1798, medan en annan källa säger att det var den 22 juni 1799 som de första prototyperna för metern och kilogrammet deponerades i nationalarkivet i Paris. Samma år gjordes metersystemet obligatoriskt genom lagen av den 19 frimaire år VII, dvs. den 10 december 1799. Användningen av metersystemet spreds mycket långsamt. Man betraktade det hela som genomfört den 1 januari 1840.

Upprättandet av Internationella byrån för mått och vikt, i Paris år 1875

1875 ställdes metersystemet, genom ett tyskt initiativ, på internationell bas genom att man i Paris upprättade Internationella byrån för mått och vikt. Man tillverkade nu ett antal meter- och kilogramprototyper av en legering som innehöll 90 % platina och 10 % iridium, och som så nära som möjligt anslöt sig till de franska arkivnormalerna. (Längdenheten meter (m) definierades som avståndet vid 0° C mellan två märken på den i Paris förvarade prototypen, arkivmetern.) Genom lottning fördelades dessa sedan så att varje land fick två exemplar. Men utvecklingen gick raskt vidare och med den allt bättre mättekniker, och snart visade det sig att arkivmetern inte var exakt. Det gick tydligen inte att på det sätt som man gjort välja mått ur naturen.

Prototypen för längd

Prototypen för längd. Den har getts en X-liknande genomskräning eftersom denna form bäst motstår böjning

Revidering 1889

- Vid den internationell meterkonferens i Paris 1889 reviderade man grunderna för metersystemet. Bland de tillverkade prototyperna valde man ut en en meterstav och ett kilogram. Dessa skulle tjäna till yttersta efterrättelse och kallades "internationella meter-", resp. "kilogramprototypen". Man frångick tanken att på att låta metersystemet vara baserat på naturmått. Istället definierades metern som avståndet mellan vissa streck på den internationella meterprototypen, när denna har samma temp. som under normaltryck smältande is. Kilogrammet frigjordes samtidigt från sambandet med metern genom att massenheten i metersystemet definierades som massan hos den internationella kilogramprototypen.

Ny definition på 1940-talet??

Mätningar i slutet av 1940-talet visade att meridiankvadranten var 10 002 288 meter och inte 10 000 000. Man definierade därför om metern såsom en längd, som finns angiven på en prototyp av platina-iridium i Internationella byrån för mått och vikter i Sèvres (Frankrike). Av denna har man låtit utföra ytterst noggranna kopior, vilka medels lottning har fördelats mellan de olika länderna. De svenska prototyperna, jämte kopior av dessa, huvudlikare och reservlikare, som användes i vanliga fall, förvarades av Kungl. Mynt- och justeringsverket. Men detta gjorde man ju redan 1889??


- De internationella prototyperna förvarades i Pavillon de Breteuil (vid Sèvres), de svenska nationella prototyperna hos Mynt- och justeringsverket i Stockholm. De senare jämfördes vart tionde år med Mynt- och justeringsverkets huvudlikare, vilka tjänade som praktiska normaler inom landet.

1958 gällde för Sverige (enl.: Beckman-Wetterblad "Fysik I", 1958)

"Det är i svensk lag bestämt, att förebilden för vår längdenhet skall vara den franska meterlikaren eller, som man numera säger, prototypen för metern, av vilken för Sveriges räkning förfärdigats en särskild kopia, den s. k. 'riksprototypen'. Denna är gjord av de ädla metallerna platina och iridium och förvaras av mynt- och justeringsverket. Det är av stor betydelse, att prototypen inte på minsta sätt skadas; den står därför i allmänhet inne i ett brandfritt valv. I vanliga fall används 'huvudlikarna', vilkas längd vart tionde år kontrolleras genom jämförelse med riksprototypen.

Även för våra vikter fastställer lagen en måttenhet, nämligen kilogrammet, som skall vara lika med vikten hos den i Sèvres nära Paris förvarade kilogramprototypen, en omkring 4 cm hög cylinder av platinairidium. Sverige har en liknande riksprototyp samt huvudlikare för kilogrammet liksom för metern.
Ett kilogram vatten av 4° Celsius skall ha en rymd av en liter."

Ytterligare en ny definition

Fram till 1983 definierades metern som längden av 1 650 763,73 våglängder i tomrum av strålningen motsvarande övergången mellan nivåerna 2p10 och 5d5 hos atomen krypton-86.

Ny definition av metern 1983

Metersystemet behöver anpassas i takt med vetenskapens och teknikens framsteg. När man började använda laserinterferometrar vid de noggrannaste längdmätningarna visade sig den tidigare definitionen är inte vara tillräckligt exakt. Däeför antogs en ny definition av metern den 20 oktober 1983: Metern är den sträcka som ljuset tillryggalägger i fria rymden under 1/299 792 458 sekund.

