RASSTANDARD

URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: Sverige
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Vallhund
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 3
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Västgötaspetsen anses vara en av de genuint svenska raserna, även om viss oklarhet fortfarande föreligger beträffande släktskapen med den delvis typlika Welsh corgin. Huruvida vikingarna hemförde hundar av denna spetstyp till Sverige eller tvärtom torde vara svårt att klarlägga, men nutida kynologisk forskning anser att denna ras verkligen har uppkommit i Sverige.

Oavsett rasens ursprung tillkommer äran av att ha fått västgötaspetsen erkänd och registrerad som svensk ras greve Björn von Rosen. I början av 1940-talet fästes von Rosens uppmärksamhet på förekomsten av denna spetshundstyp och genom en inventering av det kvarvarande beståndet i Västergötland och framför allt på Varaslätten fick han fram ett ringa men i typ tämligen enhetligt material för ett planmässigt avelsarbete. Det praktiska avelsarbetet kom dock att främst ligga i händerna på rektor K G Zetterstén.

Konsolideringen av typen kunde ske helt utan att rasens goda vallhundsinstinkter gick förlorade.

HELHETSINTRYCK: Västgötaspetsen är en lågbent, kraftig och orädd liten hund, vars hållning och uttryck vittnar om vaksamhet, livlighet och energi.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 2:3
UPPFÖRANDE/
KARAKTÄR:
Det karaktärsmässigt typiska för rasen är vaksamhet, energi och frimodig livlighet.
HUVUD: Huvudet skall vara torrt och tämligen långt. Det skall uppifrån sett avsmalna jämnt mot nosspetsen.
Skallparti: Hjässan skall vara nästan flat.
Stop: Stopet skall vara tydligt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart.
Nosparti: Nospartiet skall från sidan sett vara tämligen tvärskuret. Det skall var endast obetydligt kortare än skallpartiet. Underkäken skall vara tvärskuren och kraftig, men inte framskjutande.
Läppar: Läpparna skall vara strama och väl slutna.
Käkar/Tänder: Perfekt och regelbundet saxbett med jämna och välutvecklade tänder.
Ögon: Ögonen skall vara medelstora, ovala och mörkt bruna.
Öron: Öronen skall vara medelstora, spetsiga, upprättstående, styva ända ut i spetsen, finhåriga och rörliga. De skall inte vara alltför lågt ansatta.
HALS: Halsen skall vara lång med kraftig muskulatur och god resning.
KROPP: ---
Rygg: Ryggen skall vara plan med kraftig muskulatur.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och starkt.
Kors: Korset skall vara brett och obetydligt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara lång och djup med tämligen välvda revben. Framifrån sett skall bröstkorgen vara äggformad, från sidan sett oval. Den skall nå till 2/5 av underarmens längd. När hunden ses från sidan skall bröstkorgens djupaste punkt ligga tätt bakom frambenen. Bröstbenet skall vara tydligt, men inte alltför framträdande.
Underlinje: Buklinjen skall vara något uppdragen.
Svans: Två typer av svans förekommer, lång svans och medfödd stubbsvans. I båda fallen är alla variationer tillåtna.
EXTREMITETER: ---
FRAMSTÄLL: ---
Skulderblad: Skulderpartiet skall vara långt och ställt i 45o mot horisontalplanet.
Överarm: Överarmen skall vara obetydligt kortare än skulderbladet och bilda rät vinkel mot denna. Överarmarna skall ligga tätt intill revbenen, men vara väl rörliga.
Underarm: Underarmarna skall framifrån sett vara svängda så mycket som fordras för att ge dem full rörlighet mot bröstkorgens nedre del.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara fjädrande.
Tassar: Tassarna skall vara medelstora, korta, ovala och riktade rakt framåt med kraftiga trampdynor och tätt slutna, välvda tår.
BAKSTÄLL: Bakbenen skall bakifrån sett vara parallella. Benstommen skall vara kraftig.
Lår: Låren skall ha kraftig muskulatur.
Knäled: Knäna skall vara väl vinklade.
Underben: Underbenet skall var obetydligt längre än mellanfoten (avståndet från hälen till trampdynan).
Has: Hasorna skall vara väl vinklade.
Tassar: Baktassar, se framtassar.
RÖRELSER: Rörelserna skall vara sunda och vägvinnande.
PÄLS: ---
Pälsstruktur: Pälsen skall bestå av mycket tät och mjuk underull och halvkort, hårt och tätt åtliggande täckhår. Den skall vara kort på huvudet och benens framsidor men får vara något längre på nacken, halsen, bröstet och benens baksidor.
Färg: Önskvärda färger är grå, gråbrun, grågul, rödgul eller rödbrun med ljusare nyanser av ovannämnda färger på nos, kinder, strupe, bringa, buk, kring anus samt på tassarna och benens nedre del. Mörka täckhår skall finnas på ryggen, halsens översida och bålens sidor.

Ljusare markering över skuldrorna, s k selmarkering är önskvärd. Vita tecken får förekomma på fram- och bakben samt på bröstet. Därutöver får vitt finnas i begränsad omfattning, t ex i form av s k strimbläs, nackfläck eller obetydlig halskrage.

STORLEK/VIKT: ---
Mankhöjd: Idealmankhöjd hanhund: 33 cm
             "          tik: 31 cm
En variation på 1 cm över eller under idealmåttet är tillåten.
FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Huvud: Kort eller rund skalle; dåligt markerat stop; kort eller dåligt utfyllt nosparti; dåligt utvecklad underkäke; bulliga kinder; slappa mungipor; allt utom saxbett; runda, sneda eller felfärgade ögon.
Kropp: Alltför djup bröstkorg.
Framställ: Framskjutet skulderparti; korta överarmar.
Bakställ: Övervinklat bakställ, som ej passar till spetshundstyp.
Päls: Mjuk päls, stritthår ("öppen" päls), lång päls, dålig underull, för kort päls; andra färger än de i standarden angivna.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
Längst upp på denna sida