|
Ur Biblioteksbladet Lundabibliotekets DOAJ dubbelt så spritt på Internet som Göran Persson |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
|
Doaj
OA intro
Organisationer
Länkarkiv
OA Nyheter
|
Ny svensk databas utmanar storföretagen Av Ingemar Lindmark Ur nästa Biblioteksbladet The Scientist: "The new DOAJ service is the first time we've been able to search open-access journals at the article level, across multiple publishers, and limit our searches to open-access journals". Den 3 juni slog Biblioteksdirektionen i Lund upp portarna för en fulltextversion av DOAJ, som är världens första öppna multidisciplinära databas för vetenskapliga tidskrifter. Än så länge har de fritt tillgängliga tidskrifterna bara några enstaka procent av marknaden. Men med draghjälp av söktjänster som DOAJ kan den akademiska proteströrelsen bli ett allvarligt hot mot förlagsoligopolet. I skrivande stund går det att i DOAJ söka bland 50 000 artiklar från 290 vetenskapliga e-tidskrifter. Från en post med sammandrag och bibliografisk etikett klickar man sig till hela texten, ungefär som i Google. Finessen med de ”öppna” vetenskapliga tidskrifterna är att användarna får läsa gratis. För det är författaren som betalar utgivningen. Totalt listas närmare 1200 ämnesklassade och vetenskapligt granskade tidningar i Directory of Open Access Journals. DOAJ är samma gång kvalitetsfilter, sökmaskin och en håv som automatiskt ser till att mottagarna blir informerade. – Systemet är fullständigt svenskt, från ett svenskt bibliotek. Det säger Henrik Åslund på Biblioteksdirektionen i Lund.
Blitzkrieg DOAJ kan ses som ett svar på forskningsbiblioteken revolt mot prisgaloppen på vetenskapliga tidskrifter. Och på forskarnas revolt när de måste överlåta upphovsrätten utan att få betalt och ibland knappt får citera sig själva. Nätet spar kostnaden för tryckning och post. Trots det stiger bibliotekens utlägg för prenumerationer kraftigt. 33 cent av varje euro som tjänas på forskartidskrifter är ren vinst för Reed Elsevier, som med drygt 1800 tidskrifter dominerar marknaden. Några få förlag håller den vetenskapliga utgivningen i ett fast grepp. Tills nu, förutsatt att den nya trenden står sig. ”Alla” tycks tala om DOAJ. Google talar sitt tydliga språk: 205 000 träffar för DOAJ - att jämföra med 7 600 träffar för BIBSAM och 94 000 för ”Göran Persson”. Inte illa marscherat av DOAJ, som öppnade tidningsregistret för publikum i maj 2003. DOAJ sprider sig som en skogsbrand. Blitzkrieg skulle nog den militärhistoriskt sinnade lundapågen Jonas Birgersson kalla denna skånska oförvägenhet. Här föddes tetran och Bokus med syskonet Boo.com saligt i åminnelse. Så stadens innovatörer räds inte för att dra ut i stora världen. - Artikelsökningen i DOAJ stimulerar forskare att publicera sig i tidningar med fri åtkomst, eftersom de då får så stor spridning säger projektkoordinatorn Lotte Jørgensen .
Som vattenverket Bakom framgången för DOAJ finns en genialiskt uttänkt pipeline i tre steg.
Hanteringen bygger på metadata som kan mekanisera informationsflöden. Vi känner igen märktekniken XML på taggarna i HTML-skiktet bakom webbsidan. En sådan mall för automatiserad distribution är RSS, vilket nyhetsmedia ofta använder. DOAJ tillämpar det närbesläktade OAI Metadata Harvesting Protocol, vilket bygger på bibliotekens rättesnöre Dublin Core. OAI-MPH är ett protokoll från Open Archives Initiative (1 2), som sedan 2001 verkar för fri tillgång av vetenskapliga artiklar på Internet. Där ingår också lärosätenas egna arkiv med vetenskapligt material. (Se även Soros) Så långt fikonspråket; det viktiga är att man med en enhetlig beskrivning kan mekanisera infohämtning på nätet. Det är fritt fram för till exempel ett bibliotek att ladda ner poster från DOAJ, som sedan kan visas på den egna webben. Vetskapen om artikeln ifråga sprids då som ringar på vattnet och då också kännedomen om DOAJ. DOAJs artikelsök är i starten litet jämfört med Elseviers framgångsrika onlineservice Science Direct (med 12 miljoner av förlagets artiklar). Men när DOAJ fångar in text från ett eller annat tusental tidningar kan det bidra till ett verkligt genombrott för OA-tidskrifterna. En handfull kommersiella förlag riskerar att förlora strupgreppet. De har anledning att oroas och frågan är vad som blir deras motdrag. Science Direct finns i Elseviers söktjänst Scirus tillsammans med OA-tjänster som BioMed Central. Även Scirus bygger på nordiskt systemveteri (Trondheimsuniversitet och Fast Search & Transfer) men där upphör likheten. Scirus kan liknas vid Google medan DOAJ kan ses som ett mer komplett system, från ax till limpa.
