Sunt förnuft

Glöm inte bort det sunda förnuftet när du läser en innehållsförteckning. Naturligtvis är det helt onödigt att våra djur ska äta socker, färgämnen och liknande.

Läs om fodret på tillverkarens hemsida innan du går till butik. Då har du möjlighet att söka upp vad främmande ingredienser är för något.

Jordbruksverket

Jordbruksverket kontrollerar regelbundet de djurfoder som finns på marknaden, och ställer krav på tillverkarna både avseende innehållsdeklarationer och innehållet i sig. Avvikelserna ligger runt 5-10% från deklarerat innehåll. Största problemet hos sällskapsdjursfoder är bristande deklarationer av näringsvärden.

Till Jordbruksverket

Tillverkare har skyldigheter

bild på hund

På alla foder finns uppgifter för kundkontakt. Fodertillverkare har skyldighet att ärligt och korrekt upplysa om innehållet i fodret.

Du kan också få svar på vidare frågor kring vad för kött man använt eller näringsvärden. De flesta har ett gratis telefonnummer att ringa, och personal som är anställd för att svara i telefon. Våga ringa och fråga mer om ditt foder! Rent generellt behöver man inte vara orolig att bli lurad.


Först är inte alltid störst

Grundregeln är att ju tidigare i innehållsförteckningen ett livsmedel står, desto mer av varan innehåller produkten. Men när kapitalet får råda över hur man presenterar en produkt kan det bli lurigt. Tänk dig följande innehåll:

Kött (30%), potatis (20%), morot (20%), kålrot (15%), palsternacka (15%)

Här är det lätt att tänka att den innehåller främst kött, men i själva verket har övriga ingredienser, rotfrukter, ungefär samma näringsinnehåll och bör vid en utvärdering räknas samman. Det intressanta rent näringsmässigt är:

Rotfrukter (70%), Kött (30%)

För sällskapsdjur är det tillåtet att gruppera flera livsmedel, exempelvis flera sorters köttprodukter, vilket gör det än lättare att få det att visuellt verka innehålla en stor mängd av en vara. Ett exempel är "Kött och animaliska biprodukter".

Innehållet anges i råvaror, det vill säga före tillagning, och sorteras efter vikt eller procentuell andel. Kött är exempel på en råvara som innehåller mycket vatten före tillagning, 70-75% vatten, vilket ger en högre vikt och därför en tidigare placering i innehållsförteckningen. Bönor är ett exempel på en vara med låg vattenhalt, vilket gör att det hamnar längre bak i listan. Exempel:

Kött (70%, vattenhalt 70%), Sojabönor (30%, vattenhalt 15%)

Samma varor i torrsubstans:

Sojabönor (25.5%), Kött (21%), vatten (53.5%)

Vikt eller andel gör också stor skillnad. Ju högre densitet desto lägre blir andelen, tänk dig 1 kilo järn och ½ kilo bomull - bomullen har högst andel.

Min slutsats är att innehållsförteckningen ger ett vagt hum om sammansättningen av fodret, möjlighet att undvika oönskade livsmedel och tillsatser, men liten möjlighet att bedömma näringsvärde.