Metersystemet antas

I de anglosaxiska länderna anammades inte det internationella SI-systemet förrän under andra hälften av 1900-talet. Först år 1980 avslutades Storbritanniens övergång till det metriska systemet! I Sverige infördes det enligt en förordning 1879, under en 10-årig övergångsperiod1879-88, för att från 1 januare 1889 vara det enda lagliga måttsystemet. I Norge som då var i union med Sverige antogs metersystemet 1875 (22 maj) med en övergångsperiod till den 1 juli 1882, då det skulle bli det enda lagliga måttsystemet. I Finland infördes metersystemet 1892. I Danmark däremot kom det att dröja ända till 1907 innan metersystemet antogs, och först 1912 blev metersystemet det enda lagliga i Danmark.


- Metersystemet med grundenheterna meter och kilogram utformades alltså i Frankrike och antogs där 1793 och infördes 1799. Under Napoleonkriget infördes det sedan i de länder som erövrades och besattes. I Europas övriga länder med undantag av England, infördes det omkring 1875.

Numera är meter grundenheten för längd i >SI-systemet, MKS-systemet och i Kp-systemet. Grundenheten (i CGS- systemet) centimeter = 1/100 meter.



I nedanst. tab. anges de i Sverige lagligt antagna mått- och viktsenheterna jämte förkortningar. Enheterna inom parentes äro icke lagligt antagna men brukas ofta i vetenskaplig litteratur. Stundom nyttjas även rymdenheten kubikkilometer (km³) = 1 000 m³.
- Noggranna mätningar ha visat, att massan av 1 dm³ vatten av 4° temp. och vid normaltryck ej är exakt 1 kg utan 27 mg mindre. Då 1 liter definieras som volymen av 1 kg vatten vid temp. för dess största täthet under normaltryck, är 1 liter = 1 dm³ + 27 mm³.


I Sverige nyttjade mått- och viktsenheter i metersystemet (ur "Lilla Uppslagsboken", 1960).

LÄNGDMÅTT: Förk. Ekvivalent RYMDMÅTT: Förk. Ekvivalent
mil   10 km      
kilometer km 1000 m kubikkilometer km³ 1 000 m³
meter m 10 dm kubikmeter 1 000 dm³
decimeter dm 10 cm kubikdecimeter dm³ 1 000 cm³
centimeter cm 10 mm kubikcentimeter cm³ 1 000 mm³
millimeter mm - kubikmillimeter mm³ -
mikron µ 0,001 mm hektoliter hl 100 1
millimikron 0,000 001 mm liter l 10 dl
mikromikron µµ 0,000 000 001 mm deciliter dl 10 cl
      centiliter cl 10 ml
      milliliter ml  


YTMÅTT (kvadratmått) Förk. Ekvivalent VIKT Förk. Ekvivalent
kvadratmil mil² 100 km² ton t 1 000 kg
kvadratkilometer km² 100 ha deciton dt 100 kg
hektar ha 100 a kilo(gram) kg 1 000 g
ar a 100 m² hekto(gram) hg 100 g
kvadratmeter 100 dm² gram g -
kvadratdecimeter dm² 100 cm² decigram dg 0,1 g
kvadratcentimeter cm² 100 mm² centigram cg 0,01 g
kvadratmillimeter mm² 0.001 mg milligram mg 0,001 mg
      (mikrogram) (y, µg) 0,001 mg

{short description of image}

{short description of image}

Åter huvudsidan

Tillbaka till toppen


Befraktningsmått

Inom skeppsfarten samt vid virkesexport förekommer ton som mätningstal på fartyg samt standard. Med det antal ton som ett fartyg mäter menas det utrymme, som finns för passagerare och gods. Ett sådant ton är registerton som är ett rymdmått och således inte får förväxlas med (metriskt el. engelskt) ton som är ett viktmått.

Det finns flera slags standard, men den i våra exporthamnar så gott som uteslutande förekommande är Petersburgstandard.

{short description of image}

{short description of image}

Åter huvudsidan

Tillbaka till toppen

Knop

1 knop = 1,852 km.

Knop (av holländska knoop = knut) är det antal sjömil (1 sjömil = 1825 m) ett fartyg tillryggalägger i timmen. Fjärdedelen av en geografisk mil är 1855 m, och skillnaden således ganska ringa. Den geografiska milen är 4 bågminuter av ekvatorn och sjömilen 1 bågminut av meridianen, tagen vid 45 grader latitud. Då en fotgängare i medeltal går 1,3 m i sekunden, har han en hastighet motsvarande något över 2,5 knop.

BML89: "knop [av holländska knoop, knut], enhet för fartygs hastighet = 1 nautisk mil (distansminut, 1 852 m) per timme, alltså 1,852 km/tim. Loggning gick förr till så att man hyvade ut en lina med en bromsande skädda och knopar med jämna mellanrum. Samtidigt vände man ett timglas. Antalet knopar som löpt ut när sanden runnit ut var hastigheten i ”knop”."

{short description of image}

{short description of image}

Åter huvudsidan

Tillbaka till toppen