Räddning från akademisk härdsmälta? Är inte OA-tidningarna ett nollsummespel där pengarna tas från forskningsanslagen i stället för att hämtas ur bibliotekens fickor? Brittiska vetenskapsakademin Royal Society hävdar att fonderna måste bidra med två miljoner pund extra i bidrag om man inte ska tulla på själva forskningen. Å andra sidan anser den medicinska kassakistan Welcome Trust att man skära 30 % av kostnaden med OA-publicering. I det akademiska klätterträdet har det gällt att få in artikeln i en tidning med högsta hipfaktor. Publicering i OA-tidningar gör forskarna mer kostnadsmedvetna när de publicerar. Å andra sidan når de fler och de slipper ge avkall på upphovsrätten. Men når man fler? – Det har gjort flera undersökningar hur ofta författarna citeras och det finns ingen skillnad säger Henrik Åslund. Framförallt gynnar OA-publiceringen de små biblioteken, vilket i sin tur underlättar decentraliserad forskning. Fattiga länderna har också mycket att vinna på det nya spridningssättet, förutsatt att alla har tillgång till Internet. USA och Storbritannien (1 2 3 går i bräschen för öppet åtkomliga tidskrifter. Brittiska parlamentets utskott för vetenskap och teknik hade i våras en hearing med förlagschefer och företrädare för OA-tidskrifter (se Google). De förstnämnda kalkylerar med en kostnad på 2-3 tusen dollar och uppåt per artikel och det tiodubbla för en tidning som Nature. BioMed Central, som har stor OA-utgivning, debiterar skribenterna 525 dollar per artikel. 1500 dollar är vanlig taxa för publicering i en OA-tidning. - Om de som finansierar forskningen sätter som villkor att resultat ska publiceras i öppet tillgängliga tidskrifter så kan inte förlagen längre roffa åt sig anser Henrik Åslund. Kanske behövs en ny forskningspolitik för att få till en vindkantring hos stiftelserna. Var och svenska politiker står i frågan är höljt i dunkel. Bibliotekens kostnader för serieanskaffning, inklusive vetenskapliga tidningar, har ökat 215 % 1986-2001 medan konsumentpriset bara stigit 61 %. Dessa siffror från Association. of Research Libraries upprepas ofta. Enligt de kommersiella förlagen beror det på att antalet artiklar ökar i takt med forskningens expansion. Kvävs forskarsamfundet av sin egen tillväxt? Biblioteken skär ner prenumerationerna vilket leder till nya prishöjningar och ännu färre läsare – och en neråtgående spiral är ett faktum.
Sågar av grenen? Varför skriva in sig på ett bibliotek för att komma åt databaser och samma artiklar finns fritt tillgängliga på nätet? Biblioteken har drivit på OA-trenden. Men sågar man inte av den egna grenen? Snarare kan DOAJ ses som början på en spännande utveckling. Systemsnickarna på Biblioteksdirektionen behärskar hantverket, vilket harmoniseringen av abonnerade tidningsdatabaser i ELIN är ett exempel på. Bibliotek och andra kan som sagt fritt importera poster från DOAJ och förädla dessa på sin egen webb. DOAJ ska få en kusin som på samma sätt hanterar material från lärosätenas egna arkiv. Finns tillräcklig kritisk massa ligger nära till hands att rangordna efter mest lästa artiklar eller hur citaten binds till varandra. – Sådana tankar finns även om vi inte har några konkreta planer just nu säger Lotte Jørgensen. En sådan expansion kräver stora resurser. Paketeras läromedel och föreläsningar på samma sätt kan biblioteken bredda sitt sortiment. - Vårt system tar inte hänsyn till innehållet så att hantera lärmoduler är fullt möjligt efter samma princip säger Henrik Åslund. Därför bör Östros och Pagrotsky ta en rejäl titt på DOAJ. Östros för att tjänsten kan bli en vitamininjektion för forskningspolitiken. Pagrotsky för att här kan finnas ett svenskt embryo till något som kan bli en internationell utbildningsindustri.
|
Hem till menyn
|
|||
| Sidan producerad av
Ingemar Lindmark
08 751 18 60 |
|||||